Issuu on Google+

a1 0

LARS TORSTEN ERIKSSON FINN WIEDERSHEIM-PAUL

lag

Författare är professor LARS TORSTEN ERIKSSON och docent FINN WIEDERSHEIM-PAUL, båda med omfattande erfarenhet av utredning, forskning och handledning. De har varit verksamma vid ett flertal olika lärosäten både i Sverige och utomlands, bland annat i USA, Vietnam, Indien och Australien.

Att utreda forska och rapportera Up p

Att utreda, forska och rapportera är i första hand skriven för högskolestuderande. Boken presenterar flera nya modeller för den som vill ha en hållbar handledning under olika delar av utrednings- eller forskningsprocessen. Examensarbetet är ”kronan på verket” vid högskolestudier, eftersom det tydligt visar den studerandes förmåga att självständigt hantera och reflektera över ett mer omfattande material. Den kunskapen är nödvändig för att kunna konkurrera på den globala arbetsmarknaden.

LARS TORSTEN ERIKSSON FINN WIEDERSHEIM-PAUL Upplaga 10

Informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har öppnat helt nya möjligheter för studenter att utvecklas i sitt utrednings- och forskningsarbete. Enbart med en smarttelefon finns omedelbar tillgång till gigantiska datamängder (s.k. big data). Den här upplagan av denna klassiska metodbok utgår från användningen av de allt effektivare IKT-programmen och de stora datamängder som finns i databaser och register. Boken ger de senaste svaren på frågor som Hur genomför jag intressanta, begripliga och trovärdiga undersökningar? Hur söker jag effektivt ny information? Vilka för- och nackdelar har olika utredningsmetoder? Och inte minst: Hur presenterar jag mina kreativa och kritiska förslag till problemlösning?

Att utreda, forska och rapportera

Hur genomför jag en undersökning som blir väl godkänd?

Best.nr 47-11169-5

Tryck.nr 47-11169-5-00

4711169_Att utreda_omsl.indd 1

29/05/14 9:54 AM


4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 1

29/05/14 10:05 AM


I NNEHÅLL

1. ATT LÄRA SIG FORSKNINGS- OCH UTREDNINGSMETODIK ............... 8 2. SAMSPELET MELLAN TEORI OCH PRAKTIK ..................................... 12 Ny empiri kräver ny teori .....................................................................................................13 Teoribildning ............................................................................................................................15

3. EN UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSMODELL ................................ 19 Frågeställningen ......................................................................................................................20 Forskningsplanering och informationssökning ............................................................21 Teori.............................................................................................................................................23 Empiri..........................................................................................................................................24 Analys, slutsatser och reflektion.........................................................................................25 Utrednings- eller forskningsmetod? .................................................................................26 Vetenskaplig arbetsmetod – en grundsyn på undersökningskvalitet ....................27

4. FORSKNINGSFRÅGOR ..................................................................... 30 Frågeteknik 1 ............................................................................................................................31 Är en del problem möjligheter? .........................................................................................31 För vem är det ett problem? ................................................................................................32 Problematisering.....................................................................................................................33 Frågeteknik 2 ............................................................................................................................34 Teman – en öppen frågeinriktning .............................................................................................. 34 Problemfrågor – en fokuserad frågeinriktning ......................................................................... 35 Hypotes – en frågeinriktning med möjliga svar ...................................................................... 35

Andras frågor – direktiv ........................................................................................................36 Om offentliga utredningar............................................................................................................. 37

Att söka egna frågor ...............................................................................................................38 Kriterier för val mellan frågor .............................................................................................39

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 3

29/05/14 10:05 AM


4

 Innehåll

När är frågorna färdiga? .......................................................................................................40 Verklighet och perspektiv ....................................................................................................42 Exempel på frågor, direktiv och avgränsningar .............................................................44 Ur SOU 1996:25 Från massmedia till multimedia .................................................................. 44

Vad vill jag göra? – syften .....................................................................................................45 Att beskriva......................................................................................................................................... 46 Att förklara ......................................................................................................................................... 47 Att besluta .......................................................................................................................................... 47 Att utvärdera ...................................................................................................................................... 47 Att förstå ............................................................................................................................................. 47

5. FORSKNINGSPLANERING ............................................................... 49 Vilken sorts forskare eller utredare är du? ......................................................................50 Förklarare ............................................................................................................................................ 50 Förhandlare ........................................................................................................................................ 50 Förhalare ............................................................................................................................................. 50

Att planera undersökningen ...............................................................................................51 Innehållsdisposition.......................................................................................................................... 52

Att arbeta och diskutera i grupp ........................................................................................56 Kritiskt eller kreativt tänkande? .........................................................................................57 Vad är bra utredning och forskning? ................................................................................60 Värderingar och relevans .....................................................................................................61 Validitet, reliabilitet och objektivitet ................................................................................62 Validitet ............................................................................................................................................... 62 Reliabilitet ........................................................................................................................................... 63 Objektivitet ......................................................................................................................................... 64

Vad är egentligen kunskap och vad är vetenskaplig kunskap? ................................64 Fem centrala krav på vetenskaplig kunskap............................................................................. 66

6. TEORIER OCH MODELLER ................................................................ 73 Modeller ....................................................................................................................................74 Verbala modeller.....................................................................................................................76 Schematiska modeller ...........................................................................................................77 Matematiska modeller ..........................................................................................................78 Tre modeller för samma problem – ett exempel ..........................................................79 Verbal modell..................................................................................................................................... 79 Schematisk modell ........................................................................................................................... 79 Matematisk modell .......................................................................................................................... 80

Teori.............................................................................................................................................80 Definitioner av begrepp........................................................................................................81 Om att bygga modeller och teorier i vetenskap ...........................................................83

