__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38877 ISBN 978-91-44-10982-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/RYGER och Shutterstock/mturhanlar Printed by Dimograf, Poland 2016


INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentation 11

Del I  Social exkludering som perspektiv 1 En introduktion  15

T obi a s Dav i d s s on & F r i da Pet e r s s on Social exkludering – ett populärt begrepp  18 Svag och stark version  19 ”Utanförskap” – social exkludering i svensk version?  20 Policynära exkluderingsforskning  22 Antologins upplägg och kapitel  24 Referenser 29 2 Definitioner och diskussioner om social exkludering som begrepp och perspektiv  33

F r i da Pet e r s s on & T obi a s Dav i d s s on Fyra definitioner av social exkludering  33 Grundläggande perspektiv I: Makt, diskurser och gränsdragningar  39 Grundläggande perspektiv II: Stigmatisering, kategorisering och moralisk differentiering  42 Grundläggande perspektiv III: Institutioner och klientkonstruktioner 46 ©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

3


Innehåll

Grundläggande perspektiv IV: Rumslig exkludering och gränskontroll 48 Vår positionering  50 Referenser 53 3 Är arbete inkluderande? Ett kritiskt perspektiv på det tidiga 2000-talets arbetslinje  59

T obi a s Dav i d s s on Inledning 59 Arbetssamhället 62 Arbetslinjen omsatt i praktik  66 Aktivering för vad? Lönearbetets historiska och samtida villkor  71 Det exkluderande arbetssamhället  79 Referenser 82

Del II  Social exkludering som process 4 Exkludering av bostadslösa genom gränskontroll och disciplin  89

I ngr i d Sa h l i n Inledning 89 Bostadslöshetspolitik 91 Exkludering från vad och varför?  93 Att stöta ut spetälska och övervaka pestsmittade  95 Gränskontroll 97 Disciplin 103 Samspel mellan gränskontroll och disciplin  105 Bilden av de exkluderade som kategori  109 Referenser 110

4

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


Innehåll

5 I gränslandet mellan hem och institution: boende för psykiskt funktionshindrade då och nu  113

Gu n i l l a F r a m m e o c h A n et t e Sk å r n e r Inledning 113 Från totala institutioner till nya boendeformer  114 Om makt och tillhörighet  117 Vårdhem för ”lättskötta psykiskt sjuka”  119 Gruppbostad med särskild service för ”personer med komplexa vårdbehov” 121 Privata sfärer, kollektiva rum och socialt liv  123 Stöd och kontroll  127 Det större sociala landskapet: länkar och barriärer  130 Avslutning 134 Referenser 137 6 Rättigheters gränser: om sexualitet och funktionshinder  139

J u l i a Ba h n e r Inledning 139 Material 140 Teoretisk inramning  141 Personlig assistans och sexualitetens osynlighet  143 Personlig assistans: både privatliv och arbetsliv  145 Assistans vid sexuell aktivitet i teori och praktik  147 Sexualitet och personlig assistans: mellan professionalism och moralism 148 Praktiken: mellan privatliv och offentlighet  149 Etiska dilemman: mellan professionalism och moral  153 Exkluderad sexualitet: ett olösligt dilemma?  156 Referenser 157

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

5


Innehåll

Del III  Social exkludering som problemkonstruktion 7 Det urbana spöket: ”A-laget” i det offentliga rummet  163

N i k l a s W e st be rg & Björ n A n de r s s on Inledning – offentliga platser  163 Empiri 167 ”A-laget” som fenomen  168 Problembeskrivningar och kategorisering  171 Faktorer bakom exkluderingen  173 Metoder och exkluderingsverktyg  175 Avslutning 183 Referenser 185 8 Trovärdighet, epistemisk (o)rättvisa, kön och kultur vid asylbedömning  189

H a n na W i k st röm Inledning 189 Trovärdighet och könsrelaterad förföljelse  191 Asylbedömning i en vidare kontext  192 Metod och material  196 Könsrelaterad förföljelse i teorin  197 Bedömning av könsrelaterad förföljelse  198 Kultur 202 Användning av landinformation  206 Möjlighet till skydd i ursprungslandet  209 Avslutning 212 Referenser 214 9 Nödrop eller angrepp? Social exkludering och kampen om att vinna tolkningsföreträde  217

Susa n n e L i lj e hol m H a ns s on Inledning 217 Tre uttalanden om samma händelseförlopp  220 6

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


Innehåll

Metodologiska utgångspunkter  220 Berättelsers mening och funktioner  222 Berättelser på olika narrativa nivåer  224 Tre versioner av händelseförloppet  226 Kampen om tolkningsföreträde  230 Nödrop och lokal hämndaktion eller samhällsomstörtande verksamhet?  235 Avslutning 236 Referenser 238 10 Högkänslig personlighet: En exklusiv gemenskap  241

M at s B örj e s s on o c h Eva Pa l m bl a d Inledning 241 Högkänslighet – att inkludera för exkludering (eller tvärtom?)  244 Vad är HSP?  245 Giltiga benämningar och metaforer  247 Avgränsningen mot andra professionella benämningar  248 Missvisande vardagsbenämningar och metaforer (Vad är HSP inte?)  249 Lanseringen: läsarmobiliseringen  251 Standardberättelsen om lättnad  252 Att kräva respekt  254 Avslutning 257 Referenser 261 11 Exkluderande sortering på föräldraforum  265

K r ist i na A l sta m Inledning 265 Forumen 268 Teoretiskt ramverk  269 Pengar och smak  271 Reproduktionsstrategier och klassförakt  276 Avslutning 283 Referenser 285

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

7


KAPITEL 2

Definitioner och diskussioner om social exkludering som begrepp och perspektiv Fr i da Pet e r s s on & Tobi a s Dav i ds s on

Inom socialvetenskaplig forskning finns olika sätt att definiera och studera social exkludering, försöken att fastslå en begreppsförklaring har nästan blivit en forskningsgenre i sig. Mot bakgrund av antologins teoriutvecklande ambition är det motiverat att klargöra vad vår konceptualisering av social exkludering tillför den redan existerande vetenskapliga begreppsapparaten. I detta kapitel redogör vi inledningsvis för fyra inflytelserika definitioner av social exkludering. Därefter presenteras ett antal teoretiska perspektiv som vi menar möjliggör en analys av de processer, tekniker och aktörer som ligger bakom och driver på olika former av social exkludering. Kapitlet avslutas med en precisering av social exkludering som analytiskt begrepp och kritiskt perspektiv.

Fyra definitioner av social exkludering Härnäst presenterar vi fyra tolkningar av social exkludering som förts fram av samtida ekonomer, sociologer och fattigdomsforskare: Social exkludering som berövande av förmågor, Social exkludering och fattigdom, Social exkludering ur system, samt Social exkludering som vertikala processer.

Social exkludering som berövande av förmågor En omdiskuterad fråga är hur social exkludering förhåller sig till de besläktade begreppen fattigdom och relativ deprivation.1 Den indiske ekonomen 1  Definitionen av fattigdom är i sig omstridd. Den klassiska skiljelinjen går mellan fattigdom definierat som absolut (när man inte når upp till ett existensminimum) och relativ      [forts.]

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

9


Frida Petersson & Tobias Davidsson

Amartya Sen knyter an till Aristoteles uppfattning om fattigdom som ett liv utan friheten att välja att leva sitt liv på det sätt man önskar. Inkomst är blott ett medel för att leva vad Sen kallar ett ”gott liv” (2000, s. 3) och han definierar social exkludering som att berövas förmågor vilka är cent­rala för möjligheten att fritt delta i det samhälleliga livet. Sens inflytelserika begreppsförklaring understryker att vad som i ett givet samhälle betraktas som en önskvärd eller tillräcklig norm att leva upp till (och därmed potentiellt exkluderas från) är historiskt och geografiskt relativ. Enligt Sen innebär exkludering från vissa sfärer en ökad risk att också exkluderas från andra, s.k. kumulativ exkludering. Är en person väl utestängd från – eller berövad tillträde till – exempelvis arbetsmarknaden, kan det sätta igång en spiral där denne exkluderas även från bostadsmarknaden, möjligheten att handla på kredit o.s.v. Sen gör även en distinktion mellan aktiv och passiv exkludering. När t.ex. flyktingar nekas asyl i det land som de har flytt till utsätts de för aktiv exkludering. Sens exempel på passiv exkludering är när grupper av ungdomar och lågutbildade blir arbetslösa till följd av ekonomiska lågkonjunkturer (ibid., s. 15). I det senare fallet finns enligt Sen inget avsiktligt syfte att exkludera, men resultatet blir likväl en utestängning från en viktig samhällelig sfär. Vi ser en klar poäng i Sens ambition att inte knyta exkludering till inkomstnivåer (i vare sig absolut eller relativ bemärkelse). Mer tveksam är distinktionen mellan aktiv och passiv exkludering. I enlighet med Sens resonemang skulle arbetslöshet vara ett resultat av marknadens godtycklighet, men vi betraktar ekonomin som intimt sammankopplad med politiken, vilken alltid grundas på aktörers mer eller mindre aktiva beslut. I ett kapitalistiskt samhälle är det nödvändigt att relatera såväl inkludering som exkludering från lönearbete utifrån den kapitalistiska ekonomins behov av arbetskraft. Använt på detta vis skymmer exkluderingsbegreppet en analys som tar hänsyn till kapitalismens behov av en fattig, lättrörlig och oförsäk[1, fortsättning] (när ens inkomst understiger en viss andel av medelinkomsten i ett land). Relativ deprivation tar fasta på den situation som uppstår när individer eller hushåll lider brist på de resurser som krävs för att upprätthålla den konsumtionsnivå man vant sig vid och/eller som uppmuntras i det samhälle man lever (Townsend 1979). Redan Karl Marx (1847/1941, s. 147) uppmärksammade detta förhållande: ”Ett hus må vara stort eller litet, så länge de hus som omger det likaledes är små, så tillfredsställer det alla samhälleliga anspråk på en bostad. Men om ett palats reser sig vid sidan av det lilla huset, så krymper det samman till en koja. Det lilla huset bevisar blott, att dess ägare inte kan resa några krav eller blott de blygsammaste.”

10

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


2  Definitioner och diskussioner om social exkludering som …

rad ”reservarmé” (Broström 2015) som stöts ut ur produktionen vid nedgång i konjunkturen och inlemmas tillfälligt vid produktionsuppgångar.2 Vi ser det dock som fullt möjligt att exkludering kan vara passiv i den meningen att den uppstår oavsiktligt, eller som en konsekvens av förment inkluderande insatser (t.ex. kan en diagnos öppna dörrar till vissa samhälleliga stödinsatser, samtidigt som andra stängs).

Social exkludering och fattigdom Samtida dansk fattigdomsforskning knyter delvis an till Sens definition i det att social exkludering betraktas som ”en uteslutning från mänskliga rättigheter, bland annat genom direkta eller indirekta diskriminerande praktiker” (Müller m.fl. 2015, s. 19, vår översättning). Begreppet reserveras sålunda för deltagande i områden som är nödvändiga för att generera resurser ”som upplevs som meningsfulla och centrala för en persons eller grupps livskvalitet” (ibid., s. 20, vår översättning). Sociologen Jørgen Elm Larsen (2009, s. 126–127) urskiljer hur ett fokus på social exkludering givit upphov till fem perspektivförskjutningar inom fattigdomsforskningen: (1) från fokus på ekonomisk utsatthet till multidimensionell utsatthet; (2) från statiska till dynamiska analyser av befolkningens rörelse in och ur fattigdom över tid; (3) från fokus på individ och hushåll till lokalsamhällen; (4) från ensidigt fokus på de fattiga till att också studera förhållandet mellan rika och fattiga, samt; (5) från att betrakta ekonomisk ojämlikhet som ett kontinuum till att se social exkludering som diskvalificering. Sammantaget innebär detta att kärnan i social exkludering utgörs av ett ”ofrivilligt icke-deltagande genom olika typer av uteslutningsprocesser som det ligger utanför individens eller 2  Ett annat begrepp som introducerats för att belysa tillväxten av osäkra anställningar är prekariat, vilket enligt den brittiske nationalekonomen Guy Standing (2011) utgörs av en heterogen ”ny klass” vars medlemmar delar en ökad risk att hamna i periferin av, eller helt utanför, arbetsmarknaden. Standings prekariat delar dock i stor utsträckning egenskaper med Marx proletariat, dvs. en egendomslös klass som för sin försörjning är beroende av att en arbetsgivare köper ens arbetskraft. Vad som förändrats i flera av västs ekonomier från 1970-talet och framåt är att den relativa anställningstryggheten och de sociala försäkringssystemen börjat erodera, snarare än att den globala ekonomin givit upphov till nya klassformationer (Breman 2013). Man kan i så måtto säga att de relationer som kapitalismen upprättar i dag antar formen av ett normalläge och att det var välfärdsperiodens förhållandevisa utsträckta utjämning mellan arbete och kapital som var ett historiskt undantag.

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

11


Frida Petersson & Tobias Davidsson

gruppens möjlighet att få kontroll över” (ibid., s. 127, vår översättning). På individnivå handlar det om frånvaro av materiella resurser och begränsade möjligheter till deltagande i samhällslivet. På samhällsnivå refererar begreppet till en försvagning av den sociala sammanhållningen som följd av att samhällets institutioner minskat ambitionen att utjämna tillgången till varor, tjänster, aktiviteter och resurser. Elm Larsens konceptualisering av social exkludering förbehålls i första hand för individer och grupper vars materiella förhållanden är av en mer eller mindre osäker natur (jfr. Karlsson, Kuusela & Rantakeisu 2013). Styrkan i en sådan definition är som vi ser det betoningen på ineffektiva och orättvisa institutioner, snarare än individuella brister, som drivkrafter i exkluderingsprocessen. En svaghet är dock att frågor om bakomliggande orsaker och motiv lämnas obesvarade. Vems intresse tjänar institutioners ineffektivitet? Varför tillåts en sådan utveckling? Och varför sker detta just nu?

Social exkludering ur system Social exkludering har också uppmärksammats som en mer generell process vilken omfattar alla människor i ett samhälle, t.ex. inom den systemteori som utarbetats av den tyske sociologen Niklas Luhmann (1997). I en svensk kontext har denna systemteoretiska ansats främst utvecklats av sociologen Jan-Inge Jönhill (1997, 2012), vars begreppsdefinition lägger särskild vikt vid individers ”tillhörighet eller icke-tillhörighet till samhället som kommunikativt system” (Jönhill 2012, s. 8, emfas i original).3 En distinktion görs mellan å ena sidan funktionssystem (ekonomi, politik, juridik, utbildning, religion etc.), å andra sidan organisationssystem (företag, politiska församlingar, domstolar, skolor, kyrkor etc.). Organisations­ systemen opererar förvisso ofta inom funktionssystemens kontext, men utmärks av två drag som skiljer dem från de senare: En hierarkisk struktur och förmågan att kommunicera med andra system (Schirmer & Michailikis 2013). Alla system utmärks emellertid av att de laborerar med en insida och

3  Jönhill (2012) använder termerna ”exklusion” och ”inklusion”. Vi har istället valt ”exkludering” och ”inkludering” för att tydligare betona dels att det rör sig om processer, dels att det finns aktörer som exkluderar (eller inkluderar).

12

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


2  Definitioner och diskussioner om social exkludering som …

en utsida. Individers inkludering respektive exkludering från system är ett konstitutivt villkor och full inkludering, dvs. att en individ skulle inkluderas i ett samhälles samtliga system är omöjligt att uppnå (Braeckman 2006). Enligt de svenska forskarna Werner Schirmer och Dimitris Michailikis (2013) aktiveras det sociala arbetets praktiker när personers inkludering i funktionssystem som är nödvändiga för uppehället (t.ex. ekonomin eller utbildningsväsendet) fallerar eller hotas. Det sociala arbetets syfte blir enligt Schirmer och Michailikis att göra exkluderade individer ”inkluderingsbara” (eller adresserbara) för de vitala funktionssystem som de exkluderats från. Samtidigt opererar även det sociala arbetet med en in- och utsida. En individ som i egenskap av exkluderad från vitala system inkluderas i det sociala arbetets system underordnas de regler som där gäller: Hen blir en klient. Det sociala arbetet bedöms som lyckat om klienten återfår sin inkluderingsbarhet och i bästa fall kan återinträda i de vitala system som hen exkluderats från. I samtida svensk socialpolitik skulle detta kunna innebära att klienter ska göras ”anställningsbara” för att på så sätt inkluderas i arbetsmarknadssystemet (se Davidssons kapitel i denna antologi). Luhmanns systemteori är icke-normativ i den bemärkelsen att exkludering inte nödvändigtvis behöver innebära något problematiskt, eller ens oönskat. Att alla exempelvis inte äger tillträde till medlemskap i PRO (Pensionärernas Riksorganisation) är en naturlig konsekvens av denna inoch utsidesavgränsning. Den empiriskt intressanta frågan är enligt Jönhill (2012) vilka system som enskilda individer exkluderas från, eftersom vissa är mer grundläggande för individens möjligheter att försörja sig eller uttrycka sin mening. Luhmanns definition har kritiserats för att inte ta hänsyn till ekonomisk, social och kulturell ojämlikhet, vilket får konsekvensen att ojämlika villkor inom specifika system underbetonas (se t.ex. Braeckman 2006). Ytterligare ett problem, som vi ser det, är att avsaknaden av handlande aktörer omöjliggör en analys som fångar in den eller de som initierar och driver på exkluderingsprocesser.

Social exkludering som vertikala processer Den kanadensiske utvecklingsekonomen Andrew Fischer (2008) har föreslagit att social exkludering bör reserveras för vertikala exkluderingsprocesser vilka kan äga rum på alla nivåer i ett samhälle, dvs. även människor som ©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

13


Frida Petersson & Tobias Davidsson

tillhör samhällets mellersta och övre ekonomiska inkomstskikt inkluderas.4 I motsats till Sen (2000) argumenterar Fischer för att social exkludering bör definieras utan hänvisning till normativa antaganden om ”ett gott liv”. I stället bör det betraktas som strukturella, institutionella eller aktörsdrivna utstötningsprocesser som äger rum på alla nivåer i ett samhälles sociala hierarki.5 Det finns beröringspunkter mellan Fischers perspektiv och Luhmanns systemteori i det att båda öppnar möjligheten att studera exkluderingsprocesser på olika nivåer; en person kan exempelvis vara inkluderad i samhället i stort (ha ett arbete, gott om pengar, en bostad o.s.v.), men samtidigt exkluderas från att delta i ett samtal eller nekas medlemskap i en förening. Fischers vertikala definition förstärker fokuset på exkludering som en process vilken inte isoleras till enbart redan utdefinierade problemgrupper. I stället öppnas upp för möjligheten att analysera exkluderingsprocesser utan att ta hänsyn till en på förhand given standard eller olika mått (på exempelvis inkomst- eller utbildningsnivå). ӷ Härnäst följer en presentation av ett antal centrala teoretiska perspektiv och begrepp som kan användas i konkreta kvalitativa studier av exkluderingsprocesser. Dessa teorier ligger också till grund för vår positionering som avslutar kapitlet. Tematiseringen är tänkt att tydliggöra dels teoriernas olika analysnivåer, där Makt, diskurser och gränsdragningar ringar in övergripande makroperspektiv, medan Stigmatisering, kategorisering och moralisk differentiering avspeglar antologins interaktionistiska fokus. Institutioner och klientkonstruktioner samlar teorier av särskild relevans för studier av det sociala arbetets praktiker. Slutligen behandlas under Rumslig exkludering och gränskontroll specifika perspektiv på exkluderingsprocesser i relation till olika typer av rum (offentliga såväl som privata). 4  Ett exempel på en sådan analys är Ulla-Carin Hedins och Sven-Axel Månssons (2008) studie av whistleblowers, dvs. anställda som för fram kritik mot sin arbetsplats (t.ex. missförhållanden inom välfärdsinstitutioner) och med anledning av detta utsätts för olika slags repressalier. 5  Fischer (2008) menar att en uppmärksamhet på exkluderingsprocesser i samhällets övre stratan kan förklara samhällelig polarisering, konflikt och upplösning. Likt Karl Polanyi (1944/1989) och Hannah Arendt (1951/1986) hävdar han att den europeiska fascismen uppstod mindre till följd av de fattigastes usla levnadsförhållanden, än av medelklassens ökade osäkra ekonomiska ställning.

14

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


2  Definitioner och diskussioner om social exkludering som …

Grundläggande perspektiv I: Makt, diskurser och gränsdragningar Det som studeras och analyseras i denna antologi handlar i en vid mening om de processer genom vilka olika fenomen kommer att definieras, kategoriseras och behandlas som sociala problem eller avvikelser (Best 1995). I vissa författarbidrag ställs frågor som: Vilka aktörer är det som hävdar att ett socialt problem föreligger och är i behov av att åtgärdas? Hur framställs, klassificeras, kategoriseras och hanteras problemet i fråga? I andra kapitel riktas fokus mot hur välfärdsorganisationer och deras professionella i sin vardagliga praktik agerar inom och reproducerar övergripande samhälleliga diskurser (kopplade till exempelvis kolonialism, kapitalism och sexism), vilket såväl bidrar till som legitimerar exkludering av individer och kategorier som uppfattas som oönskade eller besvärliga. Vi betraktar social exkludering som ett fenomen grundat i den typ av samhälleliga diskurser som den franske vetenskapsfilosofen Michel Foucault analyserar i Övervakning och straff (1975/1987). Detta innebär att vi med diskurser avser övergripande kunskapsregimer som dels definierar vad som är ”normalt” att säga och tycka, dels sätter gränser för vad som är möjligt att överhuvudtaget säga, tänka, anse och göra. Dessa historiskt förankrade språkliga struktureringar får i sin tur högst påtagliga materiella effekter via de samhällsinstitutioner inom vilka ”diskurser förankras, artikuleras och sprids” (Kalonaityte, Kawesa & Tedros 2008, s. 203). Analytiskt skiljer vi mellan dominerande och lokala diskurser (Börjesson & Palmblad 2007). De förra avser de stora diskurser som används av t.ex. myndigheter och massmedia (som framför allt Wikströms, Sahlins och Davidssons antologibidrag fokuserar), medan de sistnämnda syftar på de mindre diskurser som kan utvecklas på t.ex. en arbetsplats eller inom en specifik social grupp (vilket särskilt studeras i Alstams respektive Börjessons och Palmblads kapitel i denna antologi). Studier av såväl dominerande som lokala diskurser är centralt inom postkolonial teoribildning, där andrefiering används för att synliggöra hur de Andras levda erfarenheter utesluts och görs främmande och exotiska

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

15


Frida Petersson & Tobias Davidsson

genom att kontrasteras mot normen.6 Enligt den indisk-amerikanska litteraturvetaren Gayatri Chakravorty Spivak (1985) är de Andra just det uteslutna, normens utsida, och det som måste förtigas för att en viss världsbild eller teori ska framstå som enhetlig och universell. Andrefiering utgör en kontextberoende och tidsbunden process där olika maktregimer – t.ex. rasism, sexism, exploatering, heteronormativitet, ålderism och ableism7 – samverkar i upprättandet och reproduktionen av maktojämlikhet(er) (Hulko 2009, Mehrotra 2010). Detta innebär enligt vår tolkning att flera olika strukturella diffentieringsgrunder bör tas hänsyn till vid empiriska analyser av exkluderingsprocesser. Inom postkolonial och feministisk teori har udden bl.a. riktats specifikt mot de vetenskapliga kunskapsbyggen som präglat moderniteten. En huvudkritik är att teorier vilka lanserats som universella och allmängiltiga snarast är ett uttryck för eurocentrism och således en specifik utgångspunkt. Såväl postkolonial som feministisk teoribildning har därmed arbetat med att visa hur endast vissa(s) erfarenheter kommit till uttryck i kunskapsproduktion i en mängd olika kontexter, så som småskolans textböcker, läroplaner och akademisk litteratur, mediaproduktion och statliga promemorior. Det betyder att väsentliga erfarenheter uteslutits ut kunskapsproduktionen, vilket i sin tur kunnat legitimera förtryck och exploatering av dem vars erfarenheter och liv inte representerats som relevanta för det moderna samhällsbygget (Spivak 2014). Subalternitet är ett nyckelbegrepp inom postkolonial teori som lanserades av Spivak (1988/2014) i syfte att synliggöra hur västintellektuellas

6  Postkolonial betecknar dels ett historiskt tillstånd (att befinna sig ”efter kolonialismen”), dels representerar det ett teoretiskt perspektiv på hur makt verkar genom övergripande diskurser i samhället (Hall 1992). Denna makt, menar postkoloniala tänkare, är nära förbunden med postkoloniala processer och därmed reproduktion, utveckling och förändring av det tänkande och de strukturer som en gång möjliggjorde kolonialismen. 7  Ableism (från engelskans able = kapabel, duglig) betecknar en uppsättning diskurser, handlingar och processer som (re)producerar en föreställning om att en fullt funktionsduglig kropp/psyke är den standard som krävs för att man ska betraktas som ”en fullständig människa” (Campbell 2009, s. 5). Funktionsnedsättning konstrueras i relation till detta ideal som att vara ”mindre mänsklig” vilket i sin tur ger upphov till diskriminerande praktiker (ibid.). Begreppet är vanligt förekommande i intersektionella studier (se t.ex. Goodley 2014). Någon tillfredsställande svensk översättning av termen har ännu inte lanserats.

16

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


2  Definitioner och diskussioner om social exkludering som …

reproduktion av ”tredje världen” tystar och osynliggör individuella subjekt. De subalterna är de som inte behöver inte visas hänsyn, vars erfarenheter ingen behöver lyssna till och vars röster lämnas ohörda. Dessa människor konstrueras som objekt, dvs. motsatsen till subjekt, vilka representerar verkliga människor med riktiga behov, rika känsloliv och mångfacetterat tänkande. I konstruktionen av en person som den Andre tillskrivs denne kulturspecifika egenskaper, uttryck och känslor som antas vara naturliga på basis av t.ex. geografisk hemvist. Förfarandet att knyta (ibland hela folkslags) sociala beteenden till en oföränderlig och statisk ”kultur”, vilken man som enskild individ blir bärare av, benämns kulturessentialism. Ett exempel är den franske litteraturvetaren Roland Barthes (1957/2007) analys av hur en fransk resehandbok från 1950-talet skildrade spanjorer som olika ”typer” vilkas beteenden skilde sig åt med avseende på vilken region de levde i. Syftet med denna ”osannolika typologi” är enligt Barthes att ”maskera det verkliga skådespelet om levnadsförhållandena, klasserna och yrkena” (ibid., s. 127). Genom att uppmärksamma hur dylika former av objektifiering av den Andre skapas och normaliseras visar postkoloniala och feministiska forskare hur samhälleliga praktiker och maktdelningar legitimeras via en rik och dominerande kunskapsproduktion som reproducerar rasistiska och sexistiska kunskapsregimer, vilka i sin tur strukturerar samhället och dess invånare. Den brittiske kriminologen Jock Young (1999) betecknar hela det senmoderna västerländska samhället som exkluderande, karaktäriserat av stora ekonomiska klyftor och relativ deprivation.8 Relativ deprivation, som enligt Young utgör den grundläggande orsaken till kriminalitet, bottnar i att människor på en och samma gång kulturellt inkluderas och strukturellt exkluderas. Med kulturell inkludering avses att människor (oavsett samhällsposition) tar del av samma medier, som lanserar samma nyliberala, konsumtionsorienterade ideal om vad som är eftersträvansvärda mål. Dessa framställs som uppnåeliga för alla – bara man försöker tillräckligt mycket.

8  Relativ deprivation består enligt Young (1999) i den känsla av orättvisa som uppstår när människor jämför sig med personer de ser som jämlika och uppfattar att dessa besitter mer fördelar än de själva. Vi upplever således inte relativ deprivation i förhållande till kungafamiljen, utan i relation till människor i vår närhet.

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

17


Frida Petersson & Tobias Davidsson

Samtidigt är många människor föremål för strukturella exkluderingsprocesser genom att materiella resurser fördelas ojämlikt. Detta försvårar, eller rentav utesluter, möjligheten för många att realisera dessa mål. Det exkluderande samhället är bulimiskt, menar Young, genom att det samtidigt fungerar inkluderande på en kulturell nivå (dvs. konsumerar ”mångfald” i form av mat, musik och kultur) och exkluderande på ett ekonomiskt plan (genom att det spyr ut fattiga, besvärliga människor) (ibid., s. 59). I likhet med postkoloniala teoretiker ser Young essentialisering och demonisering av de Andra som en förutsättning för social exkludering. Detta innebär en process varigenom oönskade grupper och individer skiljs ut på basis av t.ex. hudfärg, nationalitet eller socioekonomisk position, samtidigt som de ”nedvärderas, särbehandlas negativt och tvingas till underordning” (Sahlin & Machado 2008, s. 178)9. Föreställningen om att den tillskrivna avvikelsen är ”naturlig” och självklar skapar en distansering, samtidigt som överordnade gruppers dominerande position legitimeras.

Grundläggande perspektiv II: Stigmatisering, kategorisering och moralisk differentiering Under 1960-talet utvecklade amerikanska sociologer som John Kitsuse (1962), Howard Becker (1963/2006) och Edwin Lemert (1967) ett för sin tid banbrytande perspektiv på avvikelse och avvikande beteende som orsakat av samhället (labelling theory). I stället för att placera förklaringen till kriminalitet, missbruk och hemlöshet hos enskilda individer betraktades avvikelse som socialt konstruerat, dvs. ”[s]ociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vilkas överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på specifika personer” (Becker 1963/2006, s. 22). Personer som offentligt definieras och behandlas som avvikare riskerar enligt Becker att utveckla en avvikarkarriär, vilken innebär en successiv exkluderingsprocess som består i upprepade negativa reaktioner och sanktioner på individens beteende från personer i dennes nära omgivning (stämpling), vilket sam-

9  Essentialisering och demonisering av personer med missbruksproblem kan exempelvis ses som en förutsättning för att kräva ”hårdare tag” och skärpta straff för narkotikabrott, i stället för ökade satsningar på missbruksbehandling eller andra sociala stödinsatser.

18

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


2  Definitioner och diskussioner om social exkludering som …

mantaget leder till att individens självbild omvandlas och blir alltmer negativ, till dess att individen slutligen börjar betrakta sig själv som en avvikare. Erving Goffman, kanadensisk-amerikansk sociolog, intresserade sig särskilt för hur avvikelse skapas och reproduceras i vardagligt samspel mellan människor. I Stigma (1963/2014) studerar han den stämpel som ”normala” personer sätter på den som i ett visst samhälle eller en viss social grupp anses vara fysiskt, psykiskt eller socialt avvikande. Att tillskrivas ett stigma innebär att i någon mening inte anses leva upp till den identitetsstandard som föreskrivs som ”normal” och önskvärd, något som medför en rad konsekvenser för individers självbild, fortsatta sociala deltagande, samt möjlighet att göra sin röst hörd och bli lyssnad till. Avvikelse kan bara definieras med utgångspunkt i det normala, dvs. har att göra med vilka normer som reproduceras som önskvärda och eftersträvansvärda i ett visst samhälle. Detta har också att göra med vem som kommer att betraktas som värd att räkna med, liksom vem som får vara med och definiera sina egna (och andras) behov och värde. Den amerikanske sociologen Thomas Scheff (1966/1999, 1990) menar att de normer som styr hur människor beter sig och samspelar med varandra förkroppsligas och kommer att utgöra en del av oss själva. Därför väcker andra människors brott mot sociala uppförandekoder inte sällan starka känslor av pinsamhet och skam hos oss. Att avvikande beteende (t.ex. att vara kraftigt berusad och börja prata med främlingar på bussen i morgonrusningen) ofta väcker obehag och upplevs som personligt stötande av omgivningen förklarar Scheff med att individers internaliserade samhälleliga normsystem då hotas och kränks.10 ӷ I vårt vardagliga liv ägnar vi oss ständigt åt kategoriseringar av olika slag, det är en kognitiv nödvändighet för att vi ska kunna tolka och förstå vår omvärld. Men kategorisering innebär alltid förenkling av en komplicerad och mångfacetterad verklighet. Vi tar fasta på vissa egenskaper och bortser

10  ”Avvikare (liksom fiender och främlingar) är arvtagare till vår barndoms rädsla för spöken, för mörkret, för allt som är okänt och hotfullt. Det är denna förskjutning av känslor som ger upphov till beständigheten i stigman och många andra märkliga samhälleliga reaktioner” (Scheff 1966/1999, s. 48, vår översättning).

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

19


Frida Petersson & Tobias Davidsson

från andra, vilket innebär att gråzoner försvinner ur vårt synfält. Kategorisering och klassificering är två närbesläktade begrepp som vi – i likhet med den brittiske kriminologen och sociologen Stanley Cohen (1985/2007) – betraktar som en grundbult för social exkludering och kontroll.11 Kategorisering innebär att tillämpa en strukturerande princip om binära oppositioner, eller motsatspar, där skillnaderna mellan motsatta positioner alstrar betydelse: Man–kvinna, ung–gammal, vit–svart, lärare–student, socialarbetare–klient o.s.v. Normal får sin betydelse genom sin motsats – onormal – dvs. utan det onormala skulle det vara meningslöst att prata om normalitet (Börjesson & Palmblad 2008). Problemet med kategorisering utifrån binära principer är att positionerna tenderar att rangordnas i förhållande till varandra, så att den ena (t.ex. man) överordnas den andra (t.ex. kvinna) (Hall 1997). På så vis skapar och reproducerar binära oppositioner samhälleliga dominansför­hållanden och maktstrukturer. Det finns också klassificeringar som snarare än en binär logik använder ett antal typer (Saїd 1978/1997) eller klasser (Foucault 1975/1987), vilka i sociala sammanhang tenderar att vara hierarkiskt ordnade (t.ex. betyg). Som den palestinske litteraturvetaren Edward Saїd (1978/1997, s. 350) påtalar innebär varje klassificering ”en värderande tolkning och inte en neutral beskrivning” bakom vilken den binära uppdelningen mellan Oss och de Andra döljer sig. För att exempelvis kunna påstå att det europeiska Västerlandet är upplyst, rationellt och demokratiskt krävs en utsida som är bakåtsträvande, irrationell och barbarisk. Den Andre blir enligt denna logik den österländska Orienten (ibid.). Så kommer t.ex. förtryck, terrorism och sexism att förknippas med icke västerländsk kultur och icke västerländska styrelseskick och strategier, medan Väst upprätthåller värden som demokrati, dialog och jämställdhet. Outsiders i Beckers (1963/2006) mening kategoriseras ofta som de Andra: en förment homogen grupp som inte är som vi. Bilden som konstrueras av

11  Social kontroll utgör ett centralt forskningsfält inom ämnesdiscipliner som kriminologi och sociologi. Det analytiska sökljuset riktas inom denna genre mot samhällets reaktioner på beteenden och människor som i något avseende betraktas som avvikande, problematiska, hotfulla eller oönskade (se t.ex. Larsson & Engdahl 2011 och Peterson & Åkerström 2013). I den här antologin är det inte huvudsakligen samhällets strafftänkande och rättsliga praktiker som står i fokus, även om de teoretiska perspektiv som antologiförfattarna använder sig av i många fall är relevanta även vid studier av social kontroll.

20

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


2  Definitioner och diskussioner om social exkludering som …

outsiders tenderar att präglas av gruppens sämsta minoritet medan etablerade insiders konstrueras utifrån dess bästa minoritet, en stigmatiserande generalisering som kan komma att internaliseras även av dem som kategoriserats som outsiders (Elias & Scotson 1965/1999).12 Stigmatisering i form av moralisk differentiering13 utgör en exkluderingsteknik som inte enbart praktiseras inom Goffmans (1963/2014) interaktionsordning utan även på gruppnivå. Förutsättningen för en effektiv gruppstigmatisering är alltid en ojämn maktbalans, där den överordnade gruppen besitter en (i den aktuella kontexten) väletablerad maktposition (Elias & Scotson 1965/1999, s. 33). De nedvärderande kategoriegenskaper som används i samtida framställningar för att beskriva de fattiga och arbetarklassen är historiskt återkommande. Föreställningar om fattiga som odisciplinerade, lata och initiativlösa har t.ex. återkommande lanserats genom historien som ett sätt för personer i en överordnad maktposition (politisk, ekonomisk och/eller kulturell) att tillskriva dem skulden för sin materiellt knappa tillvaro (Davidsson 2015). En outsiderposition i relation till en viss organisation eller social grupp utesluter dock inte att samma person kan inneha en insiderposition i ett annat sammanhang (Crow, Allen & Summers 2001). Kriminellt belastade personer som exkluderas från en nattklubb kan ju exempelvis ha ett exklusivt medlemskap i en annan klubbverksamhet. På så vis är kategorier att förstås som i någon mån rörliga och de tillskrivs olika betydelser i olika kontexter. Samtidigt finns också historiskt mycket segdragna kategoriseringsprocesser (relaterade till exempelvis kapitalism, kolonialism och sexism) vars främsta kännetecken är reproduktion av rådande maktordningar.

12  Ett exempel på hur central konstruktionen av outsiders utifrån dess värsta minoritet är vid exkluderingsprocesser är fenomenet NIMBY, en akronym för not in my backyard (Dear 1992). NIMBY avser boendes protester mot ett planerat byggprojekt i deras närhet vilket uppfattas medföra ökad risk för störande element i grannskapet, t.ex. flyktingförläggningar eller boenden för personer med missbruksproblem. 13  I de brittiska sociologerna Norbert Elias och John L. Scotsons studie Etablerade och outsiders (1965/1999, s. 11) liknas moralisk differentiering vid ”de högre kasternas stigmatisering av de oberörbara i Indien” och ”gruppfördomar”.

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

21


Frida Petersson & Tobias Davidsson

Grundläggande perspektiv III: Institutioner och klientkonstruktioner Ett växande forskningsfält inom socialt arbete riktar en kritisk blick mot det sociala arbetets konkreta praktiker och vad som sker i mötet mellan institutioners ”fotfolk” och hjälpsökande individer (Gubrium & Holstein 2001, Gubrium & Järvinen 2013, Petersson 2013a, Fahnøe 2013).14 Institution syftar här på ”konkreta välfärdsinstitutioner, vars uppgift är att hjälpa, utreda, behandla eller tillhandahålla stöd” (Järvinen & Mik-Meyer 2003a, s. 10, vår översättning), t.ex. socialtjänsten, arbetsförmedlingen eller migrationsverket, vilka här studeras som människobehandlande organisationer (Hasenfeld 2010). Dessa fyller en viktig samhällsfunktion då de utgör länken mellan välfärdsstaten och dess medborgare, samtidigt som deras legitimitet och existens bygger på att de tillgodoser behov hos befolkningen. Kännetecknande för människobehandlande organisationer är att de finansieras med offentliga medel och de professionella gräsrotsbyråkrater som dagligen möter verksamhetens klienter har som huvudsaklig uppgift att ransonera med begränsade resurser (Prottas 1979, Lipsky 1980/2010). Dessa institutionella förutsättningar medför i sin tur konsekvenser för hur arbetet kommer att organiseras och styras (Johansson, Dellgran & Höjer 2015). I arbetet med att avgöra vem som ska bli föremål för organisationens insatser är gränsdragningar mellan kategorier centralt: Är den hjälpsökande berättigad till stöd eller ej? Att socialt arbete är organiserat runt kategorier som ”kriminella”, ”asylsökande” och ”hemlösa” kan betraktas som en organisatorisk nödvändighet, det skulle annars vara svårt att utföra något arbete överhuvudtaget. Problemet är att när mänskliga problem ”översätts till systemspråk” (Järvinen & Mik-Meyer 2003a, s. 10) tenderar individers behov att definieras och be­dömas utifrån först och främst de kategorier och insatser som institutionen har till sitt förfogande. Detta behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med individens egen definition av sin situation eller sina behov. Vilka lösningsförslag som framstår som logiska och passande för en specifik kategori varierar dessutom beroende på den institutionella kontexten. Så kan en 14  Två inflytelserika nordiska antologier på området är den danska At skabe en klient. Institutionelle identiteter i socialt arbejde (Järvinen & Mik-Meyer 2003b) och den finska Constructing social work practices (Jokinen, Juhila & Pösö 1999).

22

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


2  Definitioner och diskussioner om social exkludering som …

diagnos öppna dörrarna till vissa samhälleliga insatser (t.ex. stödboende för personer med samsjuklighet), samtidigt som andra stängs (t.ex. mer fria boendeformer).15 Kategoriseringsarbete inom människobehandlande organisationer är tätt kopplat till språkanvändning och accounts, dvs. ursäktande och rättfärdigande förklaringar (Scott & Lyman 1968), inte minst i professionellas samtal (Antaki & Widdicombe 1998). Språknära analyser av socialarbetares beslutsorienterade samtal har visat att behovsbedömningar i hög grad baseras på (oftast outtalade) moraliska värderingar av huruvida en persons prekära situation är självförvållad eller inte (se t.ex. Egelund 2003). I detta sammanhang är frågan om ansvarsplacering central, dvs. vem som betraktas som ansvarig för ett uppfattat problem (Buttny 1993). Bristfälliga kognitiva förmågor utgör exempelvis ett hinder för att agera rationellt och ansvars­ tagande, vilket kan fungera som en ursäkt för normbrytande beteende. På så vis kan ett regelbrott – t.ex. återfall under en pågående missbruksbehandling – som förklaras med hänvisning till psykisk sjukdom ursäkta klientens handlande. Om ansvaret för återfallet förläggs på klienten rättfärdigas i stället mer disciplinära sanktioner och kontrollåtgärder (se t.ex. Petersson 2013b). Denna moraliska klyvning av klienten motsvaras av de motsatta klientpositionerna ”stackare” och ”skurk” (Sahlin 1994), där stackarens ömkansvärda position rättfärdigar insatser och stöd av olika slag, medan den klandervärda skurken rättfärdigar avslag och sanktioner.16 Den brittiska socialantropologen Mary Douglas (1987) menar att en längtan efter klara kategorier och tydliga gränser utgör en del av vad det innebär att vara människa. Samtidigt är det detta som institutioner hjälper oss att göra, t.ex. att avgöra vem som är skyldig till ett brott, berättigad bidrag, 15  Stanley Cohen (1985/2007) menar att den ökade specialiseringen och klassificeringen inom välfärdsstatens olika organisationer som pågått sedan början av 1970-talet – inte minst ambitionen att bredda insatser och arbeta förebyggande – leder till att personer som bedöms som ”för tunga” sorteras ut och exkluderas. Nya system skapas för att hantera dessa klienter, dessa system klassificerar och specialiserar sig i sin tur, varför processen fortsätter i s.k. feedback-loops. 16 Huruvida sociala problem bör betraktas som orsakade av individuella brister eller samhälleliga förhållanden är en historiskt återkommande socialpolitisk fråga vilken ligger nära den om sociala myndigheters behovsbedömning. Kategorisering av klienter som ärliga– oärliga, värdiga–ovärdiga och oförskyllt–självförvållat fattiga har genom historien, och även i dag, legat till grund för beslut om huruvida enskilda sökanden ska berättigas understöd eller bidrag (se Davidsson 2015).

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

23


Profile for Smakprov Media AB

9789144109824  

9789144109824  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded