Page 1

Social struktur och mänskligt handlande EN INTRODUKTION TILL KRITISK REALISTISK SAMHÄLLSANALYS

Gillberg, Persson, Seldén & Wennerström


Författare Gunnar Gillberg är socionom, fil.dr i arbetsvetenskap och lektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse rör unga vuxnas villkor och förutsättningar på arbetsmark­ naden. Gunnar disputerade 2010 på avhandlingen Individualiseringens villkor. Om unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande. Han har därefter bland annat varit medredaktör för och kapitelförfattare i boken Tankar om arbete. Gunnar är kursansvarig för ett flertal kurser på arbetsvetarprogrammet och under­visar i första hand inom områdena samhällsteori, vetenskapsteori och metod. Sofia Persson är fil.dr och lektor i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen omfattar bland annat metodologi, utbildning, professioner och social ojämlikhet. Sofia har en bakgrund som lärare i grundskolan i svenska och samhällsorienterande ämnen. I dag undervisar Sofia i sociologi och även i sociala relationer och sam­ hällskunskap på lärarutbildningen. Daniel Seldén är fil.dr och lektor i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är bland annat frågor om vetenskapsteori, hälsa, välbefinnande och äldre på arbetsmark­ naden. Daniel undervisar i sociologi och inom lärarutbildningen. Ulla-Britt Wennerström är fil.dr och lektor i sociologi vid Institutionen för socio­ logi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som samhällskunskapslärare i gymnasieskolan och disputerade 2003 på avhand­ lingsstudien Den kvinnliga klassresan. Ulla-Britts forskningsintressen rör klass, kön, social ojämlikhet och trygghetsfrågor i staden. Hon bedriver undervis­ ning i socio­logi på flera nivåer, inklusive inom lärarutbildningen.


Innehåll Författarnas förord

7

Granskarens förord

9

Inledning Disposition av boken

1. Om verkligheten, antaganden och kunskap

13 15 17

Daniel Seldén Verkligheten är oberoende av mänskligt medvetande och den mänskliga kunskapen 18 Människan erfar endast en bråkdel av verkligheten 18 Verkligheten är strukturerad och föränderlig 19 Verkligheten är potentiellt begriplig, den utgörs inte av ett kaos 19 Verkligheten är stratifierad 19 Teoretiskt ramverk och gränsdragningar mellan vetenskapliga discipliner 21 Kritisk analys av kunskap 25 Tre filosofiska grundfrågor 27 Metodologiska utgångspunkter 30 Referenser 33

2. Samhällets strukturella villkor

35 Sofia Persson Analytiska nivåer 38 Perspektiv på strukturer 39 En kritisk realistisk förståelse av samhälleliga strukturer 48 M/M – Analysmodell för samspelets dynamik 55 Konklusion 60 Referenser 61


3. Mänskligt agentskap

65

Ulla-Britt Wennerström Interaktioner med omgivningen 68 Reflexivitet och interaktionsprocesser 73 Mänskligt agentskap 76 Agentskap och social förändring 78 Emotioner som vägledning 80 Den inre dialogen 82 Identitetsutveckling och interaktionsprocess 85 Konklusion 88 Referenser 92

4. Kritisk realism i praktiken

95

Gunnar Gillberg Att studera samhällsproblem 96 Grundad teori och abduktion 98 Vad är teori? 100 Att undersöka och analysera samhällsproblem i praktiken 102 Kritisk realism som utgångspunkt för studentuppsatser och examensarbeten? 109 Avslutande sammanfattning 112 Litteratur 113

Epilogue Margaret Archer Critical Realism is developmental and intended to be used Impatient ‘innovative’ responses and their deficiencies The effect of anti-Realist evasions in the current global crisis