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 4

29/05/14 10:05 AM


Innehåll

5

7. METODER FÖR DATAINSAMLING .................................................... 87 Att samla data och information..........................................................................................90 Effektiv sökning av befintliga data.....................................................................................92 6-stegsmodellen för att söka befintliga data..................................................................93 Effektiv sökning av primärdata ...........................................................................................96 Direkt observation ............................................................................................................................ 96 Elektronisk registrering .................................................................................................................... 97 Intervjuer och enkäter ..................................................................................................................... 97 Frågeformuläret ................................................................................................................................ 99 Bearbetning av information ........................................................................................................101 Ska man skicka ut följebrev? .......................................................................................................103 Fokusgrupper och gruppintervjuer ............................................................................................103 Tio dödssynder vid intervjuer och enkäter ...............................................................................103 Några dygder för intervjuare ......................................................................................................104 För- och nackdelar med olika datakällor ................................................................................104

Att hänvisa till informationskällor .................................................................................. 106 Varför källhänvisar man? .............................................................................................................106 När källhänvisar man? .................................................................................................................106 Hur källhänvisar man? .................................................................................................................107 Källförteckning ................................................................................................................................110 Att hänvisa till Internetkällor ......................................................................................................111 Digitala verktyg för källförteckningar ......................................................................................112 Digitala metodverktyg i forskningsprocessens olika steg.....................................................113

Det synliga Internet ............................................................................................................. 116 Det osynliga Internet ......................................................................................................... 117 Hur blir det osynliga synligt?.......................................................................................................118 Hur utvecklar man sin informationskompetens? ..................................................................119

8. ANALYSER, REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER............................... 123 Kvantitativ analys ................................................................................................................. 125 Centralmått ......................................................................................................................................126 Spridningsmått ................................................................................................................................127 Population och stickprov ..............................................................................................................128 Sambandsanalyser .........................................................................................................................129

Kvalitativ analys .................................................................................................................... 131 Grundad teori ..................................................................................................................................131 Narrativ analys ...............................................................................................................................132 Diskursanalys ...................................................................................................................................132 Dekonstruktion ................................................................................................................................133

Fallanalys ................................................................................................................................ 133

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 5

29/05/14 10:05 AM


6

 Innehåll

Att tolka ................................................................................................................................... 138 Mönster och samband ..................................................................................................................140 Kvantitativ och kvalitativ analys kompletterar varandra ...................................................142

Resultat och slutsatser ........................................................................................................ 142 Generalisering..................................................................................................................................145 Problemlösning................................................................................................................................145

Reflektioner ........................................................................................................................... 147 Beslut och genomförande ................................................................................................. 147

9. PRESENTATION AV RESULTAT ....................................................... 149 Muntliga rapporter .............................................................................................................. 151 Föredrag ............................................................................................................................................151 Telefon- och bildkommunikation ...............................................................................................152 Ditt kroppsspråk vid presentationen .........................................................................................152

Skriftliga rapporter .............................................................................................................. 152 Mediemeddelanden .......................................................................................................................153 Promemoria .....................................................................................................................................153 Längre rapporter – uppsatser, artiklar och working papers................................................153

Språk ........................................................................................................................................ 154 Fackspråk ..........................................................................................................................................155 Internet och sociala medier .........................................................................................................158

Några skrivråd – en checklista ......................................................................................... 159 Teknisk utformning.............................................................................................................. 160 Titelsida .............................................................................................................................................161 Innehållsförteckning/disposition ................................................................................................161 Rubriksättning .................................................................................................................................161 Decimalsystemet .............................................................................................................................162

Referat och sammanfattning ............................................................................................ 162 Inledande referat eller sammanfattning ..................................................................................162 Avslutande sammanfattning.......................................................................................................163 Exempel på fullständig sammanfattning ................................................................................163

Tabeller och diagram .......................................................................................................... 165 Tabeller ..............................................................................................................................................165 Diagram ............................................................................................................................................165

Korrekturläsning .................................................................................................................. 167

10. KREATIVT OCH KRITISKT TÄNKANDE – SEMINARIEDISKUSSIONERNA .......................................................... 170 Bedömningens syften ......................................................................................................... 171 Att opponera, utveckla, och reflektera ......................................................................... 172 Kreativ problemlösning ..................................................................................................... 174

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 6

29/05/14 10:05 AM


Innehåll

7

Kritisk reflektion ................................................................................................................... 175 Frågeteknik .......................................................................................................................................176 Hypotestest .......................................................................................................................................177 Argumentationsanalys och logik................................................................................................177 Kritisk teori och kritisk realism ....................................................................................................177

Källkritik .................................................................................................................................. 178 Exempel .............................................................................................................................................180 Internet och källkritik ....................................................................................................................182

Datakritik ................................................................................................................................ 183 Exempel på fallgropar i statistiskt material ............................................................................185

Seminarieuppläggning ....................................................................................................... 186 Att skriva om sin bedömning ........................................................................................... 187 Hur bör ett remissvar utformas?.................................................................................................187

Forskningsetik ....................................................................................................................... 189 Checklista för utredare ....................................................................................................... 189 Bedömningskriterier .......................................................................................................................192

11. HUR GÖR JAG ETT BRA EXAMENSARBETE? ................................. 196 Forskningsidén ...................................................................................................................... 198 Forskningsplanen ................................................................................................................. 201 Utvecklingsrapporten ......................................................................................................... 204 Forskningsrapporten – ditt färdiga examensarbete ................................................. 207

ATT LÄSA VIDARE ............................................................................. 209 Idéhistoria och vetenskapsteori...................................................................................................209 Allmän metodlitteratur .................................................................................................................209 Metodlitteratur med inriktning mot företagsekonomi och samhällsvetenskap ............210 Informationskompetens och användning av information ..................................................211 Kommunikation ..............................................................................................................................212

REGISTER .......................................................................................... 213

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 7

29/05/14 10:05 AM


8

1. ATT LÄRA SIG FORSKNINGS- OCH UTREDNINGSMETODIK

H

ur genomför och presenterar man ett intressant, begripligt och trovärdigt examensarbete som avslutning på högskolestudierna – eller en utredning som underlag för ett beslut i arbetet? Enbart i Sverige investeras årligen över 100 miljarder kronor i forskning och kvalificerade utredningar. Med cirka 4 procent av vår BNP satsar vi – tillsammans med Israel – en större andel än andra länder i FoU, men en liten andel av alla forskningsinvesteringar som sker i världen. De krav man ställer på kvaliteten i dessa insatser är utgångspunkten för denna handledning. Kraven skärps i takt med den globala konkurrensen. Europa satsar på en stärkt, internationell konkurrenskraft genom forskning och utveckling. Vare sig vi vill det eller inte blir vi alla mer och mer beroende av kunskaper baserade på  forskning – som konsumenter, samhällsmedborgare och producenter. Med den här boken vill vi därför ge dig en solid grund i forsknings- och utredningsmetodik. Som du snabbt märker är examensarbetet en ganska omfattande forskningsuppgift, eftersom den bygger på 10–20 arbetsveckors heltidsarbete och ofta i praktiken genomförs under betydligt längre kalendertid. I den nya, europeiska högskolestrukturen ges examensarbetet en central roll såväl på grundnivå som på avancerad och forskarnivå. Examensarbetets betydelse och dess komplexitet har varit två tunga skäl för oss att arbeta fram en handledning som underlättar ditt arbete och ger en stabil grund för det kvalificerade utredningsarbete som kallas forskning. Efter många års arbete både som universitetsforskare och som praktiska utredare och handledare av examensarbeten tror vi oss veta att man tjänar mycket tid och energi om man skaffar sig överblick innan man startar större undersökningar. If you think knowledge is expensive, try ignorance, som någon sagt. Samtidigt som du sannolikt kommer att uppleva det faktiska examensarbetet som en lång och komplex process, upptäcker du också att det i många avseenden kan ske genom ett i förväg känt och etablerat arbetssätt. Vår pedagogiska strävan är att hjälpa dig finna den röda tråden i detta arbete och att efter hand upptäcka

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 8

29/05/14 10:05 AM


1. Att lära sig forsknings- och utredningsmetodik

9

de nyanser och variationer som finns. I grundläggande metodval finns till exempel olika ”skolor” som leder till intrikata frågor om vad kunskap egentligen är och hur man vet det man säger sig veta. Och som var och en som skrivit för förlag och vetenskapliga tidskrifter vet, avviker även en rad praktiska frågor i de enskilda fallen på ett sätt som gör att man måste börja med att ta reda på speciella krav på fotnotssystem, tonvikt vid teori vs empiri etc. Tidskrifter, förlag och högskolor ger sådana anvisningar till sina författare. Vi vågar dock påstå att den här boken ger dig en stabil grundkunskap för själva undersökningsprocessen. Man kan naturligtvis i viss utsträckning läsa sig till kunskap om de enskilda momenten i en undersökning, men förmågan att hålla ihop större undersökningar (som t.ex. ett examensarbete) kräver övning. Det är skillnad att veta vad man ska göra och att veta hur man gör det. Att cykla (dansa, simma etc.) kan knappast reduceras bara till att veta vad man ska göra i form av enskilda fakta. Att foga samman kunskapen och verkligen kunna cykla eller köra bil är en annan och mer komplicerad sak. Man kan se denna utveckling mot ökad förmåga i tre faser, då man går från att vara novis, till en avancerad nybörjare och så småningom en kompetent utredare. Som novis lär man sig fakta och regler. Ungefär som man lär sig köra bil för första gången, då man lär sig växla vid en förutbestämd hastighet på bilen. Vi behöver råd om rapportens form, som till exempel hur en framsida ska se ut, hur fotnoter skrivs och hur källförteckning upprättas. Vi behöver stöd så att den färdiga utredningen är strukturerad så som man förväntar sig. I den andra fasen är man en avancerad nybörjare. Vi vet att när vi kör bilen uppför en backe, ska vi lyssna till hur ansträngd motorn är för att växla. Viss erfarenhet har med andra ord fått betydelse för vad vi gör. Som avancerad nybörjare identifierar vi uppgifter som mer eller mindre sammanhängande, men arbetar fortfarande igenom varje steg i processen för sig. Vi är på det stadium då vi i uppsatser placerar in ord som ”validitet” och ”reliabilitet” i vår text samtidigt som vi strävar efter att komma ihåg vad orden betyder. Vi väljer kanske ett ”kvalitativt angreppssätt” mer för att tala om att vi inte gjort en statistisk undersökning än för att vi faktiskt vet vad kvalitativ metod betyder. Som avancerad nybörjare tar vi första stegen till ökad självständighet i studierna. I det här läget är det lätt att vilja samla in information om könsrollsattityder, datoranvändning och så vidare, men betydligt svårare att få tillgång till den information som behövs. Om man når den tredje fasen har man blivit en kompetent utredare. En kompetent bilförare följer inte bara regler för trafik och hur man hanterar bilen, utan väljer också väg med hänsyn till hur bråttom man har och hur säker vägen är. En kompetent forskare och utredare tar med andra ord hänsyn till hur viktigt olika saker är i det enskilda fallet. Hur känslig är problemformuleringen? Hur kontroversiella är metodfrågorna i det här fallet? Förmågan att bedöma relevans och att göra kritiska bedömningar har ökat.

