Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. kopieringsförbud
© Anna Bornstein 2017 Anders Körling foto omslag Solfrid Thormodsgard-Henriksen inlaga /form och original Nalle Remnelius typsnitt – rubriker Frutiger, brödtext Adobe Caslon omslagets författarporträtt © Anders Rosenberg bildrättigheter Se respektive bilds fotobyline första utgåvan, första tryckningen tryck Print Best ltd, Estland 2017 isbn 978-91-979486-9-2 copyright omslag
dana förlag
c/o Peter Fowelin Hasselstigen 42, 152 30 Södertälje www.danaforlag.se kontakt@danaforlag.s
Stillhet i förskola och skola.indd 4
2017-09-21 15:04
Innehåll
Förord
7
Kap 1. Trygghet och studiero
11
Kap 2. Stillhetsmetodiken i Drömmen om det goda
31
Del I. Stillhet
32
Del II. Beröring
75
Del III. Reflektion
87
Del IV. Rörelse
101
Kap 3. Motkrafterna och förklädda hjälpare
123
Kap 4. Hälsan
133
Kap 5. De utsatta barnen och eleverna
151
Kap 6. Stillhet som verktyg för fred och hållbarhet
177
Kap 7. Demokrati och allas lika värde och rättigheter
193
Kap 8. Lärandet
211
Kap 9. Stillhet, ledarskap och personalens relationer
221
Litteratur
233
Stillhet i förskola och skola.indd 5
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
Bild: Julia Pettersson Fowelin
Så fort jag lägger huvudet på bänken så försvinner det som stressar mig, det försvinner bara bort på några minuter. Jag är mycket lugnare. Ifall det är ett prov så är jag inte lika nervös Högstadieelev i årskurs 8
Stillhet i förskola och skola.indd 10
2017-09-21 15:04
Kapitel 1
Trygghet och studiero
B
ullret i förskolan i dag närmar sig de högre gränsvärdena för tung industri. I Stockholm och Malmö har mindre än hälften av eleverna i årskurs 8 arbetsro på lektionerna. I Malmö uppger tolv och fjorton år gamla elever att de aldrig, sällan eller bara ibland har arbetsro. Allt enligt en enkätundersökning som genomfördes år 2012 av Dagens Nyheter i alla kommunala skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Skolinspektionens tillsyn av 932 grundskolor och gymnasier år 2016 brast 32 procent av gymnasierna och 40 procent av grundskolorna när det gäller trygghet och studiero. Om skolorna inte kommer till rätta med situationen bötesbeläggs numera kommunerna. ”Skolorna måste snabbt komma till rätta med sin situation. Alla elever har rätt till trygghet och studiero på sin skola”, kommenterade Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo. ”Arbetsro i klassen och trygghet på rasten och nätet är avgörande för både elevers lärande och självkänsla”, säger också utbildningsminister Gustav Fridolin i en artikel på dn Debatt 2016-08-16. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Barnkonventionen artikel 31 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ur skollagen Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Ur skollagen
Stillhet i förskola och skola.indd 11
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
Buller och stök På Rönnby förskola i Västerås gjorde specialläraren Lillemor Stålbom, som har lång erfarenhet av stillhetsmetodiken, en lek med tyst frukost. ”Kan vi vara så tysta att vi hör fågeln utanför fönstret? Alldeles tysta!” frågade Lillemor. ”Hur ska vi då nå mjölken som står långt bort?” frågade ett barn. ”Vi kan peka!” svarade kamraten. ”Hur ska man förstå vem som ska skicka?” blev nästa undran. ”Vi tittar varandra i ögonen!” ”Det blev kontaktskapande utan ord, helt naturligt att hjälpa varandra och skönt lugnt”, berättar Lillemor. ”Glömde vi bort tyst frukost ibland var det något barn som sa: ’Jag vill ha tyst frukost i dag.’ Alla respekterade kompisens önskan och försjönk i frukostlugnet. När vi nämnde det på föräldraträffen sa en förälder med ett leende: ’Ja, det är ju bra, men hemma på lördagmornarna får vi inte längre lyssna på radion!’” Den plats där vi tillitsfullt lämnar våra barn och barnbarn medan vi utför våra arbetsuppgifter i samhället ska vara lugn och trygg. Jovisst, men på förskolans verkstadsgolv är det inte längre som man förväntar sig. Den människoskapade bullernivån på förskolan, med toppar av gälla barnskrik, bråk och oväsen, har skruvats upp till en nivå som närmar sig 85 decibel, vilket är Arbetsmiljöverkets övre gränsvärde för buller inom till exempel industrin. Officiella siffror från Arbetsmiljöverket, Folkhälsoinstitutet och andra myndigheter visar en kuslig bild, som om verkligheten blivit förbytt. Stressen för förskollärare är så hög att stor ansträngning inte räcker för att man ska klara sina uppgifter så bra som man skulle vilja. Ju större engagemanget är, desto svårare tenderar stressen också att bli. Hos förskolepersonal dröjer sig effekterna av stressen kvar efter arbetsdagens slut och är för många kännbara även nästa morgon innan man går till jobbet. Förutom en ihängande trötthet känner sig många lättirriterade och spända, får huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Följderna av detta blir ohälsa, att det pedagogiska arbetet blir lidande och att långtidssjukskrivningarna ökar. Förskolepersonal drabbas i högre grad än befolkningen i öv-
Stillhet i förskola och skola.indd 12
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