115 116 120 123


Inledning Att förklara och förstå hur samhälle och individ, eller annorlunda uttryckt, social struktur och mänskliga handlingar, påverkar varandra är utan tvekan en av samhällsvetenskapens mest centrala uppgifter. Hur uppstår och utvecklas sociala fenomen av olika slag, från människans identitetsskapande till globala processer? De samhälleliga villkoren innebär i dag ett större materiellt välstånd och ökad jämställdhet för en del lyckligt lottade på vår jord. Samtidigt förefaller de samhälleliga utmaningarna större än för någon tidigare generation med glo­ balt svårlösta frågor som konflikter, humana katastrofer och sociala orättvisor. Människor och grupper ställs kontinuerligt inför nya komplexa och svårlösta frågor gällande social rättvisa. För att kunna hantera olika former av komplexa samhällsvetenskapliga frågor krävs en förståelse om hur såväl sociala strukturer som mänskliga handlingar inverkar och påverkar sociala fenomen och processer. Ska individen ses som ödesbestämt styrd av de samhälleliga förhållanden som råder i hennes livstid, eller är hon kapabel att styra sina egna livsvillkor och forma sin sociala omgivning? De flesta skulle förmodligen svara att förhållandet mellan samhälle och individ i grunden är en fråga om ömsesidig påverkan. Hur denna ömsesidiga påverkan mer konkret ser ut och fungerar är emellertid en komplicerad och analytiskt utmanande fråga. Föreliggande bok är en introduktion till ett samhällsvetenskapligt tänkande och förståelse av relationen mellan människa och samhälle, och den bygger på den kritiska realismens kunskapsteoretiska perspektiv. Boken utgör på så vis ett inlägg i den vetenskapliga diskussionen om samhällssyn, människosyn och kunskapssyn. Författarna är forskare och universitetslektorer i sociologi och arbetsvetenskap, och undervisar i sociologikurser, på personalvetarprogram och lärarprogram. Detta kommer att genomsyra boken på så vis att även om tonvikten ligger på sociologiska perspektiv och teorier, finns också genom de teman, den teoribildning och forskning samt de exempel som behandlas i bo­ ken, ett bredare samhällsvetenskapligt anslag. Bokens innehåll är med andra ord relevant även för andra samhällsvetenskapliga discipliner såsom pedagogik, statsvetenskap och arbetsvetenskap. Den kritiska realismens kunskapssyn har utvecklats som ett alternativ till å ena sidan den så historiskt viktiga uppfattningen att objektiv kunskap upp­ nås genom att vi på ett neutralt sätt observerar världen och å andra sidan det 13


Inledning perspektiv som hävdar att kunskap är något relativt och i grunden en fråga om subjektiva uppfattningar. Den kritiska realismens kunskapssyn, människosyn och samhällssyn innebär fokus på relationen mellan människans önskningar, viljor (”jag vill bli pilot”) och handlingar (söker pilotutbildning) samt sam­ hällets villkorande egenskaper (”det får du inte, du är färgblind”). Betoningen ligger på att det är själva relationen och mötet mellan individer, grupper och de samhälleliga strukturer som är centrala om man vill undersöka, förstå och förklara sociala fenomen. Föreliggande boks bidrag är att introducera ett kritiskt realistiskt perspektiv som vilar på en filosofisk grund som tar hänsyn till verklighetens komplexitet och också hävdar att samhällsvetenskapens fundamentala uppgift är att ut­ forska relationen mellan de villkor som råder i ett samhälle och de individer och grupper som konfronteras med dessa villkor. Boken visar därtill på hur detta perspektiv har omsatts i forskning, och hur det skulle kunna fungera som utgångspunkt för studenters egna uppsatser och undersökningar. Boken vänder sig i första hand till universitetsstuderande på grundnivå, och den vill visa hur den sociala världen kan förstås, förklaras och undersökas mot bakgrund av en kritiskt realistisk kunskapssyn (epistemologi) och verklighetssyn (ontologi). Bo­ ken ger en introduktion till vetenskaplig metod genom att visa exempel på prak­ tiska och metodologiska konsekvenser av det kritiskt realistiska perspektivet. Bokens konkreta exempel knyter an till frågeställningar och problemområden som är vanligt förekommande inom sociologi, utbildningsvetenskap, personal­ vetenskap och arbetsvetenskap. Förhoppningen är att läsningen av boken, med dess introduktion till kritiskt realistiskt perspektiv, kommer att utgöra ett stöd för studenter vid uppsatsskrivande och examensarbeten. Särskilt avser bokens fjärde kapitel, med dess behandling av metodfrågor, vara till inspiration och hjälp vid formulering och genomdrivande av egna uppsatsarbeten. I boken finns ett särskilt fokus på Margaret Archers M/M-ansats (tidigare kallad morfogenetisk ansats). Denna syftar till att underbygga förklaringar av social förändring och stabilitet och har utvecklats utifrån tankegångar hämtade från både David Lockwood och Roy Bhaskar. Ett väsentligt bidrag i Archers ansats är att utveckla tidsdimensionens betydelse i den sociologiska analysen. Människors påverkan på strukturer och strukturers påverkan på människor måste, enligt Archer, studeras i tidsintervaller. Genom att införa tidsdimen­ sionen i resonemanget visar Archer på hur strukturerna föregår de individuella handlingarna. Strukturerna utgör därmed de villkorande förutsättningarna för handlingarna. Samtidigt visar hon på det faktum att individer har egenskaper och krafter som särskiljer dem från strukturerna, vilket i sig betyder att indivi­ dernas handlingar måste ses i relation till strukturella villkor. Detta resonemang leder i sin tur till uppfattningen att individer kan förändra sina strukturella förutsättningar, det vill säga de strukturer som föregick deras handlande. In­ 14


Inledning divider kan alltså både reproducera och förändra de sociala strukturerna. Utan individers handlande existerar inga sociala strukturer, men samtidigt existerar inte förutsättningarna för socialt handlande utan föregående sociala strukturer. Det här temat kommer att vara särskilt närvarande i kapitel två och tre.

Disposition av boken Boken är indelad i fyra kapitel som vart och ett på sitt sätt försöker närma sig centrala aspekter av hur man vetenskapligt kan förstå och förklara relationen mellan samhälle, grupper och individer. Bokens första kapitel är en genomgång av den kritiska realismens kunskapssyn, det vill säga syn på verkligheten och om hur vi kan få kunskap om denna verklighet. Detta innebär en introduk­ tion till de filosofiska och kunskapsteoretiska grundantaganden som bokens samhällsanalytiska angreppssätt är förankrat i. Detta kapitel lägger en grund för förståelsen av de kommande kapitlen, och det utgår från frågor som: Hur ser en kritisk realistisk verklighetsuppfattning ut? Hur förstår den kritiska realismen samhälle och omvärld, och kan man enligt perspektivet kunskapa om samhälle och omvärld? Kapitel två och tre presenterar samhällssyn och människosyn och frågan om hur samhälle och individ samt deras relation kan begreppsliggöras. I de båda kapitlen behandlas och exemplifieras Archers analytiska ansats om hur de samhälleliga villkoren och det mänskliga handlandet kan förklaras och förstås. I kapitel två fokuseras den kritiskt realistiska samhällssynen. I kapitlet dis­ kuteras hur vår syn på samhälle och strukturer påverkar vårt tillvägagångssätt vid forskning och studier samt de förklaringar som vi formulerar om sociala fenomen. Strukturbegreppet (social och kulturell struktur) behandlas ingående samt hur sådana strukturer enligt Archers ansats kan begränsa, möjliggöra och motivera individers och gruppers handlingar. Det innebär att strukturer bidrar till förekomst av olika former av sociala mönster, som till exempel bo­ endesegregation, klassreproduktion och en könssegregerad arbetsmarknad. Strukturbegreppet för med sig diskussioner om maktordningar relaterade till klass, kön/genus och etnicitet, intersektionalitet, social ojämlikhet avseende materiella resurser, inflytande och erkännande samt betydelsen av kulturella föreställningar för våra handlingar. En särskilt viktig fråga i kapitlet är: Hur påverkas individer och grupper av de samhällsstrukturer som omger dem? I kapitel tre behandlas människosynen, det vill säga vi sätter ljuset på männis­ kan och ger en förståelse av hur hon finner sin plats och roll inom de ramar som levnadstid och samhället möjliggör. Vi betraktar den centrala relationen mellan social struktur och mänsklig handling med utgångspunkt i den M/M-ansats (morfogenetiska modell) som tagits upp i kapitel två. Kapitlet fördjupar utifrån Archers teoribildning frågan om det som här kallas för agentskap, i form av de 15


Inledning roller som individer och grupper spelar i relation till de strukturer som villkorar deras existens. Detta kapitel tar sin utgångspunkt i frågor som rör: Hur skapas och omskapas samhällets villkor? Hur fria är vi att handla och omforma den värld vi lever i? Hur påverkar omgivningen individens möjligheter och liv? Här fördjupas temat om individens roll och möjligheter i samhället genom att lyfta fram mänskliga handlingskrafter, reflexiva förmågor och identitetsskapande. I kapitlet tas upp hur individen vägleds utifrån sina genomlevda erfarenheter och passionerade angelägenheter i vidare handlingar. Förståelse ges av mänsk­ liga handlingar och deras avgörande betydelse för samhällets reproduktion respektive förändring över tid. Kapitel fyra i boken behandlar frågan: Hur analyserar man samhälle och sociala fenomen? Kapitlet innehåller en metoddiskussion som ger fördjupad förståelse av den kritiskt realistiska vetenskapliga metodologin samt behand­ lar exempel på forskningsansatser, metodval och analysinstrument. Texten är ett relativt fristående avsnitt som återanvänder och konkretiserar de begrepp och perspektiv som presenterats i de tre föregående kapitlen. Detta innebär att de teoretiska försöken att förklara relationen mellan strukturella villkor och människors intentioner och handlingar kommer att konkretiseras. Avsnittet behandlar i första hand frågan om hur man i praktiken kan använda ett kritiskt realistiskt förhållningssätt när man vill förstå och förklara olika samhällspro­ blem. Avsnittet har också ambitionen att på ett lättfattligt sätt synliggöra hur en mindre studie kan byggas upp med hjälp av de filosofiska och teoretiska hjälpmedel som presenterats i de tre föregående kapitlen. Hur kan exempelvis M/M-ansatsen utnyttjas som utgångspunkt och verktyg när man genomför en vetenskaplig mindre undersökning? Kapitlet avslutas med en diskussion om bland annat problemställningar, teorianvändning, metodval och forskningsde­ sign. Förhoppningen är att avsnittet skall fungera som stöd vid planering och utformning av en mindre studie i samband med examensarbeten på grund- och avancerad nivå.

16


1 Om verkligheten, antaganden och kunskap Daniel Seldén I detta kapitel kommer den kritiska realismens syn på verkligheten och det vetenskapliga studiet av den att presenteras genom att visa hur kunskaps­ produktion, enligt detta perspektiv, bör ses som en både teoretisk och empirisk (erfarenhetsbaserad) social verksamhet. Vetenskapens syfte är att producera så tillförlitlig kunskap som möjligt och för att uppnå detta syfte finns det en rad ”verktyg” som hjälper forskaren att få en så bred och djup kunskap om den studerade företeelsen som möjligt. Dessa kommer att presenteras och fördjupas genom­gående i boken. I detta kapitel och i kapitel fyra kommer de filosofiska grund­antagandena och de metodologiska verktygen särskilt att presenteras. Metodologin är den av vetenskapssamhället överenskomna vägen från sinnes­ förnimmelse av ett visst fenomen till vetenskaplig kunskap om det (Coniavitis 1984). Med metodologin menar man alltså hela den vetenskapliga kunskaps­ produktionsprocessen, som behandlar relationen mellan kunskapen, männi­ skan och studieobjektet (Seldén 2005).

Den kritiska realismen har några centrala utgångspunkter som kan upplevas som självklara men, som vi senare återkommer till, har varit föremål för debatt inom samhällsvetenskapen och filosofin. Det är också anledningen till att vi löpande genom hela boken bryter ner och förklarar dessa utgångspunkter samt redogör för deras konsekvenser när det gäller den vetenskapliga metodologin. Den kritiska realismens utgångspunkter kan sammanfattas på följande sätt: a. Det finns en verklighet som existerar oberoende av det mänskliga medvetan­ det och den mänskliga kunskapen b. Människan erfar endast en bråkdel av verkligheten c. Verkligheten är både strukturerad och föränderlig d. Verkligheten är dock potentiellt begriplig, den utgörs inte av ett kaos e. Verkligheten är stratifierad. (Bhaskar 1975)

17


Daniel Seldén

Verkligheten är oberoende av mänskligt medvetande och den mänskliga kunskapen Utgångspunkt a) består av ett antagande om hur verkligheten är beskaffad, det vill säga att den har en objektiv existens som är både bredare och djupare än vad människan erfar av den (Danermark m.fl. 2003).

Människan erfar endast en bråkdel av verkligheten Utgångspunkt b) tar upp den begränsning som existerar för människans erfa­ renhetsvärld. Vi kan, som exempel, se vätebomben explodera, men vi kan inte observera den atomklyvning som alstrar den mängd energi som behövs för att utlösa atombombens explosion. Med andra ord det sker saker hela tiden som människan aldrig observerar eller ens kan observera, även om hon försöker. Detta tänkande kan också appliceras på sociala villkor och sociala fenomen av olika slag där människans erfarenheter endast är en dimension av verkligheten. Det finns, bortom de direkt iakttagbara händelserna, något som antas generera dessa fenomen. Detta något kallar vi mekanismer, det vill säga de nödvändiga villkor som måste föreligga för att ett fenomen skall kunna existera. Som exempel på en sådan mekanism i den sociala sfären kan nämnas de kulturella föreställningar om vad som är värdefullt och statusfyllt när det gäller utbild­ ningar och yrkesval. Denna mekanism har betydelse för hur våra individuella värderingar och handlingar tar form i den aktuella situationen. Tabell 1.1.  Modell för hur kulturella föreställningar påverkar utbildning och yrkesval (Bhaskar 1975; Danermark m.fl. 2003). Verklighetens domän Mekanismer Händelser Erfarenheter

Den aktuella domänen Den empiriska domänen

  

 

Modellen ovan illustrerar det här sättet att tänka. Om vi börjar nedifrån representerar begreppet erfarenheter de händelser som människor uppfattar, såsom tillståndet fattigdom, situationen yrkesval eller händelsen explosion. Händelser är de fenomen som människan potentiellt, men inte nödvändigtvis, kan uppfatta. I den kategorin kan exempelvis fenomen onåbara för blotta ögat inne­fattas. Här kan behövas särskilda apparater (mikroskop, kikare) för att möjliggöra en observation av fenomenet i fråga. För vetenskapen är det dock nästa nivå, strukturer och mekanismer, som står i fokus för intresset. I de ovan beskrivna fallen ställer forskaren den centrala frågan om vilka nödvändiga vill­ 18


1. Om verkligheten, antaganden och kunskap kor som måste varit tillgängliga för att människan skall hamna i fattigdom, för att individen ska göra ett visst yrkesval eller för att en explosion ska äga rum. Grundläggande för det här synsättet är att verkligheten som sådan är så mycket mer än det vi människor potentiellt kan erfara eller faktiskt erfar.

Verkligheten är strukturerad och föränderlig Utgångspunkten c) baserar sig på ett antagande om att verkligheten både är strukturerad och föränderlig. Strukturerad betyder här att verkligheten inte ut­ märks av slumpmässighet eller kaos. Verklighetens företeelser är strukturerade. Ordet föränderlig betecknar här något som inte är statiskt. I detta sammanhang betyder det att verklighetens existerande strukturer kan förändras på grund av påverkan från såväl interna som externa faktorer. Vissa fenomen kan förändras mycket snabbt, medan andra förändras långsamt. Det är också fullt möjligt att det i vårt universum finns strukturer och mekanismer som inte förändras över huvud taget.

Verkligheten är potentiellt begriplig, den utgörs inte av ett kaos Utgångspunkt c) är en förutsättning för formulerandet av utgångspunkt d). Här avvisas föreställningen att allt i grunden är kaotiskt och att det är människan som försöker skapa ordning i detta kaos. I stället betonas existensen av verklig­ hetens olika strukturer och mekanismer bortom människans ordnande hand. Vissa av dessa strukturer är förändringsbara medan andra är oföränderliga i den meningen att om de förändras upphör de fenomen som de genererar att existera. Både-och-perspektivet (strukturerad/föränderlig) i utgångspunkt c) öppnar upp för möjligheten att söka orsaker till såväl stabilitet som förändring hos strukturerna. Antagandet d) att det går att göra verkligheten begriplig (antikaosteorin) legitimerar den vetenskapliga teorin och den vetenskapliga under­ sökningen som helhet. Utgångspunkten d) utgör alltså ett nödvändigt villkor för vetenskapens existens.

Verkligheten är stratifierad Utgångspunkt e) fokuserar på uppfattningen att och i så fall hur verkligheten är skiktad eller stratifierad. Genom att ta exempel från ämnesdiscipliner som kemi, biologi, psykologi och sociologi kan vi beskriva vad en stratifierad syn på verkligheten innebär. Dessa vetenskapliga discipliner har en avgränsad del av verkligheten, strata, som sitt studieobjekt. Den del av verkligheten som en kemist studerar har andra egenskaper än den som fysikern, biologen, psykologen eller sociologen 19


3 Mänskligt agentskap Ulla-Britt Wennerström I detta kapitel närmar vi oss en nivå av mikroprocesser och fokuserar på två centrala relationer i den analytiska dualismens modell. Det gäller förståelse av interaktionsprocessen mellan agent och struktur, det vill säga hur människor möter och interagerar med olikartade förutsättningar och livsvillkor samt hur mänskliga handlingar och agentskap bidrar till de strukturella villkorens reproduktion respektive transformation (se Relation (a) och (b) i fig. 3.1 nedan av M/M-modellen). Mänskliga handlingar kan vara och inrymma mycket som vi alla vet, såväl förundransvärda som outgrundliga till sin karaktär, och som sådana är de och har varit en evinnerlig källa till vidare utforskning i både konst, litteratur och vetenskap. Här sätter vi ljuset på människan och mänskliga handlingar i ett sociologiskt och kritiskt realistiskt kunskapsperspektiv. Det innebär en betrak­ telse av såväl studieobjektets komplexitet och djup som dess storhet, och som också visar att förståelse är möjlig. Kapitlet bygger på Margaret Archers (se 2000; 2003; 2007; 2010; 2012; 2014) teoretiska och empiriska arbeten där fokus varit riktat mot agentskap och reflexivitet, vilket är ett i grunden humanistiskt projekt som rört att synliggöra människans relationer till livssammanhang och omgivande strukturer. Utgångspunkt tas i att vi beaktar de strukturella villkorens prägling på individens möjligheter. Det bygger på en socialt orättvis fördelning av resurser strukturella villkor T1

Relation (a) interaktion

T2

T3 1) strukturell elaboration (morphogenesis)

Relation (b)

T4 → Ny T1 2) strukturell reproduktion(morphostasis)

Figur 3.1.  Morfogenetisk interaktionsprocess (Archer 2010 s. 275, min översättning).

65


Ulla-Britt Wennerström människor, grupper och samhällen emellan, som tagits upp i kapitel två. Baserat på Bourdieus (1977; 1996) teoribildning och tänkande kan vi slå fast att den sociala reproduktionens krafter är starka, och som sådana bidrar till mer eller mindre förutsägbara effekter för individuella livsmöjligheter. Vår svenska kung Carl XVI Gustaf uttryckte i intervjusamtal inför sin sjuttioårsdag i svar på fråga hur han hade upplevt sin livsväg i barndomen och uppväxten, att det hade varit ”en rak väg” och bara självklar i det att den skulle leda fram till majes­tätet.6 Även om det är få som upplever just detta, kan vi konstatera att olika socialt tilldelade positioner ofrånkomligen inverkar för våra öden och kan innebära såväl oförutsägbar utveckling som mer eller mindre utstakade livsbanor (Bour­ dieu 1999). Archers teoribildning fördjupar i anslutning till strukturell inverkan förståelsen av individens egna handlingskrafter och förmågor. Det gäller både att överskrida sina strukturella villkor, och att också göra något av den position vi har. Individen ses inte isolerad från omgivande sammanhang, utan framför allt i dynamisk relation till samhälleliga förändringar, strukturella villkor och krafter. Förståelsen rör i grunden ett erkännande av människans autonoma krafter: […] conception of man, from the perspective of social realism, which grants humankind (i) temporal priority, (ii) relative autonomy, (iii) causal efficacy, in relation to the social beings that they become and the powers of transformative reflection and action which they bring to their context, powers that are indepen­ dent of social mediation. (Archer 2002 s. 11)

Möten mellan individ och struktur utgör en sociologiskt högst intressant rela­ tion för studier av alla dess möjliga mänskliga levnadsmönster och utfall av liv efter liv. Det är därmed en central utgångspunkt här att individer och grup­ per, trots villkorande sega och motståndskraftiga strukturer, har krafter och möjligheter att kritiskt reflektera, värdera och agera för förändring. Vi kan ta detta ytterligare ett steg med exempelvis historiska omvandlingar och pågående samhällsprocesser som visar att det med nödvändighet krävs mänskliga krafter för att skapa och omskapa sociala villkor. Danermark med flera (1997 s. 108, min kursivering) utvecklar detta och uttrycker kärnfullt att ”sociala strukturers krafter, deras mekanismer, kan endast verka genom agenter – agenter är det sociala livets enda handlande beståndsdel”. Den morfogenetiska processen kan väl konkretiseras med Archers (2002) egen metafor. Ett lapptäcke blir till symbol för att varje individ och generation föds in i rådande form av villkor, vilka vi i födelseögonblicket inte väljer själva eller råder över i uppväxten. Det är genom människans handlande och reflexiva 6  Sveriges Television, SvT1 2016-04-28.

66


3. Mänskligt agentskap förmågor som varje generation sätter sitt särskilda avtryck och ger sitt bidrag till ”lapptäcket”, och vi kan se framför oss möjligheter till att den sociala väven därmed förändras i en ständigt pågående morfogenetisk process över tid. Det blir till en oöverträffad metaforisk bild för Archers projekt och teoribildning, som för övrigt också pryder flera av hennes teoretiska bokverks framsidor (se 1995; 1996; 2000; 2003). Bilden möjliggör också förståelse av närvaro och rörelser i tid, mellan nutid, dåtid och framtid. Den egna bakgrunden eller historiska samhällsprocesser kan skrivas om och ges ny förståelse i efterhand. Vi kan rekonstruera dåtiden och tidigare generationers livsvillkor så nära verk­ ligheten som möjligt, eller välja bort och konstruera om dåtidens väv, om det behövs. Exempelvis är det uppgift för bebyggelseantikvarier att med så nära exakthet som möjligt återskapa bilden av historiska livsvillkor, medan det för var och en i allmänhet blir så att dåtidens väv vittrar bort och faller i glömska, inte minst beroende på att föräldrar väljer att inte överföra allt till sina barn. Likaså är det en möjlighet att tidigare generationer präglar oss och genererar kraftfull inverkan för lång tid.7 Tidsaspekten, såsom generation, och process­ perspektivet är centralt i Archers tänkande om den sociala vävens kontinuitet respektive förändring. Det bygger på en öppenhet som rör såväl de verkliga mänskliga sociala villkoren, som i synsättet på dessa. Det innebär en alltigenom humanistisk utgångspunkt och människosyn när vi nu betraktar människan och mänskligt agentskap, och detta centrala värde uttrycks av Archer i förordet till Being Human. The problem of Agency (2000): This book is a revindication of the concept of humanity, rejecting contemporary social theory that seeks to diminish human properties and powers.

