Issuu on Google+


Bokslut och årsredovisning i  mindre aktiebolag – K2 av Anette Broberg

Fjärde upplagan


Björn Lundén Information AB box 84, 820 64 Näsviken. tel: 0650-54 14 00 · fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se · www.blinfo.se.

Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2014. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 2 000 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.

Fjärde upplagan, januari 2014 ISBN 978-91-7027-891-4


Innehåll Om boken......................................................................................... 9 Årsredovisningen............................................................................. 12 Uppställningsform....................................................................... 13 Grundläggande principer.............................................................. 18 Praktiskt arbete med årsredovisningen......................................... 22 Första årsredovisningen enligt K2-reglerna...................................... 23 Immateriella anläggningstillgångar.................................................. 30 Anskaffningsvärde....................................................................... 34 Avskrivningar............................................................................... 34 Nedskrivningar............................................................................ 38 Uppskrivningar............................................................................ 42 Försäljningar............................................................................... 42 Utrangeringar ............................................................................. 44 Byggnader, mark och markanläggningar.......................................... 45 Anskaffningsvärde....................................................................... 50 Avskrivningar............................................................................... 55 Nedskrivning .............................................................................. 63 Uppskrivningar på byggnader och mark......................................... 65 Försäljning.................................................................................. 68 Utrangering................................................................................. 72 Förbättringar på annans fastighet.................................................... 73 Maskiner och inventarier................................................................. 76 Anskaffningsvärde....................................................................... 83 Avskrivningar............................................................................... 88 Nedskrivningar............................................................................ 92 Uppskrivningar............................................................................ 97 Försäljningar............................................................................... 97 Utrangeringar ............................................................................. 99 Övriga materiella anläggningstillgångar......................................... 101 Anläggningsregister...................................................................... 106


Finansiella anläggningstillgångar .................................................. 108 Anskaffningsvärde..................................................................... 114 Nedskrivning............................................................................. 118 Utdelning och inkomsträntor....................................................... 121 Uppskrivning............................................................................. 122 Försäljning av tillgångar.............................................................. 122 Skatteregler.............................................................................. 124 Andelar i koncern- och intresseföretag........................................... 126 Andelarnas anskaffningsvärde.................................................... 130 Nedskrivning............................................................................. 133 Uppskrivning............................................................................. 135 Utdelning och koncernbidrag...................................................... 136 Försäljning av andelar................................................................ 138 Skatteregler för delägarrätter..................................................... 139 Varulager...................................................................................... 141 Inventering................................................................................ 144 Värderingsprinciper.................................................................... 149 Anskaffningsvärde för förvärvade tillgångar................................. 151 Anskaffningsvärde för egentillverkade varor................................. 153 Nettoförsäljningsvärde .............................................................. 154 Återanskaffningsvärdet.............................................................. 156 Intäkter från varuförsäljning........................................................ 157 Kortfristiga fordringar.................................................................... 159 Värderingsregler........................................................................ 161 Särskilt om kundfordringar......................................................... 162 Fordringar hos koncernföretag.................................................... 165 Fordringar hos intresseföretag.................................................... 166 Övriga fordringar........................................................................ 166 Ränteintäkter............................................................................ 169 Kortfristiga placeringar.................................................................. 170 Värderingsprinciper.....................................................................173 Egna aktier................................................................................175 Utdelning...................................................................................175 Försäljning.................................................................................176 Skattemässig indelning av värdepapper.......................................178 Kassa, bank och redovisningsmedel............................................... 183 Kassa....................................................................................... 184 Plusgiro.................................................................................... 184 Bankkonton............................................................................... 185 Redovisningsmedel.................................................................... 186 Eget kapital.................................................................................. 187


