__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SOtSerien från Liber

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap.

6 GEOGRAFI ÅR 6

GEOGRAFI

GEOGRAFI

Best.nr 47-10829-9 Tryck.nr 47-10829-9

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Omslag_Geografi_6.indd 1

2014-09-03 15.04


GEOGRAFI 6

Lars Lindberg Solveig M책rtensson

LIBER

SOS_Geografi_6_exp.indd 1

2014-09-12 12.51


ISBN 978-91-47-10829-9 © 2014 Lars Lindberg, Solveig Mårtensson och Liber AB Redaktör: Magnus Andersson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Johnny Dyrander s 37, 55, Anders Nyberg s 58, 81, 104 Produktion: Thomas Sjösten

Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

SOS_Geografi_6_exp.indd 2

2014-09-04 10.05


Bildförteckning Laurent Gillieron/AP/TT 4 Blasius Erlinger/Stone /Getty Images 6 Richard Newstead/Moment/Getty Images 10 (1) Anders Andersson/Moment/Getty Images 10 (2) Argijale/Moment Select/Getty Images 10 (3) Ilya Naymushin/Reuters/TT 10 (4) SGM/Age/Getty Images 12 Yvan Travert/akg-images/TT 13 Ina Fassbender/Reuters/TT 14 Jonas Guettler/DPA/IBL 15 Jakob Fridholm/Johner 16 Thomas Karlsson/TT 18 Anna Yu/The Image Bank/Getty Images 19 Jan Töve/Naturfotograferna /IBL 22 (1) Esko Daniel/SGU 22 (2) Tore Påsse/SGU 22 (3) Lars Jarnemo/Naturfotograferna /IBL 23 (1) Sven Erik Sundevall/SGU 23 (2) Per-Olov Eriksson/Naturfotograferna /IBL 23 (3) Christian Lagereek/Photographer’s Choice/Getty Images 24 Hans Bjurling/Johner/Getty Images 25 fStop/Getty Images 26 Philippe Desmazes/AFP/TT 27 (1) Compassion in World Farming/TT 27 (2) Pär Eliasson/IBL 28 Bent Nordeng/Shutterstock 29 Sören Wibeck/IBL 30 Henrik Flygare/TT 31 Jorma Valkonen/IBL 32 IBL 35 Clicks/E+/Getty Images 36 Jorg Greuel/Photographer’s Choice/Getty Images 38 Björn Larsson Ask/TT 40 (1) Jukka Rapo/Gorilla/Getty Images 40 (2), 40 (1) Stefan Sauer/DPA/TT 41 (2) Dominic Lipinski/PA Wire/TT 44 Sjoerd van der Wal/E+/Getty Images 49 Nick Norman/National Geographic/Getty Images 51 Olivier Lantzendörffer/Vetta/Getty Images 53 André Maslennikov/IBL 54 Andy Buchanan/Pool/Reuters/TT 56 Opla/Vetta/Getty Images 61 Nattika/Shutterstock 65 (1) PhotoTalk/E+/Getty Images 65 (2) Isantilli/Shutterstock 65 (3) Ulrich Baumgarten/Getty Images 66 (1) Stephane Corvaja/ESA 66 (2) Jonas Guettler/DPA/IBL 68 Andrew Biraj/Reuters/TT 69 Jim Xu/Getty Images 70 Canadastock/Shutterstock 72 MyLoupe/UIG/Getty Images 75

SOS_Geografi_6_exp.indd 146

Franz Pritz/Picture Press/Getty Images 76 Bernard van Dierendonck/Look/Getty Images 77 Valeri Potapova/Shutterstock 78 (1) Pablo Higaldo/Shutterstock 78 (2) Indigolotos/Shutterstock 78 (3) Pan Xunbin/Shutterstock 78 (4) Emka74/Shutterstock 78 (5) Ralf Siemienec/Shutterstock 79 Jason Hawkes/Iconica/Getty Images 82 Hong Vo/Shutterstock 83 (1) Harmpeti/Shutterstock 83 (2) Volosina/Shutterstock 83 (3) Evgeni_S/Shutterstock 83 (4) Science Photo Library/IBL 84 Thomas Raupach/Samfoto/TT 86 Nana Reimers/BAM/Samfoto/TT 88 Bartek Sadowski/Bloomberg/Getty Images 89, 90 Franz Aberham/Photographer’s choice/Getty Images 91 Sean Gallup/Getty Images 92 Sotiris Kousoulos/Flickr/Getty Images 94 Underwood & Underwood 1906 99 Nasa 100 Pedrosala/Shutterstock 101 Krischna Wu/Shutterstock 102 Tony Gentile/Reuters/TT 105 Jalvardhini Pratishthan 106 Andrea Merola/EPA/TT 107 Sean Caffrey/Lonely Planet Images/Getty Images 109 Moodboard/Getty Images 110 Ken Welsh/The Image Bank/Getty Images 111 Susana Vera/Reuters/TT 112 Win Initiative/Getty Images 114 Gamma/IBL 115 Claes Löfgren/TT 116 Tom Stoddart/Getty Images 117 Goran Jakus/Pixsell/TT 119 Thanasis Zovoilis/Flickr/Getty Images 120 John Kolesidis/Reuters/TT 121 Dado Ruvic/Reuters/TT 123 Reidl/Shutterstock 126 Vasily Fedosenko/Reuters/TT 131 (1) Ilya Naymushin/Reuters/TT 131 (2) Sergei Karpukhin/Reuters/TT 132 Daniel Mihailescu/AFP/TT 134 Vincent Mundy/Bloomberg/Getty Images 136 Dimitar Dilkoff/AFP/TT 137 Andrey Rudakov/Bloomberg /Getty Images 138 Bruno Morandi/The Image Bank/Getty Images 139 Andrei Kasprishin/Reuters/TT 140 Ria Novosti/Science Photo Library/IBL 141 Antti Aimo-Koivisto/Hehkuva/TT 142

2014-09-04 10.13


Innehåll Europa Europa i världen Natur och naturtillgångar Europas landformer och avgränsningar Vi behöver naturtillgångar Människan förändrar landskapet Europas länder

Norra Europa Naturlandskap och naturresurser Naturlandskapet efter inlandsisen Mark för jordbruk eller skogsbruk Vattnets kraft ger oss elektricitet Malmer i berget

Haven i Norra Europa Golfströmmen Östersjön

Västra Europa Natur och befolkning Öar, kuster och floder Sjöfart, handel och makt Tärbefolkade områden i västra Europa

Naturtillgångar i västra Europa Malmer och stenkol Fossila bränslen En varmare jord

De rika länderna i västra Europa Länder med mycket kontakter Sex länders samarbete ... ... blev en union med 28 stater Ett modernt och effektivt jordbruk Industrins utveckling Västra Europa och miljön

SOS_Geografi_6_exp.indd 3

4 6 9 9 12 15 16

18 21 21 24 28 31 34 34 38

44 47 47 49 50 52 52 55 57 60 60 62 63 65 66 69

Mellaneuropa

72

Två länder i bergen

75 75

Schweiz och Österrike ligger i Alperna

Donau – Europas näst längsta flod

80 81

En resa på Donau

Olika sätt att använda naturtillgångar Naturtillgångarna i Karpaterna Östeuropa och järnridån Stora förändringar Polen har utvecklats mycket En långsam förbättring i Rumänien

Södra Europa

85 85 87 89 90 91

94

Naturlandskap och klimat

98 98 103 104

Naturkrafter förändrar landskapet Medelhavsklimatet En varmare värld

Livet i Italien och Spanien

108 Stora skillnader i Italien 108 Skillnader mellan Spaniens inland och kust 110 Minskar skillnaderna? 112

Natur och samhälle på Balkanhalvön

114 Naturens möjligheter och begränsningar 114 Levnadsvillkor och välfärd på Balkanhalvön 118

Östra Europa Naturen i östra Europa Ett enormt lågland mellan höga berg

Fyra länder i östra Europa Det lilla jordbrukslandet Moldavien Vitryssland Ukraina – jordbruksland och industriland Den europeiska delen av Ryssland Jordbruksmark och skog Välfärd i Ryssland Register

126 130 130 134 134 135 136 138 140 142 144

2014-09-04 10.05


EUROPA

4

SOS_Geografi_6_exp.indd 4

2014-09-04 10.05


E

uropa är vår världsdel och en av de minsta världsdelarna, men det bor ändå nära 750 miljoner människor här. Europa består av 47 olika länder, en del stora, en del mindre och några mycket små. Den här boken handlar om hur det ser ut i olika delar av vår världsdel och om hur människorna lever i olika länder. När du nu ska studera Europa måste du ha både den här boken och en kartbok. De är lika viktiga, båda två. På en karta kan du se så mycket mer än när du bara läser en text.

EUROPA

I DET HÄR KAPITLET: • jämför vi Europa med de andra världsdelarna • tar vi reda på vilka råvaror vi människor måste ha • planerar vi hur vi ska studera olika delar av Europa.

5

SOS_Geografi_6_exp.indd 5

2014-09-04 10.05


Europa i världen

Nordamerika

Europa

Asien

Afrika

Sydamerika

Oceanien

När jorden avbildas på papper uppstår problem. Länderna i norr och söder blir större än vad de är i verkligheten.

6

Europa är en del av världen, en världsdel. Det finns sju världsdelar. På en jordglob kan du tydligt se hur de ligger i förhållande till varandra. En glob är en modell av jordklotet. Den visar precis hur stora de olika världsdelarna är och var de ligger. Där kan vi också se att det mesta av jorden faktiskt är vatten. Bara tre tiondelar av jorden är land. Den som vill rita av hela jorden på ett papper får problem. Det går ju inte att göra en platt karta av ett klot. Det finns olika sätt att rita av jorden. Inget sätt ger en helt korrekt karta. Här ovan ser du en typ av världskarta som ofta används. När du jämför den kartbilden med det som globen visar, ser du att de nordligaste delarna av världen har blivit alldeles för stora på kartan. Längst i söder är det inte heller rätt. Där ligger Antarktis, som du ser på globen. På kartan saknas den världsdelen. Antarktis ligger söder om både Sydamerika och Australien och täcker hela området runt Sydpolen. Det skulle se konstigt ut att rita ett långsmalt område längst ner på kartan.

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 6

2014-09-04 10.05


Den allra största världsdelen är Asien. Den omfattar nästan en tredjedel av allt land på jorden och är fyra gånger så stor som Europa. På globen eller på en världskarta ser du att Europa är en av de minsta världsdelarna. Fem världsdelar har större yta än Europa. Bara Oceanien är mindre. Två världsdelar har fler invånare än Europa

Nu är vi sju miljarder (7 000 miljoner) människor i världen. Med hjälp av diagrammet nedan kan du jämföra världsdelarna och se vilken av dem som har flest invånare. Asien har flest och har därför den högsta stapeln. Den visar 4 250 miljoner människor. Därnäst följer Afrika. På tredje plats kommer Europa. Här bor 740 miljoner människor. Siffrorna visar hur många människor som fanns i de olika världsdelarna år 2012. Antalet människor ökar i samtliga världsdelar. Varje år blir vi 80–90 miljoner fler människor i världen. Mest ökar befolkningen i Afrika. Där är det vanligt att det finns fyra till fem, kanske fler, barn i en familj. I Europa ökar befolkningen långsamt. Varje år blir det ungefär en miljon fler invånare här. Om världens befolkning fortsätter att öka lika mycket som den gör nu, så blir vi nio miljarder år 2050. Då kommer det att behövas mycket mer mat, råvaror och material av olika slag. Diagrammet visar hur många människor som bor i var och en av de sex befolkade världsdelarna.

miljoner 4 000

3 000

2 000

1 000

0

Asien

Afrika

Europa

Sydamerika Nordamerika Oceanien

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 7

7

2014-09-04 10.05


En tätbefolkad del av världen

Världens befolkning är mycket ojämnt fördelad över jorden, som du ser här på kartan. Det finns enormt stora, obefolkade områden i norr. Där är det för kallt att bo och leva. I Australien och Afrika finns stora, nästan helt folktomma områden. Där är det öken och för torrt att bo på samma plats under en längre tid. I centrala Asien finns kalla och torra områden. På kartan ser du också områden där det bor väldigt mycket människor, så som i östra och södra Asien. Stora delar av Europa är också tätbefolkade. På sidan 51 finns en karta som tydligare visar Europas tätast befolkade länder. Om vi jämför olika delar av Europa så ser vi att norra Europa, där vi bor, är ganska glest befolkat.

Världens befolkning. En röd prick betyder en miljon människor. 120º

180º

Nor ra p olcirk e

60º

60º

180º

120º

ln

Kräftans vändkrets

Ekvatorn

Stenbockens vändkrets

120º

180º

8

60º

60º

120º

180º

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 8

2014-09-04 10.05


Natur och naturtillgångar B 50

Ob

inKanlvön ha

100 mil

75

U

25

0

r

1328

ak

Sud

Se

a

rna

i

Dn

K a

en

be rg en

3068

a

ns

2925

ha

Musala

ve

t Olympos

1277

Vesuvius

Ty r renska havet Mu

lha 3478 cén

Rif

1700

M e d e l h a 2308

Ba l k a n b

2522

2911

Jon i ska hav et

mar Marsjö n

o sp

2244 3937

ska berg e n Ponti

re n

2565

ı

a-

sj Van

ön

lI

870 3916

Egeiska havet T a u r

u

s

3086

Etna

v

3305

ak

sk

rta

s

vet

rm

ka

ti

307

Sva

n e rg e

Kıs

sy

ia

3785

Er

l

Tisza

Tra

ne Rhô

Don au

dr 2914

2710

a

Liguriska havet

na

Järnpor ten

n

D rava

Po

A

Elbru

ha

sk a spi Ka avet h

Kaukasus 5642

Bo

Rh 4810

a ns k va perna al 2543

r

er

n au

a ovsk Azsj ön

e

et

e

estr

r p

e r n a 3797

Mont Blanc

l-

Don

t

t

ro

is

Eb

er

3404

p Al

ken e

a

massiv nn

Volg a

ut

Ga

ro

r

Pr

Centra

rené

Do

1493

1886

ep

-28

ete

2663

ya-

kärren

D onetsbäc

ne

L o i re

ndet

Ka m

e

n Do

Rokitno

ra

1142

51

altarsu

tj

D auga

Dn

391

Gibr

na

ch o Su aj Vald

Nem an

Engel sk a kanale n

jo Te

347

Oka

Peipus

Wi s ła

e Od

Py

Volga

ga

v ike n

Vo l

sk a

s

Ö

E lb

n

t ka

t

n

200

2648

Vj a

insk n Ryb rvoare rese

a

rr

a

Vo lg

ge

0

Duero

69

15

ga

459

n Vä

1085

b u k te

y

na

vi ke n n

15

1000

Ib

D vi

va

Nordsjö

2000

Lé on

ra

a

Fi n

r s j ö n

a l ä en lv

Lado

Bottenhavet

er

Ska

Oneg

Bott ni sk a

690

1344

B is ca

ra

n

2469

Kattegatt

5100

tj o

da

e

jord e n

Höjd över havet i meter

Land under havets yta

V

No r

eg

g

S ognef

1041

Pe

Vita avet h

110

havet

D

500

240

Norska

3970

Galdhöpiggen

1600

a

L

p

p

r

T

N

N

E

lcirkeln

Gl å m

A

A

L

T

Norra po

S

2119 kull

8

Kebnekaise

e

Ö

ajö

300

n d l a

2102

V

b

eyri

l

149la V atn 1

a

K o la ön h a lv

1191

Akur

Hek

1463

3340

3083

1952

Europas landformer och avgränsningar På en världskarta ser du att ingen annan världsdel är så flikig och uppsplittrad i halvöar och vikar som Europa. En förklaring till det är att det här har bildats många korta bergskedjor i olika riktningar. Mellan dem finns lågland, slätter, som fortsätter ut i grunda innanhav. Östersjön och Nordsjön är sådana innanhav. Hela östra Europa är en mycket vidsträckt slätt. En del av den fortsätter hela vägen västerut till Atlanten. Alperna är Europas högsta bergskedja. På kartan ser du att också halvöarna som skjuter ut i Medelhavet är mycket bergiga. Världsdelen Europa avgränsas av hav i norr, väster och söder. Gränsen i öster är inte lika självklar. I den här boken drar vi Europas östra gräns från Medelhavet till Svarta havet och vidare österut längs bergskedjan Kaukasus bort till Kaspiska havet. Därefter följer Europagränsen Uralbergen.

Berg, slätter, floder och hav i Europa.

Innanhav = Ett havsområde som nästan är helt avgränsat av halvöar och öar. Östersjön, Medelhavet och Svarta havet är innanhav.

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 9

9

2014-09-04 10.05


Klimat

De sydligaste delarna av Europa ligger vid Medelhavet. Där kan det vara mycket varmt på sommaren, särskilt i augusti. Då är vädret soligt och det regnar nästan aldrig. På vintern är det förstås kallare och ostadigare väder. Det regnar ofta och ibland sveper kalla vindar ner från Alperna, men minusgrader är ovanligt. De nordligaste delarna av Europa ligger vid Norra ishavet. Där kan det vara minusgrader även på sommaren och på vintern kan det bli väldigt kallt. I väster påverkas klimatet av närheten till havet. Temperaturen varierar inte så mycket under året och det regnar mer än det gör längre in över land. Även höjden över havet har stor betydelse för klimatet. Högt upp i bergen är det kallare, och i riktigt höga berg som på Alpernas toppar är det minusgrader hela året. Som du förstår varierar klimatet väldigt mycket beroende på var i Europa man bor. Men i stora drag är det varmare och torrare i söder och kallare och regnigare i norr.

Det är stor skillnad på klimatet i olika delar av Europa. Men överallt har man fyra årstider. Ett klimat med fyra årstider kallas för tempererat.

10

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 10

2014-09-04 10.05


EUROPAS KLIMATZONER

Re

No rr p ol a ara zo

yk

jav

ik

kylä Sodan

nen

0

1000 km

Berge

gfors

Helsin

n

Stockholm Dubli

n

Köpenhamn

Berlin

Norra temp ererade zonen

l

ropo

Simfe Barcelo

na

Norra subtropiska zonen

Norra polara zonen Tundra eller alpint klimat

Norra tempererade zonen

Norra subtropiska zonen

Barrskogsklimat

Vinterregnklimat

Lövskogsklimat

Grässtäppklimat

Grässtäppklimat

Buskstäppklimat

Buskstäppklimat

Klimatet i Europa kan delas in i olika zoner. I den subtropiska zonen längst i söder är klimatet varmt, nästan tropiskt. Iden polara zonen längst i norr är klimatet kyligt hela året och iskallt på vintern. Som du kan se på kartan är vegetationen olika i de olika zonerna.

Växtlighet

Eftersom klimatet varierar mellan södra och norra Europa är det också stor skillnad i växtligheten (vegetationen). Längst i norr gränsar Europa till Arktis och där är det fjällnatur med väldigt sparsam vegetation. Lite längre söderut breder barrskogen ut sig med gran och tall. Barrskogen täcker större delen av Nordeuropa och sträcker sig runt hela norra halvklotet, genom Sibirien i Asien och Canada i Nordamerika. Från Skåne och söderut är lövskog den naturliga vegetationen. Men nästan all lövskog har huggits ner och i stället blivit jordbruksmark. Vid Medelhavet växte också lövskog en gång för mycket länge sedan.

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 11

11

2014-09-04 10.05


Naturtillgångar och naturresurser är två ord som betyder samma sak. Här i boken använder vi båda orden.

En bonde i västra Europa skördar ensam, med hjälp av en skördetröska, stora fält med vete och majs.

NATURTILLGÅNGAR SOM VI BEHÖVER

• Rent vatten • Jordbruksmark och fiskevatten • Skogsmark • Mineral • Bränsle som finns i marken och som energi i luft och vatten.

12

Vi behöver naturtillgångar För att vi alla ska kunna leva ett gott liv behöver vi naturen. Utan drickbart vatten klarar vi oss bara några dagar. Maten som vi äter kommer från naturen: kött, grönsaker, fisk, bröd och frukt. Materialet till våra bostäder kommer från naturen: sten, trä och cement. För att göra redskap och andra hjälpmedel som behövs i samhället måste vi använda mineral som finns i malmer i marken, till exempel järn och koppar. Vi behöver också bränslen av olika slag för att få elektricitet, värme och kraft till att driva maskiner och fordon. Vissa naturtillgångar kan minska kraftigt när människorna blir allt fler, när det varit torka länge eller när landskap förstörts av krig. Mark för jordbruk och skogsbruk finns nästan överallt i Europa, men i vissa länder kan klimat och jordar vara olämpliga för jordbruk. Dessutom ska marken användas till så mycket annat: för städer, vägar och kanske också för fritidsområden. Många malmer med olika mineral finns bara i vissa länder. Så är det även med de bränslen som vi blivit så beroende av i Europa, till exempel olja. Mycket av handeln mellan länder omfattar mineral och bränslen, eftersom de är nödvändiga resurser.

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 12

2014-09-04 10.05


Mat till alla

Förr bodde nästan alla européer på landsbygden och odlade jorden. De var tvungna att få fram mat till sig själva och till dem som jobbade med annat. I många länder i Europa bor nu de flesta invånarna i städer och andra större samhällen. Bönderna är bara 2–3 procent av alla som jobbar. De måste få stora skördar om alla ska få tillräckligt med mat. Länderna i Europa köper förstås också mat från andra länder, även från andra världsdelar. Det är stora skillnader inom Europa vad gäller vilka grödor som är lämpliga att odla. Där det är långa, kalla vintrar och korta somrar hinner de flesta sädesslag inte mogna under den korta sommaren. Där det inte regnar under flera sommarmånader är det för torrt för många växter och de torkar bort. Därför är det mycket handel med livsmedel mellan olika länder. I några länder i Europa arbetar fortfarande mer än 20 procent av befolkningen med jorden. Ändå räcker inte skördarna. Marken är mager och åkrarna är små. Bönderna är fattiga och kan inte skaffa maskiner och andra hjälpmedel.

I sydöstra Europa har de flesta bönder små gårdar och inte råd att köpa stora, moderna maskiner. Fler måste jobba och slita med skörden.

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 13

13

2014-09-04 10.05


Råvaror under marken

Mineral som järn och koppar finns nästan överallt i berggrunden men i så små mängder att det inte är lönsamt att bryta dem. Där de förekommer i tillräcklig mängd för att brytas kallar vi det för malmer. Järnmalm och kopparmalm är viktiga tillgångar, eftersom järn och koppar är viktiga metaller för oss. Under flera hundra år har européerna brutit dessa råvaror i gruvor, både nära markytan och djupt nere i berget. Malmerna har forslats till järnverk och smältverk som framställt olika metaller. De har sedan bearbetats i verkstäder och blivit till exempel verktyg, redskap, vapen och mynt. I många europeiska länder har tillgångarna inte varit så stora. De har nästan tagit slut och gruvorna har stängts. Därför köper europeiska företag råvaror och färdiga metallvaror från andra delar av världen. Bränslen som olja, naturgas och kol finns också under markytan. Olja och naturgas är så värdefulla naturresurser att det lönar sig att utvinna dem också ute till havs, under havsbottnen i Nordsjön. Kol och malmer kan brytas i gruvor hundratals meter ner under markytan, men de kan också finnas nära markytan. Då kan man utvinna dem i så kallade dagbrott. Det är lättare och inte så dyrt, men det skapar väldigt stora och fula sår i landskapet. Det är nästan omöjligt att utplåna dem när man avslutat brytningen.

I flera områden i Tyskland finns kol nära markytan. När man bryter i dagbrott blir det allt större och djupare hål i landskapet. Numera använder man inte längre det här brottet och man har jämnat ut ytan nere i hålets botten. Men det enorma hålet finns förstås kvar.

14

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 14

2014-09-04 10.05


Människan förändrar landskapet Europa var den första del av världen där det byggdes mycket fabriker. Det hände redan i början av 1800–talet. Västra Europa var länge centrum för världens industri, innan USA så småningom blev världens största industriland. Mängder av industristäder växte fram som fortfarande är stora och betydelsefulla. För att det skulle vara lätt att resa mellan orterna och lätt att transportera både råvaror och färdiga industrivaror byggdes det ett nät av järnvägar, vägar och kanaler. Ingenstans i världen finns så många olika möjligheter att resa som i den västra delen av Europa. På floder och kanaler transporteras mycket varor.

Människan skapar kulturlandskap

Vi européer har blivit fler. Olika hjälpmedel har utvecklats för att vi bättre ska kunna använda naturens tillgångar och förändra naturen så att den passar oss. Väldiga bostadsområden, motorvägar och flygfält breder ut sig där det tidigare var ängar och skogar. Överallt där människorna har påverkat naturen kan vi tala om kulturlandskap. I den här boken finns många foton som visar kulturlandskap i olika delar av Europa. Men naturen tål inte alla grova ingrepp. Naturen skadas och förstörs för att många slösar med naturresurserna eller släpper ut farligt avfall.

Kulturlandskap = landskap som är påverkat av människan

Europa

SOS_Geografi_6_exp.indd 15

15

2014-09-04 10.05


SOtSerien från Liber

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap.

6 GEOGRAFI ÅR 6

GEOGRAFI

GEOGRAFI

Best.nr 47-10829-9 Tryck.nr 47-10829-9

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Omslag_Geografi_6.indd 1

2014-09-03 15.04

Profile for Smakprov Media AB

9789147108299  

9789147108299  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded