Page 15

3  Mat och näring

utvecklad för de lite yngre barnen (92). Är man utomhus och inte vill gå in kan man med fördel fixa mellanmålet utomhus. Även om att grilla korv är enkelt och gott, så finns det så mycket mer man kan göra, som till exempel baka pizza i en konservburk eller koka fruktsoppa på torkad frukt (93). Att baka pizza utomhus är faktiskt enklare än man kan tro. På webben hittar du en beskrivning av hur man gör.

Energi Kroppen behöver energi för att fungera och energin kommer ursprungligen från solen som genom växternas fotosyntes omvandlar koldioxid och vatten till druvsocker (glukos) och syre (79). Växterna i sin tur bildar de energigivande näringsämnena kolhydrater, protein och fett. Vi äter växterna direkt, eller indirekt, exempelvis genom kött och mejerier. De energigivande näringsämnena bryts sedan ner till allt mindre delar, först i matspjälkningen och sedan vidare inne i cellerna där de omvandlas till energi och värme. Omvandlingen sker med hjälp av syre som vi andas in från luften. Vi andas ut koldioxid som växterna sedan tar in genom sina klyvöppningar i bladen och på så sätt är cirkeln sluten. I dag är problemet dock att människan producerar för mycket koldioxid i proportion till växternas upptag och vi är i obalans med naturen. Kroppen behöver energi för att växa och för att orka vara fysiskt aktiv (79). Den behöver också energi för att hålla en jämn kroppstemperatur och för att klara av att ta hand om maten vi äter, både i tarmen och på dess väg genom kroppen. En stor del av vårt energibehov används för att de inre organen ska fungera, vilket brukar benämnas kroppens grundomsättning. Hur mycket energi som går till grundomsättningen varierar med kön, ålder och kroppsvikt, men också med hur stora muskler vi har. För de flesta vuxna som är måttligt aktiva motsvarar ungefär två tredjedelar av energibehovet grundomsättningen. Barn har en hög grundomsättningen eftersom de växer och det krävs extra mycket energi för att tillverka ny vävnad (88). Å andra sidan rör de sig ofta väldigt mycket så att grundomsättningen motsvarar ungefär häften av det totala energibehovet. Vårt energibehov och matens energiinnehåll uttrycks antingen som kilokalorier (kcal) eller kilojoule (kJ) (79). Kilokalorier brukar i dagligt tal benämnas kalorier. Det är den enhet som har använts längst och används oftast i recept och tidningar. Om man vill räkna om från den ena enheten till den andra så motsvarar 1 kilokalori 4,2 kilojoule och 1 kilojoule motsvarar 0,24 kilokalorier. Det genomsnittliga energibehovet hos barn 1–3 år är 1 400 kilokalorier och för barn 4–6 år 1 700. För en kvinna med låg fysisk akti-

©  F örfat taren o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07867-0_01_book.indd 49

49

2013-06-10 13:07

Profile for Smakprov Media AB

9789144078670  

9789144078670  

Profile for smakprov