Obeskattade reserver.................................................................... 195 Ackumulerade överavskrivningar ................................................ 196 Periodiseringsfonder.................................................................. 203 Ersättningsfond......................................................................... 209 Avsättningar................................................................................. 213 Åtaganden som ska redovisas som avsättning............................ 213 Värdering av avsättningen.......................................................... 215 Särskilt om garanti­åtag­anden......................................................217 Nuvärdeberäkning...................................................................... 219 Återföring.................................................................................. 219 Avsättning för pensionsåtaganden.............................................. 221 Avdragsrätt för pensionslöfte...................................................... 224 Skulder......................................................................................... 228 Leverantörsskulder.................................................................... 233 Skatteskulder............................................................................ 235 Övriga skulder........................................................................... 251 Upplupna och förutbetalda ­intäkter och kostnader......................... 255 Interimsfordringar...................................................................... 256 Interimsskulder......................................................................... 259 Intäkts­redo­vis­ning......................................................................... 262 Rörelseintäkter.......................................................................... 262 Tjänste- och entreprenaduppdrag................................................... 267 Provisionsbaserade uppdrag...................................................... 268 Uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter................................ 269 Löpande räkning.........................................................................270 Löpande räkning – huvudregeln.................................................. 272 Löpande räkning – alternativregeln............................................. 273 Fast pris................................................................................... 275 Fast pris – huvudregeln...............................................................276 Fast pris – alternativregeln ........................................................ 282 Kostnadsredovisning..................................................................... 289 Rörelsekostnader...................................................................... 289 Personalkostnader..................................................................... 294 Upplupen semesterlön............................................................... 302 Utdelning.................................................................................. 307 Räntor...................................................................................... 307 Ställda säker­heter och ansvars­för­bind­elser.................................... 309 Ställda säkerheter..................................................................... 309 Ansvarsförbindelser................................................................... 311


Förvaltningsberättelsen ................................................................ 314 Tilläggsupplysningar...................................................................... 321 Redovisningsprinciper................................................................ 322 Förkortad resultaträkning........................................................... 324 Personalkostnader .................................................................... 324 Anläggningstillgångar................................................................. 329 Omsättningstillgångar................................................................ 333 Eget kapital............................................................................... 334 Skulder..................................................................................... 335 Ekonomiska arrangemang.......................................................... 337 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser................................. 337 Tilläggsupplysningar – ­Koncern- och intresseföretag...................... 338 Upplysningar till resultaträkningen.............................................. 338 Upplysningar till balansräkningen................................................ 339 Exempel på årsredovisning............................................................ 342 Förkortad resultat- och balansräkning ........................................... 352 Förkortad resultaträkning........................................................... 352 Förkortad balansräkning............................................................. 354 Bilaga 1: Årsredovisningen............................................................ 357 Uppställningsform för förvaltningsberättelsen.............................. 357 Uppställningsform för resultaträkningen...................................... 358 Uppställningsform för balansräkningen........................................ 363 Bilaga 2: Tillgångar....................................................................... 375 Bilaga 3: Försäljning av i­mmateriella och materiella tillgångar........ 376 Sökordsregister............................................................................. 377


Om boken Den här boken är skriven utifrån vägledningen för årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) och vänder sig till företag som valt att upprätta årsredovisning efter dessa regler. I boken finns ett antal mer eller mindre redigerade tabeller hämtade från denna vägledning (BFNAR 2008:1). Från förlaget finns även boken BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIE­BOLAG – K3, som vänder sig till företag som upprättar årsredovisning enligt K3-reglerna (BFNAR 2012:1). Inga regler för koncernredovisning Moderbolag i en mindre koncern behöver inte upprätta koncernredovisning och K2-reglerna innehåller därför inga regler för koncern­ redovisning. Om företaget frivilligt väljer att upprätta en koncern­ redovisning ska det framgå enligt vilka principer den har upp­rättats. Vi behandlar dock inte koncernredovisning i denna bok. Vilka företag får tillämpa K2-reglerna? Reglerna som beskrivs i denna bok får tillämpas av mindre, privata aktiebolag. Ett mindre privat aktiebolag som ingår i en större koncern får til�lämpa reglerna även om det i koncernen finns företag som tillämpar andra redovisningsnormer. Reglerna får dock inte tillämpas av ett mindre aktiebolag som är moderbolag i en större koncern som upprättar koncernredovisning. Större och mindre företag Med med större företag menas sådana företag som uppfyller minst två av följande kriterier två år i rad (samma kriterier): • medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50. • balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 milj kr. • nettoomsättningen i företaget har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 milj kr.  | 9


Om boken Övriga företag räknas som mindre företag. Noterade företag anses alltid som större företag. I de flesta fall ska även kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag tillämpa reglerna för större företag. Större koncern Samma gränsvärden styr även om en koncern betraktas som en större koncern. Skillnaden är att gränsvärdena ska beräknas på koncernnivå. Vid beräkning av balansomslutning och nettoomsättning ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Koncernredovisning Moderföretag i större koncerner ska normalt upprätta koncernredovisning.

Bokens upplägg I kapitlet Bilaga 1: Årsredovisningen går vi igenom hur årsredovisningen ska utformas, vilka förändringar du får göra i mallen för årsredovisningen samt de grundläggande principer du ska följa när du upp­rättar en årsredovisning. Där beskriver vi även hur du bör arbeta med upprättandet av årsredovisningen. I de efterföljande kapitlen går vi igenom hur du värderar de olika posterna i årsredovisningen samt hur du konterar olika bokslutshändelser. I de fall särskilda skatteregler gäller har vi försökt påpeka detta. I kapitlet Exempel på årsredovisning finns ett exempel på hur en årsredovisning kan se ut i ett mindre aktiebolag. I bilagor till boken hittar du mallen för årsredovisningen samt tabeller som visar när tillgångar ska redovisas i balansräkningen, mm. Bokens webbplats – www.blinfo.se På bokens webbplats lägger vi löpande ut uppdateringar till boken, t ex information om ändrade regler samt kompletteringar. Du hittar även länkar till relevanta lagtexter, t ex årsredovisningslagen. För att komma till bokens webbplats går du in på vår startsida www.blinfo.se, väljer fliken Böcker, boken BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIE­BOLAG – K2 och därefter fliken BokPlus.

10 | 


Om boken

Förbättringar till nästa upplaga Detta är den femte upplagan av boken. Vi på förlaget tar tacksamt emot tips och förslag till förbättringar inför nästa upplaga. Mejla till info@blinfo.se Vi är också glada om du vill tycka till om boken på www.blinfo.se. Gå till bokens sida under fliken Böcker och välj fliken Recensioner.

 | 11


Årsredovisningen Alla aktiebolag och ekonomiska förenignar måste avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Mindre aktiebolag får välja att upprätta årsredo­visningen enligt de förenklade K2-regler som vi beskriver i denna bok. Årsredovisningslagen En årsredovisning för ett mindre aktiebolag ska bestå av • en förvaltningsberättelse (ger en rättvisande översikt över före­ tagets utveckling, ställning och resultat) • en resultaträkning (som är en sammanställning av årets intäkter och kostnader och som visar företagets årsresultat) • en balansräkning (visar företagets finansiella ställning på balansdagen), och • tilläggsupplysningar som kompletterar informationen i balansoch resultaträkningen. Hur årsredovisningen ska upprättas styrs av årsredovisningslagen. Syftet med årsredovisningslagen är att företagens rapportering så långt som möjligt ska bli enhetlig och jämförbar. Årsredovisnings­ lagen är en ramlag och hur lagen ska tolkas och kompletteras styrs av bestämmelserna att årsredovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed. För ett aktiebolag som följer K2-reglerna är det Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 som bestämmer vad som är god redovisningssed. Årsredovisning enligt K2 När du väljer att upprätta en årsredovisning enligt K2-reglerna måste du följa samtliga regler, dvs de regler som vi beskriver i denna bok. Du kan alltså inte välja att tillämpa bestämmelserna i K2-reglerna för inven­tarier och sedan välja att värdera varulagret enligt redo­ visningsrådets rekommendation RR 2:02 Varulager. Reglerna ska alltså ses som en helhet och tillämpas tillsammans. Om en fråga inte finns reglerad ska du i första hand söka väg­led­ ning i bestämmelser i K2-reglerna som reglerar liknande frågor. Finns det ingen bestämmelse som reglerar liknande frågor ska du söka ledning i årsredovisningslagens grundläggande principer 12 | 


Årsredovisningen

(2 kap 4§ ÅRL) och i de grundläggande principer som regleras i rådet. De grundläggande principerna kan du läsa om längre fram i detta kapitel. Andra allmänna råd, vägledningar, rekommendationer mm är alltså inte avsedda att tillämpas vid sidan av K2-rådet. Företaget ska dock vid fusion av helägt aktiebolag tillämpa de allmänna råden BFNAR 1999:1 Fusion av helägt aktiebolag och BFNAR 2003:2 Redovisning av fusion.

Uppställningsform När du upprättar årsredovisningen måste du följa den mall för årsredovisningen som finns som bilaga sist i denna bok (Bilaga 1: Årsredovisningen). Mallen är fastställd av BFN. Årsredovisningen ska presenteras i följande ordning: • en förvaltningsberättelse • en resultaträkning • en balansräkning, och • tilläggsupplysningar. Som du ser utelämnas finansieringsanalysen. Det beror på att endast större företag behöver upprätta en finansieringsanalys. På varje sida i årsredovisningen ska du ange sidnummer, företagets namn och organisationsnummer. Du ska upprätta årsredovisningen på svenska och normalt i vanlig läsbar form. Det är tillåtet att upprätta den i elektronisk form (inte speciellt vanligt). Endast namn på poster får ändras! I mallen för årsredovisningen finns uppställningsformer för förvaltnings­berättelsen, resultaträkningen och balansräkningen. Du får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summerings­ rader eller poster utöver de som finns i uppställningsformerna. Det är dock tillåtet att ändra benämningen på en post i resultat- och balansräkningen om detta ger en bättre beskrivning av postens innehåll. Det innebär att exempelvis posten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar får ändras till Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar om företaget endast har materiella anläggningstillgångar och inte har gjort några nedskrivningar.

 | 13


Årsredovisningen

Finns det inget att redovisa för året eller fjolåret under en rubrik, underrubrik, summeringsrad eller i en post får den utelämnas. Du får inte välja att slå samman olika poster även om du anser att årsredovisningen på så vis blir mer överskådlig. Undantagna är företag som väljer att upprätta en förkortad resultaträkning och/ eller en förkortad balansräkning. Dessa får slå samman vissa angivna poster. Läs mer om detta i kapitlet Förkortad resultat- och balansräkning. Nedan ser du ett utdrag ur uppställningsformen för balansräkningen (se Bilaga 1: Årsredovisningen): TILLGÅNGAR

Kapitel 9

Anläggnings­ tillgångar

9.4–9.6

5 kap 3§ första stycket ÅRL 19.22 och 19.23

kapitel 10

4 kap 6§ andra stycket ÅRL

Immateriella anläggnings­ tillgångar

I respektive post utgifter för förvärvade immateriella tillgångar.

Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter Hyresrätter och liknande rättig­ heter

I detta exempel är Anläggningstillgångar en rubrik och Immateriella anläggningstillgångar en underrubrik. Resterande är olika former av immateriella anläggningstillgångar som är uppdelade på olika poster. Det är tillåtet att ändra benämningen på de olika posterna om detta bättre beskriver postens innehåll. Låt oss anta att ett företag endast har en immateriell anläggningstillgång som är en hyresrätt. Då kan posten Hyresrätter och liknande rättigheter benämnas Hyresrätter eftersom postens namn då bättre beskriver postens innehåll. Eftersom före­taget inte har några andra immateriella rättigheter kan man utelämna posten Koncessioner, patent osv samt övriga poster under immateriella rättigheter (framgår ej av utdraget ovan).

14 | 


Årsredovisningen

Färre tilläggsupplysningar på grund av uppställningsformen En del av årsredovisningen är tilläggsupplysningarna som ska lämnas för att ge läsaren en tydligare bild av verksamheten. För att uppfylla kravet på rättvisande bild behöver du endast lämna de upplysningar som framgår av K2-reglerna och som beskrivs i kap­it­let Tilläggsupplysningar. Kraven på tilläggsupplysningar är lågt ställda och du måste i princip endast lämna de lagstadgade tilläggsupp­ lysningarna. Observera att du får lämna fler upplysningar om du anser att det ger en bättre bild av företagets ställning och resultat. I mallen för årsredovisning har man delat upp resultat- och balansräkningen på ett sådant sätt att vissa upplysningar, som man tidigare vanligtvis har lämnat i notform, framgår direkt av balans- och resultaträkningen. Exempelvis framgår upplysningarna om antal aktier, kortfristiga och långfristiga skulder och bokslutsdispositioner av balans- och resultaträkningen. Vilka skulder som förfaller 5 år efter balansdagen framgår dock inte av balansräkningen, så en upplysning om detta måste lämnas i notform. I mallen för balansräkningen finns även angivet hur ställda säker­ heter och panter ska redovisas. I och med att de lämnas sist i balans­ räkningen (inom linjen) undviker man en not även för dessa poster (undantag för ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för vd och styrelseledamot). Du kan läsa mer i kapitlet Tilläggsupplysningar. Redovisningsvaluta och beloppsuppgifter Aktiebolag får ha svenska kronor eller euro som redovisningsvaluta. Valet av redovisningsvaluta ska framgå av årsredovisningen. I årsredovisningen ska du ange beloppet i hela kronor eller i tusental kronor. Har företaget euro som redovisningsvaluta ska beloppen anges i hela euro eller i hundratal euro. Även om du väljer att ange beloppen i hela kronor eller euro får du i förvaltningsberättelsen välja att ange belopp i tusental kronor eller i hundratal euro. Jämförelsetal I balans- och resultaträkningen ska årets beloppsuppgifter anges först och jämförelsetalen för föregående år i en kolumn till höger. Jämförelseuppgifter ska även lämnas för varje post i samtliga noter till resultat- och balansräkningen (med undantag för noten om redovisningprinciper och noten till eget kapital). I uppställningen ska du även ta med poster där du inte har något belopp att redovisa för året, om det finns ett belopp för jämförelseåret. När den första årsredovisningen upprättas enligt K2-reglerna kan företaget ha haft en annan uppställningsform än den som ska  | 15


Årsredovisningen

användas enligt K2-reglerna. Har företaget tidigare haft andra rubriker, underrubriker och poster i sin resultat- och balansräkning får denna presentationsform användas för föregående års resultatoch balansräkning när före­taget upprättar sin första årsredovisning enligt K2-reglerna. Du behöver inte göra om föregående års resultatoch balans­räkning utifrån den nya uppställningsformen. Avviker den gamla resultat- och balansräkningen placeras den bara direkt efter årets som bilaga, dvs inga jämförelsesiffror lämnas då i kolumnen till höger om årets beloppsuppgifter. Se även kapitlet Första årsredovisningen enligt K2-reglerna. Omräkning av gränsvärden vid euro som redovisningsvaluta Har företaget euro som redovisningsvaluta ska du använda den växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken vid räkenskapsårets utgång när du räknar om de gränsvärden som finns i K2-reglerna. Det gäller t ex gränsen på 5 000 kr för att periodisera inkomster och utgifter och gränserna när det är väsentligt att göra nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar. Växelkursen hittar du på Europeiska centralbankens hemsida (www.ecb.int). Undertecknande av årsredovisning Årsredovisningen ska undertecknas av dem som är styrelseleda­ möter respektive vd när årsredovisningen avges. Även revisorn ska skriva på årsredovisningen. Datumet för undertecknandet ska framgå av årsredo­visningen. Om någon av dem som undertecknat årsredovisningen har anmält en avvikande mening och detta finns angivet i ett styrelseprotokoll, ska yttrandet bifogas årsredovisningen. Observera att en styrelseledamot inte kan lämna fullmakt till någon annan att skriva på årsredovisningen. Däremot kan en styrelsesuppleant ersätta en ordinarie styrelseledamot vid underskriften men då ska det framgå att han har skrivit under i egenskap av styrelsesuppleant. Till Bolagsverket Ett aktiebolag ska alltid skicka in en kopia av årsredovisningen till Bolagsverket. Å ­ rsredovisningen ska lämnas till Bolagsverket inom en månad efter att åstämman har fastställt balans- och resultat­ räkningen. Det innebär att Årsredovisningen ska finnas tillgänglig hos Bolagsverket allra senast inom sju månader från räkenskaps­ årets utgång. ■■

16 | 

Årsredovisningslagen 8 kap 3 § punkt 1


Årsredovisningen

När du skickar in årsredovisningen till Bolagsverket ska du förutom själva årsredovisningen bifoga en bestyrkt kopia av revisionsberättelsen. Har man i ett aktiebolag har beslutat om utdelning ska du skicka med en bestyrkt kopia på protokollet från årsstämman (om utdelning har lämnats). Fastställelseintyg Fastställelseintyg ska lämnas för de årsredovisningar som skickas till Bolagsverket. På kopian av årsredovisningen ska en styrelse­ ledamot eller vd med sin underskrift intyga att resultat­räkningen och balansräkningen har fastställts på ordinarie bolagsstämma och vilket datum stämman hölls. Fast­ställelseintyget ska även innehålla en uppgift om stämmans beslut om hur bolagets vinst eller förlust ska disponeras. Med vinst eller förlust menas den sammanlagda vinsten eller förlusten, alltså inte bara årets vinst eller förlust utan även den balanserade (tidigare års). Exempel 1 Fastställelseintyg Undertecknade styrelseledamot (alternativt vd) i ……………………… intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet och att resultat- och balansräkningen fastställts på årsstämman den ……………… Stämman beslutade att den uppkomna vinsten skulle användas så att …………… delas ut till aktieägarna och att resten balan­seras i ny räkning. Ort och datum ------------------------------------(Namnteckning) Exempel 2 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot (alternativt vd) i ……………………. intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överrensstämmer med originalet och att resultaträkningen och balansräkningen fastställts på årsstämman den …………… Årsstämman beslöt att godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition. Ort och datum ------------------------------------(Namnteckning)

Du skickar den bestyrkta kopian av årsredovisningen till följande adress: B ­ olagsverket, Årsredovisningar, 851 98 Sundsvall.  | 17


Årsredovisningen

Grundläggande principer Årsredovisningen ska enligt årsredovisningslagen upprättas på ett överskådligt sätt och enligt god redovisningssed. För dig som valt att följa K2-reglerna är det alltså BFN:s allmänna råd för årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) som anger vad som är god redovisningssed. Vid upprättande av årsredovisningen (balans- och resultaträkning samt noter) ska du följa vissa grundläggande principer: • fortlevnadsprincipen • konsekvent tillämpning • försiktighetsprincipen • periodiseringsprincipen • post för post-principen • bruttoredovisning och kvittningförbud • kontinuitetsprincipen. Om det finns särskilda skäl får man enligt årsredovisningslagen avvika från ovanstående principer. Följer du K2-reglerna får du endast avvika från dessa principer när det ges möjlighet till detta i K2-reglerna (se nedan). Fortlevnadsprincipen Vid upprättandet av balans- och resultaträkning samt noterna ska du utgå från att företaget ska fortsätta sin verksamhet. Det innebär t ex att tillgångarna värderas utifrån en beräknad nyttjande­period. Enligt K2-reglerna får du bara avvika från denna princip om före­ taget har beslutat att avveckla verksamheten. Företaget ska då ta hänsyn till avvecklingsbeslutet när resultat- och balansräkningen upprättas. Det innebär exempelvis att det kan vara aktuellt att skriva ner en tillgång till nettoförsäljningsvärdet. Konsekvent tillämpning Du ska använda samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna (även delposter) från år till år. Det ska alltså vara lätt att jämföra redovisningen mellan olika räkenskapsår. När du följer K2-reglerna får du bara byta värderingsprincip när det finns särskilda regler som tillåter alternativa värderingsprinciper. Byter du värderingsprincip ska det ske framåt i tiden. Byter före­ taget redovisningsprincip inom ramen för rådet ska ingen omräkning göras av posterna för föregående år (jämför­else­talen).

