Issuu on Google+


Till minne av Magnus Mörck

isbn 978-91-47-09349-6 © 2009 Författarna och Liber AB redaktör  Anna Rohde förläggare  Peter Rajan grafisk formgivning  Nette Lövgren omslagsbilder  Photodisc SS18, V43, OS10, OS39 Första upplagan 1 Tryckt på miljövänligt papper. Repro: Resultat Grafisk Form & Produktion AB Tryck: Kina 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är för­bjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildnings­anordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Inlaga Teknisk bildning.indd 2

09-03-04 14.47.05


Innehållsförteckning Till läsaren  7 Om författarna  10 Bakgrund Teknik och bildning i begreppshistorisk belysning  16 Henrik Björck

Teknik  17 Bildning  20 Teknisk bildning  22 Referenser  24

Kunskaper, engagemang och handling  26 åke ingerman

Teknik som verksamhetsfält  27 Spänningen  28 Spaningen  31 Exempel 1: Projektgruppens komplementära samarbete i ett husbygge  32 Exempel 2: Samhället Sveriges diskussion kring kärnkraften  33 Hur når vi teknisk bildning?  36 Referenser  41

Perspektiv Bildesign som provocerar  44 magnus mörck och magdalena petersson mcintyre

Att tänka genus och teknik  44 Reflexivitet och teknik: att våga släppa greppet  46 Queer och teknikfeminism – teoretiska inspiratörer  47 Volvo YCC – en ny kombination av genus och teknisk bildning  49 Teknisk bildning och genus i bilhistorien  54 Risk eller möjlighet?  58 Sammanfattning  62 Referenser  63

Inlaga Teknisk bildning.indd 3

09-02-25 19.35.33


Teknik, manlighet och prylbegär  65 andreas ottemo och lars gårdfeldt

Inledning  65 Språkliga effekter och benämningars makt  69 Om M3  71 Begärsrelationer till teknik  72 Machoteknik och manliga män – homosociala band  73 Designteknik och begärande män – heterosexualiserade band  75 På gränsen till det kvinnliga – o(möjlig)gjorda band?  78 Teknik, estetik och teknisk bildning  81 Referenser  84

En bildad blick på bioteknik  86 morten sager

Stamceller i hetluften  87 En bildad blick på kontroversen  89 Biologiska beteckningar och politiska beslut  91 Embryonala stamceller kontra embryon  95 Biologiska kriterier för totipotens  96 Embryonala kontra adulta stamceller  98 Jämförelsen av stamcellernas biologiska förmågor  100 Jämförelsen av stamcellernas medicinska möjligheter  101 Avslutning  104 Referenser  106

Alternativa bildningsarenor Kunskap och känsla i mobloggar  110 karin wagner

Från räknemonster till konsumentprodukt  111 Hybrider  114 Mobloggar  115 Konsumenter, varma experter och nördar  120 Min kära mobil  122 Aktörer och nätverk  123 Kunskap, integritet och bildning  126 Referenser  130

Inlaga Teknisk bildning.indd 4

09-02-25 19.35.34


Folkbildning för kroppen  131 ann-marie pendrill

Folkbildande inslag i nöjesparken  132 Teknik som upplevelse  135 Balder, berg- och dalbanor och teknisk bildning  139 Balderskolan  140 Tekniska system  144 Bildning, teknik och kroppens upplevelser  146 Referenser  147

Hjärnkontoret  150 karin wagner, vaike fors, maria svensson och åke ingerman

Teknik för unga – ett politiskt bildningsprojekt  150 Interaktivitet och autenticitet  152 Förändring i synen på lärande  153 Hjärnkontorets genklang i skolans värld  154 ”Mjölkningsroboten”  158 Friktion på två sätt – olika vägar till samma begrepp  162 Avslutning  167 Referenser  168

Myten om den tekniskt ointresserade tonåringen  170 vaike fors

Den ointresserade tonåringen – myt eller motsägelse?  171 Science center-idén föds och exporteras  173 Svenska science centers tar form  174 Om autenticitet i science center-utställningar  175 Nyckelutställningen  176 Skogsmaskinen  178 Ungdomars relation till science centers  180 I behov av pedagogisk förnyelse  182 Avslutning  183 Referenser  185

Inlaga Teknisk bildning.indd 5

09-02-25 19.35.34


Teknisk bildning i skola och högskola Teknikämnet tar plats i grundskolan  188 gunilla mattsson

Teknikämnet i den svenska skolan  189 Internationell utblick över teknikämnets utveckling  193 Elevers, lärares och lärarstudenters uppfattningar av teknikämnet  196 Är elever tekniskt bildade efter grundskolan?  204 Slutsatser  206 Referenser  206

Från föremål till system – mot en undervisningsstrategi i grundskolan  207 maria svensson

Skolans och teknikundervisningens roll för tekniskt bildade ungdomar  208 Teknik med utgångspunkt i föremål och tekniska system  210 Ungdomars kunskaper om tekniska system med utgångspunkt i vardagsföremål  212 Varför behöver ungdomar kunskaper om tekniska system?  214 Undervisning med vardagsföremål och tekniska system som utgångspunkt  217 Referenser  220

Bildning i den tekniska högskolan  222 ann-sofie axelsson

På spaning efter bildning i den tekniska utbildningen  222 Bildning inom den tekniska högskolan: exemplet Chalmers  227 Bildning i den tekniska utbildningen: allmänbildning eller systemperspektiv  230 Ingenjörsyrket och ingenjörsutbildningen  235 Bildning i framtidens ingenjörsutbildning  239 Referenser  240

Teknisk bildning och bildade tekniker  242 henrik björck

Professionell frihet under professionellt ansvar  242 Den moderne ingenjören mellan specialisering och breddning  245 Pjotr Paltjinskijs väg  247 Teknikernas makt och ansvar  251 Slutord  254 Referenser  255

Inlaga Teknisk bildning.indd 6

09-02-25 19.35.34


Till läsaren

Denna bok började i ett samtal, tillkom genom samtal och kan förhoppningsvis leda till än mer angelägna samtal. Bokens författare möttes i ett nystartat mångdisciplinärt nätverk kring temat ”teknik som företeelse” och redan i de första samtalen kopplades vårt tema till ett spännande begrepp: teknisk bildning. Innebörden av teknisk bildning provades, användes och utreddes. Vår förhoppning är att boken kan leda till samtal om en rad viktiga angelägenheter: om teknikens roll i samhället, om teknisk bildning i olika miljöer, om kunskaper i och om teknik för alla, om hur vi kan använda tekniken klokt tillsammans, om hur tekniska specialister kan förhålla sig till tekniken som företeelse och om hur vi kan främja teknisk bildning. Teknik är ett mångfasetterat fenomen som påverkar allas dagliga liv och är intressant för forskare inom många discipliner. Boken speglar detta i tretton kapitel av författare från olika discipliner: pedagogik, idéhistoria, konst- och bildvetenskap, teknik-samhälle, fysik, kulturvetenskap, design, konsumentvetenskap, vetenskapsteori och teknikdidaktik. Något som gjort vårt samtal rikt och boken brokig är att kunskapstraditionerna, sätten att diskutera och förståelsen av teknik skiljer sig mellan de olika disciplinerna. Det ser vi som en styrka och fräschör. Grunden är ändå vissa gemensamma tankar och en enighet om att teknik såväl som kunskap om teknik är något viktigt och behöver diskuteras mer. I boken anknyter de olika kapitlen till två samtal som vi författare gemensamt tycker är angelägna att föra i samhället, på universiteten, i skolorna och i politiken. Det ena samtalet rör teknisk bildning för ”alla” och det andra rör teknisk bildning för ”specialister”. Teknisk bildning för alla kan betyda många saker, från att kunna använda en viss teknik, till att förstå hur denna teknik fungerar och 7

Inlaga Teknisk bildning.indd 7

09-02-25 19.35.34


på spaning efter teknisk bildning

kan utvecklas, till att kunna koppla teknikanvändning och -utveckling till konsekvenser och samspel med individer och samhälle. Alla i Sverige (och världen) kan mycket om hur vi brukar tekniken för att underlätta vårt dagliga liv – allt från att använda kniv och gaffel, köra bil eller cykla till att skriva brev, rita och tala i telefon. Ändå hör man ofta att allmänheten inte kan tillräckligt om tekniken eller hanterar den ”felaktigt”. Eller att vi inte förstår eller bryr oss om konsekvenserna av teknikanvändningen. Vad är det som saknas? Är det något vi inte förstår om teknikens sammanhang? Teknisk bildning för specialister tolkas gärna som det som specialisterna – de må vara utbildade som ingenjörer eller hantverkare, självlärda som datornörden eller utsedda beslutsfattare som tjänstemän och politiker av olika slag – bör kunna förutom det som traditionellt uppfattas som teknikens angelägenheter. Teknisk bildning kan vidare tolkas som det specialisterna behöver för att de ska bli ”hela människor”. Man kan också se teknisk bildning som en förutsättning för att specialister ska kunna tillämpa teknikens kunskapsområden på ett ansvarsfullt sätt i samhället. Den här boken vill bidra till ett öppet samtal med både specialister och icke-specialister om teknikens och den tekniska bildningens roll i våra liv. Boken visar i sina fyra delar – Bakgrund, Perspektiv, Alternativa bildningsarenor och Teknisk bildning i skola och högskola – fram olika fasetter av begreppet teknisk bildning och av hur teknisk bildning kan framträda i mänsklig samverkan, i samhället och i utbildningarna. I delen Bakgrund lägger Henrik Björck en begreppshistorisk grund, och Åke Ingerman letar efter teknisk bildning och anar den i interaktionen mellan människor och teknik. I nästa del, Perspektiv, sätts teknisk bildning in i olika sammanhang. Magnus Mörck och Magdalena Petersson McIntyre granskar ett genusladdat design-tekniskt utvecklingsprojekt i bilindustrin. Andreas Ottemo och Lars Gårdfeldt läser populärpress med teknikfokus och lyfter hur manlighet och genus samkonstrueras med teknik och definierar varandra. Morten Sager undersöker förhandlingsutrymmen i ameri8

Inlaga Teknisk bildning.indd 8

09-02-25 19.35.34


Till läsaren

kansk politisk och juridisk debatt kring stamceller, med dess vetenskapliga och tekniska kopplingar. I tredje delen, Alternativa bildningsarenor, visar kapitlen på informella möjligheter att skaffa sig teknisk bildning. Karin Wagner ger sig in bland mobloggare 1 i en nätgemenskap byggd kring mobilkameran och diskuterar hur vi som konsumenter och teknikfantaster förhåller oss till IT-teknik och hur attityderna till denna teknik har förändrats sedan 1970-talet. Ann-Marie Pendrill letar efter möjligheter att se tekniken på nöjesfältet och beskriver hur teknisk bildning också kan omfatta fysiska upplevelser av teknik. Karin Wagner, Vaike Fors, Maria Svensson och Åke Ingerman tittar gemensamt på teveprogrammet Hjärnkontoret och funderar kring bilden av teknik som träder fram och hur Hjärnkontoret har fungerat som en teknisk bildningsarena. Vaike Fors granskar pedagogiska ambitioner i science center-utställningar och tonåringars möten med dessa. I bokens avslutande del, Teknisk bildning i skola och högskola, fokuserar kapitlen på den roll teknisk bildning har och kan ha inom den institutionella utbildningen för såväl allmänhet som specialister. Gunilla Mattsson diskuterar grundskolans teknikämne och dess framväxt och lyfter fram hur kursplanens tankar anknyter till den internationella diskussionen om technological literacy och teknisk bildning. Maria Svensson fokuserar på skolelevers förståelse av teknik som föremål och system och föreslår en utbildningsstrategi. Ann-Sofie Axelsson skriver om bildning i civilingenjörsutbildningen, med särskilt fokus på Chalmers tekniska högskola och den där sedan länge pågående diskussionen om den tekniska bildningens omfattning, form och innehåll. Henrik Björck granskar ingenjörsrollen och ger några exempel ur historien där teknikerna och bildningstraditionen har mötts. Åke Ingerman, Karin Wagner och Ann-Sofie Axelsson

1 Ordet moblogg är en sammandragning av mobil och blogg, och syftar på bloggar på Internet där man kan publicera inlägg och bilder med hjälp av sin mobiltelefon.

9

Inlaga Teknisk bildning.indd 9

09-02-25 19.35.35


på spaning efter teknisk bildning

En särskild tanke går till Magnus Mörck, som avled innan boken hann gå i tryck. Trots en svår sjukdom var han verksam in i det sista och vi är tacksamma över att hans och Magdalena Pettersson McIntyres bidrag kunde färdigställas och komma med i boken.

Om författarna

Ann-Sofie Axelsson

Ann-Sofie Axelsson är universitetslektor vid Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. Axelsson utvecklar och undervisar i MTS-kurser (Människa-Teknik-Samhälle) med inriktning mot IT, hållbar utveckling och genusfrågor. Hennes forskning handlar bl. a. om hur IT-verktyg och IT-system möjliggör eller underlättar (och i vissa fall försvårar eller omöjliggör) aktiviteter i praktikergemenskaper och kunskapsintensiva organisationer, som forskarmiljöer och bibliotek. Axelsson har under åren deltagit i olika pedagogiska utvecklingsprojekt på Chalmers. Henrik Björck

Henrik Björck är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och har varit forskarassistent i teknikhistoria vid Avdelningen för teknik och samhälle vid Chalmers tekniska högskola. Han har bland annat forskat om den tekniska utbildningens och forskningens historia, om ingenjörsbildernas förvandlingar, om hur föreställningar om teknisk utveckling som skapare respektive lösare av samhälleliga problem brutits mot varandra genom historien. 10

Inlaga Teknisk bildning.indd 10

09-02-25 19.35.35


Om författarna

Vaike Fors

Vaike Fors disputerade i pedagogik 2006 vid Luleå tekniska universitet och är för närvarande verksam som forskare vid Göteborgs universitet. Hennes största forskningsintresse rör ungas lärande i informella miljöer, då med speciell inriktning mot museer. Hennes forskning har hittills haft som mål att öka förståelsen för hur ungdomar använder museiutställningar i lärandeprocesser. Ett annat forskningsintresse är att utveckla forskningsmetoder som tar hänsyn till dagens stora intresse för multimedial kommunikation. Lars Gårdfeldt

Lars Gårdfeldt är teologie doktor och lektor i religionsvetenskap. Gårdfeldt forskar kring diskriminering, med särskilt fokus på genus- och sexualitetsfrågor. Han har mångårig erfarenhet som kursledare och föreläsare i genusvetenskap och religionsvetenskap och tjänstgör kontinuerligt vid Karlstads universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Åke Ingerman

Åke Ingerman är docent i ämnesdidaktik samt civilingenjör och teknologie doktor i fysik. Ingerman arbetar sedan 2007 vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet, och har tidigare bland annat arbetat på Chalmers tekniska högskola. Ingerman har framför allt arbetat med forskning om och pedagogisk utveckling av naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på universitetet, men också med tekniklärarutbildning och teknikutbildning i grundskolan. Han har särskilt intresserat sig för lärandeprocessen och vilken roll (ämnes)innehåll spelar i den. Gunilla Mattsson

Gunilla Mattsson är fil. lic och har undervisat i teknik och naturvetenskap vid lärarutbildningen, Göteborgs universitet, samt även forskat om skolämnet teknik bland elever, lärare och studenter. Hennes intresse och engagemang för teknik är stort och hon resonerar gärna om tekni11

Inlaga Teknisk bildning.indd 11

09-02-25 19.35.35


på spaning efter teknisk bildning

kens olika användningsområden i syfte att förhoppningsvis förbättra vår vardag. Gunilla har skrivit mer än tio läroböcker som används på universitet och grundskolor och hon är ledamot i styrelsen för Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, SLFF. Magnus Mörck

Magnus var docent i etnologi och designansvarig på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, från vars hemsida flera texter kan laddas ner, bl.a. om maskulinitet och makt i näringslivet. Pågående forskningsprojekt är Genus och design med bl.a. Magdalena Petersson McIntyre och Från celluloid till pixlar med Karin Wagner, bägge projekten kombinerar teknik och kulturforskning. Magnus skulle ha ingått i ett nytt tvärvetenskapligt projekt – Den (o)hållbara förpackningen (med Lasse Brunnström och Karin Wagner) – finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Hans delstudie gällde hur genus gestaltas och förändras i aktuell förpackningsdesign. Andreas Ottemo

Andreas Ottemo är civilingenjör och kulturvetare med inriktning på genusfrågor. Hans huvudsakliga intresse rör frågor om genus och teknik, särskilt föreställningar kring teknik, manlighet och heterosexualitet. Han menar också att föreställningar om sexualitet är nödvändiga att undersöka för att förstå hur kopplingar mellan genus och teknik upprättas, och han vill bidra till att frågor om sexualitet och begär får en centralare roll på genus- och teknikfältet. Ytterligare intressen är rekryteringsmönster till teknisk utbildning samt design och föreställda gränser mellan teknik och estetik. Ann-Marie Pendrill

Ann-Marie Pendrill är professor i fysik vid Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som forskare i atomär beräkningsfysik, där hon studerat effekter i gränsområdet mot kärn- och partikelfysik. Under senare år han hon arbetat med utbildningsprojekt och utåtriktad verk12

Inlaga Teknisk bildning.indd 12

09-02-25 19.35.35


Om författarna

samhet. Hon undervisar blivande fysiker, lärare och ingenjörer. Under 1990-talet medverkade hon i uppbyggnaden av utbildningsprogrammet Naturvetenskaplig Problemlösning, NP, där Lisebergsprojektet har sitt ursprung. Sedan dess har tusentals elever och studenter studerat matematik, fysik och teknik i Lisebergs attraktioner. Magdalena Petersson McIntyre

Magdalena Petersson McIntyre är fil. dr. i etnologi och hennes avhandling Identitetsföreställningar: Performance, makt och normativitet ombord på SAS och AirHoliday var en studie av genus, servicearbete och klädkoder i den svenska flygbranschen. Sedan 2004 är hon verksam som forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskning berör bland annat genus, design, konsumtion och mode. För närvarande jobbar hon med ett projekt om design med ett progressivt genusinnehåll. Morten Sager

Morten Sager är lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Han disputerade 2005 på en avhandling om hur debatter och forskning om stamceller har utvecklats i USA fram till och med 2001. Genom ett brett undervisningsuppdrag inom utbildningar för hälsoprofessionella, naturvetare och ingenjörer har Sager engagerat sig i mötet mellan humanvetenskaplig reflektion och teknisk och naturvetenskaplig praktik. I sitt nuvarande projekt undersöker han hur evidensbaserad medicin genomförs på olika nivåer inom offentlig vård – från statliga myndigheter till regioner och kliniker. Maria Svensson

Maria Svensson arbetar som lärarutbildare vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Hon är sedan 2005 också doktorand i teknikdidaktik vid Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Linköpings universitet. Hon arbetar även med olika projekt för Centrum för tekniken i skolan, Linköpings universitet. Framställning av teknikläromedel för grundskolan samt 13

Inlaga Teknisk bildning.indd 13

09-02-25 19.35.35


på spaning efter teknisk bildning

utveckling av en prov- och bedömningsbank i teknik är några andra arbetsuppgifter hon varit involverad i. Barns och ungdomars kunskaper i och om teknik står i fokus i hennes arbete. Karin Wagner

Karin Wagner är systemvetare och doktor i konst- och bildvetenskap. Sedan 2005 är hon anställd vid Chalmers tekniska högskola där hennes forskning är inriktad mot nya medier, film och fotografi. I forskningsprojektet Från celluloid till pixlar har Karin Wagner studerat hur människor gestaltar sitt vardagsliv genom att publicera bilder i s.k. mobloggar (mobil-bloggar) på Internet. Under 2009–2011 kommer hon att arbeta med ett projekt om förpackningsdesign (tillsammans med Lasse Brunnström). Hon undervisar på IT-universitetet i Göteborg och är handledare för doktorander i digital gestaltning på IT-universitetet och på konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

14

Inlaga Teknisk bildning.indd 14

09-02-25 19.35.36


Bakgrund

Inlaga Teknisk bildning.indd 15

09-02-25 19.35.36


på spaning efter teknisk bildning

Teknik och bildning i begreppshistorisk belysning Henrik Björck

Arbetet med denna bok sattes igång med en fråga, vilken i slutändan blev mindre central för helheten men som här likväl är startpunkten: ”Är Sverige tekniskt bildat?” Hur man ska förstå frågan beror på vad man vill mena med teknisk bildning. En klargörande diskussion underlättas inte av att sammanställningens båda begrepp redan var för sig är sammansatta, lastade och belastade med mer eller mindre motstridiga innebörder. Att ha någon uppfattning om dessa historiskt övertagna innebörder är inte bara en fråga om historisk bildning, utan ett sätt att inte uppfinna allt på nytt och att bättre förstå hur andra kan uppfatta – kanske missuppfatta – det man säger. För att föra en diskussion behövs vissa begrepp, begrepp som har en historia som ger dem laddning och tolkningsmöjligheter. Som idéhistoriker vill jag bidra med den tidsdimension som tydliggör hur idéer och begrepp förändras och får en allt komplexare innebörd. Det historiska perspektivet syftar till att vidga referensramarna för diskussionen i det flyktiga nuet. Konkret innebär detta att jag i det här kapitlet ska ge begreppshistoriskt orienterade översikter över diskussionens nyckelord, teknik och bildning, innan jag tar upp frågan om Sveriges tekniska bildning. Då jag tänker mig att bildade tekniker utgör en relevant aspekt av detta med teknisk bildning ska jag i ett senare kapitel återkomma med några nedslag genom historien, då ingenjörskåren och bildningstraditionen kan sägas ha mötts på olika sätt.

16

Inlaga Teknisk bildning.indd 16

09-02-25 19.35.36


Teknik och bildning i begreppshistorisk belysning

Teknik Som så mycket annat härrör uttrycket teknik från antikens Grekland, där man med tekhne avsåg konst i vid bemärkelse, säg byggnadskonst. Med en dragning åt färdighet och hantverk var det fråga om en situationsbestämd verksamhet, ett praktiskt ingripande i världen som var medvetet men inte styrt av abstrakta teorier. Allmängiltiga principer var mer en sak för det förnuft som ägnade sig åt logos, ord och tal, tänkande och grundsatser. När de båda uttrycken sammanfördes handlade det också om ordkonsten och dess principer – en teknologi kunde vara en grammatik och en vägledning i retoriken, omsider även en handledning för någon annan konst. För romarna var konst ars, som också är roten till vårt artificiell, det konstgjorda i motsats till det naturgivna. Från medeltidslatinet kommer ingenium, maskin, krigsmaskin, som ordet ingenjör härleds ur. Teknik­ orden utvecklades sedan i den tidigmoderna tidens latin och avsåg i första hand specifika områden, som pyroteknik och hydroteknik. Teknologi behöll en knytning till grammatik och retorik; teknologisten beskrev just hanteringen av språket. Samtidigt utvecklades kopplingen till andra konster än ordkonsten och alldeles i början av 1700-talet kunde technology sägas handla om ”description of arts, especially the mechanical”. Mot slutet av århundradet började man vid universitetet i Göttingen att undervisa i Technologie. Det var fråga om en kartläggning i linneansk anda av alla nyttiga konster i syfte att underlätta kontrollen över de produktiva verksamheterna i landet. Under 1800-talet med dess gryende industrialisering fick våra uttryck sina moderna betydelser. I tyskan kom Technologie att utvecklas mot just läran om och beskrivningen av industrins produktionsmedel. Samtidigt fick Technik en allt frekventare användning, mer specifikt som en samlingsbenämning på den materiella produktionen och dess redskap, mer allmänt som sättet att åstadkomma något, som att en målare arbetar med god teknik – dessa båda betydelser återfinns ju även i modern svenska. Uttrycket Technik blev centralt för den framväxande tyska ingenjörskåren genom att peka ut ingenjörernas arbets- och kom17

Inlaga Teknisk bildning.indd 17

09-02-25 19.35.36


på spaning efter teknisk bildning

petensområde. I en turbulent samhällsomvandling sökte dessa identitetssökande nykomlingar position genom att knyta an till äldre eliter. Givetvis skulle ingenjören vara bildad, inte bara en simpel mekaniker, menade man, och Technik stod alls inte i motsats till Kultur och Bildung, utan var ett utslag av skaparkraft och en förutsättning för kulturen. Vid sekelskiftet 1900 hade uttrycket kommit att bli centralt även för samhällsforskare och debattörer, vilka såg tekniken och dess utveckling som grundfaktorer i den moderna tiden. I franskan utvecklades en likartad distinktion mellan technique och technologie, som teknik respektive läran om tekniken. Men i engelskan slog det första av de båda uttrycken inte igenom utan man fortsatte att tala om mechanical arts eller liknande. Med framväxten av komplexa sociotekniska system, ofta vetenskapsbaserade och administrerade av opersonliga storföretag, blev det vanskligare att isolera ett visst stycke mekanik och att föra diskussionen i termer av konster. Det som kom att bli lösningen av detta problem i engelskan har en ovanligt tydlig upphovsman, den norsk-amerikanske samhällsforskaren Thorstein Veblen. Denne kreative tolkare av sin tids tecken tog intryck av den rika tyska diskussionen kring Technik. När han alldeles i början av 1900-talet förde över dess nyckelbegrepp till amerikanska förhållanden började han omtala den i termer av technology, men då inte som läran om de mekaniska konsterna utan som summan av industricivilisationens skapelser och processer. Technology i denna mening och med band till nya former av vetenskap och kapitalism blev ett centralt inslag i Veblens kritiska förståelse av sin samtids utvecklingstendenser. Detta språkbruk kom sedan att spridas och stabiliseras, med technology som något av en obeveklig förändringsfaktor, en till synes självgående historiens motor. ”Technology is changing the way we live”, är ett sätt att uttrycka den moderna upplevelsen av teknikens makt. Av våra uttryck är ingenjör det som tidigast kom in i svenskan, under 1600-talets stormaktstid, och då med militär syftning – benämningen civilingenjör infördes 1844 just för att utpeka en ny, icke-militär ingenjör. Teknikorden togs upp mot slutet av 1700-talet, för att under 1800-talet bli vanligare och utvecklas i riktning mot det vi känner i 18

Inlaga Teknisk bildning.indd 18

09-02-25 19.35.36


Teknik och bildning i begreppshistorisk belysning

dag. Under 1820-talet inrättades i Stockholm det statliga Teknologiska institutet, med uppgift att ”samla och meddela kunskaper och upplysningar, som äro nödwändiga för att med framgång kunna idka slöjder eller hwad man wanligen kallar handtwerk och fabriker”. Vid samma tid utkom Journal för handel, slöjd och konst, en av de många mer eller mindre kortlivade tidskrifter som bidrog till att definiera ett nytt verksamhetsfält. Under 1850-talet utkom bland andra Tidskrift för praktisk byggnadskonst och mekanik m.m., decenniet efter Tidskrift för teknologi och tillämpad naturlära. År 1870 kom Teknisk tidskrift, som överlevde länge och blev organ för Svenska teknologföreningen, den centrala intressesammanslutningen för ingenjörer med högre utbildning. Under 1870-talet, då den första industrialiseringsvågen kom till Sverige, ombildades också Teknologiska institutet till Kungl. Tekniska högskolan (KTH). Ungefär som i Tyskland konsoliderades en ingenjörskår, vilken i tekniken såg sitt speciella arbetsområde. Den nya professionen ansåg sig vetenskapligt bildad och ville bedriva en forskning som man, likt de tyska kollegerna, hellre kallade teknisk-vetenskaplig än teknologisk. Det språkligt mindre otympliga alternativet ingenjörsvetenskap fick spridning med Ingeniörsvetenskapsakademien 1919. Under 1900-talet har teknikorden blivit centrala och flitigt nyttjade, samtidigt som grunddragen i språkbruket traderats vidare. Något av ett nytillskott är dock teknologi i den betydelse technology fick i amerikanskt språkbruk, vilket inte självklart bidrar till terminologisk klarhet i modern svenska – hur förhåller sig egentligen teknik till teknologi? Ett särfall här är information technology, som växte fram i efterkrigstidens USA och blev vanligt som direktöversättningen informationsteknologi.

19

Inlaga Teknisk bildning.indd 19

09-02-25 19.35.36


på spaning efter teknisk bildning

Bildning Uttrycket bildning kommer inte direkt från antikens Grekland, även om de gamla grekerna kan sägas ha utvecklat ett tidigt bildningsprogram, där nyckelordet var paideia, uppfostran eller bildning. Av den unge mannen skulle det bli en fri medborgare, med intellektuella, fysiska och konstnärliga talanger utvecklade för att delta i det offentliga livet. Tanken på en allsidig odling av olika förmögenheter var allmän, men det fanns olika vinklingar av bildnings- eller formningsföreställningen. Somliga menade att läraren skulle främja utvecklingen av de anlag naturen gett, andra att eleven liknade en klump lera som läraren likt skulptören hade att forma. Omsider tog romarna över denna föreställning och betecknade den med verbet formare, med de tillhörande substantiven formatio och informatio. Målet med bildningen var att utveckla det mänskligt civiliserade, humanitas, och den övertygande talekonsten. Senare tillkom föreställningen att pedagogiska strävanden efter mänskliga mål var fåfängliga, att människan i stället borde söka forma sig som Guds avbild, imago Dei. Än senare togs de latinska uttrycken upp som översättningslånord i franskan, där man runt 1700 kunde använda verbet former för bildningen av någon själsförmögenhet, som att bilda smaken eller former l’esprit. Senare under 1700-talet, i brytningen mellan upplysning och romantik, togs detta upp i tyskan som bilden och Bildung. Till en början handlade det om bildningen av något, såsom förståndet – Bildung des Verstandes, men snart kom begreppet att stå självt. Bildung blev centralt för de nyhumanister som i de klassiska idealen och språken såg sina ledstjärnor. Uttrycket kom att utveckla en karakteristisk spänning mellan två aspekter. Vi har dels den sida som vetter mot verbet bilda, som betonar subjektets verksamhet, hur människan genom livet skapar sig själv, där bildningen blir en fri, ständigt fortgående process. Dels har vi den sida som vetter mot substantivet bild, som betonar objekt och förebilder, vad verksamheten ska ägnas åt och syfta till, där bildning blir ett mål eller resultat, en egenskap som den bildade besitter. 20

Inlaga Teknisk bildning.indd 20

09-02-25 19.35.37


Teknik och bildning i begreppshistorisk belysning

Bildningsföreställningarna rymde implikationer som kunde uppfattas på olika sätt. För den enskilde, inte minst på de lägre nivåerna i utbildningssystemet, kunde budskapet framstå som inskränkande genom att fjättra eleven vid ett bildningsstoff som någon annan bestämt. Men budskapet rymde även en befriande potential för den som på en högre nivå vidgade perspektiven och därmed kunde se på sakernas tillstånd i ett nytt ljus, vilket kunde skapa en grund för förändring. Detta var i sin tur potentiellt upproriskt. Bildning blev framför allt ett centralt inslag i de idéer om en ny universitetsorganisation som växte fram. Visionen brukar få namn efter Wilhelm von Humboldt, som drog upp riktlinjerna för det nya universitetet i Berlin 1810. En tanke här var att undervisning skulle förenas med forskning och att de båda formerna för kunskapsproduktion skulle befordra varandra i en fortgående spiralrörelse. Dynamiken i denna ändlösa bildningsprocess utvecklades bäst under största möjliga frihet från inblandning av myndigheter och andra. Men det var en frihet under ansvar – ansvar för vetenskapen, men också för den personliga och för den sedliga utvecklingen. Sanningssökandet blev en förpliktelse gentemot jaget och samfundet. Budskapet rymde social och politisk sprängkraft om sanningssökande världsförbättrare tog anspråken på allvar och agerade utifrån dem, vilket också var vad den första politiserande studentorganisationen gjorde i början av 1800-talet. Resultatet blev myndighetsspionage, ett politiskt mord och en avrättad student. Radikalt uppfattad kunde bildningen förändra världen – och ha ett högt pris för den enskilde. Det tyska bildningskonceptet togs snabbt upp i Sverige och kom även här att utgöra ett inslag i omformningen av den akademiska utbildningen. Samtidigt betonades att det inte var en angelägenhet bara för dem med högre utbildning utan även för en bredare allmänhet. Uttrycket folkbildning kom in i svenskan 1805 och rymmer fortfarande en tvetydighet – man kan bilda sig, men knappast folkbilda sig. Den språkliga otympligheten ger vid handen att folket nog skulle bildas av någon annan. I Arbetarnas bildningsförbund från 1912 var tanken snarare att man skulle bilda sig själv. I studiecirkeln låg så fokus på själv21

Inlaga Teknisk bildning.indd 21

09-02-25 19.35.37


på spaning efter teknisk bildning

verksamheten, på dialogen och processen, vilket inte uteslöt ett intresse för kulturarvet med dess förebildliga klassiker. En kritik av bildningen var annars att den var konventionell och traditionalistisk, en markör för den bildade borgerligheten. Den överbildade kunde vara en plåga genom sin förmätenhet och handlingsförlamning, medan den halvbildade kunde bli en fara genom att rusa till handling utifrån blott halvsmälta insikter. Senare under 1900-talet minskade laddningen i bildningsbudskapet. Samtidigt kom olika vågor av studentradikalism – med sina sätt att se på den högre utbildningen, på de intellektuellas uppgifter och ansvar – vilka kan relateras till den mångfasetterade bildningstraditionen. Denna tradition mötte också förnyat intresse mot slutet av århundradet. Stor uppmärksamhet fick till exempel den bildningskurs med omfattande läsning av skönlitteratur som juristen Leif Alsheimer utvecklade vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Om kursen kom han att skriva en bok, vars titel är talande – Bildningsresan: Från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapande bildning. Kursen ansågs krävande men givande, studenterna blev mer kritiska och självständiga men samtidigt mer efterfrågade av arbetsgivare, konstaterade Högskoleverket i en utvärdering. Denna myndighet gav också efter millennieskiftet ut en serie skrifter med titlar som Bildning och filosofi, Bildning och fysik, men även Bildning och ekonomi samt Bildning och teknologi.

Teknisk bildning I ljuset av den föregående framställningen ska jag vrida och vända lite på den undran som var startpunkten för detta kapitel: Är Sverige tekniskt bildat? Även om det har talats om bland annat allmänbildning så har det i bildningstraditionen inte varit vanligt att med hjälp av adjektiv så att säga snäva in bildningen. I sammanhanget går det att fråga sig hur man närmare bestämt bör förstå en bestämning som ”tekniskt bildad” – och hur man ska se på ytterligare alternativ, säg ”medicinskt”, ”juridiskt” 22

Inlaga Teknisk bildning.indd 22

09-02-25 19.35.37


Teknik och bildning i begreppshistorisk belysning

eller ”kemitekniskt bildad”. Frågan är hur långt man kan gå med specialiserande adjektiv och fortfarande mena att det snävare substantivet fortfarande besitter de karakteristika som bildningen har i en mer gängse förståelse. Vidare har det i bildningstänkandet varit brukligt att utgå från enskilda människor snarare än kollektiv av olika slag, även om det talats om folkbildning. Här går det att fråga sig hur man bör uppfatta nationen Sverige som utgångspunkt – och hur man ska se på möjliga alternativ i förlängningen: ”Är Ericsson elektrotekniskt bildat?”, ”Är Göteborgs kommun ekonomiskt bildad?” Att formulera följdfrågor som problematiserar de begreppsliga förutsättningarna för en diskussion, i syfte att stimulera till reflektion över dessa förutsättningar, ligger nära till hands för en idéhistoriker. Men om vi i stället tar upp grundfrågan – ”Är Sverige tekniskt bildat?” – skulle jag vilja föreslå att svaret är ja, åtminstone om man tänker sig att svensken i gemen är en tämligen kompetent brukare av den teknik som är för handen. Många kan använda en bil eller dator väl, även om de saknar den exklusiva specialistkunskap som fordras för att utveckla en ny bil eller skriva ett datorprogram. Utifrån en sådan förståelse av teknisk bildning är vi nog många som är tekniskt bildade. Utifrån andra sätt att förstå begreppet blir också svaren andra. En möjlighet är att utgå från specifika sakkunskaper, som det torde behövas teknisk utbildning för att förvärva, ungefär som att tänka sig att den medicinskt bildade har någon medicinsk utbildning. En annan möjlighet är att i stället vidga begreppet, att i förståelsen av det väga in en förmåga att överblicka och analysera de vidare sammanhang i vilka en teknik brukas och får betydelse. En frågeformulering som avviker från den ursprungliga men som tycks mig intressant i sammanhanget lyder: ”Är Sveriges tekniker bildade?” I förlängningen av den ligger frågor om vilken bildning en teknisk utbildning ger och bör ge. Är det så att de studerande stimuleras att förhålla sig till den fråga om teknikernas ansvar som kan tyckas följa av föreställningen om teknikens makt? Bör utbildningen stimulera till sådant? Saken gäller inte så mycket rätt eller fel lösning av ett avgränsat 23

Inlaga Teknisk bildning.indd 23

09-02-25 19.35.37



9789147093496