Issuu on Google+

Metodboken Konfirmandarbete med Frälsarkransen erbjuder en mängd olika slags övningar, där konfirmand­ erna får använda alla sinnen. Genom upplevelser kan konfirmanderna bearbeta trons frågor och så småningom ta ställning till vad de själva tror. Då blir tiden som konfir­ mand något helt annat än att gå i skolan. Det här ledarmaterialet följer konfirmandboken Livet och Frälsarkransen av samma författare. Varje kapitel innehåller:  Uppdrag för unga ledare  Lekar  Samarbetsövningar  Med alla sinnen: vandringar, skapande eller andra övningar  Pyssel  Värderingsövningar Samtal i konfirmandgruppen  Samtal i ledargruppen  Gudstjänst och andakt. Emma Tribell är präst i Svenska kyrkan och har arbetat med konfirmander i många år. Hon har även studerat religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete.

a m m E l l e b i Tr

KON F med IRMAN DAR Fräls BET arkr anse E n

VERBUM

Konfirmandarbete är föränderligt och behöver vara det. Ingen blir någonsin färdig som ledare för konfirmander. Den här boken är inte heller ett färdigt koncept, utan en fullmatad plocklåda där du kan hämta idéer och inspiration.

KONFIRMANDARBETE med Frälsarkransen Emma Tribell

KONFIRMANDARBETE med Frälsar­kransen Emma Tribell


Innehåll Förord 7 Inledning 11 Livet och Frälsarkransen

25

Gudspärlan 39 den gyllene pärlan om Gud som skapar, befriar och ger liv Tystnadspärlorna 55 de sex avlånga pärlorna om var du kan möta Gud Jagpärlan 65 den pärlemorskimrande pärlan om hur vacker och värdefull du är i Guds ögon Doppärlan 77 den vita pärlan om dopets presenter Ökenpärlan 87 den sandbruna pärlan om det som är svårt i livet Bekymmerslöshetspärlan 97 den himmelsblå pärlan om att njuta av livet Kärlekspärlorna 107 de två varmt röda pärlorna om att ta emot och ge kärlek Hemlighetspärlorna 121 de tre pärlemorskimrande pärlorna om dina hemligheter och önskningar


Nattpärlan 133 den svarta pärlan om ondska och död Uppståndelsepärlan 141 den vita pärlan om hoppet att livet vinner över döden Tillbaka till Gudspärlan 149 den gyllene pärlan om tro och tillit Bibeln 157 kärlekens bibliotek Gudstjänsten 169 en mötesplats för dig, andra människor och Gud Litteraturlista

191


l e n I dning


Inledning Det här är ett av dina redskap Den här boken hör ihop med konfirmandboken Livet och Frälsarkransen, i fortsättningen kallad konfirmandboken. Kapitlen i böckerna följer pärlorna i Frälsarkransen, förutom de två avslutande kapitlen om Bibeln och gudstjänsten. I slutet av den här boken finns dessutom en litteraturlista. Konfirmandarbete med Frälsarkransen är tänkt som en hjälp för dig som arbetar med radbandet Frälsarkransen i konfirmandarbetet. Utifrån det upplägg som ni har kan boken bidra med inspiration och fler övningar. Oavsett hur erfaren man är som ledare för konfirmander är det viktigt med ny kunskap i takt med att samhället och ungdomarnas värld förändras. Många av 14-åringarnas existentiella frågor är precis desamma som för några generationer sedan, men en del har ju också blivit annorlunda. Att ständigt vara öppen för dessa förändringar är en utgångspunkt för den här boken. Det här konfirmandmaterialet vill ge metoder för att arbeta med konfirmander just nu. Konfirmandarbete är föränderligt, och behöver vara det. Ingen blir färdig som ledare för konfirmander. Det här är inte heller något färdigt koncept utan en plocklåda där ni kan hämta idéer. Känn er fria att göra om övningarna så att de passar i konfirmandgruppen. Se det här som en idébank. Som alltid krävs det en lyhördhet för att alla övningar inte passar alla konfirmander. Anpassa svårighetsgrad och upplägg efter konfirmandgruppen.

11


Del av ett arbetslag En del av övningarna i boken förutsätter att det finns ett arbetslag runt konfirmandarbetet. Det är kyrkoherdens ansvar att se till att det gör det enligt Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Det är också en stor tillgång om unga ledare är en del av arbetslaget. De blir viktiga förebilder för konfirmanderna och får själva möjlighet att växa i tro och ansvar. Men de frivilliga ledarna måste inte alltid vara unga. Det går att skapa ett större arbetslag även om det inte finns några unga ledare. Fråga äldre församlingsbor om de vill vara med som faddrar i konfirmandgruppen. De blir en ovärderlig hjälp i arbetet med vandringar och andra uppgifter som kräver många ledare. En möjlighet är också att varje konfirmand får en egen fadder som kan vara både förebild och förebedjare. Det bästa är förstås om arbetslaget består av både unga och äldre, anställda och frivilliga. Konfirmanderna är hela församlingens angelägenhet. Deltagarna i övningarna beskrivs som konfirmander. Det innebär inte att konfirmanderna ska delta utan ledare. Tvärtom är grundtanken att det ska finnas ledare i olika åldrar och funktioner i konfirmandarbetet. Det är en fördel om ledarna deltar i allt från lekar och samarbetsövningar till värderingsövningar och samtal, som förebilder för konfirmanderna. Det kräver en lyhördhet för när man som ledare ska vara aktiv eller passiv. Övningarna är i första hand till för konfirmanderna.

Konfirmanden i centrum Konfirmanderna är i centrum under tiden som konfirmander och deras livserfarenheter är utgångspunkten. En av grund-

12


tankarna bakom det här konfirmandmaterialet är att hitta beröringspunkter mellan konfirmandernas frågor och kyrkans frågor. Konfirmanderna får kunskap minst lika mycket när de upplever kristen tro som när de läser eller hör talas om den. Genom upplevelser bearbetar konfirmanderna trons frågor och kan så småningom ta ställning till vad de själva tror. Då blir tiden som konfirmand inte heller som att gå i skolan. I den här boken finns många övningar, där konfirmanderna får använda alla sinnen. Syftet med det är att visa att den kristna tron handlar om hela livet. Bibelns berättelser berör våra liv i dag. Det blir tydligare när berättelsen gestaltas på olika sätt. Förhoppningsvis får konfirmanderna uppleva att berättelserna och tron berör deras liv också.

Tre utmaningar för konfirmandarbetet • Mer bibel. Bibeln är viktig och alla konfirmander ska få en egen bibel enligt Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Men ibland blir biblarna stående i någon bokhylla hemma eller där konfirmanderna träffas. Det är en utmaning att hitta fler sätt att verkligen använda biblarna och ta fram dem ofta. I kapitlet om Bibeln finns många tips på saker att göra tillsammans med konfirmanderna kring Bibeln. • Mer gudstjänst. Andakter och gudstjänster är en självklar del av tiden som konfirmander. De ger erfarenhet av kristen tro som det inte bara går att berätta om. Men ibland hänger inte andakterna och gudstjänsterna ihop med det övriga konfirmandarbetet. Det är en utmaning att skapa andakter och

13


gudstjänster som berör både konfirmander och ledare. I slutet av varje kapitel finns idéer till gudstjänster och andakter. • Fler sinnen. Konfirmandträffarna är frivilliga och ska inte efterlikna i skolan. Det är viktigt att ge plats åt andra sätt att ta in kunskap och erfarenhet på. Men ibland blir konfirmandträffarna ändå inriktade på en viss sorts inlärning. Det är en utmaning att låta konfirmanderna använda alla sina sinnen. Lukta och smaka, känna, se och höra – skapa plats för sinnrika upplevelser.

Metoden är teologi Det är viktigt att reflektera över innehållet och upplägget av konfirmandarbetet. Det spelar större roll hur vi gör än vi tror. Om vi inte har funderat över vad som ska prägla konfirmandarbetet och vilka metoder som ska användas kommer konfirmanderna ändå att förstå vilka värderingar som gäller. De kommer att uppfatta vilken människosyn och gudsbild som undervisningen förmedlar, medvetet eller omedvetet. Men det är inte säkert att det kommer att vara de värderingar som konfirmandarbetslaget hade tänkt sig. Vi berättar mycket genom de metoder som vi använder. Det spelar roll hur vi gör. Ett sätt att lära konfirmanderna bönen Vår Fader är att de helt enkelt får plugga in den och sedan visa för en ledare att de kan den. Ett annat sätt är att samtala om vilken del i bönen som berör konfirmanderna mest. Ett tredje sätt är att de gör en dans med rörelser till varje del i bönen. Ytterligare ett sätt är att var och en får måla någon mening ur bönen, och så vidare. Varje metod berättar om konfirmandarbetets teologi, ledarnas värderingar, vilken kultur vi

14


vill skapa och vår syn på lärande och kunskap. Metoden är teologi. Läs mer i boken Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet. Fundera gärna över de metoder som ni brukar använda. Vilken teologi berättar de om? Vilken människosyn och gudsbild förmedlar de? Använder ni ofta tävlingar? Det kan vara kul och skapa intresse men också leda till diskussioner om orättvisa och en känsla av att vara en ständig förlorare. Fundera också på samma sätt över metoderna som finns här. Tänk på vad som ska prägla konfirmandarbetet och välj metoder utifrån det.

Bokens upplägg Varje kapitel innehåller följande delar: • Uppdrag för unga ledare. Faddrar, assistenter, hjälpledare – kärt barn har många namn. Här finns tips på sådant som unga ledare med fördel kan ta ansvar för. Självklart har unga ledare också en uppgift under andra pass, inte minst vid upplevelsevandringar och samtal. Använd gärna idéerna i den här boken som inspiration för att hitta fler uppdrag för unga ledare. • Lekar. Lekar är viktiga för att lära känna varandra, ha roligt tillsammans och svetsa samman gruppen. Här finns tips på gamla och nya lekar som på olika sätt har med pärlorna i Frälsarkransen att göra. • Samarbetsövningar. Samarbets- och tillitsövningar gör man tillsammans i gruppen för att just träna sig i samarbete och tillit till varandra. Ett par exempel är Knuten där man bildar en stor knut genom att hålla varandra i händerna och Tillits-

15


ringen där någon faller och de andra står i en cirkel runt honom eller henne och tar emot. Det är viktigt att ingen tvingas att göra något som känns obehagligt. Men övningarna kan utmana så att man vågar göra lite mer än man trott. • Med alla sinnen. Vandringar, musik, rörelser, drama eller andra övningar. Vi människor lär oss saker på olika sätt. Några lär sig genom att lyssna, andra genom att se eller att göra. Därför är det viktigt att ge plats för olika former också i konfirmandarbetet. • Skapande. Ett sätt att arbeta med alla sinnen är att skapa något tillsammans. Ibland är det bra att göra saker som ger ett konkret resultat. Det kan vara något att ta med hem eller att använda där ni träffas. Skapande är sådana kreativa övningar att göra tillsammans, det ger något att ta på. • Värderingsövningar. Konfirmanderna tar ställning genom att förflytta sig i rummet eller använda armarna och händerna. Efter varje övning berättar de som vill om varför de har valt respektive påstående. Grundtanken med värderingsövningar är alltid att det inte finns något rätt eller fel. Det är okej att tänka annorlunda än andra, och det är lika okej att ändra sig i morgon. Några av de vanligaste övningarna är: Heta stolen. Konfirmander och ledare sitter i en ring på stolar. Ledaren läser ett påstående: ”Jag vill konfirmeras för att lära mig mer om kristen tro.” Alla som håller med om påståendet ska flytta sig till en annan stol. Det ska alltid finnas en stol mer än antalet deltagare. På så sätt finns alltid möjligheten att byta stol även om ingen annan gör det. Ringar. En variant på Heta stolen. I stället för stolar går

16


man runt i två ringar, ungefär hälften av konfirmanderna i varje. Den inre ringen går medsols och den yttre går motsols. När ledaren läser påståendet ”Jag vill konfirmeras för att lära mig mer om kristen tro” byter alla som håller med om det ring. De som gått i den inre ringen går ut i den yttre och tvärtom. De som inte håller med går vidare i samma ring. Genom att man rör sig hela tiden blir det inte lika uppenbart för alla vem som valde vilket påstående. Hemlig handuppräckning. En annan variant på Heta stolen. Alla sitter på var sin stol i en ring och alla blundar. När ledaren läser påståendet ”Jag vill konfirmeras för att lära mig mer om kristen tro” räcker de som håller med om påståendet upp handen. Ingen utom ledaren ser då vem som tycker vad. Den här övningen kräver att det finns tillit till varandra i gruppen. Alla ska kunna lita på att ingen annan tittar. Ett sätt att skapa större trygghet är att alla sitter med ryggen inåt mitten. Antingen/eller. Konfirmanderna samlas i mitten av rummet. Ledaren läser två påståenden: ”Jag vill konfirmeras för att lära mig mer om kristen tro” och ”Jag vill konfirmeras för att få presenter” och visar vilket påstående som hör hemma i vilken ände av rummet. Konfirmanderna väljer sedan vilket påstående de håller med om genom att ställa sig i den änden av rummet. Här finns det bara två alternativ. Om det är svårt att välja får man välja det påstående som känns något bättre än det andra. Skala. Samma som antingen/eller, men här går det en osynlig skala genom rummet från det ena hörnet till det andra. Konfirmanderna kan ställa sig var som helst på skalan. Fyra hörn. Konfirmanderna samlas i mitten av rummet. Ledaren läser fyra påståenden: ”Jag vill konfirmeras för att lära mig mer om kristen tro”, ”Jag vill konfirmeras för att

17


få presenter”, ”Jag vill konfirmeras för att åka på läger” och ”Jag vill konfirmeras för att träffa nya kompisar” och visar vilket påstående som hör hemma i vilket hörn av rummet. Konfirmanderna väljer det påstående som stämmer bäst överens med vad de tycker och ställer sig i det hörnet. Här finns ingen skala. Man kan också använda ett hörn för egna alternativ. Det ger konfirmanderna möjlighet att själva formulera ett svar, men risken är att det mest blir en blandning av de tre andra alternativen. Fördelen med att ha fyra bestämda alternativ är att konfirmanderna uppmuntras att våga ta ställning. • Konfirmandens sida. Övningar som anknyter till den sida i varje kapitel i konfirmandboken som är konfirmandens egen. Konfirmandens sida ger plats för egna ord och bilder. Här finns idéer till hur man kan använda dessa sidor tillsammans i gruppen. • Samtal i konfirmandgruppen. Här finns tips på frågor att samtala kring utifrån pärlornas teman. Det handlar också om metoder för samtalet, hur man kan använda rummet och and­ ra redskap för att ge möjlighet för fler att delta aktivt. Några av frågorna hör ihop med Fundera mera i konfirmandboken. • Samtal i ledargruppen. Här finns exempel på viktiga frågor att samtala om i ledargruppen. Det är otroligt viktigt att ledarna avsätter ordentligt med tid för förberedelse och utvärdering av konfirmandträffarna. Lika viktigt är det att våga samtala om de stora frågorna. Ni måste självklart inte tycka lika om allt, men det är viktigt att vara medveten om både sina egna och kollegornas tankar och värderingar. Om inte vi själva vågar tala om vår tro, hur ska vi kunna förvänta oss att

18


konfirmanderna ska göra det? Dessa samtal är också en hjälp i arbetet med den handlingsplan för konfirmandarbetet som varje församling ska ha. • Gudstjänst och andakt. Psalmer, bibelord och annat material till gudstjänster och andakter utifrån det som kapitlet handlar om. • En stund med ... Något att göra för att stanna upp ett tag. Här finns exempel på hur man kan använda övningarna ur konfirmandboken tillsammans.

I författarens ryggsäck Jag som skriver är präst och har varit ledare för konfirmander i stort sett ända sedan jag själv var konfirmand. Jag började som ung ledare när jag gick i gymnasiet och har senare arbetat ett par år som pedagog innan jag prästvigdes 2008. Som konfirmand och nykonfirmerad hade jag svårt att tro på Gud. Det största hindret för mig var naturvetenskapen. Gud kunde inte ha skapat världen på sex dagar! Så småningom fick jag veta att det fanns andra sätt att tolka skapelseberättelsen på. Jag läste det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, och parallellt med det växte min kristna tro fram. Matematiken och teologin blev mina två favoritämnen och för mig fungerade de utmärkt att kombinera. Jag läste båda på Uppsala universitet, och det blev en examen i teologi med Nya testamentets exegetik som huvudämne. Den har jag nyligen kompletterat med en kurs i Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete vid Högskolan i Gävle. Under utbildningstiden läste jag en termin på Heythrop

19


college i London, ett college med katolska rötter. Den tiden gav nya perspektiv och vänner som vuxit upp i andra kyrkliga traditioner. Jag fick ofta frågan om jag var katolik eller anglikan. Svaret blev först att jag var lutheran, vilket förstås väckte en del uppmärksamhet. Men en god vän bland de and­ ra studenterna tipsade mig om att helt enkelt säga att jag var kristen. Vi är ofta snabba på att sätta etiketter på varandra: liberal eller konservativ, högkyrklig eller lågkyrklig, katolik eller protestant. Men skillnaderna är ofta större innanför än utanför de fack som vi skapar. Olika samfund och religioner har en del av sanningen, men ingen äger hela den. Tolkning av Bibelns texter har länge fascinerat mig. Texter tolkas alltid och det går inte att läsa bibeltexter neutralt. Det går inte att läsa bibelordet neutralt. Det finns ständigt ett glapp mellan textens värld och vår värld. Men det behöver inte vara något negativt. När vi tolkar bibeltexten utifrån vår situation kan den bli till hjälp för oss. På så sätt blir Bibelns ord verkligen Guds ord i våra liv.

En gemensam utgångspunkt I den församling där jag har verkat de senaste åren har vi utarbetat en handlingsplan för konfirmandarbetet. Där beskriver vi vilka förutsättningar som finns i församlingen, vilka teologiska och pedagogiska grundtankar som ska styra arbetet och hur konfirmandarbetet ser ut. Arbetet med handlingsplanen tog en hel del tid, med det har det verkligen varit värt. Nu finns en gemensam utgångspunkt för hela konfirmandverksamheten. Vi har tillsammans i arbetslaget fått prata igenom både stora teologiska frågor och detaljer kring planering och upplägg och kommit överens om en gemensam hållning.

20


När en ny medarbetare kommer till arbetslaget blir handlingsplanen för konfirmandarbetet en hjälp att förstå vad som har gjorts tidigare och varför. Det finns också alltid något att gå tillbaka till när vi inte vet hur vi ska göra i en viss situation. Handlingsplanen ska dessutom uppdateras varje år vilket gör att den ständigt finns med i tankarna. Enligt Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete ska alla församlingar ha en handlingsplan för konfirmandarbetet. Handlingsplanen kan förstås se ut på olika sätt. Alla kanske inte känner ett behov av ett omfattande dokument. Andra kanske inte upplever att man har tid att göra ett sådant grundläggande arbete. Men oavsett hur man arbetar med handlingsplanen är en gemensam utgångspunkt och ett genomtänkt förhållningssätt bland ledarna avgörande för konfirmandarbetet. Det är nödvändigt att prata igenom både de stora frågorna och de små detaljerna tillsammans med alla ledare. Några frågor att samtala om inför tiden med konfirmanderna: Vad ska känneteckna församlingens konfirmandarbete? Vad tycker vi är konfirmationens uppgift? Vad är viktigast för oss att ge konfirmanderna? Hur vill vi arbeta med unga ledare och andra frivilliga? Hur vill vi arbeta med lekar och samarbetsövningar? Hur vill vi arbeta med alla sinnen? Hur vill vi arbeta med skapande och andra praktiska övningar? Hur vill vi arbeta med värderingsövningar? Hur vill vi arbeta med konfirmandboken och konfirmandens sida? Hur vill vi arbeta med samtal i konfirmandgruppen?

21


Hur vill vi ge plats för samtal om de stora frågorna i konfirmandarbetslaget? Hur vill vi arbeta med gudstjänster och andakter? Hur vill vi använda Frälsarkransen i konfirmandarbetet?

En stund för ledaren Som konfirmandledare behöver du hjälp att stanna upp, i både ledarlivet och privatlivet. Några tips på saker att göra för att utvecklas som ledare för konfirmander: • Handledning. Undersök möjligheten att få handledning, antingen i grupp eller enskilt. Det är en chans att berätta om sådant som hänt i konfirmandgruppen och samtala om det. Känner du någon som kan fungera som mentor eller handledare? • Mötesplatser. Se till att träffa konfirmandledare från andra församlingar ibland. Det är en hjälp att se på det egna arbetet utifrån. Finns det ett nätverk för konfirmandledare i ditt stift eller kontrakt? • Feedback. Be dina kollegor om feedback på det du gör. Vad är bra? Hur kan du göra för att utvecklas? Erbjud dina tankar tillbaka. • Påfyllning. Hitta sätt för dig att fylla på med ny kraft och inspiration. Det kan vara en kurs, en bok eller en retreat. Boka in regelbunden tid för det.

22


Livet och Frälsarkransen Uppdrag för unga ledare Upptäck Frälsarkransen För att arbetet utifrån Frälsarkransen ska fungera är det bra om hela konfirmandarbetslaget är bekant med den. Unga ledare och andra frivilliga behöver en introduktion till Frälsarkransen i god tid innan det är dags för första konfirmandträffen. Gör gärna något praktiskt utifrån Frälsarkransen även med ledarna som en vandring eller mässa. Det är ett speciellt tillfälle när konfirmanderna ska få Frälsarkransen. Antagligen har de aldrig hållit i ett radband förut. Låt de unga ledarna säga något om vad Frälsarkransen är, hur den kom till och vad pärlorna står för. En bra uppgift för unga ledare är också att ta ansvar för planeringen av hur det ska gå till när konfirmanderna får Frälsarkransen. Det finns olika sätt att ge Frälsarkransen till konfirmanderna: • Verkstad kring Frälsarkransen. Färdiga askar med pärlor och trådar finns att köpa hos Verbum Förlag. Konfirmanderna sitter tillsammans medan var och en sätter ihop Frälsarkransen. Dela in konfirmanderna i små grupper om ni är många. En ung ledare berättar för gruppen om varje pärla medan konfirmanderna trär dem. • Fågel, fisk eller mittemellan. Enklare är att köpa Frälsarkransen färdig till konfirmanderna, även den från Verbum Förlag. Gör det till ett speciellt tillfälle när de ska delas ut. De unga ledarna gömmer radbanden i förväg, gärna inne i kyrkorummet, i predikstolen, på altaret och i dopfunten. De gömmer så många att det både räcker och blir över till alla

25


konfirmander. När konfirmanderna kommer in i rummet berättar en av ledarna för dem om Frälsarkransen. Sedan får konfirmanderna spana in ett av radbanden och på en given signal försöka fånga det. Det blir ett myller av konfirmander och till slut har alla fått Frälsarkransen, även om det inte var just den de tänkt sig från början. På samma gång har de lärt känna kyrkorummet eller platsen där ni är.

Lekar Lära-känna-kransen Alla sitter på var sin stol i en ring, förutom ledaren som står i mitten. Ledaren säger: ”Alla som tycker om att sjunga byter plats.” Alla som tycker om att sjunga försöker då byta till en annan stol. Under tiden ska ledaren som stått i mitten försöka sätta sig på en av de tomma stolarna. Den som inte hann få en stol står i mitten och säger kanske ”Alla som har varit i Grekland byter plats”. Den som står i mitten kan också välja att säga ”Frälsarkransen!”. Då ska alla byta till en ny stol.

Samarbetsövningar Namnkransen Alla står på var sin stol i en ring. Inga tomma stolar ska finnas. Uppgiften är att ställa sig i bokstavsordning i ringen utifrån förnamn utan att nudda golvet. Alla måste alltså stå på stolarna och hjälpa varandra medan man förflyttar sig. Om en eller flera konfirmander har svårt att gå eller stå väljer man med fördel en annan övning.

26


Med alla sinnen Vandring kring Frälsarkransen En vandring utifrån pärlorna i Frälsarkransen. Vandringen görs antingen genom att ledarna leder konfirmanderna mellan varje station eller genom att konfirmanderna står, sitter eller ligger kvar på samma plats medan ledarna förflyttar sig mellan dem. Material: Ögonbindlar, lugn musik eller fågelsång, bibel, sjalar, psalmböcker, skål med vatten, mindre skålar, ödesmättad musik, kuddar, filtar, en låt som de flesta konfirmander gillar, geléhjärtan, en låt om kärlek, sorglig musik. • Gudspärlan. Samla konfirmanderna och förklara hur vandringen går till. Ge dem ögonbindlar att sätta på sig. Konfirmanderna sitter eller står utspridda. Spela lugn musik eller lyssna på fågelsången om ni är utomhus. En ledare säger: ”Gudspärlan är den gyllene pärlan om Gud som skapar, befriar och ger liv.” En ledare läser Apostlagärningarna 17:24–27. • Tystnadspärlorna. En ledare säger: ”Tystnadspärlorna är de sex avlånga pärlorna om var du kan möta Gud. Nu ska vi pröva att vara tysta tillsammans. Andas in lugnet och stillheten. Andas ut allt som tynger och oroar dig. Andas in och andas ut och vila i tystnaden.” Låt det bli tyst och stilla någon minut. • Jagpärlan. En ledare säger: ”Jagpärlan är den pärlemorskimrande pärlan om hur vacker och värdefull du är i Guds ögon.” Rör vid konfirmandernas händer eller kinder med en sjal eller liknande. Sjung psalm 791, Du vet väl om att du är värdefull.

27


• Doppärlan. En ledare säger: ”Doppärlan är den vita pärlan om dopets presenter.” Plaska i vattnet i skålen medan en ledare läser psalm 386:1–2 Upp ur vilda, djupa vatten. Ös upp vattnet i flera små skålar och gå runt och gör korstecken med vatten på konfirmandernas pannor. • Ökenpärlan. En ledare säger: ”Ökenpärlan är den sandbruna pärlan om det som är svårt i livet.” Spela ödesmättad musik. Några ledare går med tunga kliv runt gruppen. • Bekymmerslöshetspärlan. En ledare säger: ”Bekymmerslöshetspärlan är den himmelsblå pärlan om att njuta av livet.” Konfirmanderna lägger sig ned på sköna kuddar och filtar. Spela en låt som de flesta konfirmander gillar. • Kärlekspärlorna. En ledare säger: ”Kärlekspärlorna är de två varmt röda pärlorna om att ta emot och ge kärlek.” Konfirmanderna sitter eller står upp och får var sitt geléhjärta att äta. Spela en aktuell låt om kärlek. Välj gärna en låt där texten säger något både om Guds kärlek till oss och om kärleken till varandra. • Hemlighetspärlorna. En ledare säger: ”Hemlighetspärlorna är de tre pärlemorskimrande pärlorna om dina hemligheter och önskningar.” Ge konfirmanderna möjlighet att tänka på tre saker som är viktiga i deras liv. Lyssna på lugn musik under tiden. • Nattpärlan. En ledare säger: ”Nattpärlan är den svarta pärlan om ondska och död.” Hjälp konfirmanderna att lägga sig ned och sträcka ut sina armar rakt ut från kroppen som ett

28


kors. Spela sorglig musik, som Henryk Góreckis tredje symfoni, ”Symfoni av sorgesamma sånger”, eller filmmusiken till ”Passion of the Christ”. En ledare läser Psaltaren 6:2–8. • Uppståndelsepärlan. En ledare stänger av begravningsmusiken och säger: ”Stopp! Det kommer att ordna sig! Uppståndelsepärlan är den vita pärlan om hoppet att livet vinner över döden.” Ropa: ”Kristus har uppstått.” Sjung psalm 742 Han är inte här. Hjälp konfirmanderna att resa sig upp. Tillbaka till Gudspärlan. En ledare säger: ”Nu är vi tillbaka till Gudspärlan igen. Gudspärlan är den gyllene pärlan om tro och tillit. Ni har vågat lita på oss under vandringen. Lita också på Gud.” Sjung eller läs psalm 766 Trosbekännelse. Ta av ögonbindlarna. Smaka på Frälsarkransen Frälsarkransen är som en skål med godis. Det finns olika sorters pärlor i Frälsarkransen precis som det finns olika sorters godis. Något gillar man mer, något annat mindre. Något är favoritgodis. Samma sak är det med pärlorna i Frälsarkransen. Någon gillar man mer, någon mindre. Någon är den pärla som man behöver mest just nu. Köp godis så att varje sort räcker till alla och lägg i en stor skål. En konfirmand börjar med att välja godis ur skålen. Skicka runt den så att alla som vill får ta en av samma sort. Konfirmanderna gissar vilken pärla det handlar om. Berätta om hur godiset hör ihop med pärlorna: Gudspärlan – non stop. Gud har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Tystnadspärlorna – kola. En seg kola gör att man måste hålla tyst en stund.

29


Jagpärlan – små chokladrussin eller liknande. De verkar väldigt små och försvinner nästan i mängden. Men de är unika precis som vi människor. Doppärlan – godis med papper. Dopet är som ett paket, en present från Gud till oss. Ökenpärlan – sura godisar. Det handlar om när livet känns riktigt surt och jobbigt. Bekymmerslöshetspärlan – gitarrer. Vi får njuta av musik, dans och annat roligt i livet och behöver inte vara rädda. Kärlekspärlorna – geléhjärtan. Vi får både ta emot kärlek och ge kärlek vidare. Hemlighetspärlorna – hårda karameller med pulver inuti. De gömmer en hemlighet precis som vi människor gör. Nattpärlan – salta dödskallar. De påminner om att ondskan finns och att vi alla en gång ska dö. Döden är en del av livet men den är inte slutet. Uppståndelsepärlan – fiskar. De grekiska orden för Jesus Kristus Guds Son Frälsare är Iesous Christos Theou Yios Soter. Begynnelsebokstäverna bildar ordet ichthys som betyder just fisk.

Skapande Papperskrans Gör Frälsarkransen i stort format av papper eller kartong. Varje konfirmand får vara med och göra en eller flera pärlor genom att klippa ut cirklar eller ovaler. De skriver sedan pärlans namn på papperet och tre ord som de tänker på när

30


de hör pärlans namn. Frälsarkransen kan sedan hängas upp i rummet där ni brukar träffas.

Värderingsövningar Tiden som konfirmand – fyra hörn ‹› Anledningen till att jag blev konfirmand är att jag vill … Lära mig mer om kristen tro, träffa nya och gamla kompisar, få presenter, eget alternativ. ‹› Den som gjorde att jag blev konfirmand var … En kompis, en släkting, en konfirmandledare, eget alternativ. ‹› Vad är viktigast under min tid som konfirmand? Ha roligt, få kunskap, åka på läger, eget alternativ. ‹› Vilket tema verkar mest intressant? Kärlek och relationer, livet och döden, dopet och nattvarden, eget alternativ. ‹› Vad verkar tråkigt eller svårt? Gudstjänster, lära sig saker, åka på läger, eget alternativ. ‹› Vem vill mest att jag ska konfirmeras? Jag själv, mina föräldrar, en kompis, eget alternativ. ‹› Jag kommer att fortsätta som konfirmand … Om det är roligt, om mina kompisar gör det, oavsett vad som händer, eget alternativ.

31


Teman – lappar Dela in konfirmanderna i små grupper. De får ett stort antal lappar med teman som kan ingå i tiden som konfirmander. Nedan finns exempel på teman. Komplettera gärna med egna teman. Uppgiften är att värdera vilka teman som de tycker är viktigast att ta med. Vad är mest intressant? Gruppen kommer överens om tio teman som känns viktigast. Konfirmanderna väljer sedan vilket tema som är viktigast, näst viktigast och så vidare, alltså 1–10. Därefter jämförs gruppernas resultat. Exempel på teman: Hur började allting? Finns Gud? Vem är Gud? Treenig Gud – Fader, Son och helig Ande Gud skapar världen Gud blev människa Gud bor i oss Var finns Gud? Hur ska man göra när man ber? Tystnad och stillhet Hur vet man om Gud hör? Vem är jag? Mina olika roller Självkänsla och självförtroende Människan – Guds avbild Människans ansvar för miljön Vad har Gud att ge mig? Dopet – början på något nytt Konfirmationen – bekräftelse av dopet Jesus lärjungar och de första kristna

32


Varför känns allt så meningslöst? Vad är meningen? Självmord Alkohol, narkotika och tobak Tvivel Var kan jag vara mig själv? Rädsla och bekymmer Älskar någon mig? Hur gör jag för att älska? Vad är rätt och fel? Förälskelse Äktenskap Skilsmässa Vem kan jag lita på? Själavård och bikt Kan man förlåta allt? Drömmar och förväntningar Varför finns det så mycket ondska? Varför är livet så svårt? Varför måste vi dö? Jesus död Hur kan jag trösta min kompis som sörjer? Vart är vi på väg? Jesus uppståndelse Påsken – årets största fest Påsken – det kommer att ordna sig Leva och dö och leva igen Himmel och helvete Jag vill tro – hur gör jag? Trosbekännelser Att gå vidare som kristen

33


Hur hittar man i Bibeln? Är Bibeln sann? Gudstjänst – en rit för livet Gudstjänst – en mötesplats Nattvarden – gemenskap med Gud och varandra Nattvarden – Kristi kropp och blod Svenska kyrkan och andra kyrkor Hur hittar man i psalmboken?

Konfirmandens sida Brevet till mig själv Låt varje konfirmand tillverka ett brev till sig själv. Utgå från frågorna i konfirmandboken under Livet och Frälsarkransen. Var och en formulerar sina förväntningar på ett särskilt papper. Det blir ett brev till sig själv. Lägg breven i olika kuvert, skriv namn på och klistra igen. Breven lämnas tillbaka till var och en innan konfirmationsdagen. Då kan konfirmanderna läsa och se vad som hänt med dem sedan de skrev sina brev.

Samtal i konfirmandgruppen Runda utifrån Frälsarkransen Sitt i en ring så att alla ser varandra. Ledaren ställer en fråga till konfirmanderna, se exempel nedan. Frågan har inget rätt eller fel svar utan konfirmanderna får möjlighet att berätta vad de tycker eller känner. Sedan lämnar ledaren Frälsarkransen till den konfirmand som sitter bredvid. Den som håller i Frälsarkransen har ordet och bara den konfirmanden får ge sitt svar på frågan. Övriga lyssnar men kommenterar inte. När

34


man är klar skickar man Frälsarkransen vidare till nästa konfirmand i ringen. På så sätt får alla komma till tals. Exempel på frågor: – Hur tycker du att den här konfirmandträffen har varit? – Vad har varit roligast under den här konfirmandträffen? – Om du skulle välja ut något som du kommer att minnas från den här konfirmandträffen, vad skulle det vara? – Vad var det som gjorde att du blev konfirmand? – Vad hoppas du på ska hända under din tid som konfirmand? Våga fråga – frågelåda I konfirmandboken uppmanas konfirmanderna att ställa sina frågor till andra i gruppen eller i församlingen. Ett sätt att göra det på är att ha en frågelåda. Gör en enkel frågelåda av en skokartong. Konfirmanderna skriver ned sina frågor om tro eller annat som händer i deras liv på ett papper. En fråga på varje papper. Sedan lägger de lapparna i frågelådan. Dra en fråga i taget och samtala om den i gruppen. Vad tycker konfirmanderna? Vad tycker ni som ledare?

Samtal i ledargruppen Hur ser våra vägar in i kyrkan ut? Hur kom det sig att vi blev konfirmander och sedan konfirmerades? Hur kom det sig att vi blev konfirmandledare? Vilka är våra erfarenheter av Frälsarkransen?

35


Gudstjänst och andakt Utsmyckning Köp blockljus i pärlornas färger och ställ dem i en cirkel, ett ljus för varje pärla. Det finns också ljuslyktor som ser ut som pärlorna i Frälsarkransen att köpa. Psalmer Introducera några av de psalmer som ni kommer att sjunga tillsammans framöver. 703 Ropa till Gud (Gudspärlan) 762 Du är en bön (Tystnadspärlan) 791 Du vet väl om att du är värdefull (Jagpärlan) 730 Må din väg gå dig till mötes (tillbaka till Gudspärlan). Den kan man lära konfirmanderna utantill och göra rörelser till. Må din väg gå dig till mötes – håll ut armarna som en öppen famn. och må vinden vara din vän – svep med höger hand som en vind. och må solen värma din kind – sträck upp höger hand som en sol, möt handen med vänster hand, dra ned händerna och smek din högra kind. och må regnet vattna själens jord – rör båda händer- nas fingrar som ett regn framför kroppen, landa med händerna på magen. och tills vi möts igen – sträck ut höger hand åt sidan. må Gud hålla, hålla dig i sin hand – sträck ut vänster hand åt sidan och fatta varandras händer.

36


Bibelord Läs ett bibelord för varje pärla. Se bibelorden i varje kapitel i konfirmandboken. Symbolhandling Tänd ett ljus för varje konfirmand och be för var och en genom att nämna deras namn. Mässa kring Frälsarkransen För förslag på psalmer, bibeltexter och symbolhandlingar, se avsnittet Gudstjänst och andakt under respektive pärla här i boken. Gudspärlan: Samlingsord, bön om förlåtelse Tystnadspärlorna: Tystnad Jagpärlan: Förlåtelseord Doppärlan: Dopförnyelse, möjlighet att få korstecken med vatten Ökenpärlan: Kyrie, alternativ plats för överlåtelse eller bön om förlåtelse Bekymmerslöshetspärlan: Gloria, alternativ plats för förlåtelseord Kärlekspärlorna: Textläsningar, predikan, trosbekännelse Hemlighetspärlorna: Förbön Nattpärlan: Offertoriepsalm, Helig, nattvardsbön Uppståndelsepärlan: Vår Fader, brödsbrytelsen, Herrens frid, måltiden, tackbön Tillbaka till Gudspärlan: Lovsägelsen, Välsignelsen Se även Runt Frälsarkransen.

37


9789152633465