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 9

29/05/14 10:05 AM


10

1. Att lära sig forsknings- och utredningsmetodik

Så småningom har man vunnit så mycket erfarenhet av tillämpning av olika metoder och projekt att en stor del av kompetensen blivit en del av personligheten. Man behöver inte längre fundera på vad som står i regelböcker. Man vet var de kritiska punkterna är i det projekt som ligger framför en. Man kan göra en bedömning av utredningsprocessen som en helhet utan att dela upp den i delar. För den skicklige utredaren eller forskaren är undersökningsprojektet en integrerad helhet. Du har blivit ett med uppgiften. I boken tar vi främst våra exempel från samhällsvetenskap – ekonomi, sociologi, statsvetenskap etc. Kärnan i boken är den generella modell för själva utrednings- och forskningsarbetet som vi presenterar i kapitel 3. Den generella modellen omfattar fem steg. Därefter går vi igenom modellens steg i separata kapitel. Om slutresultatet ska dokumenteras i en skriftlig rapport, finner du också ett kapitel med vägledning för detta. I den här upplagan har vi följt den snabba utvecklingen av digital dataproduktion, vilket framför allt har satt tydliga spår i kapitel 7 (om datainsamling). Vi har också utvidgat kapitlet om kritisk granskning av en färdig rapport, ett kapitel som kan vägleda dig i granskning av andras forskningsprojekt – men naturligtvis också av ditt eget. Du kan följa bokens modell i din egen forskningsprocess. Varje kapitel kan också vara ett tema i en seminarieserie och då vara underlag för en grundkurs i forskningsmetodik. Ett avslutande, nytt kapitel ger ett typexempel på hur en kurs kring ett examensarbete kan vara upplagd. Vi utgår ifrån att teori och praktik hör ihop och det gäller då självfallet även vid utbildning som forskare. Eftersom det här är en handledning behöver man inte i vanlig mening ”plugga in” innehållet. Efter den inledande överblicken av forskningsmodellen är det förmodligen klokare att läsa om och återkomma till de avsnitt som man vid olika tillfällen arbetar med. Du kan fördjupa dig etappvis genom att ta del av de många tips till ytterligare information som vi ger. Kunskapen om forskningsarbetet integreras med förmågan att genomföra det. Insikterna brukar mogna efter hand som man gör egna tillämpningar, och nya upptäckter brukar komma när man sedan läser om olika kapitel i boken. Tidigare upplagor av boken, som kontinuerligt har aktualiserats, har fått en stor spridning i arbetslivet och på högskolorna. Det gläder oss att de krav som ställs på examensarbeten inom högskolan också delas av företag och myndigheter. Examensarbetet är ju ”kronan på verket” i svenska högskolestudier, kvittot på att man i slutet av sina examensstudier tillägnat sig förmågan att arbeta självständigt med kvalificerad kunskapsutveckling; ”studenten” har blivit ”akademiker”. Vi kommer i huvudsak att använda begreppet forskning och i detta inkludera krav på kvalificerade utredningar. Vi hoppas att du redan har bestämt dig för ett intressant ämne och är beredd att sätta i gång med examensarbetet, för att med stöd av boken leverera en begriplig och trovärdig rapport. Om du under resans gång hittar sidor i vår handledning

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 10

29/05/14 10:05 AM


1. Att lära sig forsknings- och utredningsmetodik

11

som du tycker bör förtydligas i något avseende, är du mycket välkommen med information och synpunkter. Den öppna, kritiska hållningen är en grundbult i svensk akademitradition! Vi vill särskilt tacka Anna Prymka, Mats Brenner och Jens Eklinder-Frick för värdefulla bidrag till denna upplaga. Gävle och Sala våren 2014 Lars Torsten Eriksson Finn Wiedersheim-Paul len@hig.se finn.wiedersheim-paul@telia.com

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 11

29/05/14 10:05 AM


12

2. SAMSPELET MELLAN TEORI OCH PRAKTIK

V

ilka möjligheter och hot står vår verksamhet inför till följd av den tekniska utvecklingen, och hur bör vi agera i den nya situationen? Svenska utredare, forskare och uppfinnare har under åren bidragit med många värdefulla upptäckter och produkter som förbättrar våra livsvillkor: från Linnés system för klassificering av naturen till Nobels dynamit, för att inte tala om skiftnyckeln, datormusen, separatorn, Losec magsårsmedicin, termometern, Aga-fyren och våra dagars stamcellsforskning – listan kan göras lång. Svenska företag har tusentals patent till följd av forskning och utveckling. Ericsson får mellan 500 och 800 patent beviljade varje år. Varje år finns svenska forskare med på tio-i-topplistorna för de största vetenskapliga genombrotten. Det är resultat av forskning om sådant som generna bakom sjukdomar, mystiska utbrott av gammastrålar i rymden, hur marknadsföring kan använda ny teknik samt hur man kan se på genusfrågor ur nya perspektiv. Vi genomför, deltar i eller är beroende av forskningens och olika utredningars effektivitet, och behöver därför förstå de processer som ingår. Vetenskaplig kunskapsbildning sker i samspel mellan verklighet och teori. Detta samspel kan illustreras genom en modell (se figur 2.1). Samspelet mellan teori och praktik Praktik Verklighet Empiri

Synsätt Modell Teori

Figur 2.1. Samspelet mellan teori och praktik

Kunskapsbildning kan alltså ta sin utgångspunkt såväl i vår omgivande praktik som i den teori som redan skapats. Inom samhällsvetenskap (ekonomi, sociologi, psykologi, statsvetenskap etc.) föregår samhällsförändringarna i de allra flesta fall

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 12

29/05/14 10:05 AM


2. Samspelet mellan teori och praktik

13

våra mer teoretiska beskrivningar och analyser. Insamling av data om verkligheten (empiriska data) både visar på faktisk utbredning av olika förhållanden (inkomstförhållanden, ålders- och könsfördelning, konsumtionsmönster etc.) och bildar grunden för modell- och teoribildning, som i sin tur underlättar beskrivning, analys och diskussion kring dessa förhållanden. I de snabba samhällsförändringarna bidrar forskningen med att skapa en begriplig bild av det som sker, vilket gör det möjligt att analysera tänkbara konsekvenser och diskutera alternativa vägval och åtgärder. Empiri är information om verkligheten. I vetenskapliga sammanhang grundar sig empiriska data på systematiska studier – till exempel genom observationer, enkäter, experiment och intervjuer. Detta till skillnad från mer allmänna spekulationer eller mytologiska resonemang om hur verkligheten ser ut eller hur man önskar att den var. Teorier bildas genom att vi lyfter upp kunskap från enskilda observationer till en mer generell nivå. Genom att samla på återkommande erfarenheter av hur till exempel kemiska syror reagerar med varandra eller hur konflikter uppkommer och löses i grupper, får vi en kunskap som vi kan använda i många nya situationer. En teori binder ihop olika faktorer och förklarar samband mellan dem. Genom att testa teorin bygger vi upp en kunskap om vilka samband och funktioner som finns både i naturen och i samhället. När Albert Einstein för hundra år sedan utvecklade relativitetsteorin arbetade han både teoretiskt och med konkreta föreställningar om hur den fysiska verkligheten fungerar. Teori och praktik (empiri) hör ihop.

Ny empiri kräver ny teori Forskning kan genomföras enbart av det skälet att man är nyfiken att pröva nya tankar (s.k. grundforskning). I regel finns en bakgrund av faktiska samhällsförändringar som behöver behandlas. Det kan vara förändringar i kulturen som man behöver veta mer om för att fatta politiska beslut, till exempel om resursinsatser kring miljöproblem eller drogmissbruk. Forskning kan också vara aktiva insatser för att förbättra möjligheterna att sänka kostnaderna och öka intäkterna i organisationer, till exempel genom ny informationsteknik. Vi talar då om behovsbaserad eller tillämpad forskning. En majoritet av de forskningsinsatser som sker inom samhällsområdet beror förmodligen på samhällsförändringar. De skapar behov av överblick och ny insikt. Enbart de senaste decenniernas samhällsutveckling (förändrade empiriska förhållanden) visar tydligt behovet av ny teori, ny samlad kunskap för att vi ska förstå vår verklighet. En stunds reflektion över så kallade PEST-förändringar (förändringar i politiska, ekonomiska, sociala och tekniska förhållanden) kan kanske vara på sin plats för att tydliggöra hur omfattande kunskapsförnyelsen

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 13

29/05/14 10:05 AM


14

2. Samspelet mellan teori och praktik

faktiskt är på relativt kort sikt i dessa fyra perspektiv. Vi talar till exempel mycket om dagens globaliseringstrend, men den har naturligtvis många förelöpare. Vikingarna ”internationaliserade” på sitt sätt, liksom korsriddare och romare. Internationalisering har historiskt ofta handlat om politiska maktanspråk. Dagens förändringar har anspråk på ”globalisering” snarare för att bygga demokrati och större ekonomiska marknader. Den första riktiga globaliseringsperioden med sikte på att i stället skapa välfärd är sammankopplad med industrialismen från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet, då första världskriget inledde en politisk utveckling som hindrade internationellt samarbete; ryska revolutionen 1917, depressionen på 1930-talet, andra världskriget och därefter det kalla kriget är exempel på svåra motgångar som drabbat det globala samarbetet. Politiskt står Berlinmurens fall 1989 som sinnebilden för den liberalisering som skett under slutet av 1900-talet, och mest betydelsefull har uppluckringen varit av det kommunistiska systemet i Östeuropa, Sovjetunionen, på Balkan och i Asien. De internationella relationerna blev under 1990-talet mycket öppnare, för att åter stramas till efter terrordåden i USA den 11 september 2001 och de följande krigen i Irak och Afghanistan. 2000-talets inledande konflikter i Mellanöstern har fått globala konsekvenser. De politiska förhållandena ändras hela tiden. Den samhällsekonomiska utvecklingen är nära förknippad med den politiska utvecklingen, och de första signalerna till dagens ekonomiska inriktning kom i slutet av 1970-talet. En kraftig ekonomisk tillväxt efter andra världskriget förbyttes i en stagflation under 1970-talet, ekonomisk tillbakagång och ett bistert företagarklimat i många länder. Med valen av politiska ledare som Thatcher, Reagan, Gorbatjov och Deng Xiaoping under andra halvan av 1900-talet kom från delvis vitt skilda håll en ny vision av hur välfärd skulle skapas i skilda delar av världen; genom minskade statsutgifter, skattereformer, avreglering av ekonomiska sektorer, privatisering av statliga företag samt stimulans till nyföretagande och entreprenörskap har många länder försökt få ny fart på ekonomin under perioden runt millennieskiftet. Den pågående övergången mot en ökad marknadsekonomi och skapandet av stora, ekonomiska regioner (EU, NAFTA etc.) bidrar fortlöpande till omfattande samhällsförändringar och till frågor om hur vård, omsorg och utbildning bäst organiseras. Men kanske är det inom informationsområdet vi ser de allra kraftigaste förändringarna av vår verklighet (vår empiriska miljö). Den första internationella globaliseringsperioden stimulerades av fallande kostnader för transporter; ångkraft, explosionsmotorn och elektrifiering gav bättre fartygs-, tåg- och biltransporter. Hundra år senare tycks vi nu ha inlett en ny globaliseringsperiod tack vare IT, som ger fallande informations-, transaktions- och kommunikationskostnader. I dag är det mer datorkraft i ett enkelt spel än vad som var tillgängligt totalt under andra världskriget. Ja, även enklare bilmodeller innehåller mer datorkraft än den första rymdkapseln till månen! Länge var datorer förbehållna militära

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 14

29/05/14 10:05 AM


2. Samspelet mellan teori och praktik

15

organisationer och stora företag, som hade råd att investera i de stora datorer som dominerade fram till slutet av 1970-talet. Tack vare Apple och Microsoft inleddes PC-revolutionen under 1980-talet. Den följdes under 1990-talet av en motsvarande explosion inom telekommunikationens område: vi fick mobiltelefoner och Internet som ett användarvänligt system för bland annat e-post och webbplatser. Informationstekniken har tagit ett språng i utvecklingen som kanske kan jämföras med Gutenbergs innovation inom boktryckarkonsten på 1400-talets mitt. Dator- och teleteknikutvecklingen skapar var för sig nya funktioner hos produkter, nya tjänster och konsumtionsmönster. Introduktionen 1990 av World Wide Web följdes av en snabb utveckling av informations- och kommunikationsteknologin. I början av 2000-talet har en majoritet av befolkningen i Sverige tillgång till Internet och e-postkommunikation – och kommunikationen via mobiler, Facebook, LinkedIn och Twitter får nu ses som globala nätverk och system. Man läser tidningen på nätet, sköter sina bank- och aktieaffärer där och söker information. Internet ger tillgång till flera miljarder indexerade sidor och 2010 års Wikileaksskandal visar det nya informationssamhällets förändringskraft. Den ovanstående, mycket komprimerade beskrivningen av några av de empiriska förändringarna (PEST-utvecklingen) under de senaste årtiondena pekar på alltmer komplexa samband och snabba samhällsförskjutningar, det vill säga ett ökat behov av forskning. Forskningens roll blir att koppla samman olika utvecklingstendenser. Forskningen tydliggör förändringarna och gör dem möjliga att överblicka, förstå och hantera. Det sker i den kunskapsprocess som resulterar i nya begrepp, modeller och teorier.

Teoribildning Som individer vill vi inte bara iaktta samhällsförändringarna, vi vill också förstå och kunna påverka dem. Vi behöver och använder teorier. För snart 3 000 år sedan började man bli alltmer kritisk till de osakliga förklaringar som utgick från den verklighet (empiri) man då kände till. Naturen styrde det mesta – solen och månen, mörker och kyla var starka fenomen som man behövde förstå och hantera. De grekiska filosoferna började ställa frågor. Det var till synes enkla frågor som ”Vad består världen egentligen av?”, ”Vad är sann kunskap om världen?”, ”Hur fungerar världen?” och ”Hur bör vi bäst leva?”. Man väckte med andra ord tidigt frågor om fakta, om orsakssamband mellan solens fläckar och händelser på jorden, om kunskapens källor och om moral och etik – frågor som ständigt återkommer och delvis får nya svar. Under de sista 1 000 åren före vår tideräkning började dessa grundfrågor leda till nya svar. Vi brukar beteckna detta reflekterande resonemang som ”det filosofiska tänkandet”, grunden för dagens vetenskapliga tankegångar och kulturuppbyggnad. De första, kända filosofiska tankarna är på ett tydligt sätt kopplade till

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 15

29/05/14 10:05 AM


16

2. Samspelet mellan teori och praktik

den tidens samhälle, till naturen och till vår plats ”mellan himmel och jord”. Det filosofiska sättet att tänka bröt radikalt med det gängse. Tidigare hade människors tankar formats som myter, riter, ödestänkande och orakeltro. Myten är en religiös förklaring, en gudaberättelse om det som händer. Tor svingade sin hammare och det började blixtra. Tors hammare var därmed också ett vapen mot kaoskrafterna. Människor kunde själva delta i kampen mot det onda och okända. Det gjorde de genom att utföra olika religiösa handlingar – riter. Den viktigaste under fornnordisk tid var blotet. Åt Tor offrade man oftast getabockar. Åt Oden även människor. Eftersom det filosofiska tänkandet fick starkt fäste i Grekland, har de grekiska gudarna blivit särskilt kända – Zeus, Dionysos med flera. Cirka 600 år före Kristus skrevs dessa gamla grekiska myter ner av Homeros och Hesiodos. Detta skapade en helt ny situation. När myterna var nedskrivna kunde man nämligen lättare diskutera dem. Människors erfarenheter kunde lättare jämföras med myterna. Denna kritiska granskning påskyndade kunskapsutvecklingen. De första grekiska filosoferna menade att man kunde hitta naturbaserade erfarenhetsförklaringar på alla företeelser i naturen i stället för de religiösa myterna. Man såg ”urämnen” som vatten, luft, dimma med mera som nya förklaringsfaktorer till fenomen som skedde i naturen. Världen var uppdelad i fyra element. Mot det okändas kaos började man söka och se samband, som formade naturens lagar. Parallellt ansåg man att människokroppen behärskades av fyra kroppsvätskor (blodet, slemmet, den gula och den svarta gallan), och att obalans i dessa vätskor skapade våra sjukdomar. De kunde botas av orakel. Det som intresserar oss mest är kanske inte de svar som de första filosoferna fann. Det intressantaste är de frågor de ställde och vilken sorts svar de försökte hitta. Vi är mer intresserade av hur de tänkte än vad de tänkte. De tog de första stegen från ett religiöst baserat mytologiskt tänkande till ett vetenskapligt tänkande och en vetenskaplig kunskapsutveckling. Ett viktigt redskap i detta var just själva frågan: frågan är ett tecken på nyfikenhet. Betydelsen av denna upptäcktens väg har hyllats av forskare i alla tider: Det som gör Nobelpriset så uppskattat bland forskare är att det är en hyllning till upptäckandet. Många pris delas ut till vetenskapsmän för deras lysande karriärers skull, för allt de uträttat. Men Nobelpriset hyllar upptäckten. Det innebär ett erkännande av just det som forskare sysslar med. (Robert Curl, i DN 961123, som fick Nobelpriset i kemi för upptäckten av helium-3, en gas som blir supraflytande vid extremt låga temperaturer)

En fråga kräver också ett svar. Svaret är ofta en modell eller en teori. Teoribildning ger oss större möjligheter än faktisk empiri att reflektera över olika utvecklingar av verkligheten. Genom teorin skapar vi begripliga sammanhang. Ordet

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 16

29/05/14 10:05 AM


2. Samspelet mellan teori och praktik

17

teori används ofta i vardagen och kan då likställas med gissningar och spekulationer, något som inte är faktiskt. Vetenskapliga teorier är dock något helt annat. De omfattar ett antal påståenden som tillsammans utgör en beskrivnings- eller förklaringsmodell för något. Denna teori kan testas med empiriskt material för att pröva dess giltighet. Detta är bevisets väg. Om en teori har ett tillräckligt bra beskrivnings- och förklaringsvärde ger den stöd för beskrivningar och beslut utan att man gör ytterligare empiriska försök. Och slutsatserna kan peka på sådant som ännu inte inträffat och som därför kan pareras. Exempel kan du förmodligen hitta i din egen vardag. I Venedig pågår till exempel experiment med att leda bort vatten från floden Po, för att undvika att byggnaderna i staden stegvis sjunker. Översvämningskatastrofen i New Orleans 2005 var också förutsedd genom teoretiska beräkningar. Riksbanken i olika länder övervakar dagligen penningströmmar och räntebildning för att påverka samhällets ekonomiska stabilitet. I könsrollsdebatten drar man slutsatser av den faktiska könsrollsfördelningen i samhället. Utan förmågan att samla teoretisk kunskap skulle vi sålunda hamna i ett ständigt ”trial and error”-beteende, och utan förmågan att ackumulera kunskap skulle mänskligheten föras tillbaka till de mer ursprungliga stadierna i samlar- och jägarsamhällena. Samtidigt som empiriska förhållanden vägleder oss i att söka kunskap om sådant som är viktigt för oss, ger vår förmåga att bilda mer abstrakta modeller och teorier en stabil kunskap för att hantera svåra situationer i framtiden. Som vetenskapsfilosofen Karl R. Popper uttryckt det: Det är bättre att låta hypoteser dö i vårt ställe. Med hänsyn till att den vetenskapliga kunskapsbildningen inte har en särskilt lång historia (i jämförelse med de miljontals år det tagit för människan att etablera sig som art på jorden), är det sannolikt att vi ännu bara är i början av en accelererande, vetenskaplig kunskapsproduktion. Först i slutet av 1900-talet gjordes de första trovärdiga observationerna av andra planeter i vårt solsystem. En bit in på 2000-talet har astronomerna bekräftade observationer av över tusen planeter och man antar att teknikutvecklingen kommer att leda till upptäckten av flera tusen ytterligare. Det ger perspektiven. Det skrivs till exempel lika många doktorsavhandlingar i Sverige inom olika ämnen under de första 10 åren av detta sekel som under hela 1900-talet. Robert Boyle var med och grundade Royal Society på 1600-talet. På ett av de handskrivna ark som han lämnat efter sig, står 24 visioner om vad kommande forskning skulle kunna skapa, bl.a. förlängt liv, evigt ljus, exakta positionsbestämningar till havs. Det mesta av detta har vetenskapen uppnått. Och utvecklingen fortsätter. År 2014 rapporterar California Institute of Technology att man tack vare en ny superdator kunnat simulera universums skapelse. För hand vore detta omöjligt. Med en vanlig laptop skulle det ta flera århundraden. Den nya datorn behövde tre månader för att hantera den massiva datamängden.

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 17

29/05/14 10:05 AM


18

2. Samspelet mellan teori och praktik

Teori och empiri Relevansanpassning av konceptuell kunskap Praktik Verklighet Empiri

”Det finns inget så praktiskt som en god teori”

Synsätt Modell Teori

Tillämpning av stabil, konceptuell kunskap Figur. 2.2. Teori och empiri

Ᏺ UPPGIFTER OCH FÖRDJUPNINGSTIPS 1 Sök information i företags årsredovisningar som visar hur de beskriver betydelsen av forskning och innovation. 2 Ge exempel på aktuella forskningsfrågor som behandlas i medier. 3 Beskriv aktuella samhällsförändringar med stöd av PEST-modellen och formulera förslag till forskningsteman. Intressanta synpunkter på kunskapsförnyelse och teoribildning finns t.ex. i von Wright (2010), Eriksson & Frängsmyr (2011), Molander (2003) och Halldén (1980).

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 18

29/05/14 10:05 AM


213

REGISTER

abstract 163 aktionsforskning 43, 97, 135 aktör 43 analysera 25 artiklar 153 bearbetningsfel 190 bedömningsfel 191 bedömningskriterier 192 begrepp 81 beprövad erfarenhet 86 beroendekritik 180 beskrivnings- eller förklaringsmodell 17 beslut 147 bevisets väg 17, 58 bibliotek 92, 95 Big Data 88 bortfall 145 CAQDAS 124 centralmått 126 cirkelbevis 82 citat 107 dataanalys 91 databaser 91, 92, 95 datainsamling 87 Datainspektionen 91 datakritik 183 datakällor 90 deduktiva studier 88

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 213

deduktivt angreppssätt 85 definiera 81 deskriptiv definition 81 operationell definition 81 stipulativ definition 81 dekonstruktion 133 deltagande observation 97 diagram 165 digitala verktyg 87, 112 dikotomiserad skala 102 direkta data 90 direkt observation 96 diskursanalys 132 effektivitet 90 elektronisk registrering 96 empiri 13, 24, 88 enkät 97 epistemologi 83 etik 90 evidensbaserad behandling 86, 175 examensarbete 8, 10, 89, 196 explorativ undersökning 35 fackspråk 155 fallanalys 133 fallgropar i statistiskt material 184 falsifiera 71, 82 fokusgrupp 97, 103 forskningsdagbok 25 forskningsetik 188 forskningsidé 199

29/05/14 10:05 AM


214

Register

forskningsinvesteringar 8 forskningsplan 201 FoU 8, 196 frekvenstabell 125, 126 absolut frekvens 125 relativ frekvens 126 frågeformulär 99 frågeställning 20 frågeteknik 31, 34, 176 följebrev 102 förankringsprocess 54 föredrag 151 förförståelse 48 förhandlingsprocess 50 förstudie 35 generalisering 143, 145 genomförande 147 GPS-information 125 grounded theory (grundad teori) 131, 135 grundforskning 13 grupparbete 56 gruppintervju 103 Harvardmodellen 108 hermeneutik 83 humanistisk och samhällsvetenskaplig vetenskap 86 hypotes 35, 82 hypotestest 177 rivaliserande hypoteser 138 idéer 25 IKT 88 indirekta data 90 induktiva studier 88 induktivt angreppssätt 85 informationshantering 87 informationskompetens 88, 119

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 214

informationssökning 87, 91 informationsteknik 15 innehållsförteckning 161 internationalisering 14 Internet 93 det osynliga Internet 117 det synliga Internet 116 Internetkällor 111 Internet och källkritik 182 intervju 97 investigation 26 scientific investigation 26 ja- eller nejsvar 103 katalysator 50 klusterurval 129 kodning 102 konfidensintervall 129 korrelationskoefficient 129 kreativ förmåga 58 kreativ problemlösning 174 kritisk realism 177 kritisk reflektion 175 kritisk teori 177 kritiskt tänkande 58, 59 kroppsspråk 152 kunskapsbidrag 24, 171 kunskapsförnyelse 13 kunskapskritik 59 kunskapsstrider 27 kvalitativ analys 124, 131 kvalitet 90 kvantitativ analys 124, 125 kvantitativ och kvalitativ analys 142 kvartilavvikelse 127 kvotskala 139 källförteckning 110 källhänvisning 106, 109 källkritik 59, 101, 178

29/05/14 10:05 AM


Register

laddade ord 103 länkkatalog 93, 95 marknadsekonomi 14 maskinell bearbetning 101 medelvärde 126 median 126 mediemeddelanden 153 modell 73, 74, 80 bygga modeller 84 matematiska modeller 78, 80 schematiska modeller 77, 79 verbala modeller 76, 79 myter 16 mätfel 190 mönster 140

215

planering 52 planeringsfrågor 21 population 128 portal 93 ämnesportal 95 positivism 83 praktik 12, 13 presentationsteknik 149 primärdata 90 problem 32, 45, 98 problematisering 31, 33 problemformuleringsprivilegium 21, 34 problemlösning 145 projektplan/arbetsplan 52, 54 promemoria 153 question begging 83

narrativ analys 132 naturlag 83 naturvetenskap 43, 86 Ngram Viewer 125 Nobelpriset 16 nominalskala 139 noter 109 NUDIST 142 nyckelord 93 NVivo 124 objektivitet 64 observationsenhet 98 ontologi 83 opponering 170, 172 orsaksförhållanden 80 OSU 128 Oxfordmodellen 108 peer review 96 personuppgiftslagen 91 pilotstudie 35

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 215

rapportering 149 rapporteringsfel 190 rapportutformning 55 referensram 123 reflektioner 25, 144, 147 register 91 regressionskoefficient 129 relevans 62 reliabilitet 63 remissvar 187 samband 140 sambandsanalyser 129 samhällsvetenskap 42, 43 sammanfattning 162 samtidskrav 180 SAS 124 sekundärdata 90 seminarium 170, 197 signifikanstest 129 skrivråd 159

29/05/14 10:05 AM


216

Register

slutsatser 25, 143 sociala medier 158 social konstruktion 42 SOU 38 spridningsmått 127 SPSS 124 standardavvikelse 127 Statistiska centralbyrån 87, 96, 99 stickprov 128 stratifierat slumpmässigt urval 129 svarsalternativ 99, 101 Svenska skrivregler 108 syfte 20, 45, 98 beskriva 46 förklara 47 förstå 47 utvärdera 47 systematiskt urval 128 sökmetod 92 sökmotor 92, 93 söktjänster 94 tabeller 165 telefon- och bildkommunikation 152 tendenskritik 180 teori 12, 13, 23, 73, 80 teoribildning 15 term 81 primitiva termer 82 tidplan 40, 53 tillämpad forskning 13, 171 titelsida 161

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 216

tolkning 89, 138, 144 tolkningsfel 189 transkribering 92 triangulering 91 typvärde 127 undersökningsgrupp 98 uppdragsgivare/uppdrag 36, 38 uppslagsverk 95 upptäcktens väg 16, 58 utredarroll 51 utredningsfällan 22 utvecklingsrapport 204 validitet 62 inre validitet 62 yttre validitet 63 variabelkatalog 99 varians 127 verifiera 82 vetenskap 28, 66 vetenskapliga artiklar 96 vetenskaplig kunskap 16, 65 working paper 153 värdering 61 värderingar 103 äkthet 180 öppna frågor 102 öppna källor 91 överlastade frågor 103

29/05/14 10:05 AM


Att utreda, forska och rapportera ISBN 978-91-47-11169-5 © 2014 Lars Torsten Eriksson, Finn Wiedersheim-Paul och Liber AB Förläggare: Pontus Fryk Redaktör: Carina Blohmé Projektledare: Kajsa Lindroth och Magnus Winkler Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander/Jonny Hallberg Sättning: Integra Software System Produktion: Jürgen Borchert Tionde upplagan 1 Tryck: Spanien 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

4711169-5_Att utreda_inlaga.indd 2

29/05/14 10:05 AM


a1 0

LARS TORSTEN ERIKSSON FINN WIEDERSHEIM-PAUL

lag

Författare är professor LARS TORSTEN ERIKSSON och docent FINN WIEDERSHEIM-PAUL, båda med omfattande erfarenhet av utredning, forskning och handledning. De har varit verksamma vid ett flertal olika lärosäten både i Sverige och utomlands, bland annat i USA, Vietnam, Indien och Australien.

Att utreda forska och rapportera Up p

Att utreda, forska och rapportera är i första hand skriven för högskolestuderande. Boken presenterar flera nya modeller för den som vill ha en hållbar handledning under olika delar av utrednings- eller forskningsprocessen. Examensarbetet är ”kronan på verket” vid högskolestudier, eftersom det tydligt visar den studerandes förmåga att självständigt hantera och reflektera över ett mer omfattande material. Den kunskapen är nödvändig för att kunna konkurrera på den globala arbetsmarknaden.

LARS TORSTEN ERIKSSON FINN WIEDERSHEIM-PAUL Upplaga 10

Informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har öppnat helt nya möjligheter för studenter att utvecklas i sitt utrednings- och forskningsarbete. Enbart med en smarttelefon finns omedelbar tillgång till gigantiska datamängder (s.k. big data). Den här upplagan av denna klassiska metodbok utgår från användningen av de allt effektivare IKT-programmen och de stora datamängder som finns i databaser och register. Boken ger de senaste svaren på frågor som Hur genomför jag intressanta, begripliga och trovärdiga undersökningar? Hur söker jag effektivt ny information? Vilka för- och nackdelar har olika utredningsmetoder? Och inte minst: Hur presenterar jag mina kreativa och kritiska förslag till problemlösning?

Att utreda, forska och rapportera

Hur genomför jag en undersökning som blir väl godkänd?

Best.nr 47-11169-5

Tryck.nr 47-11169-5-00

4711169_Att utreda_omsl.indd 1

29/05/14 9:54 AM


9789147111695