18 | 


Årsredovisningen

Det finns alternativa värderingsmetoder för t ex • värdering av avsättningar • pågående arbeten (tillåtet att byta från alternativregeln till huvudregeln vid både fastprisarbeten och arbeten på löpande räkning, men inte från huvudregeln till alternativregeln) • införande av restvärde vid beräkning av avskrivningsunderlaget för tillgångar som anskaffats under räkenskapsåret. Försiktighetsprincipen Alla värderingar ska göras med rimlig försiktighet. Endast under räkenskapsåret fakturerade eller på annat sätt konstaterade intäkter får tas med. Du ska ta hänsyn till alla förutsebara förluster. Hänsyn ska tas till befarande förluster och värdenedgångar, oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller förlust. En konsekvens i K2-reglerna av försiktighetsprincipen är att egna upparbetade immateriella tillgångar inte får tas upp som tillgång och att inga tillgångar får värderas till verkligt värde. Det beror på att värdet på egna upparbetade immateriella tillgångar är svårt att beräkna och det kan även vara svårt att göra en korrekt värdering av tillgångarna vid värdering till verkligt värde. Periodiseringsprincipen Intäkter och kostnader som hör till räkenskapsåret ska som huvudregel tas med, oavsett när de betalas. Undantag gäller för inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kr, dvs sådana inkomster och utgifter behöver inte periodiseras. Under vissa förutsättningar slipper du även periodisera årligen återkommande utgifter. Detta gör att antalet periodiseringar blir färre om man följer K2-reglerna. Läs mer om detta i kapitlet Upplupna och förutbetalda i­ ntäkter och kostnader. Post för post-principen De olika delposterna bland tillgångar och skulder ska värderas var för sig. Med delposter menas t ex att varje fordran som ingår i posten Kundfordringar eller varje maskin som ingår i posten Maskiner och andra tekniska anläggningar, ska värderas separat. Under vissa förutsättningar får en kollektiv värdering göras. Det gäller t ex vid värdering av lager för homogena varugrupper och i vissa fall vid nedskrivning av kundfordringar. Läs mer i kapitlen Varulager och Kortfristiga fordringar.  | 19


Årsredovisningen

Bruttoredovisning Normalt får tillgångar inte kvittas mot avsättningar eller skulder, och intäkter får inte kvittas mot kostnader. I undantagsfall är dock detta möjligt. Undantagen är • kvittning av fakturerade belopp mot nedlagda kostnader vid värdering av arbeten till fast pris, • nettoredovisning av årets nedskrivningar och återföring av tidigare års nedskrivningar, • nettoredovisning av intäkter och kostnader i respektive post under rubriken finansiella poster, samt • nettoredovisning av intäkter och kostnader vid beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Kontinuitetsprincipen Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår. En eller flera transaktioner Enligt huvudregeln ska du redovisa varje transaktion för sig. Om det är nödvändigt för att återge den ekonomiska innebörden ska en transaktion redovisas i delar. Det gäller t ex då service och underhåll är inkluderat i försäljningspriset för en tillgång och priset för servicen respektive underhållet kan särskiljas. I detta fall ska inkomsten från servicen respektive underhållet redovisas som en intäkt under den eller de perioder som företaget utför arbetet. Flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att man annars inte kan förstå den ekonomiska innebörden. Byten av varor och tjänster Du ska inte redovisa någon inkomst eller utgift vid byte till en likartad vara eller tjänst. Exempel på detta kan enligt BFN vara när en leverantör utväxlar eller byter ut lagervaror för att tillgodose efterfrågan under en viss tid eller på en viss plats (t ex mjölk eller olja). Observera att skattemässigt anses även detta som en avyttring som ska tas upp till beskattning. Om företaget byter en vara eller tjänst mot en olikartad vara eller tjänst motsvaras inkomsten respektive utgiften av det verkliga värdet på det som företaget byter bort respektive mottar i utbyte. Till inkomsten respektive utgiften ska du lägga eventuella betalningar i samband med bytet. Observera att med olikartad vara eller tjänst menas även en vara eller tjänst av samma typ men av en annan karaktär, t ex byte av en personbil av märket Mercedes mot en personbil av märket Skoda. 20 | 


Årsredovisningen

Byter företaget till sig en tillgång mot en olikartad tillgång ska du vid beräkningen av tillgångens anskaffningsvärde utgå från den tillbytta tillgångens verkliga värde. Anskaffningsvärdet ska justeras med eventuella betalningar i samband med bytet. Schablonmässig värdering Normalt ska du värdera en balanspost med utgångspunkt i de verkliga inkomster/utgifter eller intäkter/kostnader som är relevanta för värderings­­året. I vissa fall får du dock använda en schabloniserad värderingsmetod. Det gäller om • det är svårt att få fram de riktiga uppgifterna, eller • en mer noggrann värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. Det krävs även att följande krav är uppfyllda: • det finns ett relevant och tillförlitligt underlag för schablonen • tillämpningen är konsekvent, och • schablonen kan antas ge ungefär samma värde som en värd­ering utifrån årets faktiska förhållanden. Exempel på när en schabloniserad metod ofta kan användas är vid beräkning av inkuransen vid varulagervärderingen, vid nedskrivning av kundfordringar och vid beräkning av semesterlöneskulden. Vill­ koren för schablonmässig värdering måste dock vara uppfyllda. Händelser efter balansdagen I årsredovisningen ska du ta hänsyn till sådana händelser som bekräftar förhållanden på balansdagen. Dessutom får man ta hänsyn till en utfästelse om aktieägar­tillskott som görs efter balansdagen men före upprättandet av års­redo­vis­ ningen. Aktieägartillskottet får då redovisas på balans­dagen. Det innebär att ett givande företag i sin årsredovisning får öka värdet på aktierna med aktieägartillskottet trots att utfästelsen har lämnats efter balansdagen. Ett mottagande företag får välja att ta upp en utfästelse om aktieägartillskott som en ökning av balanserat resultat. Vissa händelser som inträffar efter balansdagen ska även kommenteras i förvaltningsberättelsen. Se kapitlet Förvaltningsberättelsen.

 | 21


Årsredovisningen

Praktiskt arbete med årsredovisningen Det stora arbetet med att upprätta en årsredovisning är det grundläggande arbetet med att värdera de olika posterna som ingår i årsredovisningen, dvs beräkna avskrivningar, värdera kundfordringar, varulager mm enligt gällande bestämmelser. Normalt organiserar man arbetet så att man går igenom balans­ räkningen post för post, dvs man värderar de olika posterna och bokför avskrivningar, lagerförändringar, interimsposter, osv. När detta är klart och alla justeringar har bokförts, stämmer resultatet automatiskt. Observera dock att du bör kontrollera de olika posterna i resultaträkningen så att de är rimliga, dvs rimlighetsbedöma de olika posterna i resultaträkningen. Det kan ju förekomma felkon­ teringar som gör att de olika resultatposterna misstämmer sins­ emellan, t ex att fel kostnadskonto eller intäktskonton har använts vilket kan innebära att en kostnad eller intäkt hamnar i fel post i årsredovisningen. Det som sedan återstår är att framställa själva årsredovisnings­ dokumentet, dvs presentera resultaträkningen och balansräkningen i rätt uppställningsform samt ta fram tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelse. Vi har valt att i de flesta kapitel ge ett förslag till hur arbetet med att värdera en viss tillgång, skuld mm kan läggas upp, dvs upprättat en arbetsgång som du kan följa när du arbetar med årsredovisningen. Hur du utformar förvaltningsberättelsen och tilläggsupplysningarna går vi igenom i separata kapitel (se kapitlen Förvaltningsberättelsen och Tilläggsupplysningar). Ett exempel på hur en årsredovisning kan se ut i ett litet företag hittar du i kapitlet Exempel på årsredovisning.

22 | 


Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL – REDOVISNING FÄLLOR OCH FEL – SKATT & MOMS FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENNINGTVÄTTSLAGEN PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR ROT & RUT SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA SKOGSÄGARBOKEN STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se



9789170278914