rigt av tinnitus, ljudtrötthet och försämrad sömnkvalitet. Stress och hög arbetsbelastning ligger bakom en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan i denna grupp. I ett forskningsprojekt i Umeå som omfattar sjutton förskolor har ljudnivåer på över 70 decibel i snitt uppmätts under en arbetsdag. Forskarna har undersökt olika åtgärder för att få ner ljudnivån. Man har prövat att dämpa bullret med hjälp av olika förändringar i den fysiska miljön, till exempel ljuddämpande bord där barnen äter och leker, att ändra belysningen och ha tysta leksaker och ljuddämpande golv. Men barnen låter sig inte ljudisoleras. Man har prövat att ha två barn färre i varje grupp och försökt utbilda barnen till att bli mer medvetna om ljud. Men små barn blir inte tysta för att man säger det till dem. Det vet alla föräldrar och alla som arbetar med barn. Forskarna har en klar bild av bullrets skadliga effekter på förskolepedagogerna. Men det finns ingen samlad vetenskaplig bild av vad som händer med barn som utsätts för buller dagarna i ända. Många barn klagar över att de känner de gälla ljuden i magen och att ljuden får hjärtat att bulta och gör så att det snurrar i huvudet. Små barn är betydligt mer känsliga och öppna än vuxna. Kortisolmätningar som genomförts tyder på att barn reagerar på höga bullernivåer med extrem stress. Troligt är att buller har mycket mer förödande effekter på små barn än på vuxna. Forskare och förskolepedagoger har kunnat observera olika negativa effekter för barnen, som hörsel- och röstbesvär, inlärningsproblem, svårigheter att uppfatta tal, vilket påverkar språkinlärningen, liksom koncentrations- och sömnsvårigheter.* Som nämnts ovan är det många elever som sällan eller aldrig känner arbetsro i skolan. Runt om i landet blir hörselskydd i klassrummen allt vanligare. Skolinspektionens egen undersökning 2012 av 435 skolor över hela Sverige gav liknande resultat som Dagens Nyheters enkätundersökning samma år och bekräftade att även yngre elever * Källa: Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan, Folkhälsomyndigheten m.fl. (2010)
Stillhet i förskola och skola.indd 13
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
tycker att de blir störda. Andelen elever som upplever sig störda av andra elever på nästan varje lektion fördubblades mellan 2006 och 2012, enligt en undersökning av Lärarförbundet. Forskning på grundskolelever visar att de efter en långvarig bullerexponering presterar sämre i en rad tester, till exempel läsförståelse och läggande av pussel. De får också sämre motivationsförmåga. Negativa effekter på elevers läsförmåga och minne har observerats i flera studier, utöver försämrad inlärning. Buller kan också påverka koncentrationsförmågan så att en arbetsuppgift blir svårare att genomföra, vilket därmed försämrar arbetsprestationen.
Stillhet – en naturresurs ”Jag drog mig för att börja med stillhet i barngruppen”, berättar en av de nyutexaminerade lärarna på förskolan Armbandet i Norrköping. ”Jag trodde inte att det skulle fungera. Till sist, en vacker höstdag, tog jag med mig en grupp barn som var två till tre år gamla upp i skogsbacken. Vi ställde oss i ring och höll varandras händer. ’Låt oss vara tysta och lyssna till alla ljud’, instruerade jag dem. Vi tog några djupa andetag, kände dofterna och lyssnade. Barnen stod så länge, djupt försjunkna och lyssnade så att jag till slut blev orolig för att de frös, så jag bröt tystnaden. Efteråt berättade de för varandra vad de hört. Ett barn hade hört en motor långt borta, ett annat barn hade hört fågelsång. En liten flicka hade hört vinden blåsa genom trädets krona. Hennes kamrat, en pojke på två och ett halvt år, stod länge tyst när frågan kom till honom. ’Jag hörde fjärilens vingar när den flög förbi’, sa han!” I Norrskedika gruvor i norra Roslagen, där jag bor, fanns under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet en av de större järnmalmsfyndigheterna i Uppland. Det var ett dagbrott där man hämtade upp malm ur jorden. Malmen syntes inte på ytan, utan man fick gräva för att upptäcka och komma åt den. Men den blev till stor praktisk nytta vid industrialismens utveckling i Sverige. I dag, ett och ett halvt sekel senare, när samhället befinner sig i en annan utvecklingsfas, behöver vi ta vara på en mer subtil
Stillhet i förskola och skola.indd 14
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
naturresurs – stillhet. Stillhet finns där ute i naturen bakom vindens sus och fåglarnas sång, men också på närmre håll, inne i oss. Precis som järnmalmen syns den inte på ytan. Men hittar man den blir den till stor nytta för både oss själva och för samhället i stort. Stillhet kräver en annan hantering än järnmalm. Den är lättare men kanske också svårare att ta fram, och man behöver andra slags verktyg än spett och hackor: beslutsamhet och vilja, förståelse, tålamod och inte minst tillit till att ens möda ska bära frukt. Stillhet kan ge oss det vi i dag mest behöver – bättre fysisk och psykisk hälsa, minskad stress, eftertanke och perspektiv, förbättrad självbild, bättre arbets- och lärmiljö och minskade sjukkostnader. Att utvinna stillhet är inte så fysiskt krävande som att utvinna järnmalm. Men när stillhet ska utvinnas i vårt inre stöter vi på andra, mer subtila hinder och motstånd, såsom den extroverta livsstilen som får oss att tro att all hjälp ska komma utifrån. Men även rastlöshet, stress och oro kan sätta hinder i vägen. Det finns speciella tekniker och kunskaper för stillhetshanteringen. Resursen ligger närmare ytan än man kan tro, speciellt hos barn och ungdomar. Det gäller att känna igen den, att bereda plats för den, och lyfta fram dess stora värde.
Drömmen om det goda – projektets födelse Som journalist och författare lärde jag mig tidigt att för egen del uppskatta stillheten. Den är förutsättningen för det kreativa skapande och den djupa reflektion som behövs för att skriva. Genom mina böcker och artikelserier bjöds jag i slutet av 1980-talet in som föreläsare till skolor runt om i landet. Den stress jag observerade i klassrummen oroade mig mycket och fick mig att väva in korta stillhetsstunder i föreläsningarna. Eleverna visade sig hungra efter stillhet. ”Det här är frivilligt”, brukade jag säga. ”Den som inte vill vara med kan ta en längre rast.” Men det var nästan aldrig någon som gick ut. Och när jag avslutade övningen genom att klappa i händerna satt eleverna blundande kvar så länge att jag trodde att de inte hört mig. Deras lärare stod som fallna från skyn.
Stillhet i förskola och skola.indd 15
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
De erfarenheterna ledde till att jag och några vänner genomförde ett större ickevåldsprojekt i 24 kommunala gymnasier i samarbete med Stockholms stad läsåret 1995-96. Vi höll seminarier som innehöll avslappning och stillhet för gymnasieelever, lärare och föräldrar. Ingen hade kunnat förutse elevernas stora entusiasm. Vi som besökte gymnasieklasserna upptäckte att till och med de mest rastlösa och stökiga eleverna bär på en hemlig längtan efter stillhet och ro. När projektet kulminerade i maj 1996 med att eleverna
Fakta om... Drömmen om det goda är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening vars syfte är att ge barn, elever, lärare och rektorer en möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att hitta lugn och ro. Föreningen utbildar lärare och rektorer och arbetar också direkt med barn och elever för att ge dem effektiva lugn och ro-verktyg för att hantera vardagens stress. Den bidrar till att uppfylla skollagens krav på en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Drömmen om det goda leds sedan 2010 av Marie Boris-Möller. Marie var med i styrgruppen när vi genomförde ickevåldsprojektet i Stockholms gymnasier 1995–96, är medgrundare till Drömmen om det goda och har på olika sätt stöttat arbetet under åren. Drömmen om det goda har vuxit fram genom deltagande lärares och enskilda individers initiativ, engagemang och nätverkande utan någon annan marknadsföring än föreningens hemsida. I dag befinner sig föreningen i helt annat läge än i början. Man har byggt en fastare organisationsstruktur för att klara det växande intresset och för att förverkliga visionen med stillhetsstunder som ett obligatoriskt inslag i förskolans och skolans vardag. Barnkonventionen och skollagen lyfter fram alla barns och elevers rätt att få stillhet och lugn och ro. Det innebär att intresset har ökat väsentligt för Drömmen om det godas mindfulness-baserade stillhetsmetoder. Föreningen har sedan några år tillbaka en professionell styrelse, en generalsekreterare och flera anställda på sitt kontor i Gamla stan i Stockholm.
Stillhet i förskola och skola.indd 16
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
fick möta Dalai Lama i Globen skulle vi flera gånger om ha kunnat fylla den stora arenan med elever som ville närvara. De fick möjlighet att ställa frågor till Dalai Lama om hemligheten med hans fredsarbete, som lett till att han fick Nobels fredspris 1989. ”När man är lugn och avspänd kan man tänka klart och använda sin tankeförmåga bättre. Vad man än gör, antingen man studerar eller arbetar, klarar man av det bättre”, förklarade han för sin unga publik, som var så tyst och fokuserad att man hade kunnat höra en knappnål falla.
Diskussionen och debatten om en mer balanserad livsstil pågår för fullt och de erfarenheter Drömmen om det goda samlat in är till ovärderlig nytta för att vända skolans nedåtgående trend. Föreningen har varit trogen sin idé, har arbetat praktiskt med implementering direkt i klassrummen och förstått vad som är möjligt och hur det bäst kan ske. Organisationen har lokala och regionala företrädare på åtta till tio platser i landet och nätverket och medlemmarna uppgår i dag till 4 500 personer. Föreningen erhåller för tredje året i rad projektmedel från Allmänna arvsfonden och beviljades i år, 2017, även medel från Folkhälsomyndigheten. Man har också i flera år erhållit bidrag från Gålöstiftelsen, Prins Gustaf Adolfs och Prinsessan Sibyllas minnesfond samt Stiftelsen Infinity. Anne Marie Brodén, styrelseordförande i Drömmen om det goda, ingår i regeringens Barnrättsdelegation, som regelbundet möter barnministern och statssekreteraren inför att barnkonventionen ska bli lag i Sverige 2018. ”Drömmen om det goda var långt före sin tid när det stora arbetet påbörjades i mitten av 1990-talet, men i dag har samhället kommit i kapp”, förklarar hon. I oktober 2017 är Anne Marie Brodén inbjuden till det brittiska parlamentet där 140 parlamentariker över partigränserna tillsammans med forskare arbetar för att utveckla mindfulness och stillhet på alla nivåer i samhället. Samhällets problem måste angripas på helt nya sätt, menar man. Anne Maries erfarenhet av att föra in mindfulness och stillhet i den svenska riksdagen och inom skolan i Sverige är viktig kunskap för de brittiska beslutsfattarna i deras reformarbete.
Stillhet i förskola och skola.indd 17
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
Efter ett års ideellt heltidsarbete i skolans stökiga vardag hade jag tänkt återvända till mitt ordinarie arbete. Men så blev det inte; i stället samlade jag ihop ett team av driftiga och duktiga vänner och experter från olika yrkesområden – lärare, psykologer, ett par sjukgymnaster, en präst, en psykiater, en läkare och några ledare från näringslivet. Vi såg en möjlighet som skolpolitikerna och skolledarna inte var medvetna om: att med enkla medel förbättra arbetsmiljön och förutsättningarna i skolan. Det ledde till att vi grundade den ideella föreningen Drömmen om det goda för att utveckla en stillhetsmetodik som inte bara skulle fungera i ett enstaka projekt utan kunna vävas in i gymnasieskolans vardag. Namnet Drömmen om det goda refererar till den inre grodd av
Fakta om ... Ann-Kristin Källström-Sundgren har arbetat mer än fyrtio år i förskolan varav nästan trettio år som förskolechef. Hon har sökt och erhållit EU-medel tio gånger för att utveckla förskolans verksamhet och inspirera andra. Åren 2010–12 var Ann-Kristin en av ledarna i Norrköpings kommuns arbete med implementering av den nya läroplanen i förskolan. På förskolorna Armbandet och Kättsätter arbetar man med Drömmen om det goda-metodiken sedan 1996 och man har i dag samarbetspartners i många europeiska länder. ”Min farmor och mormor läste högt för mig när jag var liten. Jag satt i deras knä framför elden i öppna spisen. Det var stunder av ro och stillhet med total närvaro och jag minns hur jag målade upp inre bilder av de spännande berättelser jag fick ta del av från den äldre generationen. Jag kunde sitta i timmar efteråt och rita det jag fått höra. Närvaron och koncentrationen var stor. Min självkänsla, mitt mod, förmågan att uttrycka mig och förståelsen för det jag läste och skrev växte fram inom mig. I dag lever vi i en värld full av intryck och vi har ofta bråttom. Stressen är hög, vi behöver hjälpa våra barn, ungdomar och oss själva att hitta ett inre lugn för vår hälsa, vårt lärande och vår utveckling.
Stillhet i förskola och skola.indd 18
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
mänsklighet som vi alla delar – vårt innersta människovärde. Det är inget nytt, man kände till det redan under forntiden; en av härledningarna till själva ordet människa är det fornsvenska menska, som betyder godhet, givmildhet. Utan kontakt med det värdet är vi vilsna, inte bara som individer utan också som medborgare i det demokratiska samhället. Engagerade gymnasielärare och lärare och rektorer från f –6-skolor och högstadieskolor anslöt sig till vårt nätverk. Metodiken hade redan framgångsrikt testats i gymnasiet och grundskolan och fått sin speciella karaktär med fyra övningsformer – stillhet, beröring, reflektion och kontemplativ rörelse – när förskolechefen Ann-Kristin KällströmSundgren 1996 dök upp i vår projektgrupp. Det tog inte lång tid för
När jag 1996 kom som ny chef till en förskola med högt arbetstempo och mycket stress, där barn och pedagoger hade hög sjukfrånvaro, förstod jag att något måste göras. Jag läste böckerna ‘Stressade barn‘, ‘Om du inte rör mig så dör jag‘ och ‘Barns rätt att utvecklas‘ av Ylva Ellneby och fördjupade mig också i sambandet mellan arbetsglädje och effektivitet. Nu handlade det om personalen. Jag förstod att det är vi vuxna som måste vara förebilder för den växande generationen. Av psykologen Christina von Bergen inspirerades jag att öva inre ledarskap och fick en metod för ett medvetet förhållningssätt. Jag träffade Anna Bornstein och lyssnade och lärde mig och var med och utvecklade de verktyg för lugn och ro och stillhet som vi delar med oss av i den här boken till dig som lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Drömmen om det godas metodik är väl beprövad och grundad på forskning. Dess syfte stöds av förskolans och skolans alla styrdokument och även av barnkonventionen. Drömmen om det godas metodik, med sina fyra enkla övningsformer för stillhet i förskola och skola, hjälper oss som är verksamma inom förskolans och skolans värld att skapa de allra bästa förutsättningar för barns och elevers hälsa, lärande och utveckling.” Ann-Kristin Källström-Sundgren, förskolechef i Norrköping
Stillhet i förskola och skola.indd 19
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
henne att förstå vad vi höll på med. ”Det här måste man börja med redan i förskolan, det är där man lägger grunden”, förklarade hon. Så långt hade vi inte tänkt, men det skulle visa sig att Ann-Kristin visste vad hon talade om. Vi gjorde några enkla övningar som hon fick med sig och prövade i barngrupperna på förskolan Armbandet i Norrköping, där hon var nybliven chef. Samma övningar som uppskattades av gymnasie- och grundskoleelever visade sig i nedkortad form och med mycket små justeringar fungera utmärkt även för de yngsta barnen i förskolan. Sedan dess har stillhetsmetodiken spritts via maskrosprincipen från lärare till lärare på förskolor och skolor runt om i Sverige. Föreningen har utbildat lärare, samlat in och spritt erfarenheter, analyserat resultat och lobbat för att stillhetsstuder ska ingå i skolans vardag, precis som Pehr Henrik Ling på sin tid förde in gymnastik på schemat. Arbetet skedde till en början till stor del ideellt, men genom det växande intresset fick föreningen medel från privatpersoner och flera stiftelser vilket gjorde det möjligt att bygga upp en mer stabil organisation. År 2015 erhöll Drömmen om det goda ett stort anslag från Allmänna Arvsfonden för gymnasieprojektet Mitt lugn, som sedan förlängdes ytterligare
Fakta om ... Förskolorna Armbandet och Kättsätter rankades i Sverigetoppen i Qualis kvalitetsgranskning 2014. Christina Målgren, Q-Steps, formulerade motiveringen för topplaceringen så här: ”Visionen Drömmen om det goda genomsyrar hela verksamheten såväl det pedagogiska som det kollegiala arbetet. Förskolorna genomsyras av engagemang, medvetenhet och en stolthet över verksamheten och ett systematiskt kvalitetsarbete. Organisationen stödjer utvecklingen och utvecklas med sitt uppdrag. Forskning sker kring förskolornas ledarskap. Förskolorna har kommunikation med världen såväl som med det lokala samhället. Alla bidrar till att använda resurserna optimalt.” Qualisrapporten gav Armbandet och Kättsätter högsta poäng i många
Stillhet i förskola och skola.indd 20
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
två år. Min skrivförmåga kom väl till pass för att informera och kommunicera. Arbetet har också skildrats flitigt i medierna under åren genom mängder av artiklar, teve-inslag och radioprogram. Vi uppskattar att metodiken i dag i någon form finns på cirka 700 förskolor och skolor i Sverige. Förutom i Norrköping finns den i Oskarshamn, Örnsköldsvik, Umeå, Kristianstad, Staffanstorp, Askersund, Tällberg, Östersund, Stockholm och Nacka. Även i Norge används den.
Förskolan Armbandet – en framgångssaga Mamman till en två och ett halvt år gammal flicka på Armbandet är mycket stressad och irriterad när hon slänger på sig kappan för att ge sig av till förskolan på morgonen. Dottern väntar lugnt i dörren: ”Mamma, stanna upp. Andas!” säger hon med lugn röst. Förskolan Armbandet ligger i Vilbergen, ett miljonprogramområde i Norrköpings södra utkant. Området är byggt på 1960-talet och har många av de problem som tynger andra liknande områden, bland annat Norrköpings högsta ohälsotal. I den verkligheten höjde Ann-Kristin Källström-Sundgren
av de områden som granskades, bland annat trygghet och trivsel, styrning och ledarskap och kommunikation. Pedagogerna trivs på sin arbetsplats och ser att barnen trivs. Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Drömmen om det goda-metodiken ger goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Barnen är utforskande och nyfikna, och engagemang, glädje och positivt bemötande präglar de båda förskolorna. Barnen ges tillfälle att reflektera, lyssna och tala inför andra, lägga grunden till en god självkänsla samt till en inre självständighet. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling genom Drömmen om det godas metoder, som också bidrar till att förhindra diskriminering och kränkande behandling genom att barnen lär sig att beröra varandra med varsamhet och respektera varandras önskningar.
Stillhet i förskola och skola.indd 21
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
Drömmen om det godas banér. ”Är ni beredda att jobba med blod, svett och tårar?” frågade hon sina medarbetare när hon kom som ny chef till Armbandet? ”Ja”, svarade de. Med kommunledningens stöd söktes och beviljades eu-medel för Armbandet. Hennes förskola var den första offentliga verksamhet i Sverige som beviljades sådana medel. På det sättet fick hon råd att kompetensutveckla medarbetare i stillhetsmetodiken. Det ledde till att stillhetsstunder infördes i alla barngrupper, först på Armbandet och 2001 även på förskolan Kättsätter i samma område, när hon blev chef där. De båda förskolorna har i dag tillsammans 220 barn och 58 pedagoger. Att arbeta med små barn är i sig en träning i uppmärksam närvaro, i att vara i nuet och att bevara sitt lugn vad som än händer. Kanske är det förklaringen till att Armbandets och Kättsätters personal så lätt tog till sig tankarna om stillhet. Stillhetsstunderna visade sig inte bara skapa lugn för barnen utan också ha en hälsobringande inverkan på lärarna. På förskolorna som Ann-Kristin leder möts barnen av lugn och ro när de lämnas av sina föräldrar på morgnarna, på samma sätt som vattenvirvlar i en strid fors jämnar ut sig när de når slättlandet. Det vet föräldrarna som sedan ska skynda vidare till sina jobb och det vet barnen också – de lever det varje dag. För dem är lugnet en del av vardagen på förskolan och det präglar deras lekar, tankar och lärande. Det märks i vad och hur de äter, i deras kamratrelationer och i deras drömmar. För pedagogerna är det också en del av det de lever varje dag; lugnet finns i deras och i barnens blickar och förnöjda uttryck, i den trygga gemenskapen, i de lågmälda rösterna. Det här är inget påtvingat, utan ett naturligt lugn, ett lugn som är närvarande även i de livligaste lekarna. Ingen förbjuder barnen att Så fort jag lägger huvudet på bänken så försvinner det som stressar mig, det försvinner bara bort på några minuter. Jag är mycket lugnare. Ifall det är ett prov så är jag inte lika nervös. Högstadieelev i årskurs 8
Stillhet i förskola och skola.indd 22
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
skrika, ändå är det tyst. På avdelningarna leker barnen harmoniskt – livligt ibland och drömmande och stilla ibland. Men där hörs inga uppskruvade röster, och gälla skrik förekommer sällan. Kull efter kull av harmoniska och nöjda barn har gått vidare till förskoleklass (f-klass) från de här förskolorna. I kommunens medarbetarundersökningar uppger 100 procent av personalen där år efter år att de är på rätt plats i arbetsl ivet. När Ann-Kristin blev chef för Kättsätter var hälften av personalen långtidssjukskriven. Efter ett år med stillhetsövningarna var alla tillbaka i arbete och sedan dess har långtidssjukskrivningana legat nära noll. Den ”vanliga” sjukfrånvaron på de båda förskolorna är i dag hälften av övriga kommunmedarbetares i Norrköping. Armbandet och Kättsätter är ”ett föredöme ur ett samhällsekonomiskt perspektiv”, skrev Norrköpings stadsrevisor i sin rapport 2010. Norrköping hade en god jordmån för Ann-Kristins initiativ. Stadens kommunfullmäktige hade med bred majoritet 1997 antagit en egen vision om Norrköping som staden där det goda livet med livskvalitet och trygghet för alla åldrar skulle bli verklighet. Man ville väcka hopp och inspiration efter en tid av nedskärningar och besparingar i den kommula verksamheten. Det goda livet var, enligt kommunens formulering, ”den trygghet som ligger i en väl fungerande barnomsorg, en grundskola som präglas av fysisk och pedagogisk kvalitet samt en kärleksfull vård och omsorg om de alltfler äldre i kommunen”. Armbandet är i dag ett lokalt centrum för en ny medvetenhet, där lärare genom ett samarbete mellan Norrköpings kommun och Drömmen om det goda får lära sig att ta vara på och nyttja stillhetens resurs. När det nyinstiftade Arbetsmiljöpriset delades ut för första gången hösten 2016 i Norrköping var Armbandet och Kättsätter en av fem nominerade kommunala arbetsplatser. I Ann-Kristins lilla svarta anteckningsbok finns sida upp och sida ner med namn på skolfolk, kommunchefer och riksdagsledamöter som har kommit på studiebesök från hela Sverige, till exempel Danderyd, Oskarshamn, Jönköping, Västerås, Örnsköldsvik, Mantorp, Vessingebro, Djursholm, Stockholm, Lidingö, Malmö, Lund och
Stillhet i förskola och skola.indd 23
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
Umeå. Beslutsfattare har också vallfärdat dit från andra länder för att studera förskolorna och inspireras av dem: Italien, Norge, Kina, Belgien, Storbritannien, Lettland, Litauen, Ungern, Turkiet och Sydafrika.
Göra ingenting Trots de stora problem som stressen orsakar hamnar lugnet i vårt utåtriktade samhälle ofta i skymundan. Ibland upplevs det till och med som tråkigt eller förväxlas med passivitet. Föräldrar och lärare som pressar sig själva för att leva upp till tidens krav pressar också ofta barnen. Man tror att barn inte mår bra eller att de inte lär sig vad de ska om de sitter tysta en stund och drömmer sig bort eller leker stillsamt. Lugn är mer än frånvaro av aktivitet. Ordet lugn kommer från det fornsvenska lughn, som betyder vindstilla, ro, fred. Och det kan också härledas till roten luk som betyder ljus, låga. Lugn är värt mycket på ytan, vilket alla lärare vet som försökt få barn att sitta still och lyssna på en saga eller undervisning. Men lugnets verkliga värde – för lärandet, förståelsen, känslolivet och hälsan – skapas inom varje individ. Att låta barnen sitta och göra ingenting – eller ”tomglo” som man säger i Ångermanland – skapar goda förutsättningar för lärande hos barn och elever i alla åldrar. Även inom kreativa yrken uppskattas det, som låtskrivaren, sångaren och musikern Tomas Ledin förklarar i sin sång: ”Att inte göra någonting alls är en underskattad aktivitet. Att inte göra någonting alls är det enskilt bästa som vi vet.”
Stressforskningens tidiga rön Herbert Benson är en av de stora pionjärerna inom mind/bodymedicinen och stressforskningen. Han är hjärtspecialist, professor i medicin på Harvard och grundare av Benson-Henry Institute for Mind Body Medicine. Benson och hans forskarteam har bedrivit mångårig forskning med stillhet och avslappning i amerikanska
Stillhet i förskola och skola.indd 24
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
innerstadsskolor.* Förhållandena i de skolor som deltog i projektet var mycket svåra, svårare än i svenska grundskolor i utsatta områden i dag. Jag besökte Herbert Benson och Beth Greenberg, forskningsledaren för hans skolteam, i slutet av 1990-talet för att få veta mer om deras arbete och forskningsprojektet Education Initiative. Det jag såg då blev en stor inspirationskälla och lärde oss inom Drömmen om det goda mycket som visat sig fungera utmärkt i svenska förskolor och skolor. Benson sökte ursprungligen botemedel för sina hjärtpatienter när han började ordinera stillhet och avslappning, vilket visade sig få mycket goda resultat. Efter hand upptäckte han att stillhetsutövning inte bara lindrade hjärtproblem utan också kunde hjälpa patienter med kronisk smärta, sömnlöshet och högt blodtryck. Till slut ordinerade han och hans medarbetare stillhetsövningar till alla sina patienter oberoende av vilka besvär de hade. ”En stor del av våra västerländska sjukdomar är ett resultat av språkförbistringen mellan psyke och kropp”, förklarade han. ”Vi behöver inte bara lära oss att lyssna på, förstå och ta hänsyn till kroppens språk. Vårt medvetande behöver också lära sig tala med kroppen på rätt sätt.” Inom stressforskningen vet man i dag att om man tänker på ett visst sätt förorsakar det vissa förändringar i kroppen. Förändringarna är lika förutsägbara och mätbara som effekterna av ett piller, och de kan återskapas gång på gång. Dialogen mellan kropp och psyke har en mängd nyanser som en känslig lyssnare lär sig uppfatta efter hand. Själva lyssnandet är – precis som annan språkinlärning – det viktiga. Men det kräver lugn och ro och det är just vad man aldrig har i vardagsruschen. Över hundra år före Benson studerade Walter B Cannon på Harvard flykt- och kampresponsen, det vill säga hur vi svarar på hot från omvärlden. Hjärnan reagerar på samma sätt i dag som den gjorde på stenåldern. Den har inte lärt sig skilja på ett fysiskt och ett mentalt hot. Oberoende av karaktären av det hot den upplever be* www.bensonhenryinstitute.org/2015/01/01/de-stressing-our-students/
Stillhet i förskola och skola.indd 25
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
reder den sig på flykt eller kamp: genom att utsöndra adrenalin och noradrenalin. Det höjer i sin tur blodtrycket och sätter fart på hjärtat, andningen och ämnesomsättningen. Får kroppen tala ohörd och hotsituationen inte tas på allvar kan dess ständiga flykt- och kampberedskap leda till en mängd problem, till exempel kroniskt förhöjt blodtryck, hjärtkramp, hjärtarytmi, andningssvårigheter, ryggsmärtor, förhöjda kolesterolhalter, sömnlöshet, illamående, matsmältningsbesvär, nedsatt sexuell förmåga, infertilitet hos kvinnan och minskad spermaproduktion hos mannen. Herbert Benson byggde på Walter B Cannons banbrytande forskning med flykt- och kampresponsen när han för över fyrtio år sedan på Harvard började kartlägga den motsatta kroppsreaktionen, den som inträder vid vila och kallas avslappningsresponsen. Inte heller när det gäller avslappningsresponsen tycks kroppen kunna skilja på fysiska och mentala orsaker. Liksom mental fara utlöser en fysisk flyktreaktion så utlöser mental stillhet en motsvarande kroppslig avslappningsreaktion. Och medvetandet tycks ha det avgörande inflytandet. Benson fann att enkla koncentrations- och stillhetsövningar utförda mitt i påfrestande fysiska situationer, till exempel i en stökig förskola, i ett klassrum eller på någon annan stressig arbetsplats, kan signalera till kroppen att faran är över. Avslappningsresponsen för med sig att blodtrycket sjunker och ämnesomsättningen och hjärt- och andningsverksamheten saktas ner. Benson-Henry-institutets strävanden att lära ut stresshantering till skolelever har i dag pågått i över ett kvartssekel och deras insamlade erfarenheter är en skatt för skolledare och lärare som kämpar mot stressen i dag. År 2013 ansågs tonåringar i usa vara den hittills mest stressade generationen. Institutets forskning i skolan visade tidigt att även hos barn och unga leder stunder av stillhet och avslappning under längre tid till förändringar i biokemiska och fysiologiska funktioner som motverkar stressens hormonutsöndring. Stillhet och avslappning ökade elevernas självkänsla och förmåga till självbehärskning. Det förbättrade elevernas betyg, ökade närvaron i klassen, förbättrade samarbetet och elevernas studievanor.
Stillhet i förskola och skola.indd 26
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
Forskning i skolans värld Många av de innerstadsskolor i Los Angeles, Newark och Boston som deltog i Bensons och hans medhjälpares forskning under de första åren i början av 1990-talet låg i miljöer dit samhällets hjälpåtgärder inte nådde och vars elände var självgenererande. Skolbyggnader var förfallna, lärarna dignade under alltför tunga arbetsbördor och eleverna befann sig ofta i en förtvivlad situation utan fast punkt i tillvaron. Många kunde inte engelska och förstod inte ens varför de var i skolan. En del var mycket tuffa. ”Många elevers föräldrar var narkomaner eller kriminellt belastade. Och de flesta hade aldrig fått lära sig att använda sina inre resurser”, berättade dåvarande forskningsledaren Beth Greenberg. Beth var lärare på Bostonuniversitetet för elever med handikapp och känslomässiga problem och hade lång erfarenhet av att utbilda fångar när hon anslöt sig till Bensons forskarteam. Eleverna fick lära sig att andas på rätt sätt och göra avslappnings- eller visualiseringsövningar. Efteråt var eleverna häpna. ”Jag känner det som om jag kunde sväva ut härifrån”, sade de. De blev avspända, tystare, mer öppna för att lära sig. Projektet Education Initiative inleddes och drevs under de första åren i grundskolans årskurs fyra till nio och hade ett våldsförebyggande syfte. Man vet att dålig självkänsla och depression ökar benägenheten till destruktiva beteenden, ger dåliga resultat i skolan och bidrar till kriminalitet, drog- och alkoholmissbruk. Och att avslappning och stillhet visat sig öka individens självkänsla och förmåga till självbehärskning. Träningen pågick i ett par år inom forskningsprojektets ram och inriktade sig i första hand på att lära ut avslappning och stresshantering till lärare. Träningen omfattade fyra moment: avslappning och stillhet, långsam koncentrerad rörelse som i yoga och tai chi, kostundervisning och stresshantering. I stresshanteringen ingick också en del grundläggande kognitiva övningar där man iakttar sig själv, lägger märke till hur man tänker och tar itu med negativa tänkesätt. Lärarprogrammet var frivilligt och cirka 25 procent av lärarna i
Stillhet i förskola och skola.indd 27
2017-09-21 15:04
stillhet i förskola och skola
en skola brukade anmäla sig. De hade ofta en hel del problem med sin hälsa, precis som lärare i Sverige i dag. Men trots att de hade ett oerhört ansvarsfullt och stressigt jobb prioriterade de ofta träningen. När de tillägnat sig metoderna och började få utbyte av dem sporrades de att i sin tur lära ut dem till eleverna. Många gick till sina kollegor och förklarade: ”Du behöver verkligen också det här, kom med!” På så sätt spreds budskapet. Programmet vände sig också till elever med speciella inlärningssvårigheter och behov, och antalet i de grupperna varierade från tre till trettio. Det var inte lätt för lärare att byta roll från att kanske ha undervisat i matematik eller litteratur i tjugofem år till att plötsligt börja lära ut meditation. Men när de väl kom igång sade de ofta: ”Det är lättare än jag trodde. Och mina elever uppskattar det verkligen. Men det är annorlunda.” Tio till femton minuter av den dagliga lektionstiden viktes åt träningen. Programmet inriktade sig på att göra eleverna medvetna om stressen. Man talade om vad stress är, om strids- och kampresponsen och om stressens fysiologiska effekter. Eleverna fick lära sig att skapa ett rofyllt rum inom sig själva, dit de kunde dra sig tillbaka för att vila. Det kostar ingenting, man behöver inte resa någonstans. Man kan göra det där man för tillfället befinner sig, även i klassrummet. En stor del av övningarna utvecklades i samarbete med eleverna själva. De fick svara på frågor som ”Vad är stressigt i ditt liv?” och ”Vad gör du åt det?”. I svaren gav eleverna de ledtrådar som sedan vidareutvecklades till en metod. I en annan övning uppmanades eleven att skriva ner sina tio favoritsysselsättningar. Därefter ställdes frågan: ”Ägnar du dig åt dem?” Det följdes upp med en fråga om vad som hindrade eleven att göra sådant som hen tyckte var ”berikande och meningsfullt”. Andra metoder krävde mer inre arbete, som eleverna inte kunde göra i gruppen utan måste ta itu med hemma. De uppmanades till exempel att börja iaktta sina mekaniska negativa reaktioner – de pessimistiska filmerna som valsar runt i huvudet – liksom de negativa förväntningarna som visade sig inte slå in, tvångsmönstren och de grundlösa rädslorna. Men de fick också lära sig
Stillhet i förskola och skola.indd 28
2017-09-21 15:04
trygghet och studiero
att upptäcka och ta vara på de skapande impulserna och goda drömmarna – de inre skatter med vars hjälp man kan förändra sitt liv. Ett populärt hjälpmedel i undervisningen var stressmärket (biodot) – ett litet runt värmekänsligt märke som eleven sätter fast på armen och som ändrar färg med elevens sinnestillstånd. Det kan köpas på nätet (www.biodots.net) och Drömmen om det goda använder det när stillhet introduceras i både grundskolan och på gymnasiet. Det är populärt bland elever i alla åldrar från sex till arton år.
”Vet ni vad stressad betyder?” frågar reportern några förskolebarn på Vessingebro förskola i ett reportage om Drömmen om det goda i Utbildningsradions programserie Skolministeriet. ”Ja, att man inte ska vara så snabb!” svarar en flicka. ”Att man inte förstör grejer och sån’t när man är så himla stressad”, tillfogar en annan. Hennes kompis säger: ”Min mamma är stressad ibland. Jag märker att hon måste ta grejorna fort och att hon kör bilen för fort, att hon är stressad till jobbet. Då säger jag alltid: ’Mamma sluta vara stressad!’ Då saktar hon ner lite.”
Stillhet i förskola och skola.indd 29
2017-09-21 15:04