Issuu on Google+

s Perspektiv på musik i förskolan s Musikdidaktik i förskolan s Musikaliska fältstudier i förskolan

Bim Riddersporre är fi l dr i psykologi, leg psykolog, leg logoped samt universitetslektor och prodekan vid Malmö högskola. Johan Söderman är musiker, musik- och svensklärare och fi l dr i musikpedagogik. Han är även universitetslektor vid Malmö högskola.

MUSIKVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN

Ett flertal musikforskare har bidragit med inspirerande texter: om bland annat förskolornas dominerande sångkanon, om hur man planerar en musik- och dansprofi l på sin förskola, och om att låta förskolebarn spela fiol enligt Suzuki-metoden eller använda dator för att skapa egen musik. Boken vänder sig till blivande förskollärare, personal i förskolan samt föräldrar och andra som möter barn i förskoleåldern.

Riddersporre & Söderman (red.)

BARN SOM BÖRJAR FÖRSKOLAN har många erfarenheter av musik. Redan i fosterlivet har de hört musik och sång, som riktigt små har de blivit lugnade och tröstade av vaggvisor och de känner väl igen den musik de har hört ofta. I förskolans läroplan tydliggörs också musikens stora betydelse, både som mål och medel i verksamheten. Musikvetenskap för förskolan presenterar den mångfasetterade kunskap som finns om barn och musik. Bokens kapitel delas in i tre delar:

MUSIKVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN

ISBN 978-91-27-13234-4

9 789127 132344

Riddersporre.Persson.Musikvet.forskolan.Hela8.indd 1

Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.)

4/23/12 2:53 PM


Musikvetenskap fรถr fรถrskolan_120424.indd 2

2012-04-26 13.02


Innehåll

Medverkande författare  9 Inledning  11

DEL 1 Perspektiv på musik i förskolan

  17

1. Barns tidiga upplevelser av musik  21 av Bim Riddersporre En trygghet för det ofödda barnet  22 Rytm, turtagning och goda sekvenser  23 Nu sjunger vi – för lust och tröst!  26

Att sjunga själv  27 Musik och förskolebarn – fortsättning på en lång historia  28 Bruksmusik – skapad i stunden och för stunden  29 Barns improviserade sjungande  29 Ett dubbelt skapande – att sjunga och rita  30 Det går lättare om man sjunger  31 Att ta texten i egna händer  33

Avslutning  33

2. Barnmusik eller musik för barn  37 av Johan Söderman Musikaliska värderingar och distinktioner  38 Forskning kring musik och barn  40 Hur en musikkanon förmedlas och uppstår  42 Vuxenvärldens djurfixering  44 Moralpanik över populärmusiken  44 Barndomens musikupplevelser och härmandet som lärande  47 Mot en musikliberal förskolepedagogik  48 Matnyttiga musikaktivitetstips  49

Avslutning  50

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 5

2012-04-26 13.02


3. Kvalitet och kompetens i den pedagogiska musikverksamheten  53 av Claes Ericsson och Monica Lindgren Förskolan som diskursiv praktik  55 Kvalitet som något subjektivt  56 Lärarkompetens eller bristande kunskaper?  58 Skyddad verkstad eller obekväm aktivitet?  60

Omvärldens dubbla budskap  60 Avslutning  62

DEL 2 Musikdidaktik i förskolan

  65

4. Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn  69 av Cecilia Ferm Thorgersen Musik som kunskap i förskolan  70 Olika dimensioner av musikalisk kunskap  71

Musikaliskt lärande och kommunikation  73 Musikdidaktik på fenomenologisk grund – vad gör pedagogen?   74 Planering av musikalisk verksamhet   76 Genomförande av musikalisk verksamhet  79

Avslutning  84

5. Musik som fast hållpunkt  87 av Sven-Erik Holgersen Musiken i förskolan: tre historiska nedslag  88 Ett fokuserat och inkluderande musikbegrepp  91 En lyssnarsituation  92

Ett flerdimensionellt meningsbegrepp   94 Vilja och mod till att låta sig inkluderas  96 Den musikaliska närvaron  98 Fascination och inklusion  100 Avslutning  102

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 6

2012-04-26 13.02


6. Förskolebarn och instrumentalspel  105 av Maria Calissendorff Lärarkompetens  106 Tidigt lärande  107 Föräldraengagemang  108 Övning  109 Spela i grupp  111 Suzukimetoden  111

Transfereffekter  113 Lärstilar  114 Strategier  116

Instrumentalspel på förskolan  116 Avslutning  117

DEL 3 Musikaliska fältstudier i förskolan

  119

7. Musikstunden – sång, spel och rörelse  123 av Ylva Holmberg Förskolorna Havsvågen, Solstrålen och Trädet  124 Aktivitetsformer och arbetssätt  125 Reproducerande sång  126 Undersökande instrumentspel  128 Reproducerande och undersökande rörelse  130

Avslutning  133 Didaktiska överväganden  134

8. Att starta musikprofil i förskolan  139 av Anna Ehrlin En dag på förskolan Stjärnfallet  140 En musik- och dansprofil växer fram  141 Med utgångspunkt i barnens spontana sång och spel  144 Alla har något att bidra med  147 Flerspråkighet och mångfald i förskolan  150 Avslutning  152

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 7

2012-04-26 13.02


9. ”Jag kan alltid göra en ny låt!”  155 av bo nilsson Barns musikskapande  155 Ett barnperspektiv på barns musikskapande  156

Musikaliskt skapande och kreativitet ur ett ekokulturellt perspektiv  158 Situationellt perspektiv  158 Muntlig praktik  159 Lek och flow  159

Barns musikaliska skapande med digitala verktyg  161 Datorn och synten i förgrunden  162 Fantasier och känslor i förgrunden  163 Spelandet i förgrunden  165 Musiken i förgrunden  166 Uppgiften i förgrunden  167

”Barn musicerar hela tiden” – musikaliska yttringar i förskolan  168 Avslutning  171

Referenser  175

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 8

2012-04-26 13.02


Medverkande författare

är utbildad cello- och pianolärare och har under många år undervisat förskolebarn i instrumentalspel enligt Suzukimetoden. Hon disputerade år 2005, inom musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning, med en avhandling om förskolebarn som lär sig spela fiol. Hennes forskningsintresse är lärstilar, multimodala redovisningsformer och musik-/kulturskolor. Maria Calissendorff arbetar som lektor i musikpedagogik vid Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) och vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH). MARIA CALISSENDORFF

är doktorand i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning vid Musikhögskolan, Örebro Universitet, där hon också tillhör forskarskolan Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik. Hon är grundskolelärare för år 1–7. Hennes forskning är inriktad på musik i förskolan i en flerspråkig miljö. ANNA EHRLIN

är fil dr i musikpedagogik, docent i utbildningsvetenskap, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och gästprofessor i musikpedagogik vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Hans forskningsområden är skola och lärarutbildning med särskilt fokus på estetisk verksamhet och frågor relaterade till identitet, styrning och kunskapsbildning. CLAES ERICSSON

är fil dr i musikpedagogik, docent i musikpedagogik samt universitetslektor i estetiska lärprocesser vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet. Hon är även gästprofessor i musikpedagogik vid Musikhögskolan Ingesund vid Karlstads Universitet. Hennes forskningsområden är estetisk kommunikation och holistiskt musikaliskt lärande i grundskola och högre musikutbildning, musiklärarutbildning, samt musikpedagogisk filosofi med grund i livsvärldsfenomenologi. CECILIA FERM THORGERSEN

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 9

2012-04-26 13.02


10

är PhD i musikpedagogik, lektor vid Institut for Uddannelse og Pædagogik (DPU) vid Aarhus Universitet, Campus Emdrup. Han undervisar i musikpedagogik, musikpsykologi och forskningsmetod på kandidat- och forskarnivå, och hans forskningsområden är musikalisk inlärning och utveckling samt musiklärarutbildning. SVEN-ERIK HOLGERSEN

är förskollärare och rytmikpedagog, adjunkt i utbildningsvetenskap med inriktning mot musik och rörelse, vid Lärande och samhälle, Malmö högskola. Hon är doktorand, vid den nationella forskarskolan Barndom, lärande och ämnesdidaktik, och intresserar sig för musikstunden i förskolepraktik ur ett didaktiskt perspektiv. YLVA HOLMBERG

är fil dr och docent i musikpedagogik vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Hon har under många år varit verksam som musiklärare inom skola och lärarutbildning och hennes forskning inriktas mot frågor om barns och ungas lärande inom konstarterna. MONICA LINDGREN

är fil dr i musikpedagogik och universitetslektor i pedagogik vid Sektionen för lärande och miljö, Högskolan Kristianstad. Han har mångårig erfarenhet av musikundervisning inom skola och lärarutbildning och ansvarar för pedagogikämnet på folkhälsopedagogiska programmet. Bo Nilsson forskar om barns musikskapande, barn- och ungdomskultur samt om musik och kultur i samband med olika slag av funktionsnedsättning. BO NILSSON

är fil dr i psykologi, leg psykolog, leg logoped samt universitetslektor och prodekan vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Där är hon verksam i forskningsmiljön Barndom, lärande och ämnesdidaktik. BIM RIDDERSPORRE

är musiker, musik- och svensklärare och fil dr i musikpedagogik. Johan Söderman är även universitetslektor vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Där är han verksam vid institutionen för Barn, unga och samhälle. JOHAN SÖDERMAN

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 10

2012-04-26 13.02


Inledning

stor roll i barns liv och den har en självklar betydelse för arbetet i förskolan. Förskolan har en lång tradition av att anamma det fria skapandet, vilket går tillbaka till den tyske pedagogen Friedrich Fröbels (1782–1852) idéer om det skapande barnet, allsidig utveckling och lekens betydelse. Fröbel beskrivs ofta som den moderna förskolans fader; och han var också den som startade den första förskollärarutbildningen under 1800-talets inledande hälft. Förskolan är den första delen av utbildningssystemet. Den är en egen skolform, men till skillnad från grundskolan frivillig – även om de allra flesta barn vistas där under flera år. Numera är förskolan ett utbildningsprojekt med ett kunskapsuppdrag som lyfts fram mer än tidigare. Verksamheten regleras i skollagen och genom den läroplan för förskolan som reviderats år 2010. Ett tydligare fokus läggs nu på kunskap, dokumentation och pedagogisk utveckling, vilket i sin tur ställer en del nya krav på dem som arbetar i förskolan. Det finns ett växande behov av kompetensutveckling för förskollärare. Den reviderade läroplanen (Lpfö 98) skriver fram en tydligare ansvarsfördelning för verksamheten i förskolan, än vad som tidigare varit fallet. Det görs en tydlig uppdelning mellan det ansvar som vilar på förskolläraren och det som vilar på arbetslaget. Förskolläraren behöver en rad mer eller mindre nya kompetenser. När kraven på förskollärares kompetens förändras har detta en direkt inverkan på utbildningen av nya förskollärare. Den utbildning som ges måste möta de krav som ställs. När det gäller utbildningen av förskollärare genomgår denna sedan ett antal år, liksom många andra professionsutbildningar, en tydlig akademisering. Det innebär bland annat att innehållet ska vara baserat på forskning och beprövad verksamhet. Yrkeskunnande MUSIK SPELAR EN

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 11

2012-04-26 13.02


M usikvetenskap för förskolan

12

ska alltså gå hand i hand med en teoretisk förståelse och kännedom om den kunskapsutveckling som sker. Det är inte bara nyutbildade förskollärare som måste utveckla dessa kompetenser, det gäller naturligtvis i lika hög grad för dem som redan är yrkesverksamma. Men här handlar det i stället om fortbildning för att möta det som är nytt. Allt detta gör att det ställs tydligare krav även på den litteratur som vänder sig till utbildning och fortbildning av förskollärare och arbetslag. I boken Utbildningsvetenskap för förskolan (2010) tar en rad forskare och lärarutbildare ett brett grepp om den vetenskapliga basen för förskolans ”nya” uppdrag. I denna bok, Musikvetenskap för förskolan, fördjupas en mycket viktig aspekt av förskolans arbete och uppdrag, nämligen musiken. Under läroplanens avsnitt 1. Förskolans värdegrund och uppdrag står följande intressanta stycke: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.

Detta stycke speglar väl de olika sätt att betrakta musik i förskolan som kommer till uttryck i denna bok. Här finns exempel på musik som en del av innehållet i förskolan, men även exempel på musikens funktion som pedagogiskt arbetssätt och metod. Barns eget skapande med hjälp av digital teknik är fokus i ett kapitel, medan musiken som röd tråd genom hela verksamheten presenteras i ett annat. Det finns naturligtvis många sätt att närma sig begrepp som musik, vetenskap och musikvetenskap. Vi har valt att låta en rad författare komma till tals med sina sinsemellan väldigt olika infallsvinklar, utgångspunkter och teorier. Men ett har de

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 12

2012-04-26 13.02


Inledning

13

gemensamt: De placerar sina bidrag i en väldigt speciell kontext, nämligen förskolan. Detta gör att begreppen ovan dessutom berikas med sammanhang och aspekter som är starkt förknippade med förskolan, dess verksamhet och uppdrag. Alla barns likvärdiga rätt att få utveckla olika redskap för kommunikation och utveckling, liksom förskolans roll att utjämna sociala och andra orättvisor, är centrala här. Musiken, vetenskapen och den betydelse vi ger musikvetenskap i detta sammanhang betraktas alltså i ljuset av förskolan både som möjligheter och utmaningar. Därför har vi kallat boken Musikvetenskap för förskolan. En bok om musikvetenskap i förskolan skulle däremot snarare tagit sin utgångspunkt i musikpedagogiska praktiker eller fokuserat på barns lärande. I den här boken har vi tagit ett bredare grepp och valt att inkludera bland annat barns relationella utveckling, värderingar av musik, betydelsen av digitala medier, samt speglat olika diskurser och ställningstaganden. På detta sätt visar vi på en möjlighet att se musik som både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande, så som läroplanen föreskriver. Vi vill även sätta in själva förskolan i ett sammanhang där familj, utbildningspolitik, samhälleliga värderingar och socioekonomisk ojämlikhet påverkar och påverkas. Förskolan kan, som få andra samhällsinstitutioner, både komplettera och kompensera för barns olika livsvillkor. Förskolan ska vila på demokratisk grund. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I detta viktiga uppdrag har musiken en mycket stor betydelse. Vi hoppas kunna bidra till inspiration och lust för detta arbete i Musikvetenskap för förskolan. Det är viktigt att betona i sammanhanget att musikvetenskap även är en universitetsdisciplin, alltså ett etablerat ämne på universitet och lärosäten, och det har en lång tradition. Ämnet speglar inte bara musikens historia utan behandlar även till exempel aspekter som musikens roll i samhället. Universitetsämnet musikpedagogik har funnits i cirka femton år i Sverige; som mer praktiskt betonat ämne har musikpedagogik funnits som inslag i utbildningarna till musiklärare vid olika musikhögskolor. Till

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 13

2012-04-26 13.02


14

M usikvetenskap för förskolan

skillnad från många musikvetare har musikpedagogiska forskare ofta en bakgrund som musiklärare. Vi är väl medvetna om pågående och historiska positioneringar mellan de två ämnena – och i denna bok medverkar författare från både det musikvetenskapliga och det musikpedagogiska fältet. Eftersom vår bok finns i en serie där de tidigare böckerna heter Utbildningsvetenskap för förskolan och Utbildningsvetenskap för grundskolans tidigare år refererar även musikvetenskap till ordet utbildningsvetenskap. Bokens titel förhåller sig alltså först och främst till utbildningsvetenskap och till den pågående akademiseringen av förskolan som även gäller musikaktiviteterna och alltså inte till universitetsdisciplinen musikvetenskap. Det finns en allt större medvetenhet om att barn har rätt till att få uttrycka sig med sång. Från Malmö högskola drivs sedan några år tillbaka projektet ”Rösträtt” som handlar just om barnets rätt till sin egen sångröst. Projektet driver olika aktiviteter, till exempel fortbildning av verksamma förskollärare och opinionsbildning. En av grundpelarna i ”Rösträtt” är antagandet att alla människor kan sjunga bara man får chansen att utveckla sin musikalitet, och att det är genom sociala faktorer man stimuleras musikaliskt. Detta är ett i raden av många exempel på hur musik i olika skolformer under senare årtionden har ifrågasatt och utmanat äldre föreställningar kring musikalitet. Vi hoppas att denna bok bidrar till en större medvetenhet om musikens betydelse för barns utveckling och fördjupar förskollärarnas musikaliska förståelse. Bim Riddersporre och Johan Söderman Malmö 2012

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 14

2012-04-26 13.02


Musikvetenskap fรถr fรถrskolan_120424.indd 15

2012-04-26 13.02


Musikvetenskap fรถr fรถrskolan_120424.indd 16

2012-04-26 13.02


DEL 1

Perspektiv på musik i förskolan

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 17

2012-04-26 13.02


18

sträcker entusiastiskt upp händerna i luften. Det är samling och barnen får själva föreslå sånger. Det blir rockiga versioner av Imse Vimse Spindel, Här kommer Pippi Långstrump och så en ny schlagerlåt som många av barnen tycker om. En av förskollärarna kompar skickligt och lyhört på gitarr och barnen spelar på olika rytminstrument. Ljudnivån är hög, engagemanget och glädjen påtaglig. Barnen är vana vid att musiken finns som en aspekt av det mesta som är roligt och viktigt i förskolan. Tänk bara när någon fyller år och alla de andra sjunger för en, eller hur roligt det är att sjunga Luciasången eller Idas sommarvisa. Ja, musik och förskola är så starkt sammanlänkade att de nästan inte kan betraktas var för sig. I förskolan, liksom i barnens egna liv, har musiken många olika roller och funktioner. Barnets känslomässiga anknytning till föräldrarna, deras sociala relationer, utveckling och mognad är oupplösligt förknippade med musik. Här är det musiken som uttrycksform som står i fokus, inte musik förknippad med konstnärlighet eller skicklighet i utövandet. Bim Riddersporre skriver i kapitel 1 Barns tidiga upplevelser av musik om att barn kommer till förskolan med en mängd musikerfarenheter av olika slag. I förskolan gäller det att möta, ta tillvara och bygga vidare på all denna erfarenhet.   Musik finns överallt i samhället, i olika former och genrer. Johan Söderman tar i kapitel 2 Barnmusik eller musik för barn upp det faktum att musik är föremål för samhälleliga värderingar och därmed rangordnas av olika grupper på skilda sätt. Detta sätter spår även i förskolans musikval och musikaliska aktivitet. Hur förhåller sig förskolans syn på vad som är bra musik till barnens egen syn, eller till deras föräldrars? Är det säkert att barn gillar barnvisor bäst, eller väljer de kanske musik utifrån något EN GRUPP BARN

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 18

2012-04-26 13.02


19

annat perspektiv än sin egen ålder? Här kommer musikens roll i identitetsutvecklingen in som något centralt. I det tredje kapitlet Kvalitet och kompetens i den pedagogiska musikverksamheten utmanas en syn på kompetens och kvalitet, som enligt Monica Lindgren och Claes Ericsson härskar inom lärarutbildning och skola. De kallar detta synsätt för ”alla-kan”. De gör en kritisk granskning av vad detta synsätt kan ha för bakgrund och få för konsekvenser. Här lyfts den diskurs fram som ser musik främst som ett socialt kitt och en form av terapi för både barn och förskollärare vilken hjälper dem att komma över sin musikaliska osäkerhet. ”Alla kan, så var inte blyg! Läraren kan inte heller spela eller sjunga.” Tanken om att det inte är viktigt för en förskollärare att ha musikalisk kunskap och kompetens ställs mot synsätt inom andra kunskapsområden i förskola och skola, där just skicklighet och kompetens är normen. Förhoppningsvis ger denna första del av boken upphov till såväl reflektion som diskussion. För även om det inte finns något som är absolut rätt eller fel, behöver man hitta sitt eget förhållningssätt i arbetet med musik i förskolan.

o

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 19

X

8 2012-04-26 13.02


Musikvetenskap fรถr fรถrskolan_120424.indd 20

2012-04-26 13.02


o

Barns tidiga upplevelser av musik AV BI M RI DDER SP ORR E

Barn kommer till sin första dag i förskolan med en mängd erfarenheter av musik i olika former. Redan i moderlivet kan de uppfatta och lyssna på mamma och pappa som sjunger. Barn hör musik genom olika medier och de sjunger, spelar och dansar till sina favoritlåtar när de kommit upp lite i ålder. Musiken genomströmmar ett barns liv på många plan. Det är också en stor del av förskolans verksamhet.

med en enorm drivkraft hos de barn och vuxna som möts där. Tillsammans med barn gäller det att ha sinnena öppna och blicken fokuserad på det som är. Samtidigt är en viktig del av förskolans uppdrag inriktad på den framtid barnen går till mötes, och på att rusta dem så bra som möjligt för denna. Inte konstigt då att man ibland riskerar att tappa bort det historiska perspektivet på varje barns unika erfarenheter. I detta kapitel finns dessa tidiga erfarenheter närvarande i texten; med en förhoppning om att öka eller behålla den nyfikenhet och förundran som man, som vuxen deltagare, kan känna inför de musikrelaterade kompetenser barnen har med sig redan när de kommer till förskolan. I FÖRSKOLAN HÄRSKAR NUTIDEN

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 21

2012-04-26 13.02


Perspektiv på musik i förskolan

22

En trygghet för det ofödda barnet Föräldrar och deras nyfödda barn ger ibland intryck av att känna varandra riktigt bra efter att ha ”umgåtts” under graviditeten och skapat mängder av erfarenheter av varandra. Men ibland ser det ut som om föräldrar och deras nyfödda måste börja ända från början för att hitta ett bra sätt att vara tillsammans. Det finns oändligt många saker som kan spela in för att underlätta eller försvåra kommunikationen, men bland de möjligheter som finns för att skapa en god start hör flera grundläggande musikaliska element. Ljud och rytm är källor till stimulans och kunskap om världen, även innan vi föds. Som en metronom markerar mammans hjärtljud och rytm för det ofödda barnet vad som händer. Lugn och regelbunden rytm beförälder och barn rättar att nu vilar vi, medan en plötslig förändring mot stegrad intensitet visar att det händer något som väcker känslor. Förälder och barn lär känna varandra och barnet lär sig att notera likheter och skillnader. Tystnad skiljs från ljud, tal från musik och så vidare. Många barn kommer faktiskt till världen med stor erfarenhet av musik. De flesta blivande föräldrar pratar med sitt barn under graviditeten, och det gör de rätt i. Barnet har redan redskap för att kunna uppleva en sådan form av tidig samvaro. Under de tre sista månaderna i moderlivet är barnets hörsel fullt utvecklad! Barnet lär sig känna igen röster, främst mammans (DeCasper & Fifer, 1980), genom att både uppfatta särdragen i hennes röst och i det språk hon talar: Amir och Eva väntar sitt första barn. Nu har barnet börjat sparka och röra sig inne i livmodern. För Eva känns det tydligt men även Amir kan känna barnet röra sig genom att lägga händerna på Evas mage. De har läst att barn kan lära sig att känna igen sånger och melodier redan innan de föds. Detta vill de pröva! Eva sjunger sången om Trollmor som lägger de elva små trollen och binder fast dem i svansen, medan Amir

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 22

2012-04-26 13.02


Barn s t i d i g a u p p l e v e l se r av mu si k

23

gör en egen melodi till sitt barn. Han spelar den på sin gitarr varje dag. Denna dagliga vana har inte bara en betydelse för det musikaliska, utan är ett sätt att närma sig sitt barn och sitt föräldraskap. Barnet lär sig rutinen ganska snabbt. När Eva lägger sig för att vila lite på kvällen och sjunger blir barnet först upplivat och rör sig sedan lugnt. Efter ett tag tycker Eva att rörelsen kommer innan hon börjat sjunga, som en förväntan om vad som ska komma. När barnet är nyfött upplever föräldrarna att Trollmor och gitarrmelodin är det som fungerar allra bäst för att lugna eller hjälpa barnet att komma till ro. Senare, upp mot ettårsdagen, ber barnet varje dag, genom att peka och skratta, sin pappa att spela på gitarren och blir särskilt glad om det är ”rätt” melodi. Musiken stärker relationen, och den förmedlar en känsla av samhörighet.

Föräldrar känner ofta på sig att deras spädbarn minns melodier de sjungit för sitt barn under graviditeten och när barnet var nyfött. Detta är alldeles riktigt. Om man sjunger eller spelar en melodi regelbundet under några veckors tid kommer barnet att känna igen den (Saffran m.fl., 2000). Långt innan barnet egentligen själv sjunger är det med andra ord en riktigt kvalificerad och minnesgod lyssnare. Minnet sträcker sig dessutom över viss tid, så att en melodi fortsätter att vara välbekant för barnet även om det gått flera veckor sedan det bekantade sig med den. Detta är en vetskap som många föräldrar har rent intuitivt, medan andra förvånas över sådan information och kanske också inspireras i samspelet med barnet. För medarbetare i förskolan betyder det med andra ord att barnet inte kommer tomhänt dit, utan sedan länge bygger sina egna, unika erfarenheter även av musik.

Rytm, turtagning och goda sekvenser Det späda barnets anknytning till de människor som är viktigast, ofta föräldrar, är en god grund för både fortsatt utveckling

Musikvetenskap för förskolan_120424.indd 23

2012-04-26 13.02


s Perspektiv på musik i förskolan s Musikdidaktik i förskolan s Musikaliska fältstudier i förskolan

Bim Riddersporre är fi l dr i psykologi, leg psykolog, leg logoped samt universitetslektor och prodekan vid Malmö högskola. Johan Söderman är musiker, musik- och svensklärare och fi l dr i musikpedagogik. Han är även universitetslektor vid Malmö högskola.

MUSIKVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN

Ett flertal musikforskare har bidragit med inspirerande texter: om bland annat förskolornas dominerande sångkanon, om hur man planerar en musik- och dansprofi l på sin förskola, och om att låta förskolebarn spela fiol enligt Suzuki-metoden eller använda dator för att skapa egen musik. Boken vänder sig till blivande förskollärare, personal i förskolan samt föräldrar och andra som möter barn i förskoleåldern.

Riddersporre & Söderman (red.)

BARN SOM BÖRJAR FÖRSKOLAN har många erfarenheter av musik. Redan i fosterlivet har de hört musik och sång, som riktigt små har de blivit lugnade och tröstade av vaggvisor och de känner väl igen den musik de har hört ofta. I förskolans läroplan tydliggörs också musikens stora betydelse, både som mål och medel i verksamheten. Musikvetenskap för förskolan presenterar den mångfasetterade kunskap som finns om barn och musik. Bokens kapitel delas in i tre delar:

MUSIKVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN

ISBN 978-91-27-13234-4

9 789127 132344

Riddersporre.Persson.Musikvet.forskolan.Hela8.indd 1

Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.)

4/23/12 2:53 PM


9789127132344