Page 1

Som liten lärde sig Inger att orka med sin mammas ständiga förtvivlan genom att istället försöka börja prata med henne om något annat. I dag undrar hon varför hennes egna barn aldrig kommer med sina problem till henne.

ILSE SAND är psykoterapeut, teologie kandidat och en efterfrågad föreläsare i sitt hemland Danmark. Hon har tidigare gett ut Älska dig själv, en bok om sensitiv begåvning samt Hitta nya vägar i känslornas labyrint.

»Jag hoppas att den här boken ska göra att du som läsare får lust att kika på dina egna försvarsstrategier och fundera på om ditt liv kan bli rikare om du väljer att avveckla en eller flera av dem, så att du kommer närmare dig själv, livet och andra människor – och i högre grad kan få uppleva och njuta av tillvaron.« – ur boken

Kom närmare

Charlotte förälskade sig ständigt i män hon upplevde att hon skulle kunna hjälpa. Men ju mer hon ville ge, desto mer drog de sig undan, för att slutligen avsluta relationen. Hon såg inte att ensamheten hon upplevde egentligen var hennes egen. Inger och Charlotte är exempel på hur gamla försvarsstrategier kan stå i vår väg. Det är handlingsmönster vi utvecklat för att undvika sorger och annat obehag. De hade ofta sin uppgift att fylla när de en gång etablerades, men i vuxen ålder kan de istället skymma sikten och hindra oss i våra relationer. Psykoterapeut Ilse Sand visar hur man kan bli mer medveten om sina egna strategier – och hur man kan bli fri från dem.

LIBRIS W W W. L I B R I S F O R L AG . S E

Kom e r a m när Om kärlek, relationer och försvarsmekanismer

LIBRIS


Kom närmare Om kärlek relationer och försvarsmekanismer

Om kärlek, relationer och försvarsmekanismer

Översättning: Carolina Klintefelt

Libris förlag • Örebro


Copyright © Ilse Sand Originalets titel: Kom nærmere – om kærlighed og selvbeskyttelse Originalförlag: Forlaget Ammentorp, Danmark Svensk copyright © Libris förlag, Örebro Översättning: Carolina Klintefelt Omslag: Eva Lindeberg Omslagsfoto: Lukasz Chrobok Sättning: Aina Larsson, Sättaren Tryck: Livonia Print, Lettland ISBN: - - www.librisforlag.se


Förord Inledning . Försvarsstrategier . När försvarsstrategier blir automatiska . Rädsla för närhet, för sorg och för att tappa kontrollen . Osunda mönster som kan hindra oss från att lyckas i kärleksrelationer . Föräldraidealisering . Att vara medveten om sina känslor . Att göra sig av med oavsiktliga försvarsstrategier . Vägen hem Litteratur på svenska Litteratur på engelska Författarens tack


om präst och senare som psykoterapeut har jag talat med många människor som har farit illa i kärleksrelationer – eller som inte ens har klarat av att etablera någon. I samband med mina föreläsningar om kärlek och försvarsstrategier har jag upplevt att det inns ett stort intresse av att lära sig mer om vilka psykologiska mekanismer som har betydelse för hur vi skapar relationer eller hur vi agerar i de relationer vi redan be inner oss i. I denna bok beskriver jag hur försvarsstrategier uppstår, hur de kan stå i vägen för goda, nära relationer och hur man kan frigöra sig från omedvetna strategier. Med glädje har jag konstaterat att relationer kan bli djupare och mer meningsfulla när vi törs vara helt närvarande och sårbara i ögonblicket utan onödiga skydd. Den litteratur jag själv har läst i ämnet är skriven för fackfolk. Den här boken är skriven på ett lättillgängligt språk som alla kan läsa. Samtidigt är den förankrad i etablerade psykologiska teorier och i många års terapeutisk erfarenhet. De många konkreta exemplen i boken är i de lesta fall uppdiktade av pedagogiska skäl, men de beskriver situa-

S


tioner och repliker som jag ofta får höra i min yrkesroll. Enstaka exempel är autentiska, och då är de anonyma och publiceras med patientens godkännande. Min önskan är att den kunskap som jag har sett göra en så stor skillnad för både patienter och mig själv ska komma många ler till del än de som läser facklitteratur eller är inne i en psykoterapeutisk process.


arför lever inte alla i givande kärleksrelationer med andra människor? Hur kan det komma sig att många i stället lever som singlar i ett parförhållande och saknar närhet eller äkta omsorg om varandra? Det kan innas lera svar på det. Ett av dem är att vi använder försvarsstrategier som lurar oss att lägga krokben för oss själva när det gäller kärleken. Att det inns sådant som försvarsstrategier kan alla som arbetar med psykoterapi bekräfta. Patienter använder olika strategier för att hålla avstånd till andra människor, för att undvika att se sin egen livssituation i ögonen eller för att slippa lägga märke till sitt eget inre (känslor, tankar, sanningar, önskningar). Sådana strategier har fått olika namn genom historien. Freud kallade dem för ”försvarsmekanismer” (Abwehr). I den engelskspråkiga världen blev det till ”defence”. Den kognitiva terapin arbetar med begreppet ”bemästringsstrategier” och kan med det ibland beskriva samma observationer. Redan Sören Kirkegaard, som formulerade sina observationer mer än ett halvt århundrade före Freud, hade lagt

V


märke till det här fenomenet. Han skrev att människor har en förmåga att förtränga sådant som de egentligen vet. Jag har valt att kalla sådana handlingsmönster, som gör att vi kan förtränga det mest uppenbara och hålla avstånd till både andra människor och vårt eget innersta, för försvarsstrategier. Med det menar jag allt som människor gör – medvetet, men oftast omedvetet – för att undvika närhet till andra människor eller till sin egen inre eller yttre verklighet. Det kan också vara en försvarsstrategi att låta bli att röka eller att ta på sig lytväst när man ska ut på sjön. De försvarsstrategier som jag intresserar mig för i den här boken är dock uteslutande dem som vi använder för att skapa avstånd till verkligheten och som några gånger kan vara ändamålsenliga men som andra gånger leder till problem. Det är en bra försvarsstrategi att hålla ett visst avstånd till sina känslor när de är alltför överväldigande. Men samma försvarsstrategi kan bli ett problem om den tar över och börjar leva sitt eget liv, helt eller delvis omedvetet. Det går ut över livskvaliteten och vitaliteten när vi håller ett större avstånd till vårt inre liv än vad som är nödvändigt. Och när vi håller avstånd till verkligheten i vår aktuella livssituation ser vi den inte klart och det blir svårt att navigera i livet. En försvarsstrategi kan exempelvis vara att man omformar sin yttre verklighet med hjälp av fantasin så att man ser sig själv, andra människor eller sina egna möjligheter i livet som bättre eller sämre än de egentligen är. Ett annat


och mer konkret exempel kan vara att man inte andas tillräckligt djupt för att riktigt kunna känna sig själv. En försvarsstrategi är en handling som en gång var en klok lösning på en svår situation. Om man har använt sig av många försvarsstrategier i barndomen kan man som vuxen uppleva sig så insnärjd i dem att det gör en känslomässig kontakt med sig själv och andra omöjlig. Och på det sättet kan man gå miste om den inre utveckling och tillfredsställelse som en kärleksrelation kan leda till. Jag hoppas att den här boken ska göra att du som läsare får lust att kika på dina egna försvarsstrategier och fundera på om ditt liv kan bli rikare om du väljer att avveckla en eller lera av dem, så att du kommer närmare dig själv, livet och andra människor – och i högre grad kan få uppleva och njuta av tillvaron så länge du inns här.


Försvarsstrategier e försvarsstrategier som jag intresserar mig för i den här boken är handlingar som vi använder för att skapa avstånd till vårt inre, andra människor eller verkligheten i våra yttre levnadsförhållanden. Det är detta jag menar när jag fortsättningsvis använder begreppet ”försvarsstrategier”. Ett konkret exempel kan se ut så här: Hanna har fått avslag på en jobbansökan. Hon är ledsen för det, men hon orkar inte känna sin sorg här och nu. Hon väljer att se på en spännande tv-deckare i stället och glömma bort sig själv. På det sättet får hon en paus från den verklighet hon be inner sig i efter att ha fått avslag på sin ansökan. Det här är inget problem, bara hon vid ett senare tillfälle ger sig själv tid och utrymme att känna och hantera sin sorg och på så sätt komma i balans igen. Men om det är den enda strategi hon använder för att hantera tunga känslor, så att hon aldrig ger sig själv tid och ro att slappna av helt och lägga märke till hur hon känner sig, är det ett problem. I så fall kommer hon att leva med ett permanent avstånd till sig själv, och det kan leda till känslomässig stress eller

D


minskad livsglädje. Om hon inte själv förstår att hon håller ett avstånd till sina känslor är det ett ännu större problem, för då har hon ingen möjlighet att ändra på det. De lesta försvarsstrategier uppstår tidigt i barndomen. De var en gång den bästa lösning som det lilla barnet kunde komma på i en svår situation. Samma strategier kan när vi blivit vuxna övergå till att bli en central men omedveten del av vårt handlingsmönster varje gång vi hamnar i en situation som påminner om någon av vår barndoms olösta kriser. Ett konkret exempel kan se ut så här: Ingers mamma var ofta förtvivlad och pratade mycket om sin smärta när Inger växte upp. Det var outhärdligt för Inger att behöva höra det. Ett barn kan inte härbärgera en vuxen människas förtvivlan, och det är dessutom skrämmande att uppleva att en förälder har det svårt. Därför uppfann Inger som ganska liten strategin att börja prata om något helt annat i sådana situationer, för att avleda mammans tankar. I dag undrar hon varför hennes egna barn aldrig kommer till henne med sina problem. Om hon skulle fråga dem, så skulle de säkert svara att de har försökt, men att det alltid slutar med att deras mamma börjar prata om något annat. Om Inger hade spelat in ett sådant samtal, skulle hon säkert själv kunna höra att hon – utan att mena det – byter ämne varje gång hon känner eller hör om en närstående persons kris eller sorg. Det är självklart destruktivt för närheten i relationer om vi använder en sådan försvarsstrategi utan att själva vara medvetna om det.


När Inger kan upptäcka och se sitt eget mönster, det som kanske en gång räddade hennes psykiska hälsa men som i dag står i vägen för förtroligheten med barnen, har hon redan kommit långt och kan välja att byta strategi.

En nödlösning En försvarsstrategi är oftast en nödlösning. Ett exempel: När Anna var mycket liten blev hon gång på gång negativt bemött av sina föräldrar då hon försökte få deras uppmärksamhet. De kunde säga att hon störde eller så kunde hon uppleva stress eller irritation i deras blickar. Det var så obehagligt för henne att hon gav upp och gick ut i livet utan att ha fått utveckla och öva upp det som vi kan kalla för en sund ”be om uppmärksamhet”-kompetens. I stället la hon all sin kreativitet på att hitta en annan lösning. För barn har ett djupt behov av att få en nära anknytning till en förälder. Hon upptäckte att om hon i stället erbjöd dem sin uppmärksamhet gick det bättre. Så när hon kände behov av uppmärksamhet började hon sätta sig bredvid sin pappa som läste tidningen och intressera sig för vad han läste. Det tyckte pappan för det mesta var ganska trevligt, och hon kunde få sitta nära honom och känna värmen från hans kropp och på det sättet få den upplevelse av samhörighet som är livsnödvändig för barn. Som vuxen har Anna utvecklat god kompetens i att hålla sig själv tillbaka och i stället rikta sin uppmärksamhet mot andra, och det är en god egenskap. Problemet är att hon inte längre känner sitt eget behov av att få uppmärksam-


het särskilt tydligt. Hon känner en längtan efter att få vara med. När hon gör det tar hon kontakt med en väninna, och när de har slagit sig ner med kaffekopparna frågar hon: ”Hur har du det?” Den frågan blir de lesta glada av att få, så väninnan berättar och berättar. Anna kan inte förstå varför hon själv blir mer och mer irriterad och frustrerad. Utan att själv inse det använder hon en nödlösning som hon har lärt sig i barndomen. Hon märker inte längre sitt eget behov av att få uppmärksamhet, eller så ger hon upp det strax efter att det har dykt upp i hennes medvetande. I stället slår nödlösningen till. När Anna får klart för sig hur hon hanterar sitt behov av uppmärksamhet kan hon ändra sitt beteende. Nästa gång hon slår sig ner tillsammans med väninnan kanske hon börjar med något som är helt nytt för henne, nämligen att berätta om sig själv. Och Annas man blir lättad när hon nu, i stället för att möta honom med frustration, kan berätta precis vad det är hon vill: ”Jag skulle bli glad om jag kunde få din odelade uppmärksamhet den närmaste kvarten.” Det kan låta enkelt och smärtfritt. Men det är det inte. När Anna blir uppmärksam på sin nödlösning och inser hur hon har missriktat sitt eget behov av uppmärksamhet kommer hon att känna sorg. Kanske återupplever hon tillfällena från barndomen som var orsaken till att hon gav upp sitt behov. När hon slutar använda sin nödlösning kommer hon att känna sig hjälplös och osäker i kontakten med andra till dess att hon hittar och lär sig ett nytt sätt att förhålla sig på.


Försvarsstrategier som tillfällig lösning Nedan följer en berättelse som illustrerar olika försvarsstrategier och hur man aktivt kan välja att frigöra sig från dem i en god och trygg omgivning. Sexårige Jesper tar på sig ryggsäcken, vinkar hej då till mamma och går iväg till skolan. På vägen till skolan går han förbi några större killar. Jesper ler mot dem, men i samma stund som han passerar dem sträcker en av dem fram foten så att Jesper snubblar och faller och slår sitt knä. Det blöder. De stora killarna linar åt honom och kallar honom för en småunge innan de vänder sig om och går därifrån. Jespers läppar darrar, och en kort stund funderar han på att gå hem till mamma igen. Men längtan till skolan och kamraterna vinner över hemlängtan, så Jesper går till skolan. Men han är inte glad längre. Han blev faktiskt chockad av det som de stora killarna gjorde, och knät gör ont. Väl i skolan har han det inte så bra, men han försöker att inte tänka på det som har hänt utan koncentrera sig på det som pågår. Han skapar distans till sin rädsla och försöker låta bli att känna efter hur han mår. Det blir riktigt svårt när rastvakten Berit lägger huvudet på sned och frågar: ”Hur är det med dig, Jesper lille?” och ser på honom med medlidande blick. Jesper känner hur gråten tränger sig på, men lyckas hindra den från att ta överhanden genom att snabbt gå därifrån och avvisa Berit. ”Bra”, svarar han kort och kilar iväg. Jesper försöker spela fotboll med de andra, men han har egentligen ingen lust att leka.


Som liten lärde sig Inger att orka med sin mammas ständiga förtvivlan genom att istället försöka börja prata med henne om något annat. I dag undrar hon varför hennes egna barn aldrig kommer med sina problem till henne.

ILSE SAND är psykoterapeut, teologie kandidat och en efterfrågad föreläsare i sitt hemland Danmark. Hon har tidigare gett ut Älska dig själv, en bok om sensitiv begåvning samt Hitta nya vägar i känslornas labyrint.

»Jag hoppas att den här boken ska göra att du som läsare får lust att kika på dina egna försvarsstrategier och fundera på om ditt liv kan bli rikare om du väljer att avveckla en eller flera av dem, så att du kommer närmare dig själv, livet och andra människor – och i högre grad kan få uppleva och njuta av tillvaron.« – ur boken

Kom närmare

Charlotte förälskade sig ständigt i män hon upplevde att hon skulle kunna hjälpa. Men ju mer hon ville ge, desto mer drog de sig undan, för att slutligen avsluta relationen. Hon såg inte att ensamheten hon upplevde egentligen var hennes egen. Inger och Charlotte är exempel på hur gamla försvarsstrategier kan stå i vår väg. Det är handlingsmönster vi utvecklat för att undvika sorger och annat obehag. De hade ofta sin uppgift att fylla när de en gång etablerades, men i vuxen ålder kan de istället skymma sikten och hindra oss i våra relationer. Psykoterapeut Ilse Sand visar hur man kan bli mer medveten om sina egna strategier – och hur man kan bli fri från dem.

LIBRIS W W W. L I B R I S F O R L AG . S E

Kom e r a m när Om kärlek, relationer och försvarsmekanismer

LIBRIS

9789173873390  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you