Page 1

1+2

Maria Bengtsson Ulla Lundström

Medicin För att vårda människor måste vi ha kunskap om den friska människan så att vi förstår och ser samband när hon blir sjuk. Vi måste ha kunskaper i anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi.

Medicin 1+2 har ett tydligt upplägg med fri­— stående kapitel, instuderingsfrågor och förteckning över den medicinska terminologin.

Maria Bengtsson

Ulla Lundström

Författarna är vårdlärare med lång erfarenhet inom såväl gymnasienivå som högskole- och universitetsnivå.

Medicin 1+2

Medicin 1+2 och är främst riktad till Vård- och Omsorgs­programmets kurser Medicin 1 och 2 och täcker ämnesplanerna för Gy 2011. Boken kan med fördel även användas inom andra utbildningar och som uppslagsbok.

Medicin 1+2

Maria Bengtsson Ulla Lundström


Innehåll 1. Anatomi och Fysiologi

4.9

Rörelseorganens sjukdomar 251

4.10 Endokrina sjukdomar 264

1.1

Cell och vävnad 6

1.2

Hud, hår, naglar och slemhinnor 15

1.3

Nervsystemet 20

1.4

Sinnesorganen 33

1.5

Cirkulationsorganen 39

1.6

Andningsorganen 53

1.7

Rörelseorganen 60

1.8

Endokrina organ 71

5.1

Läkemedel och läkemedelsanvändning 324

Mag-tarmorganen 83

5.2

Läkemedelsadministrering 335

1.10 Urinorganen 93

5.3

Farmakokinetik 345

1.11 Könsorganen 102

5.4

Farmakodynamik – hur läkemedel

2. Mikrobiologi

5.5

Dosering av läkemedel 353

5.6

Biverkningar och interaktioner 358

5.7

Speciell farmakologi 361

1.9

4.11 Magtarmkanalens sjukdomar 274 4.12 Urinorganens sjukdomar 282 4.13 Infektionssjukdomar 293 4.14 Psykiska sjukdomar, psykiatri 312

5. Farmakologi

utövar effekt 351

2.1

Mikroorganismer 112

2.2 Smitta och smittspridning 121 2.3 Hygien och förebyggande av smitta 128 2.4 Kroppens försvar och immunologi 134

6. Olycks- och katastrofberedskap 6.1

3. Sjukdomstecken och undersökningar 3.1

Iakttagelser av vitala kroppsfunktioner och sjukdomstecken 144

3.2

Undersökningar och provtagningar 167

katastrofer 403 6.3 Brandsäkerhetsarbete 410

7. Historik 7.1

4. Vanliga sjukdomstillstånd

Medicin 1+2.indb 4

4.1

Tumörsjukdomar 186

4.2

Hudens sjukdomar 199

4.3

Nervsystemets sjukdomar 205

4.4

Ögats sjukdomar 220

4.5

Örats sjukdomar 225

4.6

Cirkulationsorganens sjukdomar 228

4.7

Andningsorganens sjukdomar 239

4.8

Allergisjukdomar 246

Olyckfallsvård 382

6.2 Samhällets hjälpinsatser vid olyckor och

Milstolpar inom medicinsk historia 416

8. Anatomibilder 9. Terminologi

427

449

Register 458 Bildförteckning 463

2016-05-12 13:55


1 Anatomi och Fysiologi Medicin 1

Medicin 2

Människokroppens uppbyggnad och utveckling samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd, försvar och fortplantning.

Människokroppens uppbyggnad med fördjupning i dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd, försvar och fortplantning.

Medicinsk terminologi.

Medicinsk terminologi. Fysiologiska processer med utgångspunkt i hälsa. Vatten-, elektrolyt-, syrabas- och näringsbalans.

Medicin 1+2.indb 5

2016-05-12 13:55


1.1 Cell och vävnad cell – lat. cyto, den minsta delen av kroppen

Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. I kroppen finns cirka hundratusen miljarder celler. Varje cell är en egen levande enhet med egen ämnesomsättning, förmåga till fortplantning och förökning. Cellen är retbar och reagerar på omgivningen och har en mer eller mindre uttalad rörelseförmåga. Det finns många olika slags celler i vår kropp, t.ex. muskelceller, blodceller, hjärnceller, benceller och äggceller. Cellerna har olika utseende och funktion beroende vilka uppgifter de har. Gemensamt för alla celler är att de är mycket små. Kroppens minsta cell är en blodcell och dess största cell är en äggcell. Stamceller kallas omogna och är ännu ej färdigutvecklade celler som inte hunnit få sin specialisering.

Spermie

Äggcell

Nervcell

Röd blodkropp

Fettcell

Tillsammans bygger cellerna upp kroppens vävnader. Exempelvis bygger olika slags muskelceller upp muskelvävnaden och fettceller bygger upp kroppens fettvävnad. Vävnaderna bildar sedan olika organ, som lungor, njurar och hjärna. Andra celler är helt fria från varandra och rör sig fritt, t.ex. blodceller.

Celler DNA – eng. deoxyribonucleic acid, kemiskt ämne som är bärare av ärftlig information]

En cell består till största delen, cirka ‚ƒ procent, av vatten. Resten av cellen består av proteiner, fetter, kolhydrater samt arvsmassan DNA. Även om celler har olika utseende beroende på vilka uppgifter de har, så är de i huvudsak uppbyggda på samma sätt.

6

Medicin 1+2.indb 6

Anatomi

2016-05-12 13:55


Cellmembran Cellmembranet är en tunn hinna som omger varje cell. Membranet består av fett och protein och skyddar cellen mot omgivningen. I cellmembranet finns små hål som gör att ämnen som cellen behöver, eller som den önskar bli av med, kan passera. Även större molekyler kan transporteras över membranet med hjälp av specialiserade transportproteiner.

molekyl – flera atomer som sitter ihop på ett speciellt sätt

Passiv transport

För att koncentrationen av molekyler ska vara samma på båda sidor om membranet passerar molekyler cellmembranet genom diffusion eller osmos. Diffusion innebär att små molekyler passerar för att utjämna koncentrationsskillnaden. Osmos innebär att vatten passerar för att utjämna koncentrationsskillnaderna. Vid osmos och diffusion åtgår ingen energi och passagen över cellmembranet benämns därför passiv transport.

Vid diffusion passerar molekyler cellmembranet.

Aktiv transport

För att få in olika ämnen i cellen kan cellmembranet också dra in det i cellen genom s.k. endocytos. Cellen kan även bli av med ämnen som den inte längre vill ha genom att skicka ut det ur cellen genom s.k. exocytos. Dessa två passager över cellmembranet är en aktiv process för vilken det åtgår energi.

Vid osmos passerar vatten cellmembranet.

Energi uppstår inne i celler genom att natrium och kalium snabbt pumpas mellan cellens in- och utsida och detta leder till en elektrisk spänning mellan cellens ut- och insida.

Cytoplasma Cytoplasma är den trögflytande vätska som finns innanför cellmembranet. Cytoplasma består huvudsakligen av vatten, men även flera olika cellorganeller med skilda uppgifter för att klara cellens liv.

Anatomi

Medicin 1+2.indb 7

7

2016-05-12 13:55


Cellorganeller De viktigaste cellorganellerna är mitokondrier, ribosomer, det endoplasmatiska nätverket med golgiapparaten samt lysosomer. endoplasmatiskt nätverk cellkärna golgiapparat

ribosomer

cytoplasma mitokondrie cellmembran

lysosom

Mitokondrier

Mitokondrie

Cellens kraftverk, mitokondrierna, utvinner energi från glukos som transporteras in i cellen. Glukosen kommer från de kolhydrater vi äter. När de energirika ämnena med hjälp av syre spjälkas i en förbränningsprocess, så utvinns energi och värme som cellen kan använda för arbete. I celler där det behövs mycket energi t.ex. i muskelceller finns massor av mitokondrier. Restprodukterna av mitokondriernas förbränning är koldioxid och slaggprodukter. Dessa transporteras ut ur cellen genom cellmembranet och utsöndras genom vissa av kroppens organ. Ribosomer

Ribosomer har till uppgift att bygga ihop proteiner på det sätt som cellen vill ha. Byggstenarna är aminosyror som transporteras in i cellen och har sitt ursprung i de proteinrika livsmedel vi äter.

8

Medicin 1+2.indb 8

Anatomi

2016-05-12 13:55


Endoplasmatiska nätverket

Det endoplasmatiska nätverket har flera funktioner men är främst ett transportsystem. Det kan liknas vid ett kanalsystem som förbinder cellens olika delar, från cellmembranet till kärnan. I detta system transporteras ämnen, exempelvis proteiner, inom cellen. Golgiapparaten

En del av de proteiner som tillverkats i ribosomerna förpackas i Golgiapparaten och transporteras via det endoplasmatiska nätverket ut ur cellen. Lysosomer

Lysosomer är cellens renhållningssystem som städar i cellen genom att bryta ner gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, t.ex. mikroorganismer.

Golgiapparaten

Cellkärnan Längst in i cellen finns cellkärnan. Den innehåller arvsmassan, DNA, som är unik för varje person. DNA innehåller information om proteiner som kan tillverkas i cellen. På så sätt styr DNA cellens olika funktioner. DNAmolekylerna kopieras vid celldelning för att kunna skapa likadana celler. DNA I CELLKÄRNAN

Cellkärnan

Kromosom

DNA-spiral

Cellkärnan innehåller kromosomer som består av DNA med genetisk information.

Anatomi

Medicin 1+2.indb 9

9

2016-05-12 13:55


Celldelning Det finns två olika typer av celldelning: mitos och meios. Mitos

Mitos kallas den vanliga celldelning som sker efterhand hos kroppens alla celler. De flesta celler har en bestämd livslängd. Vid celldelning uppstår från en cell två helt identiska nya celler. Det bildas hela tiden nya celler genom delning och olika celler delar sig olika ofta. En nervcell kan leva upp mot “ƒƒ år medan en vit blodcell endast lever i några dagar. Cellens information finns i kromosomer som ligger i cellkärnan. Människan har normalt ”• kromosomer. Innan den egentliga celldelningen startar kopieras de ”• kromosomerna och bildar två identiska hälfter. Kärnmembranet löses upp och kromosomerna lägger sig på en rad med hjälp av centrioler som utövar en dragningskraft på kromosomerna. Centriolerna får kromosomerna att dela sig åt var sitt håll och cellen delar sig därefter. De två nya cellerna kommer då att bära på identiskgenetisk information. Ett nytt kärnmembran omsluter kromosomerna och nya cellorganeller bildas.

Mitosens olika steg.

cellkärna

kromosom

membranet upplöses

Dottercell 46 kromosomer

Dottercell 46 kromosomer

Meios

Meios, reduktionsdelning, innebär halvering av kromosomantalet. Meios sker vid bildandet av könsceller för att möjliggöra genetisk information från både mamman och pappan. Därför innehåller våra könsceller, dvs. äggceller och spermier, endast –— kromosomer vardera. Vid en befruktning sammanförs –— kromosomer från spermien och –— kromosomer från äggcellen så att den befruktade cellen innehåller ”• kromosomer (–— kromosompar), liksom kroppens övriga celler.

10

Medicin 1+2.indb 10

Anatomi

2016-05-12 13:55


Ett av kromosomparen kallas könskromosomer och bestämmer om den befruktade cellen ska utvecklas till en pojke eller flicka. Om det ska bli en flicka så är båda könskromosomerna X-kromosomer och om det ska bli en pojke så är den ena kromosomen en Y-kromosom och den andra en X-kromosom.

46 st kromosomer

23 st

23 st Könsbestämning

Kvinnlig cell

Manlig cell

XX

X

flicka

äggceller

XX

Meios

XY

X

X

sädesceller

XY

Y

pojke

Vävnader Vävnader består av en samling celler som är fogade ihop med varandra och som tillsammans utgör en funktion. De olika vävnaderna bygger sedan upp de olika organen. För att nämna några exempel så byggs nervvävnad upp av nervceller, muskelvävnad av muskelceller, bindväv av bindvävsceller osv. Vävnaderna delas in i grupper och huvudgrupperna är epitelvävnad, stödjevävnad, nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad. Dessa delas i sin tur in i ytterligare undergrupper beroende på utseende och funktion.

Epitelvävnad Hud och slemhinnor är uppbyggda av olika slags epitelvävnad. Epitelvävnaden har olika utseende beroende på var den finns och vilken uppgift den har. Några uppgifter för epitelvävnad är att suga upp näringsämnen i magtarmkanalen, fukta inandningsluften och skydda luftvägarna och att vara ett skydd för vår kropp genom huden.

Anatomi

Medicin 1+2.indb 11

11

2016-05-12 13:55


Plattepitel är platta celler som i flera skikt bygger upp hudens yttersta lager. Kubiskt epitel finns i flera lager i kroppens gångar, t.ex. inne i körtlar och i gallgången. Cylinderepitel bygger upp slemhinnor. I luftvägarna har cylinderepitelet flimmerhår som renar luften vi andas in. Plattepitel i hudens yttersta lager

Tvärstrimmig hjärtmuskel

Stödjevävnader Stödjevävnader skyddar och håller ihop olika delar av kroppen. Till stödjevävnaderna räknas bindväv och specialiserad bindväv som fettvävnad, broskvävnad och benvävnad. Bindvävnad innehåller elastiska trådar av hållfasta proteiner som gör den stark och elastisk. Bindväv finns t.ex. i senor och i ledband. Fettvävnad innehåller fettceller. Dessa kan fyllas med fettdroppar och fungerar som energireserv. Fettcellerna är olika stora beroende på hur mycket fett som lagras. Broskvävnad är en fast, hård, glatt och något böjlig vävnad. Ledytorna är klädda med brosk för att ytorna skall glida lätt mot varandra samt skydda benändarna. Det finns också brosk bl.a. i ytterörat Tvärstrimmig hjärtmuskel samt i näsans skiljevägg. Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden är hård och Tvärstrimmig hjärtmuskel stark beroende på att kalciumkristaller finns Tvärstrimmig hjärtmuskel inlagrade.

Muskelvävnad

Tvärstrimmig skelettmuskel

Tvärstrimmig skelettmuskel

Glatt muskel

Muskelcellerna är långsmala och kallas ofta för muskelfibrer. När muskelfibrerna drar ihop sig så förkortas muskeln och en kraftskelettmuskel uppstår. Det finns både tvärstrimmig muskulatur och glatt Tvärstrimmig muskulatur. Namnen har de fått efter respektive utseende. Tvärstrimmig muskulatur har tvärgående ränder om man tittar på vävnaden i mikroskop. Glatt muskulatur saknar dessa tvärgåGlatt muskel ende ränder. Tvärstrimmig skelettmuskel

Glatt muskel Glatt muskel

12

Medicin 1+2.indb 12

Anatomi

2016-05-12 13:55


Det finns tre olika typer av muskler: Hjärtmuskeln som är tvärstrimmig. Arbetar utanför vår viljekontroll, snabbt och uthålligt. Skelettmuskler som är tvärstimmiga muskler som gör att vi kan röra oss. De styrs med hjälp av vår vilja. Glatt muskulatur som finns i inre organ, såsom blodkärl, tarmar och urinblåsa. Den glatta muskulaturen kontrolleras inte av vår vilja.

Nervvävnad Nervvävnad bygger upp hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervcellernas uppgifter är att ta emot och förmedla impulser till kroppen.Information skickas från hjärnan till kroppen, från kroppen till hjärnan och från omgivningen till hjärnan.

Flytande vävnad Flytande vävnad cirkulerar runt i kroppen. Hit räknas blod och lymfa. Blod består av plasma, som är en proteinrik vattenlösning, samt olika blodceller (röda, vita och blodplättar). Blodet når hela vår kropp genom blodkärlen. Dess viktigaste funktion är att transportera syre till kroppens olika delar. Lymfa är en vätska som cirkulerar i ett separat system i närheten av de stora blodådrorna och har bland annat till uppgift att ta hand om överskottsvätska och att delta i immunförsvaret.

Flytande vävnad i form av blodceller.

Anatomi

Medicin 1+2.indb 13

13

2016-05-12 13:55


Terminologi Cellmembran Cellorganeller Cytoplasma Diffusion Epitelceller Exocytos

Avgränsande hinna runt cellen Arbetande organ i cellen Cellvätska Passiv transport av ämnen Celler som bildar en täckande vävnad Aktiv transport av produkter ut ur cellen

Endocytos Cellen tar aktivt in ämnen genom cellmembranet Meios Celldelning med halvering av kromosomantal Mitos Normal celldelning Osmos Passiv transport av vatten

Instuderingsfrågor 1. Var i cellen finns arvsmassan? 2. Hur många kromosomer har människan normalt? 3. Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen? 4. Ge exempel på uppgifter som de olika vävnaderna har. 5. Vilka är kroppens minsta och största celler? 6. Vad består en cell av? 7. Beskriv hur en cell är uppbyggd, rita gärna. 8. Vad är en stamcell? 9. Vilka olika uppgifter har cellorganellerna och vad heter de? 10. Beskriv mitos. 11. Beskriv meios. 12. Hur länge lever normalt olika typer av celler? 13. Var finns epitelvävnad? 14. Vilka olika uppgifter har olika typer av stödjevävnader? 15. Vilka olika typer av muskelvävnader finns? 16. Ge exempel på flytande vävnader.

14

Medicin 1+2.indb 14

Anatomi

2016-05-12 13:55


4. Vanliga sjukdomstillstånd Medicin 1

Medicin 2

Vanliga sjukdomars orsaker, symptom och diagnoser. Undersökningar, medicinska behandlingar, vård och omsorg.

Sjukdomars orsaker, symptom och diagnoser. Undersökningar, medicinska behandlingar, vård och omsorg.

Vanliga läkemedel, deras verkningssätt, användningsområden och biverkningar. Lagar och bestämmelser för läkemedelsanvändning.

Farmakologi inklusive specifika läkemedel, deras verkningssätt, användningsområden och biverkningar.

Medicinsk terminologi.

Medicinsk terminologi. Fysiologiska processer. Vatten-, elektrolyt-, syrabas- och näringsbalans.

Medicin 1+2.indb 185

2016-05-12 13:58


4.1 Tumörsjukdomar Tumörsjukdomar är något många drabbas av och därför bedrivs mycket forskning på området. Forskningen gör ständiga framsteg, samtidigt som allt fler drabbas av cancer, bland annat genom att vi lever längre.

Allmänt om tumörsjukdomar Man talar om cancer som en tumörsjukdom, men tumörsjukdomar är en samlingsbenämning på flera olika sjukdomar som endast har det gemensamma att de utgår från cellen. Normalt delar sig cellen på ett kontrollerat sätt men ibland händer det att några celler delar sig okontrollerat och snabbt.

Benigna och maligna tumörsjukdomar Tumörsjukdomar kan vara benigna vilket betyder att de är godartade eller maligna vilket betyder att de är elakartade. Benigna tumörer är godartade, de växer ofta sakta och är väl avgränsade. Det innebär att de oftast är lätta att operera bort. Ibland kan de dock ha vuxit sig så stora att de påverkar närliggande organ. Exempel på godartade tumörförändringar är s.k. födelsemärken. Maligna tumörer är elakartade och växer ofta snabbt och kan växa in i andra organ. Om tumören växer in i andra organ kan funktionen hos dessa påverkas. Celler har en mognadsprocess och desto mer omogen tumörcellen är desto snabbare växer tumören och ju mer malign är den. Hur malign tumören är kan man undersöka genom att ta prov på tumörens celler och undersöka dessa i mikroskop.

Maligna tumörer växer ofta snabbt och kan växa in i andra organ.

186

Medicin 1+2.indb 186

Maligna tumörer kan sätta dottersvulster, metastaser. Orsaken är att celler från en malign tumör följer med i lymf- eller blodbanan och slår sig ned i ett annat organ. Exempelvis kan celler från en malign brösttumör följa med blod- och/eller lymfbanan, etablera sig i lungorna och där orsaka en metastas.

Vanliga sjukdomstillstånd

2016-05-12 13:58


Tumörers växt och orsaker Många gånger utvecklas tumören sakta och under lång tid vilket medför att den ofta är symptomlös fram till dess att tumören påverkar hela kroppen. En tumör bildas när en cell plötsligt börjar dela sig okontrollerat. Orsaken är inte helt klarlagd, men vissa miljöfaktorer har betydelse för utvecklingen av celldelning. Det är till exempel helt klarlagt att rökning har samband med flera olika tumörtyper. Det finns även belägg för att stark solbestrålning, radioaktivitet samt vissa virus påverkar celldelning och tumörutveckling. Forskning görs angående kostens betydelse, både för utveckling av tumörsjukdom och för skydd mot tumörsjukdom. Tumörsjukdomar är vanligare bland äldre personer, men förekommer i alla åldrar även om det är ovanligare hos barn och unga. Båda könen drabbas lika ofta av tumörsjukdomar, men vissa tumörsjukdomar är vanligare eller finns enbart hos ett av de båda könen. Lungcancer är den cancerform som oftast drabbas kvinnor. Bröstcancer förknippas ofta med kvinnor men den kan även förekomma hos män. Prostatacancer förekommer enbart hos män och livmodercancer bara hos kvinnor. Tumörsjukdomar kan i princip drabba alla organ och vävnader i kroppen, men vissa cancerformer är vanligare än andra. Vanliga cancerformer som årligen drabbar många personer är t.ex. tumörer i bröst, prostata, tjocktarm och livmoder. Det finns en viss ärftlig disposition för vissa tumörformer, till exempel för bröstcancer. Tumörsjukdomar är de näst vanligaste dödsorsakerna efter hjärt- och kärlsjukdomar, men idag får allt fler cancersjukdomar en bättre prognos på grund av förbättrade behandlingsmetoder och en tidigare diagnos.

Cancerform Prostatacancer Bröstcancer Tarmcancer Lungcancer Livmoderhalscancer Hudtumörer Leukemi

disposition – här; benägenhet

Drabbar Män Främst kvinnor Oftast äldre Rökare finns i riskgruppen Kvinnor Alla, UV-strålning påverkar Olika åldrar beroende på typ av cancer

Vanliga sjukdomstillstånd

Medicin 1+2.indb 187

187

2016-05-12 13:58


Behandling De vanligaste behandlingsformerna för olika typer av cancer är operation, strålning, cytostatika och antihormonella läkemedel. Dessa kan ges som enda behandling eller i kombination. Vid operation tar man bort tumören. Cytostatika är läkemedel som påverkar cellers ämnesomsättning och fortplantningsförmåga. Strålning påverkar cellerna genom strålningsenergi. Vid antihormonell läkemedelsbehandling påverkar man livsbetingelserna för celler som är beroende av hormoner.

Prostatacancer Vid prostatacancer (tumor prostata) bildas en tumör i den körtel som sitter runt mannens urinrör. Prostatacancer är en vanlig cancerform som varje år drabbar cirka Œ ŽŽŽ män i Sverige.

Orsak Både ärftlighet och det manliga könshormonet testosteron har betydelse för uppkomst av prostatacancer.

Symptom När en tumör trycker på urinröret kan mannen få svårt att tömma blåsan.

Sjukdomen är ofta symptomlös. Blod i urinen (hematuri) samt ibland sveda och trängningar förekommer. Vid metastasering ser man ibland blodbrist, njurpåverkan och rygg-/ledvärk.

Diagnos Palpation – undersökning med hjälp av händer och fingrar

188

Medicin 1+2.indb 188

Tumören kan kännas genom palpation via ändtarmen. Läkaren känner då att prostatakörteln är hård och oöm. Det finns även ett blodprov, PSA (prostata specifikt antigen), som kan visa på prostatacancer. PSA är ett enzym som produceras i prostata och som finns i sädesvätskan. Detta prov är förhöjt vid cancer, men kan vara förhöjt även vid infektioner i prostata samt vid ofarlig prostataförstoring. Vid förhöjda PSA-värden görs en TRUS (transrektalt ultraljud), en ultraljudsundersökning via ändtarmen, för att närmare kunna studera prostata. Man tar också vävnadsprov på prostata för att upptäcka cancerceller.

Vanliga sjukdomstillstånd

2016-05-12 13:58


Behandling Många äldre män behöver inte behandlas på grund av att tumören växer så sakta att den inte förväntas påverka inom överskådlig tid. I yngre åldrar är behandlingen antingen radikalt kirurgiskt borttagande av prostata eller strålning. Sjukdomen kan endast botas om den inte metastaserat. Hormonläkemedel som motverkar insöndring av det manliga könshormonet testosteron ges för att hejda tillväxten. Även strålning kan påverka tillväxten och ges då det inte är försvarbart med radikalbehandling. Komplikationer som kan uppstå efter behandling är erektionsproblem samt urininkontinens.

Bröstcancer Det finns flera olika typer av bröstcancer (tumor mammae) som ger knölar i bröstet, både benigna och maligna. Vilken typ av tumör det rör sig om kan diagnostiseras med hjälp av mammografi, ultraljudsundersökning och cellprov.

Benigna tumörer Benigna tumörer, som är helt ofarliga, är cystor och fibroadenom. Sådana godartade förändringar kan bero på östrogenkänslighet i bröstkörtlarna.

Maligna tumörer Maligna tumörer är relativt vanliga i bröstkörtlarna och man räknar med att var tionde kvinna någon gång i livet kommer att få en malign tumör i bröstet. Ju tidigare man upptäcker en malign knuta i bröstet, desto bättre är prognosen och många kvinnor blir botade från cancern. Om en förändring upptäcks är det viktigt att söka läkare för att ta reda på om förändringen är benign eller malign. Socialstyrelsen rekommenderar mammografiscreening av kvinnor i åldern ˜Ž-™š år, för att tidigt kunna upptäcka brösttumörer och i förlängningen minska dödligheten. Bröstcancer kan även drabba män, även om det är ovanligt. Av alla som får bröstcancer är det cirka Ž,š procent som är män. I dessa fall har sjukdomen ofta ett aggressivt förlopp.

Alla kvinnor bör själv undersöka sina bröst för att upptäcka förändringar.

Vanliga sjukdomstillstånd

Medicin 1+2.indb 189

189

2016-05-12 13:58


Orsak För en del kvinnor som får bröstcancer är orsaken ärftlig. Det har då ofta visat sig att flera kvinnor i släkten har haft bröstcancer. Dessa kvinnor är vanligen relativt unga, mellan ›Ž-˜Ž år. Vi känner idag endast till ett fåtal orsaker till att man får bröstcancer och dessa är inte alltid tydliga. Man har funnit ett visst samband mellan bröstcancer och östrogentillskott, tidig pubertet, övervikt samt rökning.

Symptom En förhårdnad eller knuta kan kännas i bröstet. Denna är fast och kan inte förflyttas. Indragen bröstvårta, hudförändringar s.k. ”apelsinhud” runt bröstvårtan eller sekret eller blod från bröstvårtan är andra tecken på en brösttumör.

Diagnos Palpation av bröstet görs när kvinnan är både sittande och liggande. Mammografi och ultraljud är andra undersökningar för att upptäcka en tumör. Om man hittat en tumör så görs en finnålsbiopsi där man skickar celler till analys för att fastställa vilken typ av tumör det rör sig om.

Behandling Om brösttumören upptäcks tidigt och är mindre än žš mm så är prognosen god. Dessa knutor kan oftast opereras bort helt och har då inte hunnit sprida sig. Den vanligaste operationsmetoden är att man tar bort en bit av vävnaden i bröstet, en s.k. tårtbit. Ibland tar man bort hela bröstet och rymmer ut lymfkörtlarna i armhålan eftersom det är en vanlig lokalisation dit brösttumörer kan sprida sig. Ofta kompletteras den kirurgiska behandlingen med cytostatika, strålning och/eller hormonblockerande läkemedel. Alla kvinnor erbjuds bröstrekonstruktion, plastikkirurgi, dvs. att man lägger in ett inplantat under huden eller, om kvinnan föredrar det, en yttre bröstprotes som läggs utanpå huden i bh:n.

190

Medicin 1+2.indb 190

Vanliga sjukdomstillstånd

2016-05-12 13:58


Metastaser Vid spridning metastaserar bröstcancer framförallt till lungor, lymfkörtlar och skelett.

Tarmcancer (koloncancer eller rektumcancer) Cancer i tarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och ungefär š šŽŽ personer insjuknar varje år. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Oftast är det äldre personer som får sjukdomen.

Orsak Det finns en ärftlig faktor till utvecklandet av sjukdomen. Det finns också ett samband med inflammatoriska tarmsjukdomar och tarmcancer. Denna form av cancer räknas som en vällevnadssjukdom. Man antar att för lite fibrer i kosten och för lite fysisk aktivitet har betydelse för tumörens utveckling, men orsakssambanden är inte helt klarlagda.

Symptom

Tumören kan visa sig som en polyp, en liten utväxt på insidan av tarmen, som ett sår eller som en förträngning i tarmen.

Förändrade tarmvanor såsom t.ex. diarré eller förstoppning hos personer över ˜Ž år bör föranleda misstankar om tumör. En tumör som sitter i ändtarmen kan ge täta trängningar till avföring. Tumörer i vänstra delen av tjocktarmen brukar uppmärksammas av omväxlande förstoppning och diarré samt eventuellt blod och slemtillblandad avföring. Om cancern sitter i högra delen saknas ofta symptom men det kan vara trötthet och blodbrist (anemi). Obehandlad kan tumören växa igenom tarmväggen. Ibland metastaserar tumören till andra organ t.ex. lungor och lever.

Diagnos För att hitta tumörer i ändtarm och tjocktarm kan man gå in med ett endoskopiskt instrument. Med rektoskopi kan man studera ändtarmen och med koloskopi ser man hela tjocktarmen. Om man hittar en tumör kan man ta cytologprov. Andra undersökningar är avföringsprov där man genom ett s.k. F-Hb kontrollerar om blod finns i avföringen. Blod

Vanliga sjukdomstillstånd

Medicin 1+2.indb 191

191

2016-05-12 13:58


i avföringen kan orsakas av hemorrojder, men det kan också vara ett tecken på tumör. Kolonröntgen görs ibland, men har alltmer ersatts av datortomografi och MR (magnetresonans).

Behandling Det tarmparti där tumören finns avlägsnas genom operation. Ibland syr man tillbaka tarmdelarna mot varandra, i andra fall kan man lägga ut en stomi där avföringen samlas upp i en påse på magen. Stomin kan vara permanent eller tillfällig. Om tumören sitter långt ner i ändtarmen kan det bli aktuellt med rectumamputation vilket innebär att man tar bort tumören och ändtarmen. Man syr då ihop den nedre öppningen och lägger ut en stomi på buken. Kirurgisk behandling kombineras ofta med strålning och cytostatikabehandling.

Lungcancer Lungcancer (tumor pulm) är en av de vanligaste cancerformerna. Varje år drabbas cirka › ŽŽŽ personer i Sverige.

Orsak Rökning är en stor riskfaktor och av dem som drabbas av lungcancer röker ¢Ž–ŒŽ procent. Även andra miljöfaktorer har betydelse, som t.ex. asbest och joniserad strålning.

Symptom Ofta upptäcks lungcancer sent vilket försämrar möjligheterna att bota sjukdomen. Symptom på lungcancer är antingen torrhosta eller upphostningar med slem och blod. Ibland upplever en patient andfåddhet vid vila. Smärta i bröstkorgen och pipande andningsljud är andra tecken. Nattliga svettningar och lunginflammation kan också vara symptom på lungcancer. Avmagring, aptitlöshet och trötthet uppträder sent i sjukdomen.

192

Medicin 1+2.indb 192

Vanliga sjukdomstillstånd

2016-05-12 13:58


Diagnos Om man misstänker att det finns en tumör så görs en lungröntgen. Små tumörer kan dock vara svåra att hitta genom röntgen. Datortomografi kompletterar röntgenundersökningen. Det finns olika typer av lungcancer, småcellig och icke småcellig med undergrupper som skivepitelcancer och adenocarcinom. För att fastställa vilken typ av lungcancer det rör sig om görs ibland en bronkoskopi då ett prov tas på cellerna som skickas till analys.

Behandling Om cancern upptäcks i tidigt skede kan oftast en operation göras. Om tumören är begränsad till en av lungans lober så tas denna bort s.k. lobektomi. Om tumören finns i mer än en lob så tas hela lungan bort s.k. pulmektomi. Strålbehandling och cytostatikabehandling är andra metoder som används var för sig eller tillsammans. Utöver detta finns det läkemedel som påverkar tumörblodkärlens tillväxt som kan användas för vissa typer av lungcancer.

Livmoderhalscancer Vid livmoderhalscancer (cervixcancer) förändras epitelcellerna på livmoderhalsens nedersta del.

Orsak Orsaken till cellförändringarna är ett virus, humant papillomvirus (HPV), av vilket det finns olika typer. Den maligna formen tar flera år att utvecklas.

Symptom Cellförändringarna i tidigt stadium är oftast symptomlösa. Ibland förekommer blödningar vid t.ex. samlag.

Vanliga sjukdomstillstånd

Medicin 1+2.indb 193

193

2016-05-12 13:58


Diagnos Sjukdomen upptäcks oftast vid gynekologisk rutinkontroll. Sådan gynekologisk hälsokontroll erbjuds alla kvinnor från ¤Ž års ålder. Vid denna tas ett cellprov från livmoderhalsen. Cellförändringar kan därigenom upptäckas i ett tidigt skede.

Behandling ¢Ž procent av de cellförändringar man upptäcker vid gynekologisk hälsokontroll läker spontant. Om det inte sker behandlas cellförändringen genom att den skärs bort med laser, s.k. laservaporisering eller konisering, vilket innebär att man kirurgiskt tar bort en del av livmoderhalsmunnen.

Profylax Flickor i åldern ž›–ž™ år kan före sexualdebut erbjudas vaccination med Gardasil®, men det skyddar endast mot några få typer av humant papillomvirus.

Hudtumörer Det finns flera olika typer av tumörformer som kan drabba huden.

Basalcellscancer och skivepitelcancer Vid ytlig basalcellscancer är det celler underst i överhuden som är angripna. Basalcellscancer är den vanligaste typen av hudcancer. Vid skivepitelscancer är det yttersta lagret i huden är angripet. Detta är den näst vanligaste typen av hudcancer. Dessa två typer ger sällan metastaser och botas oftast radikalt.

Malignt melanom De flesta prickar och fläckar vi har på huden är ofarliga, andra är det bäst om vi tar bort.

194

Medicin 1+2.indb 194

Malignt melanom orsakas av att de celler som bildar melanin, pigment, blir angripna. Malignt melanom är en vanlig cancerform i Sverige och är en elakartad typ av cancer. Malignt melanom är lika vanligt hos både män som hos kvinnor.

Vanliga sjukdomstillstånd

2016-05-12 13:58


Orsak Det finns en viss ärftlig faktor, men solning är en starkt bidragande orsak till malignt melanom. Det är UV-strålningen från solen som framkallar förändringar i huden. Personer med fräknar, ljus hy och personer med rött och blont hår samt blå och grönögda är extra känsliga att drabbas av hudförändringar. Barn som har bränt sig av solen löper större risk för malignt melanom senare i livet. Profylax är att undvika solen speciellt mellan klockan žž–ž˜. För att inte utsätta sig för alltför mycket UVstrålning kan man bära kläder eller använda vattenfast solskyddsmedel vid stark sol. Solning i solarier ökar risken för magnit melanom kraftigt och bör undvikas.

Profylax – förebyggande åtgärd

Symptom Födelsemärken som kliar, förändras eller blöder. Även bruna fläckar som är oregelbundna och som har flytande gräns mot omgivande vävnad, eller födelsemärken som skiftar färg mot blått, rött och vitt eller är större än § mm kan vara tecken på ett malignt melanom. Hos kvinnor finns förändringarna framför allt på benen och hos män framför allt på magen. Malignt melanom kan metastasera till andra organ.

Diagnos Om det finns minsta risk för att det är eller kan utvecklas till en tumör så skärs hudförändringen bort och vävnaden skickas till laboratorium för diagnos. Där studeras vävnaden i ett speciellt mikroskop för att se om cellerna har börjat metastasera eller inte.

Behandling Hudförändringen avlägsnas kirurgiskt och ibland kombineras den kirurgiska behandlingen med cytostatika och strålning.

Vanliga sjukdomstillstånd

Medicin 1+2.indb 195

195

2016-05-12 13:58


Blodcancer Vid blodcancer (leukemi) finns det för många omogna vita blodkroppar (leukocyter) och för lite av färdigmognade. Detta kan ses i benmärgen och blodet. normalt blod

leukemi

En jämförelse mellan normalt blod och blod med leukemi.

Det finns flera olika typer av leukemi beroende på vilka vita blodkroppar som är drabbade. Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och Kronisk myeloisk leukemi (KML) är vanligast hos personer som är över §Ž år. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en ovanlig sjukdom, men en av de vanligaste tumörsjukdomarna hos barn medan akut myeloisk leukemi (AML) drabbar alla åldrar, men är mycket vanligare hos äldre.

Orsak Orsaken till att leukemi uppstår är fortfarande okänd men det finns en viss ärftlighet. Man vet att dels joniserad strålning, dels vissa kemiska medel ökar risken.

Diagnos Diagnosen ställs med hjälp av en rad olika blodprov där man tittar på olika blodceller. Benmärgspunktion görs, vilket innebär att man suger ut celler ur benmärgen för att kunna studera mängden omogna celler. Provet (crista) tas i bröstbenet (sternum) eller i höftbenskammen.

Symptom Symptom kan vara förstorad mjälte, trötthet, aptitlöshet, viktnedgång, nattlig svettning, feber, förstorade lymfkörtlar och blåmärken.

Behandling Leukemi behandlas med cytostatika. Cytostatika verkar genom att hämma delningen av blodceller. Även andra läkemedel som hämmar cellens utveckling används. Om inte dessa behandlingar är tillräckliga kan

196

Medicin 1+2.indb 196

Vanliga sjukdomstillstånd

2016-05-12 13:58


benmärgstransplantation övervägas. Benmärgstransplantation innebär att man tar benmärg, antingen från patienten själv eller från en donator. I märgen plockas stamceller fram och ges till patienten genom en blodtransfusion. Stamceller bildar därefter röda och vita blodkroppar samt trombocyter. Denna behandling ges även till patienter med andra blodsjukdomar.

Terminologi Amputation Anemi Benign Cervix Hematuri Kolon Lobektomi Malign Mammografi Metastas Miktion Obstipation Palpation Prostata Pulmektomi Rektum Rektal Stomi

Borttagande av organ Blodbrist Godartad Livmoderhals Blod i urinen Tjocktarm Borttagande av en lob i lungan Elakartad Röntgenundersökning av bröst Dottertumör Urinering Förstoppning Undersöka genom att känna med händerna Blåshalskörtel Borttagande av ena lungan Ändtarm som har samband med ändtarmen Konstgjord öppning

Vanliga sjukdomstillstånd

Medicin 1+2.indb 197

197

2016-05-12 13:58


Instuderingsfrågor 1. Vilken är den vanligaste cancerformen hos kvinnor respektive män? 2. Vilken miljöfaktor finns som man vet påverkar cancerutvecklingen? 3. Beskriv skillnaden mellan benign och malign tumör. 4. Vad är en metastas? 5. Vilka är symptomen på prostatacancer? 6. Hur ställs diagnosen på prostatacancer? 7. Hur behandlas prostatacancer? 8. Hur många kvinnor räknar man med kommer att få bröstcancer? 9. Vilka är symptomen på bröstcancer? 10. Hur ställs diagnosen på bröstcancer? 11. Hur behandlas bröstcancer? 12. Vilka är symptomen på kolorektalcancer? 13. Hur ställs diagnosen på kolorektalcancer? 14. Hur behandlas kolorektalcancer? 15. Vilka är symptomen på lungcancer? 16. Hur ställs diagnosen på lungcancer? 17. Vilka behandlingsmetoder kan finnas tillgängliga? 18. Vilka är symptomen på hudcancer? 19. Hur ställs diagnosen på hudcancer? 20. Hur behandlas hudcancer? 21. Vad är orsaken till hudcancer? 22. Vilka personer är i riskzonen för hudcancer? 23. Hur kan man förebygga cervixcancer? 24. Vilka typer av blodcancer finns det? 25. Vilka är symptomen på blodcancer? 26. Hur ställs diagnosen på blodcancer? 27. Hur behandlas blodcancer?

198

Medicin 1+2.indb 198

Vanliga sjukdomstillstånd

2016-05-12 13:58


8. Anatomiska bilder

Medicin 1+2.indb 427

2016-05-12 14:01


Rörelseorganen Skelettet

ögonhåla (orbita) överkäke (maxilla)

näshåla (cavum nasi)

underkäke (mandibula)

nyckelben (clavicula) revben (costa) överarm (humerus) bröstben (sternum)

bäcken (pelvis)

strålben (radius) armbågsben (ulna)

lårben (femur)

knäskål (patella)

skenben (tibia)

vadben (fibula)

428

Medicin 1+2.indb 428

Anatomiska bilder

2016-05-12 14:01


halskotor (vertebrae cervicales)

skulderblad (skapula) brĂśstkotor (vertebrae thoracale)

ländkotor (vertebrae lumbales) hÜftbenskam (crista iliaca) korsben (sacrum)

sittben (os ischi)

Anatomiska bilder

Medicin 1+2.indb 429

429

2016-05-12 14:01


nyckelben (os clavicula) pannben (os frontale)

hjässben (os parietale)

bröstben (os sternum)

överarmsben (os humerus)

revben (os costae)

nackben (os occipitale) tinningsben (os temporale) underkäke (mandibula)

revbensbåge (arcus)

överkäke (maxilla)

halskotor (vertebrae cervicales) 7 st

skulderblad (os scapula)

bröstkotor (vertebrae thoracale) 12 st

överarmsben (os humerus)

kota (vertebra) skiva (discus)

strålben (os radius)

ländkotor (vertebrae lumbales) 5 st

armbågsben (os ulna)

korskotor (vertebrae sacrale) 1–5 st

svanskota (vertebrae coccygeae) 1–4 st

430

Medicin 1+2.indb 430

Anatomiska bilder

2016-05-12 14:01


lårbenshals (collum femoris) höftbenskam (crista iliaca)

tarmben (os illium)

lårben (os femur)

korsben (os sacrum)

svanskota (vertebra coccygeae)

vadben (os fibula)

blygdben (os pubis) sittben (os ischii)

skenben (os tibia)

symfys fog

ledbrosk

röd benmärg

kompakt ben märghåla gul benmärg

ben

muskel

benhinna ledhuvud

ledvätska ledkapsel brosk ledspringa

ligament

sena ledpanna

Anatomiska bilder

Medicin 1+2.indb 431

431

2016-05-12 14:01


Muskler

nickmuskeln (m. sternocleidomastoideus) stora bröstmuskeln (m. pectoralis major) deltamuskeln (m. deltoideus)

tvåhövdade armmuskeln (biceps brachii)

raka bukmuskeln (m. rectus abdominus)

sneda bukmusklerna (m. obliqus abdominus)

kappmuskeln (m. trapezius)

trehövdade armmuskeln (triceps brachii)

breda ryggmuskeln (m. latissimus dorsi)

stora sätesmuskeln (m. gluteus maximus) lårets bakre muskelgrupp (hamstrings)

fyrhövdade lårmuskeln (m. quadriceps femoris) trehövdade vadmuskeln (triceps surae)

432

Medicin 1+2.indb 432

Anatomiska bilder

2016-05-12 14:01


Cirkulationsorganen Blodkärlen övre hålvenen (v. cava superior) halsartär (carotis)

lungven (v.pulmonalis)

nedre hålvenen (v. cava inferior) armartär (a. brachialis)

kungsvenen (v. basilika)

leverartär leverven (v. hepatica)

kroppspulsådern (aorta) njurartär (a. renalis)

armven (v. cefalica) strålbensartär (a. radialis) portaådern (v. porta)

lårbensartär (a. femoralis) lårbensven (v. femoralis)

skenbensartär (a. tibialis)

fotartär (a. pedialis) kapillär

ven artär

Anatomiska bilder

Medicin 1+2.indb 433

433

2016-05-12 14:01


Hjärtat (cor) aorta övre hålven (vena cava superior)

lungartär (a. pulmonalis)

kranskärl, coronarkärl hjärtsäck (perikardium)

hjärtmuskel (myokardium)

undre hålven (vena cava inferior)

inre hjärtmuskelhinna (endokardium)

stora kroppspulsådern (aorta)

lungpulsådern (truncus pulmonalis)

höger förmak vänster förmak

höger kammare

434

Medicin 1+2.indb 434

vänster kammare

Anatomiska bilder

2016-05-12 14:01


aortaklaff

fickklaffar (pulmonalisklaff) segelklaff (mitralisklaff)

segelklaff (trikuspidalisklaff) hj채rtskiljev채ggen (septum)

sinusknutan

AV-knutan

hiskabunten

purkinjetr책dar

Anatomiska bilder

Medicin 1+2.indb 435

435

2016-05-12 14:01


Lymfsystemet

Mj채lten (lien)

436

Medicin 1+2.indb 436

Anatomiska bilder

2016-05-12 14:01


Hud, hår, naglar, tand hårstrå

Hud (cutis) och hår

överhud (epidermis)

blodkärl, ven läderhud (dermis)

underhud (subcutis) hårsäck Hårrot

blodkärl, artär nervtråd svettkörtel

Tand (dens)

Naglar

Anatomiska bilder

Medicin 1+2.indb 437

437

2016-05-12 14:01


Nervsystemet Hjärnan (encephalon) stora hjärnan (cerebrum)

pannlob (lobus frontalis)

hjärnstammen (truncus encephali)

lilla hjärnan (cerebellum)

hjässlob (lobus parietalis)

tinninglob (lobus temporalis)

nacklob (lobus occipitalis)

thalamus och hypothalamus

hypofysen

lilla hjärnan (cerebellum)

skallben

hud (cutis) mjuka hinnan (pia mater) spindelvävshinnan (arachnoidea) hårda hinnan (dura mater)

förlängda märgen (medulla oblongata)

subduralrummet

pons medulla

438

Medicin 1+2.indb 438

Anatomiska bilder

2016-05-12 14:01


Ryggm채rg (medulla spinalis)

ryggm채rg (medulla spinalis)

ryggm채rgsnerv (spinalnerver)

disk kota

nan

Ryggm채rgsnerver (spinalnerver)

Anatomiska bilder

Medicin 1+2.indb 439

439

2016-05-12 14:01


Sinnesorganen Öga (oculus) Näsa (nasus) synnerv sinnesceller för lukt

regnbågshinna (iris)

näsa (nasus)

lins blodkärl

hornhinna (cornea)

Hörselorganet (oto) båggångar ytteröra

mellanöra

ovala fönstret

inneröra hörsel- och balansnerv

hörselsnäcka

hörselgång örontrumpet städet trumhinna

Tunga (lingua)

stigbygeln

hammaren tungrot

beskt surt salt sött

440

Medicin 1+2.indb 440

Anatomiska bilder

2016-05-12 14:01


9. Medicinsk terminologi A A. Förkortning för artär

Antiemetika Läkemedel mot illamående

Absorbera Suga upp

Antiepileptika Läkemedel mot kramper

Absorption Uppsugning

Antiflogistika Antiinflammatoriskt läkemedel

Abstinens Symptom när man bryter ett intag

Antigen Ett för kroppen främmande ämne

eller beteende Acidos Lågt pH-värde i blodet Administreringssätt Hur man ger ett läkemedel Aerob Syrekrävande Afasi Oförmåga att tala och/eller förstå ord

Antihypertensiva Läkemedel mot hypertoni Antikoagulantia Blodförtunnande läkemedel, motverkar blodets koagulation Antikropp Ett ämne som kroppen skapar för att oskadliggöra ett antigen

Affekt Sinnesrörelse

Antimykotiska Läkemedel mot svamp

Afferenta Inåtledande

Antiparkinson Läkemedel mot Parkinsonsymptom

Akilles Hälsenan

Antitussiva Hostdämpande läkemedel

Akut lumbago Ryggskott

Antivirala Läkemedel mot virus

Albumin Äggviteämne

Anuri Upphävd urinproduktion

Allergen Ämne som kan utlösa en allergisk

Anus Ändtarmsöppningen

reaktion Allergisk astma Andningssvårighet p.g.a. allergen Alveoler Lungblåsor

Aorta Stora kroppspulsådern Aortaklaff Fickklaff mellan aorta och vänster kammare i hjärtat

Amputation Borttagande av kroppsdel

Apatogen Icke sjukdomsframkallande

Anaerob Syreoberoende

Appendix Blindtarmens bihang

Anafylaktisk chock Livshotande tillstånd p.g.a.

Appendix vermiformis Blindtarmens maskformiga

systemisk allergireaktion

bihang

Analgetika Smärtstillande

Apraxi Oförmåga att förstå sakers funktion

Anamnes Sjukdomshistoria

Arachnoidea Spindelvävshinnan

Anemi Blodbrist

Arcus Revbensbåge

Angina pectoris Kärlkramp

Arteria Carotis Halsartären

Angiografi Kärlröntgen

Arteria Carotis externa Yttre halsartärerna

Antacida Syraneutraliserande

Arteria Carotis interna Inre halsartärerna

Antibakteriella Läkemedel mot bakterier

Arteria Femoralis Lårbensartären

Antibiotika Antibakteriellt medel med biologiskt

Arteria Radialis Strålbensartären

ursprung Antidiarroika Läkemedel mot diarré

Arteria Subclavia Nyckelbensartären Arteria Ulnaris Armbågsartären

Terminologi

Medicin 1+2.indb 449

449

2016-05-12 14:02


Arteria Vertebralis Kotartärerna

Cerebrum Stor hjärnan

Articulatio Led

Cervikal Halsen

Artoskopi Titta in i en led

Cervix uteri Livmoderhalsen

Artär Blodkärl som går från hjärtat

Cheyne-Stokes Oregelbunden andning med

Arytmi Oregelbunden hjärtrytm

andningsuppehåll

Astigmatism Oregelbundet brytningsfel

Cholecystit Gallblåseinflammation

Atrium Förmak

Cholelithiasis Gallsten

Audiometri Hörselprov

Choroidea Åderhinna

Auskultera Lyssna

Cilier Flimmerhår

Autistisk Inåtvänd/avskärmning

Collum femoris Lårbenshalsen

AV-knutan Atrioventrikulärknutan

Collum Hals

(fortleder impulsen) Axill Armhåla

Colon ascendens Uppåtgående colon Colon descendens Nedåtgående colon Colon sigmoideum S-formade delen av colon Colon transversum Tvärgående colon

B

Compliance Följsamhet

Benign Godartad

Cor Hjärtat

Bradykardi Pulsfrekvens under 50 slag/minut

Cornea Hornhinna

Bronkdilaterande Luftrörsvidgande

Coronarkärl Kranskärl i hjärtat

Bronker Luftrör

Corpus vitreum Glaskropp

Bronkiolier Små luftrör

Cortex cerebri Hjärnans yta, hjärnbarken

Bronkit Luftrörsinflammation

Cortex renalis Njurbarken

Bronkoskopi Titta in i luftrören

Costa Revben Crista Höftbenskam Cutis Huden

C

Cyanos Blåfärgning av läppar och naglar orsakat av

Callus Nybildad benvävnad

minskad syrehalt i blodet

Caput Huvud

Cyanotisk Tecken på syrebrist

Cardia Övre magmunnen

Cystit Urinblåsinfektion

Carotis Halspulsådern

Cystoskopi Inspektion av urinblåsan med

Cave Latin som betyder ”akta dig”, inom vården för allergi och överkänslighet

fiberoptiskt instrument Cytologi Läran om celler

Cavum nasi Näshåla

Cytoplasma Cellvätska

Cavum oris Munhålan

Cytostatika ”Cellgift”

Cekum Blindtarmen Cellmembran Avgränsande hinna runt cellen Cellorganeller Arbetande organ i cellen Cerebellum Lilla hjärnan Cerebrospinalvätska Ryggmärgsvätska

450

Medicin 1+2.indb 450

Terminologi

2016-05-12 14:02


D

Elimination Förbrukning/Utsöndring

Decubitus Trycksår

Emboli Liten blodpropp som föjer med cirkulationen

Defekation Tarmtömning

Emfysem Lungsjukdom

Dehydrering Intorkning

EMG Elektromyografi

Dentes Tänder

Encephalon Hjärnan

Depression Svår nedstämdhet

Endemi Sjukdom som sprids till många inom ett

Depressiv Nedstämd

begränsat geografiskt område

Dermis Läderhuden

Endo Inom

Desinfektion Borttagande av så många mikro

Endocytos Cellen tar aktivt in ämnen genom

organismer att sjukdom inte kan uppstå

cellmembranet

Dexter Höger

Endogen Inifrån kroppen kommande, inom

Diabetes mellitus Sockersjuka

Endokardium Inre hjärtmuskelhinnan

Diabetesretinopati Kärlskador på näthinnan

Endokrin körtel Körtel som insöndrar hormoner till

beroende på diabetes

kroppens inre, via blodsystemet

Diafragma Mellangärdet

Endometriet Livmoderslemhinnan

Diarré Tunnflytande avföring

Epidemi Sjukdom som sprids till många inom ett

Diastole Hjärtats avslappningsfas

större geografiskt område

Diffusion Passiv transport av ämnen över membran

Epidermis Överhuden

Diskus Skiva

Epididymis Bitestikel

Distribution Fördelning

Epifysen Tallkottkörteln

Diuretika Urindrivande

Epiglottis Struplocket

Divertikulos Tarmfickor

Epikardum Yttre hjärtmuskelhinnan

Ductus choledochus Gemensamma gallgången

Epitelceller Celler som bildar en täckande vävnad

Ductus deferens Sädesblåsor

Epitelvävnad Vävnad uppbyggd av epitelceller som

Ductus referens Sädesledarna

finns i hud och slemhinna

Duodenalt ulcus Sår i tolvfingertarmen

Erytrocyter Röda blodkroppar

Duodenum Tolvfingertarmen

Esofagoskopi Titta in i matstrupen

Dura mater Hårda hjärnhinnan

Esophagus Matstrupen

Dysfagi Sväljningssvårighet

Evolution Utveckling

Dyspné Andningssvårighet, andnöd

Exantem Hudutslag Exhalation Utandning

E

Exocytos Aktiv transport av produkter ut ur cellen Exoftalmus Utstående ögon

EEG Elektroencefalografi

Exogen Utifrån kroppen kommande

Efferenta Utåtledande

Exokrin körtel Körtel som utsöndrar hormoner till

Ejakulation Sädesuttömning

kroppens externa miljöer

EKG Elektrokardiografi

Expektorantia Slemlösande från bronkerna

Eksem Hudutslag/inflammation i huden

Extremitet Armar och ben

Elektrokardiogram Utskriven kurva av ett EKG

Terminologi

Medicin 1+2.indb 451

451

2016-05-12 14:02


F

Hg Kemisk beteckning för kvicksilver

Facialis pares Ansiktsförlamning

Histologi Läran om vävnader

Fagocytos ”Cellätande”, ex. vita blodkroppar som

HIV Humant immunbrist virus

oskadliggör bakterier Fantomsmärta Smärta i amputerat organ

Hjärtinsufficiens Hjärtsvikt Hydrocephalus ”Vattenskalle”, ökad produktion av

Farmakodynamik Läkemedlets effekt i kroppen

hjärnvätska

Farmakokinetik Läkemedlets öde i kroppen

Hyperglykemi Högt blodsocker

Fascia Bindvävshinna

Hyperopi Översynthet

Feaces Avföring

Hypertermi Hög kroppstemperatur

Febril Feber

Hyperthyreos Hög ämnesomsättning,

Femur Lårben

överproduktion av sköldkörtelhormon

Flatus Gas

Hypertoni Högt blodtryck

Fontanell Skallbensfog

Hyperventilation Förhöjd andning. Djupare andetag

Frakturer Benbrott eller bensprickor

och högre frekvens. Leder till hög O2-halt och låg CO2-halt Hypnotika Sömnmedel

G

Hypoglykemi Lågt blodsocker

Gastroskopi Titta in i magsäcken

Hypokinesi Långsam stel rörelsegång

Genetiskt Det arv man föds med

Hypotermi Låg kroppstemperatur

Glandula Spottkörtel

Hypothyreos Låg ämnesomsättning,

Glans penis Penis ollon

underproduktion av sköldkörtelhormon

Glaukom Grön starr

Hypotoni Lågt blodtryck

Glomerulinefrit Njurinflammation

Hypoventilation Ytliga andetag. Leder till att

Glukos Socker

O2-halten blir låg och CO2-halten blir hög Hypoxi Syrebrist

H Hallucinationer Upplevelse av obefintliga sinnesförnimmelser

I Ikterus Gulfärgning av hud och slemhinnor

Hematemes Blodig kräkning

Ideopatisk smärta Smärta av okänd orsak

Hematom Blåmärken

Ileum Nedre delen av tunntarmen, mellan jejunum

Hematuri Blod i urinen

och colon

Hemianopsi Synfältsbortfall

Immun Ej mottaglig

Hemiplegi Halvsidigt förlamad

In vitro Försök i glas

Hemisfär Halva

In vivo Försök på levande

Hemoglobin Järnhaltigt äggviteämne som finns i

Infektion Smittämne i kroppen

röda blodkroppar

Inflammation Kroppens reaktion på infektion

Hepar Levern

Infusion Vätska som tillförs i en ven

Hepatit Leverinflammation

Inhalation Inandning

452

Medicin 1+2.indb 452

Terminologi

2016-05-12 14:02

9789140672476  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you