Nedan följer förklaring av centrala begrepp som nämnts här i kapitlets in­ ledning. I framför allt senare arbeten har Archer (2003; 2007; 2010; 2014) vidare­utvecklat och fördjupat studierna av reflexivitet, och begreppet används och kan ses som en sammanfattande beteckning för mänskliga förmågor och handlingskraft. Här kommer reflexivitet att sättas in i Archers teoriutveck­ ling om agentskapet och interaktionsprocesser. Utifrån detta tas vidare upp identitetsskapande och den inre dialogens funktion. Kapitlet avslutas med en återkoppling till figuren som inleder kapitlet och det syftar som helhet till att ge fördjupad förståelse av den morfogenetiska interaktionsprocessen. 7  Hur överföringar går till mellan generationer, och att det kan finnas särskilda ”scripts” som på olika sätt kan ha inverkan i flera släktled, är belyst i sociologiska studier av familj, kön, klass och social mobilitet av Daniel Bertaux och Paul Thompson (1993; 1997); Isabelle Bertaux-Wiame (1997); Catherine Delcroix (2000). Se även Wennerström (2003 kap. 7) som bygger vidare på dessa studier i anslutning till Bourdieu och Archer i betraktelse av överföringar mellan generationer utifrån en kritisk realistisk ansats.

67


Epilogue Margaret Archer This has been a very gratifying year for the Morphogenetic Approach. Three col­ lections have been produced by colleagues in 2017 who have come to grips with it and worked at stressing the connections between the seven main books and associated articles. In the UK there is Structure, Culture and Agency (edited by Tom Brock, Mark Carrigan and Graham Scambler); in Poland, Critical Realism and Humanity in the Social Sciences (edited by Klaudia Śledińska and Krzysztof Wielecki as part of ‘Archerian Studies’); and now in Sweden, the present Social Structure and Human Agency – Introduction to a Critical Realist Social Analysis. There are two things that I especially appreciate about these volumes. First, is the fact that they were initiated and produced mainly by young aca­ demics. I am particularly grateful to them because my generation recognizes that the constraints under which they work are much more burdensome than when we began. In the 1960s we were the last heirs of academic freedom: no micro-management, no bureaucratic need to justify everything we taught and no insistence that we published in high ranking Journals and proclaimed the ‘impact’ of our research even before we finished it. Hence, a big thanks for taking the time out and for your intellectual resilience. Second, I thoroughly approve of the unpretentious titles given, each of which picks out central themes that unite my corpus of work. Of course, each reader rightly expects that any book they open should be self-standing, but when they choose to write about it in the public domain then some conver­ sancy with how it links to its predecessors is necessary, not just desirable. This is much the same for crime fiction, featuring the same detective through multiple novels! Readers often complain that Critical Realism is ‘difficult’ and that the prose in which it is presented is hard to follow, if not incomprehensible. This jibe has often been addressed to Roy Bhaskar. Significantly, in the last year of his life he undertook to write ‘CR in a nutshell’, which appeared posthumously as Enlightened Common Sense: The Philosophy of Critical Realism (ed. Mervyn Hartwig), when I undertook to copy-edit the text for publication, I was truly amazed at some of the internal connections he accentuated whose importance had escaped 115


Margaret Archer me. Equally, I have been charged for the ‘unforgiving rigour’ of my arguments and prose. Whilst I would defend the rigorous argument, I do regret it if the language is too dense and can only plead that my school prepared me for a ca­ reer in English Literature and were not best pleased with my act of rebellion in reading Sociology at the London School of Economics rather than acquiring Middle English at Cambridge.

Critical Realism is developmental and intended to be used Critical realists accept that the nature of social reality is such that its explanation requires the identification of the distinctive causal powers exercised at any given place or date. This is the case for those processes that account for its social contours at any particular time, those that maintain a particular social configuration in being for some time, and those that transform its particular kind over time. The difference between these mechanisms and those found in the natural order derives from the nature of the fundamental constituents of these two orders of reality. Their difference also explains why ‘morphogenesis’ means something very different from in biology – where it is an entirely non-conscious process – than it does in social science. (The only thing they share is a common etymology). What is distinctive about social reality – any section of it – is its being intrinsi­ cally, inherently and ineluctably ‘peopled’. Its ontological constitution is utterly activity-dependent, despite the fact that people’s thoughts and actions give rise to factors that are ‘not people’ – the most important of these being culture and structure. Because of this I have argued that for any process to merit consideration as a generator of social change it must necessarily incorporate (i) structured human relations (context-dependence) because there is no such thing as ‘context-less action’ and calling it ‘situated’ makes no difference; (ii) human actions (activitydependence) because even the most distant, such as GDP or Climate change in the Anthropocene would not exist without the continuous actions of people, and (iii) human ideas (concept-dependence) because activities like ‘voting’, ‘paying taxes’ or ‘opening a bank account’ require that actors have some notion of what they are doing, however vague. Necessarily, these three requirements make social theorising non-naturalistic, that is different from natural science. (As Roy Bhaskar often said, his Possibility of Naturalism could equally well have been called The Impossibility of Naturalism.) A more familiar way of putting the above is that every theory about the social order necessarily has to come in a sack, SAC: it must incorporate struc­ ture, agency and culture. The problem in hand will govern which of the three is accorded most attention and the acronym SAC is thus not a rank ordering of priority between the three elements, although all are indispensable. 116


Epilogue During the last quarter of a century, the ranks of SAC deniers have swol­ len dramatically. As Porpora has maintained in his recent book Reconstructing Sociology: The Critical Realist Approach, the meta-theoretical stance of denial rests upon conflation of these three elements. Instead of distinctive properties and powers pertaining to structure, culture and agency, any pair is conflated with one another, thus ruling out examination of the (changing) interplay between them and its theorization. Instead, the guiding metaphor is of ‘flows’ or ‘liquidity’ – and it depends upon a prior dissolution of all three components of SAC. Thus, the leading trope of ‘liquid modernity’ explicitly depends on an eclectic combination of denials of ‘structure’ (replaced, for example, by theoretical assertions about ‘destructuration’ in the work of Ulrich Beck), denials of ‘culture’ as anything more than what people carry in their heads (endorsed by Elder-Vass), and of ‘agency’, rendered fluid by notions of serial self-invention, thus severing ties with personal and group ‘identity’, ‘interests’ and ‘commitments’ (if anti-humanism does not make all such notions irre­ levant by reducing agents and actors to Latour’s ‘actants’). In consequence, the picture of the social order being shaped and re-shaped by groups seeking to advance their material interests, their ideal interests and who they are is obliterated by the imagery of fluidity. In turn, the liquid society cuts loose from struggles for domination and control (societal or sectional) because it becomes literally ungovernable and uncontrollable, as conveyed by the images of the ‘runaway’, ‘juggernaut’ or ‘risk’ society. Perhaps it is helpful to delineate the structure of realist social theory as in the diagram below, in order to be clear about the nature of explanation in realism. Let me start with two statements that may sound shocking. First, Social Ontology (Bhaskar’s contribution) explains nothing. Second, neither does my Morphogenetic Approach explain anything. That does not mean they do no work in social theorizing. Indeed, we need both of them. To begin with everyone has a social ontology (including lay actors) consisting of those things they hold to exist and not to do so. We know that lay actors differ – some hold that ghosts exist, some that exorcism can eliminate them and some neither. The same is the case for theorists. All theories have a social ontology, whether implicit or explicit, which effec­ tively defines the constituents of the social world. Therefore, the SO performs a role of conceptual regulation because it governs those concepts that are deemed admissible in description as in explanation – just as an atheist cannot attribute his well-being to divine providence. In itself, a social ontology explains nothing, although it may exclude certain explanations, cast in ‘improper’ terms. This was Bhaskar’s great contribution as he flags up in his posthumous book; namely the task of rescuing ontology (how the world is) from epistemology (how we take it to be). He never for a moment claims that we have direct and infal­ 117


Social struktur och mänskligt handlande En introduktion till kritisk realistisk samhällsanalys Gunnar Gillberg, Sofia Persson, Daniel Seldén & Ulla-Britt Wennerström

Att förklara och förstå relationen mellan samhälle och individ är en av samhällsvetenskapens mest centrala uppgifter. Är individen styrd av de samhälleliga förhållanden som råder eller är det individen som styr sina egna livsvillkor? De flesta skulle förmodligen svara att detta i grunden är en fråga om ömsesidig påverkan. Hur denna ömsesidiga påverkan mer konkret ser ut och fungerar är emellertid en komplicerad fråga. Den här boken är en introduktion till den kritiska realismens ontologiska, kunskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på detta. I SOCIAL STRUKTUR OCH MÄNSKLIGT HANDLANDE visas hur den sociala världen kan förstås, förklaras och undersökas utifrån ett kritiskt realistiskt perspektiv och hur detta perspektiv kan omsättas i konkret forskning. Samtliga författare är verksamma vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Boken inleds med ett förord av professor Berth Danermark och avslutas med en nyskriven text av professor Margaret S. Archer, som är av central internationell betydelse för utvecklingen av tänkandet inom den kritiska realismen. Gunnar Gillberg är socionom och fil.dr i arbetsvetenskap, Sofia Persson är fil.dr i sociologi, Daniel Seldén är fil.dr i sociologi och Ulla-Britt Wennerström är fil.dr i sociologi. Samtliga författare är verksamma vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

ISBN 978-91-40-68729-6

9 789140 687296

9789140687296  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you