__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SKURS Ă…R

6

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson


Förord

Hej! Vi har kallat denna bok för Fånga förmågan. Den är skriven till alla elever som är experter på att lära sig nya saker. Du är en sådan expert! Att fånga en förmåga betyder att du lär dig något nytt. Du blir helt enkelt duktigare än du var tidigare. I boken finns bilder på barn som försöker fånga saker eller förmågor i håvar. Det ska du också göra, fast inte med hjälp av en håv, utan med hjälp av din fantasi och dina tankar. När du har arbetat med hela boken har dina förmågor att samtala, berätta, skriva, lyssna, läsa och att vara källkritisk blivit bättre. Det är vad ämnet svenska handlar om. När du jobbar med Fånga förmågan kommer du märka att alla kapitel är skrivna ungefär likadant. Först finns mål för vad du ska lära dig. Sedan kommer några övningar där du får träna på förmågan på ett fantasifullt sätt. Därefter kommer en modell som du kan använda om och om igen. Till sist kommer sidor där du själv kan se vad du har lärt dig.  Lycka till med att Fånga förmågan! Med vänliga hälsningar Ulf och Mirja (lärare och läromedelsförfattare)


Innehåll

Samtala och presentera Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?���������������������������������������������� 4 - 5 Samtalsövningar�������������������������������������6 - 7 Muntlig presentation�����������������������������8 - 9 Modell för samtal������������������������������������ 10 Matris för självskattning�������������������������� 11 Modell för presentera����������������������������� 12 Matris för självskattning�������������������������� 13 Skriva berättande text Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������14 - 15 Bygg upp en berättelse ���������������������16 - 19 Modell för att skriva berättande text���������������������������������������� 20 Matris för självskattning���������������������22 - 23 Läsa skönlitteratur Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������24 - 25 Lässtrategier���������������������������������������26 - 31 Modell för att läsa skönlitteratur������32 - 34 Matris för självskattning�������������������������� 35 Informationssökning och källkritik Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������36 - 37 Hitta rätt källa������������������������������������38 - 39 Vem är avsändaren?���������������������������40 - 41 Modell för källkritik���������������������������42 - 43 Söktips på nätet��������������������������������������� 44 Matris för självskattning�������������������������� 45

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Läsa faktatext Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������46 - 47 Lässtrategier���������������������������������������48 - 51 Modell för att läsa faktatext���������������52 - 54 Matris för självskattning�������������������������� 55 Skriva olika slags texter Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������56 - 57 Beskrivande text���������������������������������58 - 59 Förklarande text���������������������������������60 - 61 Återberättande text����������������������������62 - 63 Instruerande text ������������������������������64 - 65 Argumenterande text �����������������������66 - 67 Modeller för olika texttyper��������������68 - 69 Matris för självskattning���������������������70 - 71 Textbearbetning och respons Vilka kunskapskrav arbetar   jag mot?�������������������������������������������72 - 73 Styckeindelning����������������������������������74 - 75 Modell för att bearbeta en text och ge respons�����������������������������������76 - 77 Matris för självskattningv78 - 79


14

Skriva berättande text Världen är full av berättelser. Ronja Rövardotter, Harry Potter, Lejonkungen, Tarzan, Edward Cullen, Lassemajas Detektivbyrå, Matilda, Robin Hood, Agnes Cecilia. Bra berättelser vill man höra mer av. Nu ska du lära dig hur du skriver bra och spännande historier. När du har fångat förmågan kan du skriva så att andra förstår dig och tycker att din berättelse är rolig och intressant att läsa. Texten ska skapa bilder i läsarens huvud. Personerna ska vara beskrivna så att de känns trovärdiga i sina roller. Då blir hela berättelsen levande. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr11: Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. (…) Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.


Exempel på berättande text: ”Den ende som var utomhus var en tonårspojke som låg utsträckt på rygg i en rabatt utanför nummer fyra. Det var en mager, svarthårig, glasögonprydd pojke, med det tärda, lite klena utseendet hos någon som har växt väldigt mycket på kort tid. Hans jeans var nötta och smutsiga, hans t-shirt säckig och urblekt och sulorna på hans gymnastikskor höll på att lossna från ovanlädret.” Ur Harry Potter och Fenixorden av J.K. Rowling (Rabén & Sjögren 2011)

”Väldiga sotmoln släckte himlen. Det drällde ner skräp från dem. Jag minns det som en kamp mot sotflagor. Den lilla schäfervalpen som jag nyss hade döpt till Devil låg orörlig i min famn. Var han ens vid liv? Och hur var det med mig, levde jag? Jo, jag levde. Jag stapplade fram som en orkeslös gubbe. Länge virrade jag runt i det svartbrända, kala landskapet. Luften var så tjock av sot att jag knappt såg var jag satte fötterna.” Ur Två städer av Eva Susso (Rabén & Sjögren 2014)

Vad ska du arbeta med i kapitlet? • Du ska träna på att bygga upp dina berättelser med en inledning, ett händelseförlopp och en avslutning. Du kommer också att få lära dig att beskriva personerna och miljöerna i din berättelse, och att använda dialoger i din text. • Du ska göra din text mer intressant att läsa med hjälp av bilder. • Du ska träna på att bearbeta din text och göra den bättre.

15 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


16

Bygga upp en längre berättelse – Huvudperson och uppdrag

Du ska planera och skriva en längre berättelse, med ett tydligt händelseförlopp. Vem är huvudpersonen? Första steget är att fantisera om vem din huvudperson är. Vad vill huvudpersonen? I början av berättelsen är det viktigt att förstå vad din huvudperson har för uppdrag eller mål.

ålder klädsel man/kvinna frisyr längd kroppsform ögonfärg

Här är några exempel: • Besegra draken • Bli rik • Få många vänner • Gifta sig • Komma hem • Upptäcka en hittills okänd fjärilsart • Äta en god middag • Vinna matchen • Bli världsberömd • Skriva en bok • Åka till Antarktis • Eget förslag: 

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

familj vänner husdjur intressen

modig lugn hjälpsam slarvig lat snål

bostad ort jobb skola


Huvudperson och uppdrag

1. Beskriv hur din huvudperson ser ut.

  2. Beskriv vilka egenskaper huvudpersonen har.

  3. Gestalta (levandegör) din karaktär genom att berätta hur han eller hon är eller reagerar i olika situationer. Utan gestaltning

Med gestaltning

Hon var arg.

Hon smällde igen dörren med full kraft och rusade med gråten i halsen in på sitt rum.

Han var trött.

Han kunde knappt hålla ögonen öppna där han satt vid fönstret med huvudet lutat mot väggen.

Han/hon är …

Han/hon är …

4. Välj ett mål eller ett uppdrag som din huvudperson ska genomföra i berättelsen.

 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

17


Bygga vidare – Problem och lösning

Nu är det dags att planera ett händelseförlopp. Din huvudperson måste stöta på problem på väg mot sitt mål för att berättelsen ska bli intressant och spännande att läsa. Det finns många olika problem som kan uppstå i en berättelse. Olyckor och naturkatastrofer

Fiender, tjuvar eller andra brottslingar

Vulkanutbrott Tsunami Seriekrock i dimma på motorvägen Storm

En bankrånare En mutad domare En skum sjökapten En biltjuv

Onda väsen och vilda djur En elak häxa Ett sjöodjur En orch En haj

Sjukdomar och sinnesstämningar Feber Benbrott Olycklig kärlek Sorg

Problemet kommer in i berättelsen när huvudpersonen är på väg mot sitt mål: Plötsligt … Hon började ana oråd … Som en blixt från en klar himmel … Smygande, alldeles ljudlöst, ut ur buskaget närmade sig … Sedan måste huvudpersonen på något vis klara av sitt problem, övervinna sin svårighet eller klara sin utmaning: I sista stund… Som tur var … Genom att … Som en räddande ängel …

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

18


Bygga vidare – Problem och lösning

Beskriv ett eller två problem som din huvudperson möter och hur det löser sig. 5. Vilket problem stöter huvudpersonen på först?

6. Hur löser huvudpersonen problemet?

































7. Vilket problem stöter huvudpersonen på sedan?

8. Hur löser huvudpersonen problemet?

































9. Skriv en avslutning som berättar hur det går när problemen är lösta. Skriv hela din berättelse digitalt. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

19


MODELL Skriva berättande text 20

1 Inledning

Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen? Berätta vem huvudpersonen är och vad huvudpersonen ska försöka klara av. Din inledning kan till exempel innehålla: • något om hur huvudpersonen ser ut. • något om hur huvudpersonen känner sig i början av berättelsen. • något om miljön i berättelsen. Skriv i dialogform vid något tillfälle i din berättelse. Glöm inte ny rad och talstreck när någon pratar.

2 Problem

3 Lösning

4 Avslutning

Vilket problem uppstår? I den andra delen av berättelsen händer det något som gör att det blir spännande och ibland lite svårt för huvudpersonen eller någon annan i berättelsen. En dag när…   Plötsligt…

Hur löser sig problemet? Sedan måste huvudpersonen försöka ta sig ur knipan eller kanske få hjälp att ta sig vidare. Som tur var…   Då kom… och…

Hur slutar det? I den sista delen av berättelsen får man veta hur huvud­personen klarar av det den ville i början av berättelsen. Berätta något om hur huvudpersonen känner sig nu. Till slut... Äntligen...

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Många berättelser är uppbyggda så att händelser sker efter varandra, i kronologisk ordning. Det finns också andra sätt att bygga upp spänning och tempo i en berättelse. Här kan du läsa om två vanliga berättarknep som författare brukar använda, parallellhandling och tillbakablickar.

PARALLELLHANDLING

TILLBAKABLICKAR

I en text med parallellhandlingar pågår minst två berättelser samtidigt, oftast på olika platser. Författaren växlar mellan berättelserna och mot slutet går de ihop till en.

I en text med tillbakablickar vänder författaren på kronologin. Istället för att det mest dramatiska eller spännande sker i slutet kommer det allra först i berättelsen.

Parallellhandling 1

Därefter blickar författaren tillbaka för att förklara bakgrunden till händelsen.

BÖRJAN

De båda parallell­ handlingarna möts. SLUT

Berättelsen börjar med att vi helt eller delvis får veta hur det slutar.

BÖRJAN Parallellhandling 2

BÖRJAN

MITT

SLUT

Återblickar tar oss tillbaka i handlingen och vi får bit för bit veta vad som har hänt huvudpersonen. Början

Presentera person A eller händelse A. Presentera person B eller händelse B

Börja med att beskriva den allra mest dramatiska händelsen i berättelsen.

Mitt

Kom tillbaka till person A eller händelse A. Ge gärna en ledtråd kring vad A har med B att göra.

Blicka tillbaka och förklara hur personerna hamnade i den dramatiska situationen.

Kom tillbaka till person B eller händelse B. Ge gärna en ledtråd kring vad B har med A att göra.

Blicka tillbaka ytterligare en gång, precis före den dramatiska händelsen och berätta om vad som hände just då.

Slut

Person A och person B möts. Någonting viktigt händer, till exempel en olycka, ett kärleksmöte, en återförening eller konflikt.

Återkom till den dramatiska händelsen som du presenterade redan i början. Nu redovisas hela händelsen.

Avtoning

Vad händer efteråt? Blir de inblandade irriterade, kära, lyckliga, olyckliga, träffas aldrig igen…?

Vad händer efteråt? Blir de inblandade irriterade, kära, lyckliga, olyckliga, träffas aldrig igen…?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

21


Självskattning

22

1. Läs igenom din berättelse, gärna högt för dig själv. 2. Gör en bedömning i tabellen. Kryssa för det som stämmer.

Inledning

Det är lite svårt att förstå vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem huvudpersonen är och varför personen vill en viss sak.

Händelseförlopp

Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.

Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.

Det blir väldigt spännande att läsa om problemet som huvudpersonen precis klarar av att lösa i berättelsen.

Avslutning

Man får inte veta hur det går med det som huvudpersonen ville i början av berättelsen.

Min berättelse har en avslutning där man får veta hur huvudpersonen lyckas.

I berättelsens avslutning beskriver jag hur det går till och hur det känns att nå målet.

Personbeskrivning

Man får inte veta något om vem huvudpersonen är.

Man får veta något om hur huvudpersonen ser ut.

Man får veta hur huvudpersonen är, ser ut och känner sig på olika ställen i berättelsen.

Miljöbeskrivning

Man får inte veta något om var berättelsen utspelar sig.

Man får veta något om hur det ser ut i miljön.

Man får flera gånger veta hur det ser ut, luktar, låter eller känns att vara på en viss plats i berättelsen.

Dialog

Det finns ingen dialog i berättelsen.

Det finns dialog i berättelsen.

Det finns dialog vid flera tillfällen och det gör texten varierad och bättre att läsa. Dialogen markeras alltid med talstreck.

Gestaltning

Det finns ingen gestaltning i berättelsen.

Vid ett tillfälle har jag försökt att levandegöra hur en karaktär är eller reagerar.

På flera olika ställen i berättelsen finns gestaltningar som skapar bilder hos läsaren hur karaktären är eller reagerar.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Skiljetecken

Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.

Jag skriver meningar med stor bokstav, punkt och andra skiljetecken för det mesta.

Jag skriver alltid meningar med stor bokstav och rätt skiljetecken.

Styckeindelning

Jag delar inte in mina texter i stycken.

Jag delar in mina texter i stycken ibland.

Jag delar alltid mina texter i stycken, som gör att texten blir lättare att förstå.

Stavning

Det finns många ord som jag inte vet om jag har stavat rätt.

Jag kan stava många ord och det mesta ser rätt ut.

Jag kan stava många ord.

Jag har inte tagit reda på stavningen. Ibland är det lite svårt att läsa min handstil

Handstil

Om jag är osäker tar jag reda på stavningen. Jag skriver läsligt för hand.

Jag har ansträngt mig och skrivit riktigt snygga bokstäver.

3. Kompisrespons. Låt din kompis läsa din berättelse och bedöma din text. Det var bra att



Jag tyckte om när Jag undrar





 Din berättelse blir bättre om



 Tack för att jag fick läsa din berättelse! Från

4. Bearbeta (förbättra) din berättelse med hjälp av din bedömning och din kompisrespons. 5. Renskriv din berättelse.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

23


36

Informationssökning och källkritik Det har aldrig funnits så mycket information i världen som det finns nu. Överallt kan du hitta källor som berättar olika saker för dig. Texter, bilder, personer, föremål och byggnader, alla har något att förmedla. En del källor vill påverka dig att göra saker, andra vill ge dig kunskaper och en del källor kanske vill lura dig att tro på något som inte är riktigt sant. När du har fångat förmågan kan du söka i olika källor och välja ut information som är så sann som möjligt och som du har nytta av i ditt arbete. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr11: Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.


En elev har skrivit en faktatext om ögat och synsinnet. Detta är texten:

Detta är källan:

SYNFEL Synen är ett av våra fem sinnen och kanske det viktigaste, tycker jag. Ögat är synens sinnesorgan. Ljusstrålarna kommer in i ögat genom pupillen. Runt pupillen finns regnbågshinnan som innehåller pigmentceller. Det är de färgpigmenten som bestämmer färgen på våra ögon.

”Ögat är synens sinnesorgan. Det fungerar nästan som en kamera. Ljusstrålarna kommer in i ögat genom pupillen. Runt pupillen finns regnbågshinnan som innehåller pigmentceller. Det är de färgpigmenten som bestämmer färgen på våra ögon. I linsen bryts ljusstrålarna så att en skarp bild uppkommer på näthinnan. Den är uppbyggd av mer än 100 miljoner ljuskänsliga sinnesceller. Från sinnescellerna går signaler till hjärnan via synnerven. Ögat fungerar bäst när lagom mycket ljus når näthinnan. Därför blir pupillen liten, det vill säga öppningen i ögat blir mindre, när det är mycket ljust. I svagt ljus förstoras pupillen i stället så att mer ljus kommer in i ögat.” Vem? Karin Andersson och Gleerups Var? Läroboken Utkik Biologi 4-6 (s. 143) När? 2014

Diskutera källkritiska fel i elevtexten. Hur tycker du att eleven ska göra för att förbättra sin text?

Vad ska du arbeta med i kapitlet? • Du ska känna till att det finns olika typer av källor. • Du ska veta vad en förstahandkälla och en andrahandskälla är. • Du ska kunna skilja på fakta och åsikter. • Du ska kunna söka information från olika källor och visa vilka källor du har använt. • Du ska kunna resonera om källornas användbarhet, det vill säga jämföra källor och beskriva för- och nackdelar med dem i förhållande till din uppgift.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

37


Källkritik Bakom varje källa finns en avsändare som har ett syfte med informationen. Olika avsändare vill till exempel: • informera om något viktigt • sälja något • tjäna pengar • övertyga dig om något • dela sin kunskap • underhålla • bli känd • säga sin åsikt • luras Ofta är det så att avsändaren, den som har gjort källan, lyfter fram den information som passar till syftet. Avsändaren väljer också bort information som inte stämmer med syftet. Detta kallas att man vinklar informationen. Den kan vara sann, men det är inte hela sanningen som presenteras. Ett företag som ska sälja bilar skriver inte på sin hemsida att du bidrar till växthuseffekten om du väljer att köpa bilen. Däremot kanske de lyfter fram hur lite koldioxid just denna bilmodell släpper ut. Att vara källkritisk handlar bland annat om att ställa frågorna:

Vem är avsändaren? Vad vill avsändaren?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

38


Vinklade källor

Ett parti i regeringsställning ska göra en hemsida inför valet. Följande information/fakta finns:

  Arbetslösheten har gått upp.   Ekonomin har förbättrats.   Skolresultaten har blivit sämre.   Fler än tidigare är nu nöjda med vården.   Brottsligheten har ökat.   Fler elever har fått egna datorer i skolan.

Vilken information tar du med på den nya hemsidan? Ett parti i opposition ska göra en hemsida inför valet. Följande information/fakta finns:

  Arbetslösheten har gått upp.   Ekonomin har förbättrats.   Skolresultaten har blivit sämre.   Fler än tidigare är nu nöjda med vården.   Brottsligheten har ökat.   Fler elever har fått egna datorer i skolan.

Vilken information tar du med på den nya hemsidan?

På vilket sätt blir de olika hemsidorna vinklade, trots att båda partierna utgick från samma information? Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

39


Källkritik Det finns olika typer av källor, till exempel materiella, skriftliga, muntliga, bilder eller filmer och tv-program. Källkritik handlar om att avgöra hur användbara källor är. Förstahandskällor är källor som är själva ursprungskällan, till exempel ett svärd som har hittats i en arkeologisk utgrävning.

Andrahandskällor är källor som bygger på en förstahandskälla till exempel en arkeolog som tolkar ett fynd och berättar vad det betydde på vikingatiden.

Ju längre från ursprungskällan du kommer ju större är risken att någon av informationen har blivit fel eller att det är åsikter istället för fakta. Därför ska du försöka söka upp eller komma så nära ursprungskällan som möjligt. Men även förstahandskällor kan ha svagheter. Ett historiskt fynd kan vara skadat och svårt att tolka. En person som varit med om en händelse kanske missade viktiga detaljer på grund av att han eller hon var känslomässigt berörd. Därför är det bra att använda flera olika källor som du jämför med varandra.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40


Källkritik

Du ska planera en faktatext i ett skolarbete. Den ska handla om vad skatt är och om vad kommuner, landsting och stat använder skattepengar till. Vilka källor vill du använda? Källa 1: Tidningen Lyckoslanten nr 1 2011, Tema Skatter

Källa 2: Intervju med en kommunpolitiker där du bor

Beskrivning: Lyckoslanten är en tidning för barn som delas ut gratis till skolelever.

Beskrivning: Politikern har åsikten att bra sjukvård är viktigare än sänkt skatt.

Syfte: Avsändarna Swedbank och Sparbankerna vill öka barns kunskaper om ekonomi och sparande.

Syfte: Avsändaren vill förklara sin och partiets åsikt och få fler röster.

Källa 3: Filmen Här kommer kungen - Vad är skatt? från Utbildningsradion

Källa 4: Webbsidan www.skattetryck.se

Beskrivning: En film för skolelever som på ett enkelt sätt förklarar vad skatt är. Syfte: Målet är att eleverna ska förstå ett antal grundläggande begrepp i ekonomi, bland annat skatt, och hur de hänger ihop med varandra.

Beskrivning: Webbsidan har information om skatter i Sverige och i övriga världen, speciellt om Malta eftersom de har låga skatter. Syfte: Avsändarna vill skaffa kunder som vill ha rådgivning av skattejurister om hur man kan skatteplanera.

Källa 5: Läroboken Utkik Samhällskunskap 4-6 från Gleerups Beskrivning: Författaren förklarar för mellanstadieelever om hur ekonomin och bland annat skatter fungerar. Syfte: Avsändarna vill sprida kunskap och sälja läroböcker.

Ange vilka källor du har valt och resonera om varför.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

41


MODELL Informationssökning och källkritik 42

Informationssökning En källa kan vara en bok, en tidning, ett foto, en film, en klasskompis, en expert eller något du hittar på internet.

Leta i olika källor när du vill ta reda på något. Det finns olika typer av källor: skriftliga, muntliga, materiella, bilder och fotografier samt filmer och tv-program.

Källkritik Ställ följande frågor när du avgör om en källa är användbar: • Vem är avsändaren? Är den trovärdig? • Är källan en förstahandskälla eller en andrahandskälla? • Innehåller källan fakta eller åsikter? Visa vilka källor du använt i till exempel en faktatext. Skriv upp författaren och bokens titel eller adressen om du använder en webbsida.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Datum:

Fånga förmågan! Var källkritisk.



Välj ett ämne som du vill lära dig mer om. Läs på två olika webbsidor och jämför faktan med hjälp av tabellen.

Jämför två källor som handlar om …  Frågor

Källa 1

Källa 2

Vem är avsändaren?

Vad vill avsändaren? •  informera om något viktigt •  sälja något •  tjäna pengar •  övertyga dig om något •  dela sin kunskap •  underhålla •  bli känd •  säga sin åsikt •  luras Finns det kontakt­ information? Verkar texten sann?

Finns det något datum på sidan? Skulle du använda källan för att skriva en faktatext om ämnet?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

43


44

Söktips

Sökning på internet Det finns enormt mycket information på internet och det kan vara svårt att hitta rätt. Om du till exempel ska skriva en argumenterande text mot betyg i årskurs 6, kan du använda en sökmotor på internet, till exempel google eller bing. Bra! Om du skriver in betyg i sökrutan får du många träffar som handlar om alla möjliga betyg. Bättre! Om du skriver in två saker i sökrutan, till exempel betyg och årskurs 6, så får du fler träffar som handlar om just betyg i årskurs 6. Bäst! Om du skriver in ännu ett ord, nackdelar (betyg, årskurs 6 och nackdelar) så får du fler träffar som tar upp argument mot betyg i årskurs 6. Ange källorna Om du visar vilka källor du använt kan den som läser din text gå vidare till källorna och kontrollera att informationen inte är något som du själv har hittat på. Det ska vara lätt för den som läser din text att hitta de källor som du har använt. 1. Vem har gjort källan eller är källan? (boken, artikeln, tv-programmet, youtube-klippet, intervjun med mera) 2. Var finns källan? (Titel eller rubrik på vilken bok, tidning, film, tv-program det är.) 3. När gjordes källan? (publicerades, sändes, lades upp) Visa vilka källor du använt i till exempel en faktatext. Skriv upp författaren och bokens titel eller adressen om du använder en webbsida. Exempel muntlig källa: Vem? Marielle Bengtsson Var? Intervju i Malmö När? 2015-05-14

Exempel skriftlig källa:

Exempel skriftlig källa (internetbaserad):

Vem? Lars Almgren Var? Lärobok Utkik Samhällskunskap 4-6 När? 2015

Vem? Utbildningsradion Var? Webbsida Är det sant? www.ur.se/ Produkter/ 177414-Ar-det-sant-Kallkritik När? 2012

44 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.


Självskattning

45

Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. Källor skriftliga, muntliga, materiella, bilder och foto­grafier, filmer och tv-program

Jag är osäker på vad en källa är.

Jag vet vad en källa är och känner till att det finns olika typer av källor.

Jag känner till att det finns olika typer av källor och värderar vilken typ av källa som passar för min uppgift.

Källor Förstahandskälla Andrahandskälla

Jag brukar inte skilja på förstahands­ källor och andrahands­källor.

Jag vet vilka som är förstahandskällor och vilka som är andrahandskällor.

Jag försöker välja någon förstahandskälla, för att informationen inte ska ha tolkats av någon annan.

Använda olika källor och resonera om källornas användbarhet

Jag brukar bara leta i en källa och jag kan motivera varför jag valt den.

Jag kan leta i olika källor, till exempel böcker, fråga personer eller söka på internet. Jag kan resonera om källornas användbarhet.

Jag resonerar om källornas användbarhet, genom att jämföra olika källor och se fördelar och nackdelar med dem.

Fakta eller åsikt?

Jag är osäker på vad som är fakta och vad som är åsikter.

Jag kan oftast förstå vad som är fakta och vad som är åsikter.

Jag kan förstå vad som är fakta och vad som är åsikter. Jag tänker på det när jag väljer ut information ur olika källor.

Ange källan

Jag brukar inte ange vilka källor jag har använt.

Ibland anger jag vilka källor jag har använt, men ibland glömmer jag bort vilken källa jag har fått fakta ifrån.

Jag anger vilka källor jag har använt.

Vad vill du bli bättre på nästa gång du söker fakta?

     Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

FLER SÖKTIPS •  Prata med en expert (någon som vet mycket om ämnet). •  Be en bibliotekarie om boktips. •  Be en lärare ta fram böcker. •  Slå upp i en uppslagsbok. •  Använd sidor på internet som är till för barn, till exempel: Ne, Unga fakta, UR, Barnens bibliotek, Länkskafferiet.

45


Synliggör förmågorna Fånga förmågan svenska är en läromedelsserie för låg- och mellanstadiet. I böckerna synliggör vi förmågorna redan från skolstart och låter eleverna lära känna och arbeta med dem återkommande genom hela sin skolgång. På så vis får alla elever en rimlig chans att fånga förmågorna och nå kunskapskraven i årskurs 3 och 6. Böckerna är uppbyggda av tydliga stödstrukturer och modeller för språkutveckling. Det finns en tydlig progression i arbetet där varje årskurs och förmåga bygger på varandra. I Fånga förmågan svenska arbetar eleverna, i varje årskurs, med sju förmågor: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Samtala och presentera Skriva berättande text Läsa skönlitteratur Informationssökning och källkritik Läsa faktatext Skriva olika slags texter Textbearbetning och respons

Förmågorna i svenskämnet handlar om att ge elever förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. Återkommande träning av förmågorna, från år till år, ger eleverna redskap, trygghet och självförtroende i sin språkutveckling. Ambitionen är att Fånga förmågan ska vara rolig, meningsfull och varierad. Därför innehåller böckerna många kommunikativa och kreativa övningar kring skrivutveckling i olika texttyper, lässtrategier, källkritik, muntliga presentationer och samtal. Låt dina elever Fånga förmågan! SKURS ÅR

SKURS ÅR

1

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

2

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

3

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Författaren Mirja Johannesson är grundskollärare 1-7 svenska, so och engelska. Hon har lång erfarenhet av undervisning i skolan. Mirja har också skrivit andra läromedel inom svenska.

SKURS ÅR

4

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

5

6

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Författaren Ulf Nilsson är grundskollärare 1-7 svenska och so. Han har under många år arbetat som klasslärare, och parallellt med detta skrivit flera olika läromedel.

ISBN 978-91-40-68798-2

9

789140 687982

Profile for Smakprov Media AB

9789140687982  

9789140687982  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded