9789147093151

Samhällskunskap är utformad med utgångspunkt från de aktuella kursplanerna och med tanke på den gymnasiala utbildningens olika kurser i ämnet.

ZIGMA

ZIGMA

Samhällskunskap är det mest omfattande samhällskunskapsläromedlet i den s k Z-familjen, som dessutom består av:

Z-FUTURA

Z-CLASSIC

BENGT-ARNE BENGTSSON

ZIGMA

Z

ZIGMA Samhällskunskap

Z-KONKRET

Till Z-familjen hör också

CD:n Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

Instuderingsfrågorna finns dessutom på www.liber.se/Zfamiljen

Sjunde upplagan Best.nr 47-09315-1 Tryck.nr 47-09315-1

zigma nytt omsl+cirk.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Sjunde upplagan

10-02-09 07.24.13

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z Z ZIGMA Samh채llskunskap

LIBER Sjunde upplagan

001-008 titelsidor.indd 1

10-02-08 10.28.24

ISBN 978-91-47-09315-1 © 2000 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Thomas Johansson och Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson TECKNINGAR Marianne Adolfsson FORMGIVNING, KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB PRODUKTION Thomas Sjösten Sjunde upplagan 1 REPRO Repro 8 AB, Stockholm TRYCK Kina 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-008 titelsidor.indd 2

10-02-08 10.28.24

FÖRORD Inom matematiken brukar man använda den grekiska bokstaven Σ (sigma) som symbol för summan, det totala. Men att detta läromedel i samhällskunskap heter Zigma får inte misstolkas.

Vi hävdar inte på något sätt att det innehåller ”allt”.

I stället vill vi genom namnvalet göra två viktiga markeringar.

Den ena är att Zigma ska kunna användas i ämnets olika kurser, såväl i kärnämneskursen som i de därpå följande fördjupningskurserna. Den andra är att betona den viktigaste ledstjärnan för vårt arbete: helhetssyn, samband och sammanhang.

Texten i Zigma är grupperad i nio olika block, vilka i sin tur är indelade i kapitel av varierande antal och omfång. Blocken och kapitlen har placerats i en speciell ordning. Ingenting hindrar emellertid att man läser dem i någon annan följd – bara man förstår var de hör hemma! Den som missar översikten riskerar annars att tappa orienteringen. Det kan bli svårt att se skogen för alla träd.

En annan viktig poäng med Zigma är denna: I de allra flesta samhällsfrågor finns det motstridiga värderingar. Åsikt står mot åsikt.

På många ställen betonas därför att verkligheten kan ses genom olika glasögon och beskrivas med olika pennor.

Observera dessutom Z-material Lärarservice! På denna CD finns det mängder av kompletterande undervisningsmaterial – allt organiserat efter Z-böckernas tydliga blockstruktur: 씰 extra texter (både breddande och fördjupande) 씰 uppgifter av varierande omfattning och svårighetsgrad 씰 stordiaunderlag 씰 instuderingsfrågor till samtliga kapitel i Zigma.

Till sist vill vi nämna att instuderingsfrågorna till Zigma också finns på www.liber.se/Zfamiljen, där både lärare och elever kan hämta utskrifter kostnadsfritt.

Mycket nöje med läsningen och studierna!

Författare och förlag

001-008 titelsidor.indd 3

10-02-08 10.28.24

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BLOCK

A Att studera samhällskunskap

1

Vad är egentligen ett samhälle? Finns det olika slags kunskap? I två inledande kapitel ägnar vi oss åt det sammansatta ordet samhälls-kunskap. Därefter går vi igenom några viktiga arbetsmetoder, som den som studerar ämnet bör vara väl förtrogen med.

1 En tydlig HELHET är något mer än summan av delarna [introduktionskapitel] 2

2 Att skaffa kunskaper om samhället 5 3 Att göra gruppindelningar 12 4 Att tolka och rita diagram 15 5 Att analysera samhällsfrågor 19 6 Att vara källkritisk 22

BLOCK

B

Kommunikation och påverkan 29 Alla människor översköljs dagligen av information i ständigt ökande mängder.

Ingen kan undgå att påverkas. Med den s k kommunikationsmodellen som utgångspunkt [och helhetsbild] ska vi i det här blocket främst studera massmediernas roll i informationssamhället.

7 Kommunikation – att överföra budskap [introduktionskapitel] 30 8 Påverkan – direkt och indirekt 33 9 Massmedier – en massa mottagare 43 10 Massmediernas ramar – lagar och andra spelregler 67 11 Massmedierna i informationssamhället – fyra debattinlägg 73

BLOCK

C Ideologier och partier

77

Ordet ideologi brukar syfta på de grundläggande åsikterna om hur samhället ska styras. För ett politiskt parti är dess ideologi inspirationskällan, som anhängarna hämtar kraft och idéer ifrån. De olika ideologierna fungerar med andra ord som ”rotsystem”, utan vilka partierna snabbt vissnar och dör.

Detta är grundtanken [och helhetsbilden] bakom det tredje blocket.

12 Politikens trädgård: riktningar, rötter, färger och blommor [introduktionskapitel] 78

13 Ideologierna formades under 1800-talet 80 14 Ideologierna vidareutvecklades under 1900-talet 95 15 Partierna i Sverige 102 16 Partierna i några andra länder 112

001-008 titelsidor.indd 4

10-02-08 10.28.24

BLOCK

D Statsskick

117

I alla samhällen fattar man beslut i gemensamma angelägenheter. Någon eller några har makt att driva igenom besluten. Men hur och om vad ska beslut fattas? Vem ska ha och vem ska ge makt? Den sortens frågor tar vi upp i block D, som alltså handlar om statsskicket i Sverige och andra s k västerländska demokratier. Statsorganen utgör blockets röda tråd [och helhetsbild].

17 Om makt – då och nu, där och här [introduktionskapitel] 118 18 Om demokrati – från den gamla grekiska till den moderna västerländska 123 19 Om statsorganen i den västerländska demokratin 129 20 Statsskick i den västerländska demokratin: statsorgan för statsorgan 134 21 Statsskicken i tre västerländska demokratier: USA, Japan och Schweiz 147 22 Statsskicket i Sverige: statsorgan för statsorgan 170 23 Kommunerna i Sverige 202 24 Demokrati och makt i Sverige 212

BLOCK

E

Resurser 227 För att kunna tillverka varor och tjänster behövs resurser. Eller med ekonomens fackbetonade ord: All produktion sker med insatser av produktionsfaktorer.

Detta till synes självklara konstaterande ligger till grund för [och utgör helheten i] detta block.

25 Tillverkning kräver produktionsfaktorer [introduktionskapitel] 228 26 Bruttonationalprodukten 231 27 Den ekonomiska tillväxten 245 28 Produktionsfaktorn energi 267 29 Miljön – problem och åtgärder 281 30 Världshandeln 294

001-008 titelsidor.indd 5

10-02-08 10.28.24

BLOCK

F

Ekonomi 319 Det grekiska ordet ekonomi betyder hushållning. I det här blocket ges – med utgångspunkt från det ekonomiska kretsloppet [som är helhetsbilden] – en översikt över de viktigaste aktörerna (spelarna) på en rad marknader (spelplaner) och de konkurrensmedel (redskap) som företagen använder när de tävlar om att vinna kunder i olika konkurrensformer (miljöer).

31 Ekonomi handlar om både smått och stort [introduktionskapitel] 320 32 Samhällsekonomiska översiktsbilder 322 33 Samhällsekonomiska frågeställningar 327 34 Konkurrens 336 35 Prisbildning 345 36 Konjunkturer och ekonomisk politik 358 37 Beskattning 395

BLOCK

G Arbetsliv

405

I både block E och F kommer vi in på frågor som rör arbetslivet. Men i block G har vi valt att renodla detta tema.

38 Svensk arbetsmarknadshistoria – några hållpunkter [introduktionskapitel] 406 39 Arbete åt alla? 410 40 Parterna och spelreglerna på arbetsmarknaden 420

BLOCK

H Sociala frågor

433

Sociala frågor brukar engagera. I detta block behandlas tre av de områden som debatteras flitigast i dagens Sverige: brottslighet och droger samt invandringsoch flyktingpolitik. Vi gör också en översikt över det svenska välfärdssamhället.

41 Människan är en social varelse [introduktionskapitel] 434 42 Det svenska rättssamhället 437 43 Den svenska antidrogpolitiken 456 44 Den svenska invandrings- och flyktingpolitiken 469 45 Det svenska välfärdssamhället 477

001-008 titelsidor.indd 6

10-02-08 10.28.24

BLOCK

I

Internationella relationer 489 Här handlar det om aktörerna på den internationella arenan – dvs i första hand länder – och umgänget dem emellan. Av kapitel 47 framgår hur blocket är strukturerat [där visas alltså den helhetsmodell vi följer].

Självklart ägnar vi stort utrymme åt de två teman som dominerat internationell politik under efterkrigstiden: koloniernas frigörelse samt det kalla kriget och den nya världsordningen efter dess slut.

46 ”Krig börjar i människors sinnen” [introduktionskapitel] 490 47 Internationella relationer – ett spel med många aktörer 493 48 Staterna – de viktigaste aktörerna 501 49 1900-talets Europa – en historia om ändrade statsgränser 506 50 FN – aktör för en bättre värld 514 51 Krig och fred – tre synsätt 522 52

Öst–väst: frostiga relationer som tinade upp 529

53 Efter det kalla kriget – en ny världsordning 541 54

Mellan öst och väst: den svenska neutraliteten 551

55 EU – aktör för europeiskt samarbete 559 56 De rika i nord och de fattiga i syd 591 57

Nord–syd: gamla orättvisor som satt sin prägel på vår tid 596

58

Nord–syd: helt olika befolkningspyramider 602

59 Utvecklingsvägar i syd 609 60

Från nord till syd: det svenska biståndet 615

Register 618

001-008 titelsidor.indd 7

10-02-08 10.28.24

001-008 titelsidor.indd 8

10-02-08 10.28.25

A

BLOCK

Att studera samhällskunskap

Instuderingsfrågor finns på www.liber.se/Zfamiljen

001-028.indd 1

B L O C K

A

1

10-02-08 10.41.18

1

KAPITEL

En tydlig HELHET är något mer än summan av delarna

I

detta första kapitel ska vi börja med att presentera ett enkelt experiment. Därefter formuleras några slutsatser som har med kunskapssyn att göra.

