9789140674449

Perspektiv på historien 1b

Perspektiv på historien 1b Perspektiv på historien 1b är ett läromedel i första hand tänkt för gymnasieskolans kurs 1b. Stor vikt har lagts vid att ge boken ett lättillgängligt språk och rikligt med pedagogiskt material i form av uppgifter och övningar.

Boken är skriven av Hans Nyström, Örjan Nyström och Lars Nyström. Hans har lång erfarenhet som lärare på grund- och gymnasieskolan, Örjan har som skribent

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

Perspektiv 1b på historien

medverkat i en rad historiska fackböcker och Lars är verksam som historiker och

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

forskare vid Göteborgs universitet.

I serien ingår även Perspektiv på historien Plus, som har samma struktur men är en mer fyllig, kronologisk framställning från äldre tider till idag och den nya Perspektiv på historien 50p, främst avsedd för kurs 1a.

Tillsammans representerar de tre läromedlen tre nivåer vad gäller omfång och svårighetsgrad. Perspektiv-serien kommer fortsättningsvis att byggas ut med material för kurserna 2 och 3.

ISBN 978-91-40-674449

9

40674449_PPH_1b.Omsl.indd 1

789140 674449

11-02-23 13.26.36

40674449_PPH_1b.indb 5

11-02-16 13.23.57

Innehåll Vägar till historien 7

Ideologier och nationalism 185

Övningar 14

De politiska ideologierna 186 Utvecklingslinjer i 1800-talets Europa 190 Nationalismen 195 Sverige inför den nya tiden 201 Lika rättigheter – också för kvinnorna? 206 Kapitlet i korthet 212 Övningar 214

Källkritik 17 Övningar 26

Forntiden 29 Människans ursprung 30 Kapitlet i korthet 38 Övning 39

Antiken 41 Grekland – Europas vagga 42 Romarriket 49 Kapitlet i korthet 58 Övningar 59

Medeltiden 63 Äldre medeltid 64 Feodalsamhället 67 Högmedeltiden 72 Senmedeltiden 78 Svensk medeltid 83 Kapitlet i korthet 92 Övningar 94

Nya tider, nya världar 99 Europa upptäcker världen 100 Renässans och reformation 106 Starkare stater och större krig 111 De nya stormakterna 116 Sverige blir ett enat rike 123 Stormaktstiden 128 Kapitlet i korthet 136 Övningar 138

Revolutionernas tidevarv 143 Världen binds samman 144 Upplysningen 149 Den amerikanska revolutionen 153 Franska revolutionen 156 Napoleontiden 162 Den industriella revolutionen 166 Frihetstiden 171 Sverige under revolutionernas tid 176 Kapitlet i korthet 180 Övningar 182

Västerlandet erövrar världen 219 Industrin sprids över västvärlden 220 Imperialismen 228 Första världskriget 236 Den ryska revolutionen 244 Sverige kring sekelskiftet 247 Det demokratiska genombrottet 255 Kapitlet i korthet 262 Övningar 264

Från krig till krig 269 Den nya stormakten 270 Sovjet blir en stormakt 276 Demokrati och diktatur i Europa 280 Mot ett nytt världskrig 287 Andra världskriget 291 Förintelsen 301 Sverige under mellankrigstiden 307 Norden under andra världskriget 280 Kapitlet i korthet 320 Övningar 322

Efterkrigstiden 329 Det kalla kriget 330 Välstånd i väst 337 Östeuropa under kommunismen 345 Alla folks lika rätt 350 Kris och omvandling i väst och öst 360 Det svenska välfärdsamhället 367 Välfärdssamhället i kris och omvandling 374 Kapitlet i korthet 382 Övningar 384

Efter 1989 391 Mot en ny världsordning 392 Register 404

5

40674449_PPH_1b.indb 5

11-02-16 13.23.57

Historia på film Filmer som utspelar sig i historisk miljö är något vi alla är vana vid. Historiska miljöer från äldsta tid till 1900-talets dramatiska händelser lockar ständigt filmproducenter och filmpublik. Vissa epoker tycks vara extra lockande. Dit hör exempelvis andra världskriget, men också den romerska antiken tycks ofta göra sig bra på film.

Här ser du filmaffischer från två moderna klassiker som båda utspelar sig i historisk miljö, Titanic från 1997 (regi James Cameron) och Gladiator från 2000 (regi Ridley Scott). Titanic är berättelsen om en omöjlig kärlekshistoria mellan en fattig ung emigrant och en överklassflicka, men också en katastroffilm eftersom skeppet de färdas

1. Fundera över vilka »eviga« frågor de båda filmerna anknyter till. Hade de båda berättelserna lika gärna kunnat utspela sig i en helt annan historisk miljö? Eller har manusförfattaren gjort ett medvetet val? Fundera över hur man kan ha resonerat.

2. Varför är vi/publiken lockade av just dessa miljöer och berättelser idag? Kan detta säga något om vår tid?

14

på, Titanic, går under efter en kollision med ett isberg. Ramberättelsen om Titanics jungfrufärd över Atlanten är autentisk och utspelade sig år 1912.

I Gladiator befinner vi oss istället i romarriket, under 100-talet efter Kristus. Hjälten, Maximus, är en framgångsrik general och krigare. Kejsaren vill att han ska ta över makten i riket, men när dennes son får reda på detta dödar han sin far och utplånar Maximus familj. Maximus själv lyckas dock komma undan men faller istället offer för slavjägare som för honom till Nordafrika. Här utbildas han till gladiator, återkommer till Rom där han gör stor succé och till sist tar revansch på den nye kejsaren.

3. Ta reda på mer om filmerna, exempelvis via Internet.

Vilka kritiska aspekter kan man lägga på de båda filmerna? Finns det exempel på anakronism i filmerna, det vill säga föremål, begrepp, eller händelser som placerats i fel tidsepok? Fundera i så fall över vilka som rör obetydliga fakta och vilka som kan påverka bilden av hela den tidsperiod filmerna skildrar.

Att studera historia

40674449_PPH_1b.indb 14

11-02-16 13.24.11

Historiebruk på bild Tre av bilderna nedan används som omslag för Perspektiv på historiens böcker, en har vi tidigare använt som illustration. Alla uttrycker de olika sätt att förhålla sig till historien.

1. Fundera över fotona. Vad föreställer de?

2. Vilka exempel på historiebruk kan du urskilja?

3. På vilka olika sätt förhåller sig människorna på bilderna till historien?

Övningar

40674449_PPH_1b.indb 15

15

11-02-16 13.24.17

Historiker vill, om de kan välja, alltid studera de ursprungliga handlingarna. Men i praktiken kan detta vara nog så svårt, otydlig handstil, privata förkortningar eller olika skador på dokumenten kan lägga många hinder i vägen.

16

Källkritik

40674449_PPH_1b_01_Att studera_Ka llkritik.indd 16

11-02-16 14.41.16

Källkritik

Historia handlar om vad som hänt i det förflutna. Men hur vet vi vad som hänt? Vi läser böcker förstås, eller söker information på Internet. Men innan någon kan skriva en bok måste han hitta källor att utgå från: intervjuer, brev eller dokument. Ofta finns flera versioner av en händelse. Ibland är det ingen som minns.

Men inte bara historikern ställs inför dessa problem. Domaren i en domstol måste avgöra om vittnena är trovärdiga. Journalisten måste skilja sanna uppgifter från osanna. I detta kapitel ska vi bekanta oss med en teknik att bedöma information: källkritiken. Grunderna följer vanligt sunt förnuft. Det rör sig om fyra huvudprinciper.

1. Äkthet. Är källan vad den utger sig för att vara?

2. Tid. Ju längre tid som gått innan någon berättar om en händelse, desto osäkrare blir uppgifterna.

3. Beroende. Bygger källan i själva verket på en annan källa? Har den påverkats på annat sätt? Också då bör vi vara försiktiga.

4. Tendens. Har en källa intressen att bevaka i det han eller hon berättar om? Då finns en risk att framställningen är felaktig eller vinklad.

Allt detta anknyter till hur vi i vardagen hanterar information. Befinner sig två personer i konflikt vet vi att vi inte bara kan lyssna på den ena sidan om vi vill förstå vad som hänt. Vi måste höra båda parter och helst också en tredje neutral person. Det är tendenskritik. Och även om det finns en lockelse i rykten eller historier som går i omlopp är de flesta medvetna om att

Källkritik

40674449_PPH_1b.indb 17

17

11-02-16 13.24.42

Kapitlet i korthet | Revolutionernas tidevarv

1710

Frihetstiden i Sverige börjar

»Stora Daldansen« 1720

1730

Linnés första forskningsresa

Under 1700-talet lades grunden för det moderna samhället. Nya sätt att tänka och bedriva politik, nya produktionsmetoder och samhällsklasser såg dagens ljus.

Världsekonomins framväxt Under århundradena efter de geografiska upptäckterna växte en världsekonomi fram. I Amerika uppkom plantager där det odlades socker, tobak och andra grödor för den europeiska marknaden.

Arbetskraften bestod av afrikanska slavar som förts över Atlanten. Som ersättning fick de afrikanska hövdingarna tyger, föremål och vapen – vilket gjorde att de kunde röva fler människor från grannfolken. Denna handel mellan Europa, Afrika och Amerika brukar kallas för triangelhandeln. I Asien bytte européerna silver från Amerika mot peppar, te och bomull. Här mötte de länder och kulturer som kunde mäta sig med deras egna i makt och rikedom.

Men på sikt stärktes européernas övertag.

Upplysningen Under 1600-talet hade Galilei motbevisat den äldre vetenskapens teori om jorden som universums centrum. Efter ca 1700 skedde ett brett uppbrott från äldre tankemönster: upplysningen. Upplysningsfilosoferna stod för ett nyfiket förhållande till världen.

Istället för att lita på auktoriteter eller tradition

180

1740

Tryckfrihet införs i Sverige 1750

1760

Första delen av Encyklopedin

skulle människan bruka sitt förnuft. Intresset var stort för praktiska frågor, exempelvis hur man med bättre teknik skulle förbättra jordbruk och hantverk.

Många var också kritiska mot politiska och sociala förhållanden i samhället. Staten borde styras på ett sätt som främjade nytta och välfärd för folket, menade man. För att olika idéer skulle kunna brytas mot varandra var yttrandefrihet viktigt.

Den franska revolutionen I slutet av 1700-talet var det franska kungadömet hårt skuldsatt. Bland befolkningen växte missnöjet, samtidigt som upplysningen vann terräng. År 1789 ledde detta till en revolution. En ny nationalförsamling dit tre fjärdedelar av alla män hade rösträtt tog över makten. Nu skulle det inte längre finnas några ståndskillnader, utan alla skulle vara medborgare med samma rättigheter. När Frankrike kom i krig med grannländerna avrättades kungen. Nu bröt det så kallade skräckväldet ut, med avrättningar av dem som sågs som revolutionens fiender. År 1799 grep generalen Napoleon makten.

Napoleontiden Napoleon knöt an till många av revolutionens ideal, så som tanken på likhet inför lagen. Samtidigt styrde han Frankrike som en diktator och lät utropa sig till kejsare. Militärt var han segerrik och lade nästan

Revolutionernas tidevarv

40674449_PPH_1b.indb 180

11-02-16 13.33.02

Gustav IIIs första statskupp 1770

Spinning Jenny tas i bruk

Amerikanska revolutionen

Watt uppfinner sin ångmaskin 11780

Nationernas välstånd publiceras

Tankar om revolutionen i Frankrike publiceras 1790 0

Franska revolutionen

1800

Till försvar för kvinnans rättigheter publiceras

Napoleon tar makten i Frankrike

Första lokomotivet

Länderna i Sydamerika börjar göra sig fria

Wienkongressen

1810

1820

Sverige förlorar Finland

hela Europa under sig. Men när han 1812 drog ut i ett stort fälttåg mot Ryssland vände krigslyckan – efter tre år besegrades han slutligen genom slaget i Waterloo. I fredskongressen i Wien kom de europeiska makterna överens om att hindra nya krig och revolutioner.

tidigt skedde ekonomiska framsteg, inte minst inom jordbruket där många bönder friköpte sina gårdar.

Men med tiden skärptes de politiska motsättningarna, både mellan partierna och mellan adel och ofrälse. År 1772 satte Gustav III punkt för frihetstiden genom en statskupp.

Den industriella revolutionen Den industriella revolutionen betydde genombrottet för produktion av varor med hjälp av maskiner.

Den inleddes i slutet av 1700-talet i Storbritannien, tidens ekonomiska stormakt. Genombrottet skedde i textilindustrin, där hemarbete vid spinnrockar och vävstolar ersattes av lönearbete i fabriker. Genom ångmaskinen fick man en kraftkälla som kunde driva lok, ångbåtar och fabriker. Den industriella revolutionen förändrade människornas liv. De började lämna jordbruket för städernas arbetarkvarter. Här uppstod nya konflikter och ofta var de sociala orättvisorna skriande. Likväl innebar industrialiseringen att mänskligheten fått nya möjligheter att förbättra sina villkor.

Sverige under revolutionernas tid Gustav III var influerad av upplysningen och gjorde sig känd som en framstegsvänlig monark. På kulturens område inrättade han Svenska akademien och grundlade operan. Men snart växte oppositionen och 1789 genomförde kungen en ny kupp som gjorde honom enväldig. Tre år senare mördades han av en grupp sammansvurna adelsmän. Under Gustav IV drogs Sverige in i Napoleonkrigen. Detta ledde 1809 till att Finland gick förlorat. Kungen avsattes och ersattes så småningom av en av Napoleons generaler: Bernadotte. Samtidigt fick Sverige en ny författning som byggde på principen om maktdelning. I samband med statskupperna 1789 och 1809 avskaffades också de flesta av adelns privilegier.

Frihetstiden Efter Karl XII:s död 1718 infördes en ny författning i Sverige som gav riksdagen det mesta av makten. Den så kallade frihetstiden tog sin början. Det uppkom ett partiväsende, med »hattar« och »mössor«. Sam-

Kapitlet i korthet

40674449_PPH_1b.indb 181

181

11-02-16 13.33.09

Steg mot ökad jämställdhet Samtidigt som de gamla könsrollerna förändrades hördes idéerna om alla människors lika värde allt mer. När den svenska lagstiftningen vid mitten av 1800-talet reformerades i liberal riktning blev det svårt att försvara bristen på likhet inför lagen. År 1845 fick en dotter samma arvsrätt som en son, tidigare hade hon ärvt hälften. Näringsfriheten 1864 gav kvinnan samma rätt att bedriva företag

Vad får kvinnor arbeta med?

På 1800-talet var en mängd yrken förbjudna för kvinnor. Särskilt i mer välbärgade skikt fanns inte många försörjningsmöjligheter för en ogift kvinna.

En av dem som banade väg för ett förändrat synsätt var Elfrida André. Hon var musikaliskt begåvad och tog med stöd av fadern organistexamen 1857. Men att bli organist var, som de flesta andra statliga tjänster, förbjudet för kvinnor. Att sitta på en orgelpall och trampa och sparka på de tröga orgelpedalerna ansågs opassande och skadligt för deras graciösa hållning.

Elfrida ansökte om särskilt tillstånd hos riksdagen, man fick nej på inrådan av ärkebiskopen. Men hon hade också skaffat sig utbildning som telegrafist, ett annat för kvinnor förbjudet yrke. Även här vände hon sig till riksdagen. Hennes envisa ansökningar fick växande stöd av liberalerna, och 1862 låg en hel hög med motioner på den svenska riksdagens bord om att öppna en rad statliga tjänster åtminstone för de ogifta kvinnorna. Men efter lång debatt sade riksdagen nej till alla förslag utom att låta kvinnor bli organister. Elfrida blev på så vis Sveriges första kvinnliga organist.

Men hon lät sig inte nöjas. »Lättare vore att rycka en bit ur klippan än rycka från mig min idealidé: det qvinnliga släktets höjande«, skrev hon i ett brev. Så hon gick in med en ny ansökan till Telegrafverket 1863.

Nu blev riksdagsdebatten livlig. Riksdagsman Almqvist menade att kvinnor i en sådan känslig och ansvarsfull tjänst var en omöjlighet: »Man vet att med telegrafen avsänds underrättelser om de största hemligheter, vilka envar vid strängt ansvar är för-

210

bunden att icke uppenbara. Man känner även sedan gammalt vilken tung börda, vilken stor olycka en hemlighet är för en kvinna, så snart hon inte fåt yppa densamma, och att hon sällan kan emotstå naturens krav i denna del. Varför ska vi då utsätta henne för så stora obehagligheter?«Han fick stöd av riksdagsmannen och teologie doktorn Lindgren, som menade att kvinnor alltför ofta behöver ta ledigt »på grund av det förargliga sexualsystemets inflytande«.

Att anställa kvinnor i statlig tjänst skulle innebära »ett lika djärvt som misslyckat försök att korrigera Vår herre«.

Till slut godtogs ändå Elfridas ansökan av riksdagen, och hon kunde börja arbeta som telegrafist i Strömstad 1864. Men till slut valde hon den musikaliska banan, och blev småningom domkyrkoorganist i Göteborg. Hon blev också en av Sveriges mest framstående kompositörer. Hon dog 1929.

Ideologier och nationalism

40674449_PPH_1b.indb 210

11-02-16 13.34.11

som mannen. På 1860-talet blev ogifta kvinnor myndiga och fick kommunal rösträtt om de betalade skatt. Men gifta kvinnor var fortfarande omyndiga, även om de på 1870-talet fick rätt att förfoga över sin egen inkomst. I riksdagsvalen var kvinnorna helt utestängda.

Kvinnans möjligheter att klara sig på egen hand förblev också begränsade. De jobb som öppnade sig för kvinnor under 1800-talet var dåligt betalda. Fortfarande räknade man med att hon skulle försörjas av en man.

Som gift hade hon svårt att ta anställning eftersom hon hade ansvaret för hem och barn. Det mesta av det patriarkala samhället levde vidare in på 1900-talet.

Frågor på texten 1. Vad innebar det att kvinnan var omyndig? Vem beslutade i hennes ställe?

2. Förklara följande begrepp: hemgift, morgongåva, trolovning, horpall och oäkta barn.

3. Varför var mannen ofta så mycket äldre än hustrun inom borgerligheten? Hur kom det sig att många inom arbetarklassen gifte sig sent eller inte alls?

4. Jämför kvinnans roll i familjen inom arbetarklassen respektive borgerligheten.

5. På bondgården var familjen både en produktions- och en konsumtionsenhet, i arbetarfamiljen i staden bara en konsumtionsenhet. Förklara!

6. Vilka framsteg gjorde kvinnorna under 1800-talet?

Vilka hinder återstod?

För borgerlighetens kvinnor ansågs allt kroppsarbete okvinnligt. Men i arbetarklassen utförde kvinnorna samtidigt mycket tunga jobb. Ett exempel var »murmäckorna«, som bar tegel och bruk till murarna på byggena – här på operabygget i Stockholm, som blev färdigt 1896.

Diskutera och analysera 7. Är vi idag fria att gifta oss med vem vi vill? Hur kan det komma sig att de flesta gifter sig med personer med liknande bakgrund? Varför väntar många så länge med att skaffa barn? Vilken är hindren idag för att bilda familj?

Ta reda på 8. Lönskaläge, enkelt hor, dubbelt hor och blodskam var olagliga handlingar i det äldre samhället. Vad innebar dessa brott? Hur bestraffades de? Vad är brottsligt idag?

9. Inom prästeståndet var det länge vanligt med »konserverade änkor«. Vad innebar detta?

10. På 1800-talet talade man om »Stockholmsäktenskap«.

Vad var det? Varför valde man att leva på detta sätt?

Vad kallas det idag?

Lika rättigheter – också för kvinnorna?

40674449_PPH_1b.indb 211

211

11-02-16 13.34.12

GULAG Lavrentiy Beria var från 1938 chef för den sovjetiska säkerhetstjänsten, NKVD, som ansvarade för GULAG. Nedan återges en skrivelse från Beria till Vyacheslav Molotov daterad den 9 april 1939.

Molotov brukar räknas som den näst mäktigaste mannen i Sovjetunionen vid den här tiden, och var

förutom utrikesminister också ordförande i Folkkommissariernas råd (ungefär regeringen).

Brevet är ett av många dokument som var topphemliga under Sovjettiden, men som blivit tillgängliga för forskningen efter kommunismens fall. Läs skrivelsen och besvara frågorna.

HEMLIGST Till ordföranden i Folkkommissariernas råd d i Socialistiska rådsrepublikernas union

ÄMPLAT

Kamrat V. M. Molotov.

I den senaste femårsplanen fick arbetsstyrkan vid arbetslägren inom NKVD:s ansvarsområde i uppgift att leda viktiga anläggningsprojekt.

Det rör sig om arbeten värda sammanlagt 12 miljarder rubel. Härmed ställs kommissariatet inför den högst allvarliga uppgiften att säkra en så effektiv användning som möjligt av lägrens arbetskraft.

Samtidigt är det allmänna tillståndet i NKVD:s arbetsläger sådant att det blir extremt svårt att fullfölja dess uppdrag – att kombinera straffarbetet som kriminalvårdsåtgärd med användandet av dess enheter för uppgifter inom ekonomi, industri och anläggningsarbeten – utan att bestämda och allvarliga åtgärder vidtas.

Tillgången på föda och arbetskläder för dem som arbetar i lägren har varit otillfredställande. Detta har medfört att det inte varit möjligt att fullt ut utnyttja fångarnas fysiska kapacitet.

Den nuvarande matransonen på 2000 kalorier inom GULAG är avsedd för att föda en fånge som inte arbetar. I verkligheten har emellertid försörjningsorganisationen reducerat denna lilla ranson med 65-70%.

Detta medför att en stor del av lägrens arbetskraft hamnar inom kategorin utmärglade och således är oanvändbara för produktion. (…)

Ett annat problem är systemet med villkorlig frigivning i förtid… Som regel innebär detta att fångar som arbetar väl, friges efter halva eller ibland en tredjedel av strafftiden. (…) Denna praxis omintetgör lägerarbetets effektivitet som bestraffningsmetod och bidrar inte heller till kampen mot brottsligheten. Dessutom skapar den en extremt hög fluktuation i arbetsstyrkan, vilket gör det svårt att planera arbetet och inverkar negativt på lägrens produktiva arbete i allmänhet. (…)

326

Från krig till krig

40674449_PPH_1b.indb 326

11-02-16 13.38.29

I förgrunden Beria med Stalins dotter Svetlana i knät, i bakgrunden, Stalin.

Lavrentiy Beria.

Folkkommissariatet för inrikes ärenden finner det nödvändigt att vidta följande åtgärder: 1. Att avskaffa systemet med förtida villkorlig frigivning för lägerfångar. De som dömts till straffarbete bör avtjäna hela den tid som fastställts i domstol. (…)

2. Det avgörande sättet att öka produktiviteten bör vara förbättrade matransonerna till goda arbetare, som uppvisar en hög produktivitet, ekonomiska bonusar till denna kategori, mindre restriktiv förvaring jämte andra förbättringar. (…)

3. Stränga tvångsmedel bör användas mot rymlingar, arbetsvägrande och sabotörer: ännu restriktivare förvaring, isoleringsceller, sämre levnadsvillkor och andra disciplinära metoder. De mest förhärdade sabotörerna bör bli föremål för än strängare juridiska åtgärder, inklusive det slutgiltiga straffet. Varje gång sådana åtgärder vidtas, ska dessa offentliggöras för medfångarna.

4. Tillgången till mat och arbetskläder måste säkras för att arbetskraften ska kunna utnyttjas till sin fulla fysiska potential vid varje enskilt projekt. Folkkommissariernas råd bör övervaka och godkänna matransoner och tillgången på arbetskläder vid lägren.

Folkkommissarien för inrikes ärenden, Socialistiska rådsrepublikernas union L. Beria

KÄLLA: Oleg V. Khlevniuk. The history of Gulag. From collectivization to the great terror. New Haven & London 2004, s. 201-203.

1. Vilka var enligt Beria de två syftena med GULAG?

4. Vad föreslog Beria för lösningar på problemen?

2. Vilken bild ger Beria av livsmedelförsörjningen i lägren? Vad kan vi utifrån dokumentet utläsa om orsakerna till bristen på mat? Varför var det enligt Beria ett problem att lägerfångarna fick så lite att äta?

5. Vad kan dokumentet säga om hur livet förändrades för fångarna i lägren?

6. Fundera över skrivelsen »källkritisk«. Varför är den här typen av dokument så viktiga för forskningen?

3. Varför var praxisen med förtida frigivningar ett problem? Hur menade Beria att de motverkade de båda syftena med GULAG?

Övningar

40674449_PPH_1b_09_Fra n krig.indd 327

327

11-02-16 14.48.02

Den extremt magra »pojkflickan« Twiggy var en av 60-talets mest populära fotomodeller. Hon var från England, och under en tid var det brittiska ungdomsmodet världsledande – man talade om »The swinging London«.

Den amerikanske filmskådespelaren James Dean blev en stor tonårsidol vid 50-talets mitt.

340

introducerades i Europa i mitten av 1950-talet. Efter bara tio år hade fyra femtedelar av befolkningen tillgång till det nya mediet.

Vid sidan av den stigande levnadsstandarden bidrog teknikens snabba utveckling till att en stark framtidsoptimism spred sig i västvärlden. Flera av de mest spektakulära landvinningarna gick tillbaka på uppfinningar som gjorts under kriget. Kärnklyvningen, som först utnyttjades i atombomben, kom till fredlig användning som kärnkraft. Jetmotorn, som utvecklats för luftstriderna under kriget, medförde ett genombrott för den långväga flygtrafiken.

Rymdteknologin hade en bakgrund i de väldiga resurser som satsades på att utveckla vapenbärande raketer under kriget. I den »rymdkapplöpning« som bröt ut mellan USA och Sovjet hade först Sovjet ett försprång. Men 1969 svarade USA med den första bemannade månfärden. »Ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten«, sade astronauten Neil Armstrong när han inför 600 miljoner TVtittare satte sin fot på månens yta.

Rymdfärderna gjorde ett oerhört intryck på samtiden. När tekniken kunde föra människan till månen, vad skulle den då inte kunna uträtta här på jorden?

Ungdomskulturen Den generation som föddes på 1940-talet växte alltså upp under helt andra förutsättningar än sina föräldrar. De unga behövde inte oroa sig för någon materiell nöd och den moderna tidens tekniska finesser, som varit sensationer för föräldrarna, blev självklara inslag i vardagen. Tryggheten i tillvaron och den växande rikedomen i samhället gav en känsla av frihet.

Samtidigt innebar den förlängda skoltiden ett utrymme i livet mellan barndom och vuxenliv, då man kunde ifrågasätta gamla levnadsmönster och pröva nya.

Allt detta medverkade till den speciella ungdomskultur som växte fram under efterkrigstiden. Genombrottet kom i mitten av 1950-talet i USA med tonårsidoler som James Dean och Elvis Presley. Olika »subkulturer« utvecklades som skilde sig åt i klädstil, musiksmak och sätt att umgås. I slutet av 1950-talet var det framförallt arbetarungdomens skinnjackeklädda »raggare« och »knuttar« som drog blickarna till sig när de drog fram genom städerna i sina bilar och motorcyklar. Under 1960-talet utmärkte sig istället den studerande ungdomen med sitt långa hår och sin Beatlesmusik.

Senare följde bland annat hippierörelsen. Nu blev också droger ett inslag i en del ungdomsgruppers livsstil.

Efterkrigstiden

40674449_PPH_1b.indb 340

11-02-16 13.38.48

»1968« I många av de nya ungdomsrörelserna fanns inslag av protest mot det etablerade samhället och dess normer.

Mot slutet av 1960-talet utbröt en allmän revoltrörelse som svepte fram över västvärlden.

Många inom den unga generationen ansåg att välståndet i den rika världen grundade sig på förtryck och utsugning av de fattiga länderna. Här blev USA:s krig i Vietnam en viktig fråga. Också miljöfrågan gav upphov till protester. Många ungdomar tog avstånd från den framtidsoptimism som präglat de första decennierna efter kriget. Det är inte alls säkert att vetenskap, teknik och tillväxt leder till en bättre värld, ansåg de.

Mest omfattande blev 1968-rörelsen i Frankrike där den växte till en bred protestvåg som omfattade stora samhällsgrupper. Det började bland studenterna i Paris. Men snart spred sig protesterna till arbetarna, som på många ställen gick ut i strejk i protest mot det hårda tempot i fabrikerna och mot orättvisorna i samhället.

Politiskt ledde det sena 1960-talets revolter till ett uppsving för olika vänsterrörelser, men dessa fick sällan något större eller varaktigt genomslag i opinionen. Ändå kan man nog säga att samhället efter 1968 aldrig blev riktigt det samma som före. Tilltron till auktoriteter minskade. Det blev vanligt att olika grupper själva började driva frågor de ansåg vara viktiga, oberoende av partier och parlament. Livsstil och umgängesformer blev friare och mer individuella. Var och en kunde i ökad utsträckning själv bestämma hur han eller hon ville leva.

Blommiga girlanger och drömska fläckmönster var typiskt för den »psykedeliska« musikkulturen, som var i ropet under 60-talets sista år.

Flower-power-idealens »peace, love and understanding« gick här i förening med en livsnjutarfilosofi som öppnade dörren för ökat narkotikamissbruk bland ungdomen.

Franska studenter demonstrerar i Paris. Denna gången går det fredligt till, andra gånger ledde demonstrationerna till häftiga upplopp.

Välstånd i väst

40674449_PPH_1b.indb 341

341

11-02-16 13.38.52

Perspektiv på historien 1b

Perspektiv på historien 1b Perspektiv på historien 1b är ett läromedel i första hand tänkt för gymnasieskolans kurs 1b. Stor vikt har lagts vid att ge boken ett lättillgängligt språk och rikligt med pedagogiskt material i form av uppgifter och övningar.

Boken är skriven av Hans Nyström, Örjan Nyström och Lars Nyström. Hans har lång erfarenhet som lärare på grund- och gymnasieskolan, Örjan har som skribent

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

Perspektiv 1b på historien

medverkat i en rad historiska fackböcker och Lars är verksam som historiker och

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

forskare vid Göteborgs universitet.

I serien ingår även Perspektiv på historien Plus, som har samma struktur men är en mer fyllig, kronologisk framställning från äldre tider till idag och den nya Perspektiv på historien 50p, främst avsedd för kurs 1a.

Tillsammans representerar de tre läromedlen tre nivåer vad gäller omfång och svårighetsgrad. Perspektiv-serien kommer fortsättningsvis att byggas ut med material för kurserna 2 och 3.

ISBN 978-91-40-674449

9

40674449_PPH_1b.Omsl.indd 1

789140 674449

11-02-23 13.26.36