__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SKURS Ă…R

4

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson


Förord

Hej! Vi har kallat denna bok för Fånga förmågan. Den är skriven till alla elever som är experter på att lära sig nya saker. Du är en sådan expert! Att fånga en förmåga betyder att du lär dig något nytt. Du blir helt enkelt duktigare än du var tidigare. I boken finns bilder på barn som försöker fånga saker eller förmågor i håvar. Det ska du också göra, fast inte med hjälp av en håv, utan med hjälp av din fantasi och dina tankar. När du har arbetat med hela boken har dina förmågor att samtala, berätta, skriva, lyssna, läsa och att vara källkritisk blivit bättre. Det är vad ämnet svenska handlar om. När du jobbar med Fånga förmågan kommer du märka att alla kapitel är skrivna ungefär likadant. Först finns mål för vad du ska lära dig. Sedan kommer några övningar där du får träna på förmågan på ett fantasifullt sätt. Därefter kommer en modell som du kan använda om och om igen. Till sist kommer sidor där du själv kan se vad du har lärt dig.  Lycka till med att Fånga förmågan! Med vänliga hälsningar Ulf och Mirja (lärare och läromedelsförfattare)


Innehåll

Samtala och presentera Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?���������������������������������������������� 4 - 5 Samtalsövningar�������������������������������������6 - 7 Muntlig presentation�����������������������������8 - 9 Modell för samtal������������������������������������ 10 Matris för självskattning�������������������������� 11 Modell för presentera����������������������������� 12 Matris för självskattning�������������������������� 13 Skriva berättande text Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������14 - 15 Bygg upp en berättelse ���������������������16 - 19 Modell för att skriva berättande text���������������������������������������� 20 Matris för självskattning���������������������22 - 23 Läsa skönlitteratur Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������24 - 25 Lässtrategier���������������������������������������26 - 31 Modell för att läsa skönlitteratur������32 - 34 Matris för självskattning�������������������������� 35 Informationssökning och källkritik Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������36 - 37 Hitta rätt källa������������������������������������38 - 39 Vem är avsändaren?���������������������������40 - 41 Modell för källkritik���������������������������42 - 43 Söktips på nätet��������������������������������������� 44 Matris för självskattning�������������������������� 45

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Läsa faktatext Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������46 - 47 Lässtrategier���������������������������������������48 - 51 Modell för att läsa faktatext���������������52 - 54 Matris för självskattning�������������������������� 55 Skriva olika slags texter Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������56 - 57 Beskrivande text���������������������������������58 - 59 Förklarande text���������������������������������60 - 61 Återberättande text����������������������������62 - 63 Instruerande text ������������������������������64 - 65 Argumenterande text �����������������������66 - 67 Modeller för olika texttyper��������������68 - 69 Matris för självskattning���������������������70 - 71 Textbearbetning och respons Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������72 - 73 Tempus�����������������������������������������������74 - 75 Modell för att bearbeta en text och ge respons�����������������������������������76 - 77 Matris för självskattning���������������������78 - 79


14

Skriva berättande text Världen är full av berättelser. Ronja Rövardotter, Harry Potter, Lejonkungen, Tarzan, Edward Cullen, Lassemajas Detektivbyrå, Matilda, Robin Hood, Agnes Cecilia. Bra berättelser vill man höra mer av. Nu ska du lära dig hur du skriver bra och spännande historier. När du har fångat förmågan kan du skriva så att andra förstår dig och tycker att din berättelse är rolig och intressant att läsa. Texten ska skapa bilder i läsarens huvud. Personerna ska vara beskrivna så att de känns trovärdiga i sina roller. Då blir hela berättelsen levande. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr11: Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. (…) Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.