Det behövs klister för att hålla ihop lösa delar till något helt Se till att du har papper och penna framför dig! Titta på figuren här under i fem sekunder! Täck över figuren eller vänd på boken och försök rita ner vad du minns!

Hur blev resultatet? Troligen inte särskilt likt förebilden. Nu ska du titta på en ny figur. Du ser den här under. Täck över den efter fem sekunder och rita ner din minnesbild!

Hur nära förebilden kom du nu? Säkerligen lyckades du rita av den ganska väl. Antagligen fick du med såväl rätt form som rätt antal linjer.

Båda figurerna består av 16 lika långa linjer. Den första är nästan omöjlig att komma ihåg, men man minns den andra ganska lätt. Varför?

2

001-028.indd 2

10-02-08 10.41.20

B L O C K

Jo, svaret är väl tämligen givet. De 16 delarna i den första figuren ger tillsammans ett rörigt intryck. Man ser inget samband eller sammanhang mellan dem. De verkar utslängda på måfå. Det tycks inte finnas något ”klister” som håller ihop dem till ett begripligt mönster.

A

I den andra figuren däremot hänger de 16 delarna ihop på ett sätt som man förstår. HELHETEN utgör helt enkelt något mer än summan av delarna!

Låt oss nu formulera några slutsatser av betydelse såväl för skolans undervisning som för livet utanför skolan. Och det är förstås inte bara vårt enkla experiment som ligger till grund för dessa slutsatser. Åtskilliga forskningsresultat pekar i samma riktning: Det är mycket lättare att lära in och att komma ihåg sådant som hänger ihop på ett fattbart sätt.

Delkunskaper får sitt värde först när man förstår i vilket större sammanhang de ingår.

Men tyvärr är det nog ofta så i skolan att enskilda delar inte hänger ihop. De behandlas isolerade från varandra. Man kommer i kontakt med många olika ämnen och kurser utan synbara sammanhang. Och man möter uppstyckningar i smådelar av varje ämne eller kurs. De kunskaper man tillägnar sig består då av ett uppräknande av enskildheter.

Man ser inte att saker och ting utgör delar av något HELT. Man ser inte skogen för alla träd.

Två sätt att se på kunskap Det går alltså att urskilja två ytterligheter när det gäller synen på kunskap. Vi tänker bl a på den inställning man kan träffa på i skolan hos t ex lärare, schemaläggare eller läroboksförfattare. Å ena sidan har vi den atomistiska kunskapssynen. Skolfolk som har en sådan tenderar att betona många små detaljer, ”bitar”, på helhetens bekostnad. Uppfattningen och verklighetsbilden hos den som försöker lära sig något, dvs hos eleven, riskerar att bli fragmentarisk eller snuttifierad – de olika delarna formar sig inte till något sammanhängande helt. Å andra sidan finns den holistiska synen på kunskap. För exempelvis en lärare blir följden av denna inställning att i första hand betona företeelsers helhet och att helheten inte alltid kan betraktas som summan av delarna.

Förhoppningsvis framgår det av innehållet vilken kunskapssyn som ligger bakom denna lärobok.

3

001-028.indd 3

10-02-08 10.41.20

Fyra slags kunskap I den statliga utredning som ligger till grund för dagens gymnasieskola och gymnasiala vuxenutbildning, ”Skola för bildning”, försöker man göra en åtskillnad mellan fyra former av kunskap.

Fakta sägs vara ”en kunskapsform som innebär att vi vet att något förhåller sig på det ena eller andra sättet”.

Förståelse handlar om att inse ”meningen eller innebörden i ett fenomen” och hänger ihop med förmågan att ”tillägna sig begrepp och strukturer”.

Färdigheter innebär att veta ”hur något ska göras” och att kunna ”utföra det”. ”En simmare ser till att hålla sig flytande, en ryttare att hålla sig kvar i sadeln.”

Förtrogenhet utgör ”den osynliga delen ... eller kunskapens tysta dimension” och ”har med erfarenhet och bakgrundskunskap att göra”.

Detta ”kommer till uttryck i t ex bedömningar”, då man kan utnyttja ”tidigare erfarenheter i nya situationer”.

Även om kunskapsformerna skiljs åt så är de ”intimt förbundna med varandra”, betonas det i utredningsbetänkandet. Man ser t ex fakta som ”förståelsens byggstenar”, men framhåller å andra sidan förståelsen som avgörande för ”vilka fakta vi kan se eller uppfatta”.

I nästa kapitel ska vi fördjupa oss ytterligare i det omdiskuterade begreppet kunskap.

NYCKELORD

Kunskapssyn Helhet Atomism Holism

Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet

4

001-028.indd 4

10-02-08 10.41.20

2

KAPITEL

B L O C K

Att skaffa kunskaper om samhället

A

N

är man försöker skaffa kunskaper om samhället studerar man sin omgivning, både den allra närmaste och den som ligger tusentals mil bort.

I det här kapitlet ska vi dela på det sammansatta ordet samhällskunskap. Vi tar först upp begreppet kunskap och därefter samhälle. Dessutom ska vi ge några tunga argument för att skaffa goda kunskaper i samhällskunskap.

Kunskap är inte samma sak som information!

Informationssamhälle

Informationsteknik (IT)

Vi lever i informationssamhällets tidevarv, hävdas det ofta. Fakta, åsikter, reklam, nyheter, musik, underhållning – allt sköljer över oss i en ständigt växande ström och i ett accelererande tempo. Det som verkar nytt, hett och fräscht den ena dagen kan vara hopplöst ute den andra.

De gamla massmedierna böcker, tidningar och tidskrifter kompletterades för inte så länge sedan med radio och television. Under de senaste årtiondena har informationstekniken (IT) gjort ytterligare framsteg.

Med hjälp av bl a datorer och mobiltelefoner kan vi numera informera oss och meddela oss till andra på ett mycket enklare sätt än tidigare.

Mot den bakgrunden vill vi ställa frågan: Har informationssamhället gjort oss enskilda människor kunnigare?

Många skulle nog svara ett spontant Ja, om de avkrävdes ett rakt svar.

Men vår fråga är inte så enkel att besvara som man kanske kan tro. Om man tänker efter en aning inställer sig nämligen ytterligare en fråga: Vad menas egentligen med kunskap?

I det förra kapitlet lyfte vi visserligen fram två kunskapssynsätt och fyra kunskapsformer, men någon definition av begreppet kunskap presenterade vi inte. Orsaken är att varken uppslagsverk eller litteraturen i övrigt ger någon enhetlig uppfattning om innebörden. Experterna är helt enkelt inte överens. Inom olika vetenskaper finns vitt skilda åsikter och ordet kunskap ges därför mycket varierande översättningar.

5

001-028.indd 5

10-02-08 10.41.21

Information är inte samma sak som kunskap, poängterar vi i detta kapitel. Däremot kan man som enskild individ i vissa fall omvandla information till användbar kunskap – förutsatt förstås att man hittar de uppgifter man behöver.

Det är faktiskt enklare att reda ut vad kunskap inte är. På många ställen betonas nämligen att kunskap inte är samma sak som information! För att den information vi människor utsätts för ska bli till kunskap krävs att det händer något med den ”i våra hjärnor”.

Information som erbjuden kunskap

Informationen måste med andra ord behandlas och bearbetas hos oss på något sätt innan den kan omvandlas till kunskap. Man kan därför betrakta information som erbjuden kunskap eller som ”ett råmaterial av vilket den enskilda människan – eleven, tidningsläsaren, forskaren – kan tillverka sin egen kunskap”, för att använda en känd professors (Lars Ingelstams) ord.

Specialister kan mycket om lite

Informationsstress

Information och kunskap är alltså inte samma sak. Men i det ständigt svällande informationsflödet ges vi människor onekligen ökade möjligheter – allt fler erbjudanden – att bearbeta information till kunskap.

Samtidigt skapas svårigheter för oss just genom den tilltagande mängden, eftersom vår förmåga är begränsad – liksom vår tid. För att undvika informationsstress tvingas vi alla att i allt större utsträckning göra urval. Därför kan informationssamhället också beskrivas som specialistsamhället.

6

001-028.indd 6

10-02-08 10.41.21

B L O C K

Ungefär så här har en äldre svensk professor (Gunnar Adler-Karlsson) uttryckt denna trend:

A

”För att hänga med i mitt ämne behövde jag för trettio år sedan läsa 100 sidor om da’n. För tjugo år sedan handlade det om 200 sidor, för tio år sedan om 400 sidor och idag om 800 sidor. En fördubbling vart tionde år.

Det klarar ingen människa av. Man måste välja ut och specialisera sig.”

Samma tendens kan man se inom alla möjliga områden. Tänk bara på den egna omgivningen! Säkert finns det där specialister av allehanda slag – på matematik, politik, fotboll, rockmusik, teater, aktier, datorer, matlagning eller vad det nu kan vara. Och den utvecklingen finns det förstås både fördelar och nackdelar med.

Djup kunskap

Visst är det positivt att människors kunskaper fördjupas. Men riskerna är uppenbara. Dataexperten, bilmekanikern, mikrobiologen och historikern – förstår de varandra? Talar de över huvud taget samma språk?

Har ”vanligt folk” en aning om vad t ex en börsanalytiker sysslar med?

Förstår våra politiker följderna av komplicerade medicinska forskningsresultat?

Generalister kan lite om mycket Bred kunskap

Enligt vår uppfattning blir det, i informations- och specialistsamhället, allt mer nödvändigt med kunskaper över ämnesgränserna. Alla kan inte vara enbart ”fackidioter”. Visst kräver vi t ex att den kirurg som opererar oss ska vara specialist. Och visst måste läraren i matematik kunna räkna bra. Men vilket slags kunskap behöver en företagsledare eller en riksdagsman? Vilken sorts kunskap behöver vi själva för att fungera i samhället och klara alla krav som ställs på oss?

Varken företagsledare eller riksdagsledamöter kan vara specialister inom alla de hundratals områden som de bestämmer över. Sådana supermänniskor finns inte. Men avgöranden måste fram. De måste fatta beslut för att verksamheter ska fungera.

Medborgarkunskap

På flera sätt är det likadant för var och en av oss. Vi måste ha kunskaper som spänner över många områden. Vi måste med andra ord vara generalister eftersom arbetsgivare, myndigheter, skolor, kamrater och andra hela tiden ställer krav på oss, liksom vi gör på dem. Vi behöver medborgarkunskap – dvs kunskaper om samhället – för att klara oss i en allt mer komplicerad och specialiserad omgivning.

7

001-028.indd 7

10-02-08 10.41.21

Helikopterseende ger överblick Låt oss anta att man på en lektion i samhällskunskap diskuterar försurningen av våra sjöar och vattendrag. Vilka blir konsekvenserna av försurningen? Vad finns det för orsaker? Går det att göra något åt saken?

Var och en inser tydligt att en sådan diskussion säkert måste bygga på kunskapsbitar från olika ämnesområden: kemi, biologi, ekonomi, politik. Det räcker inte att begränsa sig till en specialitet. Man behöver hämta kunskaper från flera håll.

Tvärvetenskaplig

Universitetsämnen

På motsvarande sätt är det allt som oftast när man studerar samhällskunskap. Man måste kunna se över snäva ämnesgränser och arbeta tvärvetenskapligt. Bara då kan man skaffa sig överblick – helikopterseende – över det samhäll vi lever i.

Men trots att samhällskunskap bygger på kunskaper och arbetssätt från flera olika vetenskaper, så är det ändå vissa universitetsämnen som bidrar med mer än andra:

statskunskap/statsvetenskap nationalekonomi/samhällsekonomi historia

sociologi kulturgeografi juridik.

Samhälle har med sammanhållning att göra Det vanliga ordet samhälle kan enklast översättas med ”något som hålls samman”. Sammanhållning är närbesläktat. Enligt ordböckerna är samhälle en ”helhet bestående av större grupp individer som lever tillsammans på ett organiserat sätt” eller ”de människor som delar samma kultur”.

Samhälle kan följaktligen användas för att beteckna helt olika storheter.

De kan vara sammansatta och styrda på helt olika sätt. De kan ha helt olika syften.

I närsamhället bor vi. Där finns de människor vi känner igen och kanske umgås med dagligen. Där hittar vi (ofta) serviceinrättningar av olika slag: butiker, busshållplats etc.

Kommunen är ett större samhälle. Sveriges kommuner har invånarantal från ca 4 000 till över 800 000 (Stockholm). I genomsnitt handlar det om 30 000 människor.

Staten Sverige är också ett samhälle, som bl a kan sägas bestå av omkring 300 kommuner.

Man brukar också tala om ett världssamhälle eller ett världssamfund.

I det spelar förstås Sverige en ganska liten roll. Vi tillhör verkligen inte de stora bland jordens ca 200 stater, men vi påverkas mer och mer av händelser i omvärlden.

8

001-028.indd 8

10-02-08 10.41.21

B L O C K

A

I norra Dalarna finns en glesbygdskommun som heter Älvdalen. Ytmässigt tillhör Älvdalen Sveriges 15 största kommuner, men befolkningstätheten uppgår till bara en person per kvadratkilometer. Själva centralorten Älvdalen har omkring 1 800 invånare.

Vi vet ingenting om hur engagerade Älvdalenborna är i politik och samhällsfrågor, men klart är att här finns många lokalpatrioter. När bygdens söner, Larz Kristerz orkester, vann Sveriges Televisions ”Dansbandskampen” hyllades de som hjältar vid hemkomsten.

Lokalt och globalt

Med begreppet samhälle kan man således avse såväl det lokala som det globala. Man behöver dock inte se dessa olikheter i perspektiv som motsatser till varandra. Ofta hänger de i stället ihop, vilket bl a framgår av talesättet ”Miljöproblemen är globala – men de måste angripas lokalt”.

Perspektiv

Begreppet perspektiv kan för övrigt tolkas både bokstavligt och bildligt.

Egentligen syftar det på den punkt varifrån en företeelse betraktas. Ibland är det viktigaste att man förstår det översiktliga, de stora linjerna, och då använder man helikopterperspektivet (fågelperspektivet). I andra sammanhang kan grodperspektivet vara att föredra.

9

001-028.indd 9

10-02-08 10.41.22

Det ena perspektivet får dock inte lyftas fram som något som är ”finare” eller ”riktigare” än det andra. Vi tycker snarare att man, under studierna i samhällskunskap, vinner på att växla – från det kommunala till det nationella, från det lokala till det globala osv. Och valet av perspektiv styrs förstås alltid av vad det är man för tillfället studerar.

Samhällskunskap behövs!

Rubrikens påstående kan verka onödigt. För de allra flesta är det en självklarhet att skaffa kunskaper om det samhälle man lever i. Trots det finns det tyvärr en och annan som ifrågasätter detta. Kan man inte lika gärna strunta i allt vad samhällsfrågor och politik heter? Är det inte bättre att bara bry sig om sådant som direkt angår en – ”att sköta sig själv och strunta i andra”?

Vi påstår att en sådan inställning är både felaktig och farlig. Detta inser också var och en som tänker efter en smula.

För det första är kunskaper om det samhälle vi lever i nyttiga för vårt eget bästa. Liksom samhället ställer en massa krav på oss har vi rätt att kräva prestationer av samhället. Men alltför ofta förblir den enskilda människan villrådig och passiv. Vilka regler gäller? Vem bestämmer?

Vart vänder man sig? Man måste helt enkelt ha en ”karta” över samhället. Först då kan man orientera sig i det som många upplever som en svårgenomtränglig snårskog.

För det andra lever vi i det s k informationssamhällets tidevarv. Att inte förstå och inte kunna hänga med när radio, TV och tidningar rapporterar måste kännas hopplöst. Den som inte har nödvändiga baskunskaper känner sig säkert utanför. Kunskaper om samhället hjälper oss att sortera och placera i rätt fack. Det blir lättare att skapa ordning i det kaos av information som vräks över oss.

För det tredje bor vi i ett land där vi går till demokratiska val med jämna mellanrum och då utser förtroendepersoner (till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige samt Europaparlamentet). Men demokratiska val förutsätter att vi förstår sammanhang och känner till de alternativ som finns.

För det fjärde ger ämnet samhällskunskap en bred allmänbildning, vilket ofta är den viktigaste förutsättningen för framgångsrika universitetsoch högskolestudier. Det är säkert ingen tillfällighet att det finns ett tydligt samband mellan bra betyg i samhällskunskap och höga poäng på högskoleprovet.

10

001-028.indd 10

10-02-08 10.41.26

FAKTA RUTA

B L O C K

Samhällskunskap i kursplanerna

A

Alla ämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen har kursplaner, som anger ämnets syfte och mål samt dess karaktär och uppbyggnad.

Så också samhällskunskap. Här följer några axplock från detta viktiga styrdokument, som – enligt vår mening – skulle kunna ha rubriken helhetssyn:

Ämnet tar sikte på att skapa ”överblick och förståelse” och är därför ”tvärvetenskapligt” till sin uppbyggnad.

Samhällskunskap är ett ”aktualitetsämne”, men ska också innefatta ”det nutida samhällets historia”.

”Samhällsfrågor” ska vara ”en naturlig utgångspunkt vid val av studieobjekt”. Och sådana frågor ska väljas ”i samråd mellan lärare och elever”.

Ämnets karaktär innebär att man ska bedriva studier utifrån ”politiska och ekonomiska aspekter”, men ämnet har även ett ”internationellt perspektiv”.

Viktiga samhällskunskaps-begrepp är ”inflytande, makt, konflikt, ideologi, klass, intresse och påverkan”.

Om ämnet samhällskunskap sägs dessutom att det har som syfte att:

”med demokratin som värdegrund bredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsförhållanden”

”ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet”

”bidra med kunskaper om levnadsvillkoren i olika länder och samhällssystem”

hos eleverna grundlägga respekten för ”mänskliga rättigheter”

utveckla elevernas förmåga ”att söka, granska, strukturera och värdera fakta från olika källor och medier”.

Till sist vill vi också nämna att ämnet samhällskunskap innefattar olika kurser: Den första kursen fungerar som kärnämne och läses på samtliga program. De därpå följande fördjupningskurserna är karaktärsämnen på samhällsvetenskapsprogrammet.

NYCKELORD

Informationssamhälle Specialistkunskaper Generalistkunskaper Tvärvetenskap Universitetsämnen

Samhälle Närsamhälle Världssamhälle (världssamfund)

Perspektiv Lokalt och globalt Kursplan Helhetssyn

11

001-028.indd 11

10-02-08 10.41.26

3O

KAPITEL

Att göra gruppindelningar rdet social, som kommer från latinets ”socius” (kamrat), har att göra med förhållanden mellan individer och/eller grupper. I universitetsämnet sociologi ägnar man sig åt forskning kring sådana relationer, dvs frågor om hur vi människor fungerar som sociala varelser.

Detta kapitel ska behandla några sociologiska begrepp som man måste känna till när man studerar samhällskunskap.

Vi tillhör olika grupper Människan är utan tvekan ett flockdjur med ett starkt behov av att känna gemenskap. När vi är ensamma upplever vi osäkerhet och svaghet.

Det är först som gruppmedlemmar vi känner oss trygga och aktiva.

Livet igenom ingår vi därför i olika grupper – oftast flera samtidigt. En grupp föds man till, nämligen familjen (i de flesta fall). Vissa grupper söker man sig själv till, exempelvis kompisgruppen eller föreningen.

Andra grupper räknas man till, beroende på de kännetecken (yrke, ålder, kön osv) som man har: tjänstemän, tonåringar, författare, pensionärer, miljonärer, invandrare, ensamstående mödrar etc. Av detta kan vi förstå att olika grupper har olika storlek och olika grad av samhörighet. Minimiantalet är förstås två personer.

Primärgrupp

Sekundärgrupp

Den grupp som betyder allra mest för en individ är den lilla gruppen, där man umgås under en längre tid, känner varandra väl och har en stark sammanhållning. En sådan kallas primärgrupp. Exempel är familjen och den nära vänkretsen.

De större grupperna betyder sällan lika mycket för den enskilde medlemmen. Relationerna är ofta mer tillfälliga. Sådana sekundärgrupper uppstår som en följd av ett visst gemensamt intresse eller en gemensam uppgift. Föreningar, politiska partier, skolklasser eller arbetsgrupper är exempel på sekundärgrupper.

12

001-028.indd 12

10-02-08 10.41.26

B L O C K

A

Socialisation pågår ständigt. Att umgås med andra människor innebär nämligen alltid att utsättas för påverkan – i synnerhet i primärgrupperna under barndomen.

Vi påverkas av och påverkar gruppen

Attityd Norm Värdering

Socialisation

Vi människor formas av de grupper som vi tillhör. I dem läggs grunden för vad vi kan, tror, tycker eller känner. Att umgås med andra innebär nämligen alltid att utsättas för påverkan. Det sker särskilt intensivt i familjen när vi är barn men pågår egentligen hela livet. Vi tar efter föräldrar och kamrater. Vi skaffar oss nya kunskaper. Vi lägger oss till med vissa attityder (inställningar) genom att lyssna på våra förebilders åsikter. Vi lär oss, inte minst på skolor och arbetsplatser, att omgivningen förväntar sig att vi ska uppträda efter vissa normer (beteenderegler).

Och vi tar intryck på olika sätt – även via massmedia – av de politiska och religiösa värderingar som finns i det omgivande samhället.

Denna ständiga påverkan brukar av experterna på området, psykologer och sociologer, kallas för socialisation; en del talar t o m om hjärntvätt och indoktrinering. Ingen av oss kan undgå allt detta. Huvudsaken är att vi förstår att företeelsen alltid pågår – varje dag, så länge vi lever.

Men det är inte enbart så att vi styrs av andra. Det omvända förhållandet gäller naturligtvis också: Vi påverkar, mer eller mindre, de människor som vi kommer i kontakt med.

Grupptillhörighet som bakgrundsvariabel

Statistiska samband

Samhällsvetare brukar intressera sig för sambandet mellan grupptillhörighet å ena sidan och egenskaper av olika slag å den andra. För att kunna undersöka sådana statistiska samband är det nödvändigt att först gruppera (klassindela) den befolkning man studerar.

13

001-028.indd 13

10-02-08 10.41.26

Samhällsklass

Ibland är indelningen enkel att göra, t ex när det gäller ålder. Svårare kan det vara att sortera människor i olika samhällsklasser. Men det forskarna då främst brukar gå efter är utbildning, yrke och inkomst. Antalet klasser varierar, liksom vad de brukar kallas.

En möjlighet är att gruppera dem i socialgrupp I (företagsledare och högre tjänstemän) socialgrupp II (småföretagare och övriga tjänstemän) socialgrupp III (arbetare).

En annan indelning, som Statistiska centralbyrån (SCB) ibland använder, är: högre tjänstemän (som har mer än sex års utbildning efter grundskolan) övriga tjänstemän arbetare med yrkesutbildning övriga arbetare.

En tredje vanlig gruppering är: akademiker (som är medlemmar i Sveriges Akademikers Centralorganisation) tjänstemän(som är medlemmar i Tjänstemännens Centralorganisation) arbetare (som är medlemmar i Landsorganisationen).

En fjärde möjlighet (kanske lite mer ålderdomlig) är att skilja mellan överklass, medelklass och arbetarklass (eller underklass).

Bakgrundsvariabler

Ålder, kön, bostadsort och samhällsklasstillhörighet är exempel på bakgrundsvariabler, som sociologer ofta använder när de letar efter statistiska samband. Här är några förslag på frågeställningar man skulle kunna pröva mot bakgrund av dessa variabler:

Tittar tonåringar mer på TV än vad andra åldersgrupper gör? Är män oftare sjukskrivna än kvinnor?

Hur röstar storstadsbor i riksdagsvalen jämfört med övriga svenskar?

Finns det något samband mellan socialgruppstillhörighet och boendestandard?

Av utrymmet i Zigma ägnar vi ett särskilt block åt sociala frågor. Det blocket innehåller mycket statistik ordnad efter diverse bakgrundsvariabler. Men även i övriga delar av Zigma försöker vi så ofta som möjligt komma in på det sättet att studera samhällsfrågor.

NYCKELORD

Social Sociologi Primärgrupp Sekundärgrupp

Attityd Norm Värdering Socialisation

Statistiskt samband Samhällsklass Bakgrundsvariabel

14

001-028.indd 14

10-02-08 10.41.29

B L O C K

4S

Att tolka och rita diagram

KAPITEL

A

ifferserier och tabeller ger ofta dålig överskådlighet. Med hjälp av diagram kan man illustrera sådan statistik på ett tydligare sätt. Ett diagram är egentligen en bildmässig framställning av sambandet mellan två (eller flera) storheter.

På våra universitet och högskolor sysslar man naturligtvis mycket med diagramtolkning och diagramkonstruktion i ämnet statistik. Men det finns nog ingen enda samhällsvetenskap som inte utnyttjar diagram som hjälpmedel och arbetsredskap. Därför är det en självklarhet att alla som studerar samhällskunskap måste klara av både att uttyda och att rita bilder av siffror.

Stapeldiagram Den totala försäljningen på den svenska marknaden av varan Z uppgår ett år till 120 mkr (miljoner kronor).

De största företagen och deras försäljning i Sverige framgår av bredvidstående tabell.

Företag

Försäljning, mkr

Marknadsandel, procent

Alfa Beta Gamma Övriga företag

62 21 19 18

51,7 17,5 15,8 15,0

Summa

120

100,0

Dessa siffror kan visas i form av liggande stapeldiagram. Man kan t ex göra en 120 mm lång stapel och låta varje mm motsvara 1 mkr.

Liggande stapel Alfa

Beta

Gamma

Övriga

62 mkr

21 mkr

19 mkr

18 mkr

En annan möjlighet att illustrera tabellens information – sambandet mellan företagen och deras försäljning – är att rita ett stående stapeldiagram. Vi använder oss då av koordinatsystemet, som ju består av två axlar vinkelräta mot varandra. X-axeln får i vårt exempel representera företagen och y-axeln deras försäljning. Med terminologin från det förra kapitlet skulle företagen kunna betecknas som bakgrundsvariabler.

15

001-028.indd 15

10-02-08 10.41.29

Stående staplar Försäljning, mkr 70 60 50 40 30 20 10 0

Företag

Alfa

Beta

Gamma

Övriga

Diagrammet visar sambandet mellan företagen och deras försäljning.

Eftersom det sällan förekommer några negativa värden i sådan affärsstatistik använder vi oss enbart av den positiva delen av koordinatsystemet.

Notera att man bör lämna lite ”luft” mellan staplarna!

Cirkeldiagram Tabellens siffror kan också visas i ett cirkeldiagram. Varje företags försäljning representerar där en sektor av cirkeln (”en tårtbit”), som motsvarar företagets andel av den totala försäljningen (av ”hela tårtan”).

För precisionens skull behöver man en gradskiva. Procenttalen räknas om till grader genom att de multipliceras med 3,6.

”Tårta” med ”tårtbitar” Övriga

18 mkr Gamma

19 mkr

Alfa

62 mkr

Beta

21 mkr

Observera att man alltid börjar ”klockan 12” i ett cirkeldiagram! År

Försäljning, mkr

1 2 3 4 5 6 7

14 15,5 17 17,5 18 19 21

Linjediagram Försäljningsutvecklingen de senaste sju åren är positiv för företaget Beta. Denna trend skulle naturligtvis kunna visas i ett stapeldiagram.

Men här ska vi i stället göra ett linjediagram.

Staplarna ersätts med punkter, som därefer förbinds med varandra till en linje. X-axeln i

16

001-028.indd 16

10-02-08 10.41.29

Samhällskunskap är utformad med utgångspunkt från de aktuella kursplanerna och med tanke på den gymnasiala utbildningens olika kurser i ämnet.

ZIGMA

ZIGMA

Samhällskunskap är det mest omfattande samhällskunskapsläromedlet i den s k Z-familjen, som dessutom består av:

Z-FUTURA

Z-CLASSIC

BENGT-ARNE BENGTSSON

ZIGMA

Z

ZIGMA Samhällskunskap

Z-KONKRET

Till Z-familjen hör också

CD:n Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

Instuderingsfrågorna finns dessutom på www.liber.se/Zfamiljen

Sjunde upplagan Best.nr 47-09315-1 Tryck.nr 47-09315-1

zigma nytt omsl+cirk.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Sjunde upplagan

10-02-09 07.24.13