Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament
SOU 2012:3
skillnaden i skattemässig behandling mellan eget och lånat kapital minskar. Den asymmetriska skattemässiga behandlingen av lånat och eget kapital ska kommittén vidare behandla i slutbetänkandet och återkommer där bland annat till frågan om avdrag för eget kapital (s.k. NID-avdrag), se vidare avsnitt 5.5. 2.6.3
Förslag i form av skattekrediter
Båda kommitténs förslag är utformade som skattekrediter. Detta går emot de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen antog 2008. Riktlinjerna anger bland annat att olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning bör undvikas på inkomstskatteområdet.14 Bakgrunden till detta krav ligger i önskemålet om att säkerställa svenska skatteintäkter. Möjligheter att erhålla skattekrediter innebär bland annat en risk att staten inte får tillbaka pengarna när företag och individer flyttar utomlands. Kommittén ser dessutom risken med att uppbyggda krediter kan leda till likviditetsproblem och ökad konkursrisk när de väl ska betalas tillbaka. Det finns emellertid också fördelar med att skatteincitamenten utformas som skattekrediter. Den främsta fördelen med att ge stöd i form av skattekrediter är att de har en bra träffbild. En skattekredit har enbart ett värde för företag och investerare som har investeringsmöjligheter med en privatekonomisk avkastning som överstiger räntan som betalas för krediten. Stöd i form av krediter kan därmed ha en sorterande effekt, särskilt om krediterna räntebeläggs. I den mån dessa investeringar inte kan finansieras med normala krediter och detta beror på en samhällsekonomisk snedvridning är denna sorterande effekt samhällsekonomiskt fördelaktig. Eftersom värdet av en skattekredit inte är så stort för korta kredittider förebyggs kortsiktig skatteplanering. Vidare är skattekrediter offentligfinansiellt sett en billigare stödform än definitiva skattelättnader och kan därför ges med högre belopp. Förslaget om ett riskkapitalavdrag har vissa likheter med ett av de förslag som lämnades av Skatteincitamentsutredningen (se avsnitt 3.3). Den stora skillnaden är att kommitténs förslag utformas som en skattekredit medan Skatteincitamentsutredningens förslag innebar en definitiv skattelättnad. Förslaget om ett riskkapitalavdrag har av den 14
Se prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr.2007/08:259.
76