Exempel på berättande text: ”Var det någon som hörde på radion den femtonde oktober förra året? Var det någon som hörde att de frågade efter en försvunnen pojke? Såhär sa de: Polisen i Stockholm efterlyser 9-årige Bo Vilhelm Olsson, som sedan i förrgår kväll klockan 18 varit försvunnen från sitt hem Upplandsgatan 13. Bo Vilhelm Olsson har ljust hår och blå ögon och var vid försvinnandet klädd i korta, bruna byxor, grå stickad tröja och liten röd luva.” Ur Mio, min Mio av Astrid Lindgren (Rabén & Sjögren 2003)

”Jag tror knappt att det är sant. Emma sitter vid sidan om mig. Vi sitter i soffan framför teven. Och ser en film. Mamma och pappa är ute. Vi skulle ha gått på bio. Men jag blev sjuk. Och så kom Emma hem till mig! Med en film och en påse godis. Trots att jag är förkyld och hostar. Det är en film om kärlek. Det passar bra. För jag är kär i Emma. Väldigt kär. Nu kysser de varandra. I filmen.” Ur Kyssas typ av Mårten Melin (Nypon förlag 2011)

Vad ska du arbeta med i kapitlet? • Du ska träna på att bygga upp dina berättelser med en inledning, ett händelseförlopp och en avslutning.

1.  Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen? 2.  Vilket problem uppstår? 3.  Hur löser sig problemet? 4.  Hur slutar det?

• Du ska lära dig att beskriva personerna och miljöerna i din berättelse. • Du ska göra din text mer intressant att läsa med hjälp av bilder. • Du ska träna på att bearbeta din text och göra den bättre.

15 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


16

Personbeskrivning

Det blir mer intressant att läsa en berättelse om personerna i texten känns levande och om man får lära känna dem. Då blir man mer nyfiken på hur berättelsen ska sluta. När du skriver en berättelse hittar du på hur personerna är och hur de ser ut för att de ska kännas levande. Handlingen i din berättelse kretsar kring din huvudperson och därför är det viktigt att personen blir extra bra beskriven. Utseende Du kan berätta om sådant som man kan se utanpå personen, till exempel klädsel. Ibland räcker det att beskriva en liten detalj i klädseln, t.ex: ”Jeansen var trasiga och såg ut att vara flera år gamla”, istället för att beskriva alla klädesplagg i detalj. Det är bättre att berätta något som är väldigt speciellt för just den personen, som gör att den som läser får igång sin fantasi.

Egenskaper Du kan berätta om hur personen är, vilka egenskaper han eller hon har, till exempel modig.

ålder klädsel man/kvinna frisyr längd kroppsform ögonfärg

Omgivning Du kan också berätta om det som finns runt omkring personen, till exempel familj.

familj vänner husdjur intressen

modig lugn hjälpsam slarvig lat snål

bostad ort jobb skola

Beskriv olika personer för varandra med hjälp av figuren. Ni kan välja verkliga personer på er skola eller någon huvudperson i en bok ni läst tillsammans.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Personbeskrivning

Rita ett eget porträtt av en person som du skulle vilja skriva en berättelse om.

Skriv en personbeskrivning.

         Läs upp din text för dina kompisar utan att visa din bild. Låt dem rita under tiden. Jämför sedan era bilder. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

17


Miljöbeskrivning

Det är lättare att leva sig in i en berättelse om man får veta lite om hur det ser ut där den utspelar sig. Många författare hjälper sina läsares fantasi genom att berätta om detaljer i miljön. Hur ser det ut? Molntäcket bröts upp och ett blekt månljus svepte över det stora slottet. Alla fönster var svarta, men i ett torn högt ovanför träden, såg vi ett svagt och fladdrande ljussken. Vi skymtade ett ensamt stearinljus och skuggor på väggarna. Någon var där! Vilka ljud kan man höra? Det enda som hördes var våra tunga andetag och ekot av stegen i stentrappan. Hur känns det? Den tjocka stenväggen kändes kall och skrovlig. Hur luktar det? Vi öppnade försiktigt den tunga dörren av ek. När vi smög in i tornrummet slog doften emot oss. Det luktade sött, men ändå obehagligt och främmande. Vilket väder är det? Plötsligt hördes en knall och ögonblicket efter lystes hela rummet upp av en blixt. Fönstret blåste igen och stearinljuset slocknade. I mörkret började regnet piska mot rutorna. Det var då vi kände hur något kallt och vått droppade från taket. Vilken årstid är det? Vi tände ficklamporna och lyste på varandra. Alla huttrade och vit rök bildades när vi andades.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

18


Miljöbeskrivning Använd några av stödfrågorna på förra sidan och skriv om två olika platser. Skriv om en miljö där du vill vara. Välj en plats där du känner dig trygg och nöjd.

       Skriv om en miljö där du inte vill vara. Välj en plats där du skulle känna dig otrygg och skrämd.

       Läs upp dina texter för dina kompisar och be dem berätta vilka bilder de får i sitt huvud av platserna du beskriver.

Måla en av platserna du har skrivit om.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

19


MODELL Skriva berättande text 20

1 Inledning

Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen? Berätta vem huvudpersonen är och vad huvudpersonen ska försöka klara av. Din inledning kan till exempel innehålla: • något om hur huvudpersonen ser ut. • något om hur huvudpersonen känner sig i början av berättelsen. • något om miljön i berättelsen.

2 Problem

3 Lösning

4 Avslutning

Vilket problem uppstår? I den andra delen av berättelsen händer det något som gör att det blir spännande och ibland lite svårt för huvudpersonen eller någon annan i berättelsen. En dag när…   Plötsligt…

Hur löser sig problemet? Sedan måste huvudpersonen försöka ta sig ur knipan eller kanske få hjälp att ta sig vidare. Som tur var…   Då kom…och…

Hur slutar det? I den sista delen av berättelsen får man veta hur huvud­personen klarar av det den ville i början av berättelsen. Berätta något om hur huvudpersonen känner sig nu. Till slut... Äntligen...

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Fånga förmågan! Skriv en berättelse.

Rubrik: 1



Inledning



Datum:





  2



Problem

   

3



Lösning

   

4



Avslutning

  

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

21


Självskattning

22

1. Läs igenom din berättelse, gärna högt för dig själv. 2. Gör en bedömning i tabellen. Kryssa för det som stämmer.

Inledning

Det är lite svårt att förstå vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem huvudpersonen är och varför personen vill en viss sak.

Händelseförlopp

Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.

Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.

Det blir väldigt spännande att läsa om problemet som huvudpersonen precis klarar av att lösa i berättelsen.

Avslutning

Man får inte veta hur det går med det som huvudpersonen ville i början av berättelsen.

Min berättelse har en avslutning där man får veta hur huvudpersonen lyckas.

I berättelsens avslutning beskriver jag hur det går till och hur det känns att nå målet.

Personbeskrivning

Man får inte veta något om vem huvudpersonen är.

Man får veta något om hur huvudpersonen ser ut.

Man får veta hur huvudpersonen är, ser ut och känner sig på olika ställen i berättelsen.

Miljöbeskrivning

Man får inte veta något om var berättelsen utspelar sig.

Man får veta något om hur det ser ut i miljön.

Man får flera gånger veta hur det ser ut, luktar, låter eller känns att vara på en viss plats i berättelsen.

SKRIVTIPS! Ibland kan det vara bra att variera sin text genom att låta någon eller några i berättelsen prata med varandra. Det kallas för att skriva dialog. – Hörde du? viskade han. – Vad då? stammade hon till svar.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Skiljetecken

Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.

Jag skriver meningar med stor bokstav, punkt och andra skiljetecken för det mesta.

Jag skriver alltid meningar med stor bokstav och rätt skiljetecken.

Styckeindelning

Jag delar inte in mina texter i stycken.

Jag delar in mina texter i stycken ibland.

Jag delar alltid mina texter i stycken, som gör att texten blir lättare att förstå.

Stavning

Det finns många ord som jag inte vet om jag har stavat rätt.

Jag kan stava många ord och det mesta ser rätt ut.

Jag kan stava många ord.

Jag har inte tagit reda på stavningen. Ibland är det lite svårt att läsa min handstil

Handstil

Om jag är osäker tar jag reda på stavningen. Jag skriver läsligt för hand.

Jag har ansträngt mig och skrivit riktigt snygga bokstäver.

3. Kompisrespons. Låt din kompis läsa din berättelse och bedöma din text.

Det var bra att



Jag tyckte om när Jag undrar





 Din berättelse blir bättre om



 Tack för att jag fick läsa din berättelse! Från

4. Bearbeta (förbättra) din berättelse med hjälp av din bedömning och din kompisrespons. 5. Renskriv din berättelse. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

23


36

Informationssökning och källkritik Det har aldrig funnits så mycket information i världen som det finns nu. Överallt kan du hitta källor som berättar olika saker för dig. Texter, bilder, personer, föremål och byggnader, alla har något att förmedla. En del källor vill påverka dig att göra saker, andra vill ge dig kunskaper och en del källor kanske vill lura dig att tro på något som inte är riktigt sant. När du har fångat förmågan kan du söka i olika källor och välja ut information som är så sann som möjligt och som du har nytta av i ditt arbete. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr11: Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.


Exempel på olika källor

I en källa hittar du information. Det finns många olika källor. Skriftliga källor Texter

Muntliga källor Någon som berättar

Materiella källor Saker man kan ta på

faktaböcker mejl kyrkböcker hemsidor runstenar tidningar brev statusuppdateringar

person som blir intervjuad föreläsare kompisar lärare radio

skelett mynt fordon vapen redskap konstverk kyrkor runstenar tekniska apparater

Bilder och fotografier

nyhetsbilder porträtt selfies groupies reklambilder dokumentärbilder naturbilder klassfoton

Film och tv-program

dokumentärer nyhetsprogram naturprogram youtube-klipp långfilmer kortfilmer utbildningsfilmer reklamfilmer

Sök information. Vad heter Sveriges statschef? Använd en skriftlig, en muntlig och en materiell källa för att visa att ditt svar är rätt.

Vad ska du arbeta med i kapitlet? • Du ska känna till att det finns olika typer av källor. • Du ska veta vad en förstahandkälla och en andrahandskälla är. • Du ska kunna skilja på fakta och åsikter. • Du ska kunna söka information från olika källor och visa vilka källor du har använt.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

37


38

Källkritik Källkritik handlar om att avgöra hur användbar en källa är. När du till exempel ska skriva en faktatext vill du att dina källor ska vara sanna och trovärdiga. En journalist ska skriva en artikel om en brand. Hon intervjuar två personer som bor i huset som brann. Jag såg hur lågorna slog upp mot taket! Som tur var hann alla ut i tid. Jag hjälpte en pojke ut från tredje våningen.

Jag var inte hemma under branden, men min granne har berättat att han hjälpte ett barn ut. Jag tror det var flickan som bor på andra våningen.

Fakta som kommer direkt från någon som varit med om något är ofta sann och trovärdig. En sådan källa kallas förstahandskälla. Men en förstahandskälla kan också vara känslosam och vinklad. Därför är det bra att använda flera olika källor. En källa som återberättar något i andra hand kallas andrahandskälla.

Vilken person är närmast sanningen, tror du? Varför? Kan man alltid lita på en förstahandskälla? Ringa in förstahandskällan.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Källkritik

Journalister berättar om nyheter som sker i hela världen. Ibland kan de vara på plats där det händer och intervjua ögonvittnen, men så är det inte alltid. Ibland samlar de information från andra källor, som de bedömer som trovärdiga. Klockan är 17.00 och journalisten Anna Gashi ska skriva en artikel om skolans luciatåg. Enligt ett tips blev det ganska kaotiskt när fyra tärnor svimmade, musikläraren fastnade med skägget i pianot och killen som var lucia blev utbuad av några besökande föräldrar. Anna bestämmer sig för att ta reda på mer, men hon har ganska lite tid på sig. Senast kl. 20 måste artikeln vara klar. Vilka tre källor tycker du att Anna ska använda?

en av tärnorna som svimmade

lucian

vaktmästaren på skolan, som skottade snö utanför när alla gick hem

skolans rektor, som inte var på plats men blivit informerad om det som hände

musikläraren (numera utan skägg)

en av föräldrarna som buade

ett filmklipp som mejlats till Anna anonymt, klippet visar hela händelsen, filmat från läktaren, men ljud saknas

ett filmklipp på YouTube där en av tomtarna i luciatåget intervjuas skämtsamt av en klasskompis

en insändare, där avsändaren argumenterar för att både killar och tjejer kan vara lucia

elevrådets blogg, där man skrivit om händelsen

Motivera varför du valde just dessa källor.

   Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

39


Fakta eller åsikt? I många källor blandas fakta och åsikter. Det kan vara svårt att skilja på vad som är vad. Ska du skriva en faktatext är det viktigt att veta om det som källan innehåller är fakta, eller om det är åsikter.

Christofer Columbus var italienare och föddes år 1451. Detta är ett exempel på en faktamening. Här finns inga åsikter eller gissningar.

Jag tycker att Columbus var en grym man, precis som alla europeiska upptäcksresanden. När de upptäckte ett nytt land så la de beslag på det och alla som bodde där blev slavar.

Detta är ett exempel på en åsikt. Den som skriver tycker att Columbus var grym. Det kanske han var, men vet vi det? En åsikt kan vara sann, men den kan också vara helt fel. Därför måste den som läser vara noga med att söka efter fakta. Christofer Columbus upptäcker Amerika Många av sjömännen på Columbus skepp var därför dödsdömda fångar. Columbus förde noga loggbok. Dag för dag skrev han upp allt som hände. Columbus och hans besättning hade varit på havet i 69 dygn, när de äntligen en morgon i oktober 1492 såg land. Columbus var övertygad om att han hade kommit till Indien. Det är därför öarna som han steg i land på än idag kallas för de Västindiska öarna. Columbus dog år 1506. Han fick aldrig Såhärveta troratt man att Columbus skepp han hade upptäckt en ny, stor Santakontinent, Maria kanAmerika. ha sett ut.Att det nya landet fick heta så berodde på att det senare kom Så här tror man att Columbus skepp 2014) Illustration: Utkik Historia s. 65 (Gleerups, Santa Maria kan ha sett ut. en annan stor italiensk sjöfarare dit och det är efter honom Amerika har fått sitt namn. Han hette Amerigo Vespucci. Christofer italienare och Kopiering av dettaColumbus engångsmaterialvar är förbjudet enligt lag och gällande avtal. föddes år 1451. I slutet av 1470-talet bosatte han sig i Portugal. Där hörde han talas om E U RO PA de portugisiska köpmän som försökte hitta N O R DA M E R I K A Spanien en sjöväg till Indien. Columbus visste att

40


Fakta eller åsikt?

Läs texten och sortera fakta och åsikter.

Nordamerikanska indianer

Under hela 1500-talet gjorde européerna flera viktiga kartläggningar av Nordamerika, och överallt knöt man kontakter med nya indianstammar. Jag tror att det var spännande för dem att möta människor och se den orörda naturen. Några av dessa möten fick en lycklig utgång, men de flesta var bara till indianernas nackdel. Det måste ha varit så, tror jag, att indianerna var aggressiva men européerna försvarade sig med bättre vapen.

Skriv stödord.

Fakta

Åsikter































 Vad är fakta och vad är åsikter?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

41


MODELL Informationssökning och källkritik 42

Informationssökning En källa kan vara en bok, en tidning, ett foto, en film, en klasskompis, en expert eller något du hittar på internet.

Leta i olika källor när du vill ta reda på något. Det finns olika typer av källor: skriftliga, muntliga, materiella, bilder och fotografier samt filmer och tv-program.

Källkritik Ställ följande frågor när du avgör om en källa är användbar: • Vem är avsändaren? Är den trovärdig? • Är källan en förstahandskälla eller en andrahandskälla? • Innehåller källan fakta eller åsikter?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Datum:

Fånga förmågan! Var källkritisk.

”Isbjörnar har svart hud och tjock vit päls. Under huden har de ett tjockt lager späck, som tillsammans med den täta pälsen skyddar isbjörnen mot kylan.” www.ne.se/junior

  muntlig

  materiell

Källan är en:

  andrahandskälla

Källan innehåller:

  åsikter

  muntlig

  förstahandskälla   fakta

”- Isbjörnar är inte några snälla och ofarliga gosedjur. Jag tror att isbjörnen är ett av de farligaste djuren på jorden. Om jag hade mött en isbjörn så hade jag sprungit för livet. Jag vill inte bli en munsbit för en blodtörstig vit bamsebjörn.” Typ av källa:

  materiell   andrahandskälla

  åsikter

Du ser en levande isbjörn med ungar på zoo. Isbjörnarnas päls är vit och mycket tjock. De har små öron. Mamman tar hand om sina två ungar. När de simmar förstår du att de är duktiga simmare för de rör sig snabb och smidigt i vattnet.

Typ av källa:

  muntlig

  materiell

Källan är en:

  skriftlig

  muntlig

  materiell

Källan är en:

  förstahandskälla

  andrahandskälla

Källan innehåller:

  fakta

  skriftlig

Källan innehåller:

Du hör en företagsledare för ett stort oljebolag säga följande:

  skriftlig

Elev i årskurs 4 berättar för en kompis

Källan är en:

  förstahandskälla   fakta

”Min farbror var på Svalbaard och när han kom hem berättade han att de blev attackerade av en isbjörn. Deras guide blev tvungen att skjuta den.”

Typ av källa:

Typ av källa:

  skriftlig



  åsikter

  förstahandskälla

  andrahandskälla

Källan innehåller:

  fakta

  åsikter 43

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


44

Söktips

Sökning på internet Det finns enormt mycket information på internet och det kan vara svårt att hitta rätt. Om du vill ta reda på varför isbjörnen har små öron kan du använda en sökmotor på internet, till exempel google eller bing. Bra! Om du skriver isbjörnar i sökrutan får du många träffar som handlar om isbjörnar, men inte bara om deras öron. Bättre! Om du skriver in två ord i sökrutan, till exempel isbjörnar och utseende så får du fler träffar som handlar om just hur isbjörnar ser ut. Bäst! Om du skriver in ännu ett ord, öron (isbjörnar och utseende och öron) så får du fler träffar som handlar om just hur öronen på en isbjörn ser ut och varför. Ange källorna Om du visar vilka källor du använt kan den som läser din text gå vidare till källorna och kontrollera att informationen inte är något som du själv har hittat på. Det ska vara lätt för den som läser din text att hitta de källor som du har använt. 1. Vem har gjort källan eller är källan? (boken, artikeln, tv-programmet, youtube-klippet, intervjun med mera) 2. Var finns källan? (Titel eller rubrik på vilken bok, tidning, film, tv-program det är) 3. När gjordes källan? (publicerades, sändes, lades upp) Exempel muntlig källa: Vem? Sara Källman Var? Intervju i Lund När? 2015-05-14

Exempel skriftlig källa: Vem? Claude Fohlen Var? Nordamerikas indianer När? 1997

Exempel skriftlig källa (internetbaserad): Vem? Utbildningsradion Var? Webbsida Är det sant? www.ur.se/Produkter/ 177414Ar-det-sant-Kallkritik När? 2012

44 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Självskattning

45

Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. Källor skriftliga, muntliga, materiella, bilder och fotografier, filmer och tv-program

Jag är osäker på vad en källa är.

Jag vet vad en källa är och känner till att det finns olika typer av källor.

Jag känner till att det finns olika typer av källor och värderar vilken typ av källa som passar för min uppgift.

Källor Förstahandskälla Andrahandskälla

Jag brukar inte skilja på förstahands­ källor och andrahands­ källor.

Jag vet vilka som är förstahandskällor och vilka som är andrahandskällor.

Jag försöker välja någon förstahandskälla, för att informationen inte ska ha tolkats av någon annan.

Använda olika källor

Jag brukar bara leta i en källa.

Jag kan leta i olika källor, till exempel böcker, fråga personer eller söka på internet.

Jag jämför informationen i olika källor för att sedan välja ut det som är mest trovärdigt.

Fakta eller åsikt?

Jag är osäker på vad som är fakta och vad som är åsikter.

Jag kan oftast förstå vad som är fakta och vad som är åsikter.

Jag kan förstå vad som är fakta och vad som är åsikter. Jag tänker på det när jag väljer ut information ur olika källor.

Ange källan

Jag brukar inte ange vilka källor jag har använt.

Ibland anger jag vilka källor jag har använt, men ibland glömmer jag bort vilken källa jag har fått fakta ifrån.

Jag anger vilka källor jag har använt.

Vad vill du bli bättre på nästa gång du söker fakta?

     Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

FLER SÖKTIPS •  Prata med en expert (någon som vet mycket om ämnet). •  Be en bibliotekarie om boktips. •  Be en lärare ta fram böcker. •  Slå upp i en uppslagsbok. •  Använd sidor på internet som är till för barn, till exempel: Ne Junior, Unga fakta, UR, Barnens bibliotek, Länkskafferiet

45


Synliggör förmågorna Fånga förmågan svenska är en läromedelsserie för låg- och mellanstadiet. I böckerna synliggör vi förmågorna redan från skolstart och låter eleverna lära känna och arbeta med dem återkommande genom hela sin skolgång. På så vis får alla elever en rimlig chans att fånga förmågorna och nå kunskapskraven i årskurs 3 och 6. Böckerna är uppbyggda av tydliga stödstrukturer och modeller för språkutveckling. Det finns en tydlig progression i arbetet där varje årskurs och förmåga bygger på varandra. I Fånga förmågan svenska arbetar eleverna, i varje årskurs, med sju förmågor: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Samtala och presentera Skriva berättande text Läsa skönlitteratur Informationssökning och källkritik Läsa faktatext Skriva olika slags texter Textbearbetning och respons

Förmågorna i svenskämnet handlar om att ge elever förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. Återkommande träning av förmågorna, från år till år, ger eleverna redskap, trygghet och självförtroende i sin språkutveckling. Ambitionen är att Fånga förmågan ska vara rolig, meningsfull och varierad. Därför innehåller böckerna många kommunikativa och kreativa övningar kring skrivutveckling i olika texttyper, lässtrategier, källkritik, muntliga presentationer och samtal. Låt dina elever Fånga förmågan! SKURS ÅR

SKURS ÅR

1

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

2

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

3

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Författaren Mirja Johannesson är grundskollärare 1-7 svenska, so och engelska. Hon har lång erfarenhet av undervisning i skolan. Mirja har också skrivit andra läromedel inom svenska.

SKURS ÅR

4

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

5

6

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Författaren Ulf Nilsson är grundskollärare 1-7 svenska och so. Han har under många år arbetat som klasslärare, och parallellt med detta skrivit flera olika läromedel.

ISBN 978-91-40-68795-1

9

789140 687951

Profile for Smakprov Media AB

9789140687951  

9789140687951  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded