Page 1

Är så kallade seniorlån en skuldfälla eller ett sätt att få guldkant på tillvaron? Vilken roll spelar mänskliga rättigheter för gäldenärers skyldighet att lämna information om sig själva? Antologin består av åtta fristående bidrag av lika många författare, som alla är anställda inom juridikämnet vid Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete vid Örebro universitet.

IUSTUS FÖRLAG

Rätten i den ekonomiska krisen Red. Catharina Calleman

02 01 FnL1 AE7fVQY= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-7678-808-0

Rätten i den ekonomiska krisen

Hur har den skärpta internationella konkurrensen påverkat utvecklingen av advokatyrket i Europa?

Red. Catharina Calleman

I samhället samspelar ekonomin och rätten med varandra. Ekonomisk recession och finansiella kriser eller kristendenser kan vara framkallade av rättsliga åtgärder och rättsliga åtgärder kan vidtas i försök att stävja såväl recession som kriser. Det rättsliga tänkandet kan vara påverkat av ekonomiska maktförhållanden och föreställningar om aktörer på olika områden. Rätten i den ekonomiska krisen var ett aktuellt ämne när arbetet med denna antologi inleddes och det har blivit än mer aktuellt idag. Ett återkommande tema är avvägningen mellan olika intressen i lagstiftning och rättstillämpning och hur denna avvägning eventuellt förändras under ekonomiska kristider. I boken berörs såväl rättshistoriska som komparativa ämnen men också mera specifika frågor inom olika rättsområden. Artiklarna rör de områden som kanske mest omedelbart påverkas av den ekonomiska krisen – insolvens-, kredit- och skatterätten – men behandlar också krisens vidare samhälleliga och rättsliga konsekvenser på till exempel det arbetsrättsliga och straffrättsliga området. Frågor som ställs är till exempel:

IUSTUS FÖRLAG

Rätten.ek.kris.hela.2.indd 1

12/7/11 12:08 PM


11-74 Iustus R채tten 12 dec 2

2011-12-12 11.55


Rätten i den ekonomiska krisen catharina calleman (red.)

IUSTUS FÖRLAG

11-74 Iustus Rätten 12 dec 3

2011-12-12 11.55


© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2011 ISBN 978-91-7678-808-0 Omslag: John Persson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Edita, Västerås 2011 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

11-74 Iustus Rätten 12 dec 4

2011-12-12 11.55


Förord Den här antologin är ett resultat av ett samarbete inom juridikämnet vid Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete vid Örebro universitet. Idén föddes när vi sammanställde Juridicums årsbok för år 2010. Vid sidan av årsboken som innehåller huvudsakligen redan publicerade artiklar från vitt skilda rättsområden skulle vi kunna nyskriva artiklar till en antologi på ett gemensamt tema. På så sätt skulle vi kunna ge omvärlden ett smakprov på den forskning som juristerna vid Örebro universitet bedriver och vi skulle samtidigt kunna arbeta delvis tillsammans och få inblick i varandras ämnen och tänkesätt och skapa en gemensam produkt i en gemensam miljö. Rätten i den ekonomiska krisen är det tema vi valt för antologin. Det ämnet var aktuellt när vi inledde arbetet och det har blivit än mer aktuellt idag. Det är samtidigt ett ämne som lämpar sig väl med tanke på många av Örebroforskarnas intresse för affärsrätt, skatterätt och insolvensrätt. Avvägningen mellan olika intressen i lagstiftningen och rättstillämpningen och hur denna eventuellt förändras under ekonomiska kristider är ett återkommande tema i antologin. Antologin består av åtta fristående bidrag av lika många författare, som alla är anställda vid Örebro universitet. Artiklarna har seminarie­ behandlats och kommenterats därefter, men för den slutgiltiga textens utformning svarar respektive författare. Boken är disponerad på så sätt att den inleds med ett par artiklar i rättshistoriska och komparativa ämnen och därefter berör mera specifika frågor. Först kommer några uppsatser från rättsområden som kanske mest omedelbart berörs av den ekonomiska krisen – insolvens-, kredit- och skatterätten – och därefter följer en arbetsrättslig och en straffrättslig uppsats som rör krisens vidare samhälleliga och rättsliga konsekvenser. 5

11-74 Iustus Rätten 12 dec 5

2011-12-12 11.55


Förord

Den första artikeln är rättshistorisk. Max Lyles är rätts­historiker och rättsteoretiker och hans bidrag är en del av ett pågående projekt om avtalsfrihetens inverkan på den materiella rätts­utvecklingen. Hans artikel innehåller en analys av avbetalningsinstitutets utveckling och den intresseavvägning som lagstiftaren gjort mellan partsautonomi och avtalsfrihet å ena sidan och socialt motiverade ingripanden i marknaden å andra sidan. Max Lyles menar bland annat att människor utan pengar anses vara mindre rationella än de med pengar och att ingrepp i avtalsfriheten därför hellre sker på mikro­nivå än på makronivå. Medan kommersiella aktörer styrs av vinstintresset och därför anses handla rationellt när de ingår avtal, handlar de mindre bemedlade aktörerna på en lägre nivå, en konsumtionsnivå, som inte anses kunna göra anspråk på att vara strikt rationell. Nästa bidrag har också det historiska inslag men det rör nyare historia och har även en komparativ ansats. Filippo Valguarnera redogör för den historiska och ekonomiska bakgrunden till reformer av advokatyrket i Tyskland, Frankrike, Italien och England. Han diskuterar tre motiv som framförts för en avreglering av advokatyrket: att det behöver anpassas till den moderna ekonomin, att konsumenterna ska skyddas från omoti­verat höga advokatkostnader och att de nationella advokat­byråerna behöver stödjas i konkurrensen på den globala arenan. Filippo Valguarnera betraktar högt specialiserade advokattjänster som viktiga tillgångar i den internationella konkurrensen, särskilt i en tid när Västeuropas industriella dominans hotas och dess komparativa fördelar i ökande grad ligger i högt specialiserade tjänster. Artikeln avslutas med en diskussion om riskerna för att de stora advokatbyråer som uppstått ur reformer av advokatyrket kommer att skapa obalanser i det kontinentala europeiska rättssystemet, särskilt när det gäller rekryteringen av unga advokater. Laura Ervo diskuterar i vilken mån gäldenärers skyldighet att tillhandahålla information i situationer av exekution och konkurs kan komma i konflikt med den processrättsliga principen att ingen ska behöva belasta sig själv. I och med den ekonomiska krisen har skyddet av konsumenten och obeståndsrättens rehabiliterande karaktär blivit aktuella teman, men samtidigt finns det en tendens att driva in fordringar effektivt och att motverka kriminalitet i situationer av obe6

11-74 Iustus Rätten 12 dec 6

2011-12-12 11.55


Förord

stånd. Gäldenärens skyldighet att tillhandahålla information i sådana situationer är vidsträckt och riskerar att komma i konflikt med rätten att inte belasta sig själv, som är en av de viktigaste mänskliga rättigheterna inom processrätten. I Finland har konflikten orsakat många ändringar i lagstiftningen och problem i rättspraxis. Annina H. Persson diskuterar fördelar och nackdelar för kredittagare av så kallade seniorlån – en relativt ny kreditform som erbjuds av banker och försäkringsbolag på den svenska kreditmarknaden. Kreditformen vänder sig till personer i åldern 58 år eller äldre och erbjuder dem att frigöra det värde som finns inbyggt i deras villa eller bostadsrätt utan att de behöver sälja bostaden. I artikeln granskar Annina H. Persson seniorlånen: Vad är ett seniorlån och hur skiljer sig den kreditformen från en sedvanlig kredit, där t.ex. fastigheten lämnas i pant som säkerhet för lånet? På vilka villkor erbjuds seniorlån? Hur ser den konsumenträttsliga lagstiftningen ut för sådana lån? Tillvaratar den på ett acceptabelt sätt konsumentens krediträttsliga intressen? I länder där seniorlånen redan har funnits en tid, har man kunnat konstatera att de som en följd av 2008 års finansiella kris med bl.a. fallande fastighetspriser kan utvecklas till en skuldfälla för kredittagaren. Författaren ställer sig frågan hur stor risken är att svenska konsumenter kan komma att drabbas av samma konsekvenser. Andreas Anderberg diskuterar kriminalisering som styrmetod och han ifrågasätter utifrån en diskussion om kriminalisering av vårdslös kreditgivning om oaktsamt beteende alls skall vara föremål för straffrättsligt klander. I spåren av 1990-talets finanskris följde krav på skärpt lagstiftning rörande den vårdslösa kreditgivning som till stor del orsakat krisen. Trots omfattande utredningsåtgärder valde man att inte kriminalisera oaktsamma förfaranden i samband med kreditgivning, vilket innebar ett avsteg från den ökade repressionstendensen i samhället. Andreas Anderberg ser farorna med ett tillstånd av överkriminalisering och ökad kriminalisering av oaktsamhet och menar att det i vart fall är av största vikt att de grundläggande kriminaliseringsprinciperna respekteras för att sådan kriminalisering skall övervägas. Eleonor Kristoffersson behandlar i sin artikel en rad aspekter av de så kallade ROT- och RUT-avdragen, d.v.s. skattereduktion för köpare av vissa typer av tjänster. Sådan skattereduktion syftar till att stimule7

11-74 Iustus Rätten 12 dec 7

2011-12-12 11.55


Förord

ra konsumtionen av dels bygg- och anläggningstjänster, dels hushållstjänster som städning, matlagning och barnomsorg. I artikeln analyseras skattereduktionen bland annat utifrån EU:s statsstödsregler och slutsatsen är att skattereduktionen kan vara i strid med statsstödsreglerna. Sverige borde därför, enligt Eleonor Kristofferssons mening, ha underrättat EU-kommissionen om skattereduktionen innan denna infördes. Författaren noterar emellertid också att skattereduktionen har konstaterats vara en stor framgång vad beträffar uppfyllandet av dess syfte att stimulera konsumtionen av de aktuella tjänsterna. Catharina Callemans artikel rör tillämpningen av reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist, bland annat turordningsreglerna i anställningsskyddslagen, under de ekonomiska krisåren 2008–2010. I artikeln diskuteras hur intresseavvägningen gjorts mellan arbets­ tagarnas anställningsskydd och arbetsgivarnas arbetsledningsrätt i de tio domar som Arbetsdomstolen meddelat under åren i fråga. I den stora majoriteten av fallen har Arbetsdomstolen dömt till arbets­ givarens fördel. En genomgång görs av de tio aktuella domarna bland annat i frågor om vad som ska anses vara arbetsbrist, arbetsgivarens skyldighet att omplacera en arbetstagare för att undvika uppsägning och vad som ska anses vara tillräckliga kvalifikationer för det arbete som finns kvar. Slutsatsen är att det skydd för lång anställningstid och det skydd mot godtycke, som en gång var syftet med turordningsreglerna, idag är i det närmaste obefintligt. De politiska reformer som diskuteras idag utgår därmed från antaganden om ”stelbenta” regler som är verklighetsfrämmande. Kerstin Nordlöfs artikel rör människohandel och särskilt männi­ skohandel med barn, en verksamhet som är förknippad med kvinnors och barns fattigdom och underordnade position i samhället och där miljontals dollar omsätts. Fastän människohandel har fördömts och kriminaliserats i internationella överenskommelser och nationell lagstiftning, äger den enligt författarens mening rum i en sådan omfattning att det påverkar hela det globala samhället. Kerstin Nord­ löf menar att brottet i överensstämmelse med den för stater erkända förpliktelsen erga omnes måste bekämpas på alla nivåer och med alla medel. Nationell och internationell samverkan krävs liksom en harmonisering av nationella, regionala och internationella regelverk 8

11-74 Iustus Rätten 12 dec 8

2011-12-12 11.55


Förord

inom olika rättsområden. I Sverige kriminaliserades människohandel först år 2002 och lagstiftningen har modifierats år 2004 och 2010 på grund av bristande överensstämmelse med internationella överenskommelser. Enligt Kerstin Nordlöf behövs ytterligare förbättringar av de juridiska regelverken för att de ska bli effektiva medel för att förhindra och upptäcka människohandel samt för att lagföra miss­ tänkta och erbjuda brottsutsatta skydd och kompensation. Ett generöst bidrag från Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning har möjliggjort själva tryckningen av antologin. Vi riktar också ett tack till Iustus Förlag för snabbhet, effektivitet och ett trevligt samarbete samt till Märta Johansson för språkgranskning av författar­presentationerna på engelska. Örebro i oktober 2011 Catharina Calleman

9

11-74 Iustus Rätten 12 dec 9

2011-12-12 11.55


Innehåll Max Lyles Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse   13 Filippo Valguarnera The Transformation of the Legal Profession in Europe   43 Laura Ervo Human Rights Perspectives on Debtors’ Obligations to Provide Information in Finland and Sweden  85 Annina H. Persson Seniorlån – en skuldfälla eller ett sätt att få guldkant på tillvaron?   117 Andreas Anderberg Vårdslös kreditgivning – en (o)möjlig kriminalisering? Straffrättsliga överväganden i samband med 1990-talets finanskris 133 Eleonor Kristoffersson ROT- och RUT-avdrag – skatteincitament i lågkonjunktur. En analys utifrån EU:s statsstödsregler  145

11-74 Iustus Rätten 12 dec 11

2011-12-12 11.55


Catharina Calleman Uppsägningar på grund av arbetsbrist i den ekonomiska krisen  163 Kerstin Nordlöf Economic raison d’être of Trafficking in Children  191

Författarpresentationer 215

11-74 Iustus Rätten 12 dec 12

2011-12-12 11.55


Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse Max Lyles

1 Inledning I detta bidrag undersöks hur avtalsfriheten använts av privata aktörer för att lösa tillfälliga ekonomiska kriser samt den inverkan som sådana strategier haft för rättsbildning och rättsutveckling. Avbetalningsköpet kommer att användas som utgångspunkt för att beskriva såväl en kris på rättsförhållandenivå, dvs. enskilda aktörer emellan, som på rättsinstitutsnivå, dvs. som en diskrepans mellan samhällsutveckling och gällande rätt. Särskilt fokus kommer att läggas på den sociala särprägel som tillskrevs avbetalningsköpet i den rättspolitiska diskussionen före 1915. Härutöver kommer avbetalningsavtalets utformning i standardavtal, standardavtalens förhållande till avtalsfrihetens gränser och dessa faktorers inverkan på rättsbildningen undersökas för att ge en historisk belysning av antologins kristema. Centrala teman i uppsatsen utgörs av spänningsförhållandet mellan å ena sidan rättsideologiska grundsatser, såsom avtalsfrihet och part­autonomi samt föreställningar om en marknad bestående av fria och jämlika parter, och å andra sidan realiteter, såsom olika styrkeförhållanden på marknaden och de effekter som sådana ojämlikheter medför för den reella avtalsfriheten. Till detta kommer även behovet av statliga ingripanden på en marknad där den faktiskt utövade avtalsfriheten befarades rubba grunden till en sunt fungerande marknad 13

11-74 Iustus Rätten 12 dec 13

2011-12-12 11.55


Max Lyles

att behandlas. Utöver detta kommer även olika social­politiska och rättsdogmatiska överväganden och motiv samt de intressen och krafter som verkat drivande bakom utvecklingen av avbetalningsköpet att undersökas. Slutligen kommer även vissa utblickar att göras till nutida förhållanden där avtalsfriheten befaras skada svaga grupper.

1.1 Partsautonomin En central, och kanske självklar, tes i undersökningen är tanken att rättshandlingarnas viktigaste syften utgörs av de ekonomiska målsättningar som parterna vill realisera. Det är därför troligt att rättssubjektens intressen och ändamål inte alltid korresponderar med befintliga rättsformers formella innehåll. Frågan blir då hur rättssubjekten verkar för att aktivt övervinna sådana formella hinder. På rättsförhållandenivå visar rättssubjektens konstruktiva aktiviteter hur nya avtalstyper och rättsfigurer kan skapas genom parternas autonoma dispositioner. Avtalstyper och rättsfigurer som sedan kan cementeras genom bruk och praxis och genom rättsordningens försorg, särskilt domstolarnas praxis, omvandlas från att utgöra endast enskilda rättshandlingar (rättsförhållanden) till att bli rättsnormer och rättsinstitut. Den frihet som ligger inneboende i föreställningen om en allmän och lika partsautonomi kan således på grund av sin utvecklingspotential anses utgöra en pådrivande och central faktor i den privata rättsbildningsprocessen. Partsautonomi utgör ett grundbegrepp i modern privaträttsdogma­ tik och själva tanken på ett privaträttssystem där parterna saknar en autonom sfär att verka inom förefaller, i vart fall inom det rådande privaträttsliga paradigmet, vara en omöjlighet. (Och än mer utpräglad förefaller detta tankesätt ha varit under 1800-talets senare hälft när statens ideologiska mandat att intervenera och i detalj styra de enskilda parternas dispositioner inom denna autonoma sfär förefaller ha varit ifrågasatt.)1 I såväl förslagen till köplag som avtalslag i slutet av 1800-

1

 Jfr Coing, Helmut, Europäisches Privatrecht, band 2: 19. Jahrhundert, C.H. Beck, München, 1989, s. 88–93; Schmoeckel, Mathias, Rückert, Joachim och Zim-

14

11-74 Iustus Rätten 12 dec 14

2011-12-12 11.55


Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

talet och början av 1900-talet utgjorde tanken på en grundläggande avtalsfrihet en ledande princip i lagstiftningsarbetet och eventuella ingrepp i avtalsfriheten skulle endast ha till ändamål att förbättra gällande rätt eller stävja eventuella illegitima utnyttjanden av avtalsfriheten.2 Endast skyddet av avtalsfriheten kunde således motivera ingrepp i avtalsfriheten. Klart var dock att lagstiftaren insåg att det inte gick att förutse varje legitimt eller illegitimt användande av avtalsfriheten, utan tvärtom borde lagstiftaren avstå från en allt för långtgående regle­ ring av förmögenhetsrätten. Denna reträtt från en totalreglering av förmögenhetsrätten förutsatte samtidigt att relevanta aktörer besatt en autonom sfär inom vilken de kunde verka rättsbildande.3 Denna föreställning om en grundläggande autonomi utgör även ett återkommande tema i denna undersökning. Historiskt har rättsbildningen ansetts ske på olika sätt och rätten har som en konsekvens av denna uppfattning ansetts konkretiseras sig i form av lagstiftning, domstolspraxis, doktrin, folksedvänja.4 Denna rättskällepluralism, dvs. det faktum att rätten har fler källor än lagstiftning, svarar således mot föreställningen om rättssubjektens autonomi, och följaktligen måste rättskällornas (relativa) frihet från lagstiftarens politiska makt indikera existensen av en sfär reserverad för privat rättsbildning. Historiskt motsvarar uppdelningen i rätts­ källorna en grundläggande indelning av rättskällorna i två kategomermann, Reinhard, red., Historisch-kritischer Kommentar zum BGB. Band I Allgemeiner Teil §§ 1-240, Mohr Siebeck, Tübingen, 2003, s. 37 f., 61 f., 75 f., 112 f. 2   Angående tilltron till parternas förmåga att bäst ordna och reglera sina mellan­ havanden, se: Nya lagberedningens förslag till lag om köp och byte äfvensom till andra dermed sammanhängande författningar, Norstedt, Stockholm, 1895, s. 27 ff; Förslag till lag om köp och byte af lös egendom äfvensom till andra därmed sammanhängande författningar, Norstedt, Stockholm, 1903, s. 47 f.; Förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, lag om avbetalningsköp m.m, Stockholm, 1914, s. 116–165. 3   Angående köp- och avtalslagarnas dispositiva karaktär och dessas förhållande till andra normer, jfr Förslag till lag om köp och byte 1895, s. 26 f. Se även Förslag till köplag 1903, s. 47 ff; Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 35–40. 4   Nordling, Ernst Viktor, Anteckningar efter prof. E. V. Nordlings föreläsningar i svensk civilrätt: allmänna delen H. T. 1877–V. T. 1879, Juridiska föreningen i Upsala,­ Uppsala 1882, s. 26 ff.

15

11-74 Iustus Rätten 12 dec 15

2011-12-12 11.55


Max Lyles

rier, dels ius scriptum (avseende skriven lag och dylika stiftade eller politiskt satta rättskällor) dels ius non scriptum (avseende s.k. oskriven rätt, dvs. rättspraxis, juristrätt och sedvanerätt – sedvänja, bruk, kutymer m.m., dvs. utövad rätt).5 Enligt denna indelning utgör den skrivna lagen en rättskälla som har sitt ursprung i en befallning given av ett hierarkiskt överordnat politiskt organ, medan den oskrivna rätten­utgör en på olika sätt organiskt framvuxen rättskälla som har sitt ursprung i rättstillämpning, rättsvetenskap, folkdjup, rättskänsla eller det allmänna rättsmedvetandet.6 Det är min avsikt att låta denna indelning utgöra grunden för beskrivningen av avbetalningsköpets födelse; nämligen som ett institut med ursprung i de breda folk­ lagrens konsumtionsbehov, eller åtminstone i symaskinskonstruktören Singers et Co:s uppfinningsrikedom och sinne för affärer.7

1.2 Avbetalningsköpet som ett uttryck för en ekonomisk kris Det enskilda avbetalningsköpet utgör ett exempel på en rättshandling som har sitt ursprung i en situation kännetecknad av en diskrepans mellan mål och medel, dvs. en kris. I avbetalningsfallet kan denna kris beskrivas ur två perspektiv, å ena sidan köparens perspektiv, där det föreligger diskrepans mellan konsumtionsmålet och medlen att förverkliga detta mål (dvs. tillgången på kontanter eller kreditvärdighet), å andra säljarens perspektiv, där det råder diskrepans mellan avsättningsmålet och den avsedda marknadens direkt tillgängliga ekonomiska resurser. Läget är trots allt inte hopplöst, utan i partsavsikterna ligger vissa möjligheter att lösa problemen. Vid ett typiskt avbetalningsköp saknar 5

  Se exv. Schrevelius, Fredrik, Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civil-rätt. D. 1, 2. uppl., Berling, Lund 1851, s. 6 f. 6   Meder, Stephan, Ius non scriptum – Traditionen privater Rechtsetzung, Mohr Siebeck, Tübingen, 2008, s. 8 ff. 7   Cooper, Grace Rogers, The invention of the sewing machine, Smithsonian Institution, Washington, 1968; Waldén, Louise, Genom symaskinens nålsöga: teknik och social förändring i kvinnokultur och manskultur, Carlsson, Stockholm, 1990, s. 64 ff. och 137 ff.

16

11-74 Iustus Rätten 12 dec 16

2011-12-12 11.55


Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

i och för sig köparen medel att finansiera köpet av den eftertraktade varan. Skulle dock ett formenligt köp genomföras så skulle läget ändras och köparen skulle då både äga och besitta en vara som köparen under andra omständigheter skulle kunna använda för att finansiera ett köp – exv. genom att efter ett fullbordat köp antingen sälja eller pantsätta varan. Problemet med en realisering eller pantsättning av varan är dock att sådana rätts­handlingar motverkar det ursprungliga köpända­målet eftersom köparen avskärs från rådigheten över föremålet.8 Och frågan blir då: Hur skall köparen både kunna ha kakan och äta den? Kunde avtalsfriheten utnyttjas för att ge parterna möjlighet att disponerar över de sakrättsliga momentens inträde på ett sådant sätt att parternas respektive intressen (dvs. å ena sidan köparens bruk och rådighet över varan och å andra sidan säljarens säkerhet för sina fordringar) tillgodosågs samtidigt? Eftersom förbehåll om ägande­rättens övergång vid köp var tillåtna sedan länge så tillhandahöll gällande rätt ett alternativ som kunde möjliggöra parternas avsikter.9 En strategi för förverkligandet av partsavsikterna var således möjlig, men denna lösning inte fullt ut tillfredsställande, ty under det sena 1800talet och det tidiga 1900-talet var det samtidigt endast möjligt att erhålla sakrättsligt skydd i lös egendom genom handpantsättning. Sett ur borgenärsperspektivet skapar dock äganderättsförbehållet 8

  En liknande situation förekom vid behovet för lantbrukare att finansiera upptagande av lån genom att pantsätta lösören samtidigt som det fanns ett behov att kunna använda sig av dessa tillgångar i jordbruket. Traditionskraven innebar i realiteten således att formella hinder mot en effektiv användning av de enda medel (dvs. lösören i form av plogar med mera) som kunde brukas för att säkra en återbetalning av krediten. Se Göranson, Ulf, Traditionsprincipen: De svenska reglerna om köparens skydd mot säljarens borgenärer i komparativ och historisk belysning, Iustus: Studentbokhandeln (distr.), Uppsala 1985, kapitel 12. 9   Nehrman-Ehrenstråle, David, Inledning til then swenska iurisprudentiam civilem 1729: Then swenska jurisprudentia civilis 1746, Juridiska föreningen: Studentlitt. (distr.), Lund, 1979, s. 282. Se även Göranson, Traditionsprincipen, s. 280–311, enligt Göranson gällde under 1700-talet och fram till åtminstone 1835, men förmodligen även långt senare, avtalsprincipen, och enligt den förhärskande mening­ en skyddade äganderättsförbehåll säljarens anspråk mot köparens borgenärer (jfr HB 17:2). Samtidigt stadgade Handelbalken HB 17:3 att ”hafver någon lös pant i händer”, dvs. har borgenären panten i sin besittning, så ger detta företräde vid gäldenärens obestånd.

17

11-74 Iustus Rätten 12 dec 17

2011-12-12 11.55


Max Lyles

problem eftersom det utgör en belastning på egendomen utan yttre kännetecken, eller snarare att yttre kännetecken inte motsvarar avtalade dispositioner, och ägande­rättsförbehållen utgör således ”tysta säkerhetsrätter”.10 Traditions­kravet för pantsättning av lös egendom utgjorde därför ett hinder för förverkligandet av parternas avsikter, och därför kom kravet på tradition vid pantsättning att utgöra ytterligare ett inslag i krisen.11

1.3 Avbetalningsköpets sociala särprägel – krisens sociala aspekt Utöver dogmatiska motiv måste även de sociala motiven till en regle­ ring av avbetalningsköpet belysas. I diskussionen om avbetalningsköp påpekades tidigt att avbetalningsköpet som sådant ofta användes för att bereda köpare med bristande kreditvärdighet eller bristande betalningsförmåga en möjlighet att komma i åtnjutande av olika konsumtionsvaror.12 Enligt assessor Edward Hambro, Kristiania, uppstod avbetalningsinstitutet till följd av det sena 1800-talets växande marknad av varor som ”for den mindre bemidlede Del af Befolk­ningen er af den allerstørste Betydning”, mestadels varor avsedda för enskilt bruk (konsumtionsvaror), men även varor som hamnar i en mellankategori mellan föremål avsedda för rena konsumtionsändamål och föremål 10

  Angående jämförliga moderna förhållanden, se Persson, Annina H., Förbehållsklausuler: en studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, Jure, Stockholm, 1998, s. 89 ff. 11   I förslagen till avtalslag och avbetalningsköplag vill man inte ta definitiv ställning i traditionsfrågan, se Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 170. Långt senare påpekade Östen Undén att saken komplicerades av att svensk rätt aldrig tagit definitiv ställning för vare sig avtalsprincipen eller traditionsprincipen, utan intagit en mellanställning när det gällde tidpunkten för äganderättens övergång, samtidigt innebar lösöreköpförordningen (1835/1845 och 1907) enligt Undén att avtalsprincipen inskränktes till förmån för olika utåt riktade moment som tradition eller publicitet, Undén, Östen, Svensk sakrätt. 1, Lös egendom, Gleerup, Lund, 1955, s. 96 f. Ulf Göranson påpekar dock att det var först i och med NJA 1925 s. 130 och NJA 1925 s. 453 som traditionsprincipen definitivt och konsekvent stadfästes, Göranson, Traditionsprincipen, s. 369 ff. 12   Hambro, Edward, ”Om Afdragshandler,” i Forhandlingsemne ved ottende nordiske Juristmöde 1896, s. 3 f. och 6.

18

11-74 Iustus Rätten 12 dec 18

2011-12-12 11.55


Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

avsedda för näringsverksamhet, yrkesändamål, hemslöjd och andra former av hemindustri.13 I förslaget till Lag om köp och byte af lös egendom (1903) uppmärksammades avbetalningsköpet kort, dock utan att saken reglerades särskilt. Kommittén var väl medveten om att avbetalningsköpen var en ganska ny men allmänt förekommande företeelse som på grund av ”ämnets fristående natur och de socialpolitiska synpunkter, ur hvilka det företrädesvis bör betraktas” borde undantas från att tas upp till behandling tillsammans med den allmänna köplagen.14 Avgränsningen kan förefalla egendomlig, men bedöm­ningen stämmer väl överens med de dogmatiska grundtankar som låg till grund för kommitténs arbete. I förslaget definierades nämligen avbetalningsköp som: ”… köpeaftal, vid hvilka säljaren, med öfverlämnande av godset till köparen, medgifver att köpeskillingen må efter hand å vissa terminer gäldas, men förbehåller sig att, intill dess han till fullo bekommit köpeskillingen, betraktas såsom ägare af godset, så att detsamma i händelse någon betalning uteblir, kan af honom [säljaren] återtagas …”.15

Eftersom regleringen av ”frågorna om öfverlåtelsens rättsverkningar gentemot tredje man och om förhållandet till öfverlåtarens borgenärer” skulle skjutas på framtiden till en senare behandling skulle därför inte heller avbetalningsköpet behandlas inom ramen för den allmänna köplagen.16 Kommitténs uteslutning av de sak- och äganderättsliga frågorna i allmänhet, dvs. vindikationsrätt, tredje mans ställning och borgenärsintressen, från behandling inom köplagens ramar reflekterade den återkommande debatten om äganderättens konstitutiva moment som kommittén inte vill ta ställning i. Anledningen till denna försiktighet var att en reglering av avbetalningsköpet hade inneburit att man i köplagen tagit ställning i den såväl rättspolitiskt som dogmatiskt kontroversiella frågan om traditionens betydelse för äganderättens övergång. 13

  A. a., s. 6.   Förslag till köplag 1903, s. 44 f. 15   A. a., s. 44. Min kursivering. 16   A. a., s. 46. 14

19

11-74 Iustus Rätten 12 dec 19

2011-12-12 11.55


Max Lyles

Oaktat de eventuella behoven att finna en dogmatiskt tillfredställande lösning på problematiken så tycks såväl lagstiftare som remissinstanser ha varit eniga om att de mest skadliga effekterna av avbetalningsköpet måste minimeras tämligen omgående, om inte annat för att undvika att de köpargrupper vars konsumtion var beroende av avbetalningsköp skulle hamna i djupare ekonomisk kris än de redan befann sig i. Saken hade även en annan sida, ty faktum var att avbetalningsköpet användes för att övervinna de hinder som bristande likviditet lade i vägen för konsumtionsbegärets stillande. Alla rättsliga problem till trots innebar således avbetalningsköpet ändå en ”… fördel, som beredes mindre bemedlade personer därigenom att de få köpa på avbetalning …” och därigenom ”… komma i besittning av relativt dyrbara föremål, vilka av honom [den mindre bemedlade] kunna användas såsom produktionsmedel, exempelvis symaskiner och annat, som han behöver för sitt yrke, pianon för undervisningsbruk o. d.”17 Även om det allmänt ansågs vara lovvärt att avbetalningsköpen möjliggjorde för mindre bemedlade att finansiera investeringar avsedda för yrkesbruk, så innebar denna finansieringsstrategi risker och kunde uppmuntra till lättsinne då det underlättade anskaffandet av mindre nödvändiga föremål – dvs. inköp av dyrare konsumtions­varor avsedda mer för nöje än för direkt nytta.18 Riskerna till trots hade det relativt nya systemet med avbetalningsköp (förmodligen just därför att systemet underlättade konsumtionen) redan slagit igenom på bred front inom handeln före 1914, men som utredningens komparativa utblickar visade hade denna utveckling inte skett utan problem.19 (De farhågor som hystes ifråga om avbetalnings­köpet inverkan på betalnings17

  Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 170 f. Intressant i detta avseende är valet av maskulint genus på det aktiva subjektet. I historiska undersökningar har det däremot visats att just symaskinen utgjorde ett typiskt föremål för avbetalningsköp på en till övervägande kvinnlig marknad. Den tilltänkta manliga marknaden bestod oftast av utbildade hantverkare som dock av sociala och ekonomiska skäl var ovilliga att låta sitt hantverk mekaniseras med symaskinens hjälp. Se ­Waldén, Genom symaskinens nålsöga, s. 58 ff. 18   Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 172. 19   Se a. a., s. 171 f.

20

11-74 Iustus Rätten 12 dec 20

2011-12-12 11.55


Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

moral och skuldsättningsgrad känns igen från det tidiga 2000-talets debatt om allt för lättvindig kreditgivning genom s.k. SMS-lån och telefonlån, se avsnitt 5 nedan). I motiven till avbetalningsköplagen fastslogs: ”Systemen att sälja på avbetalning anses motverka kontanthandeln och vara ägnat åt att befordra ett osunt kreditgivande. Den lätthet, varmed man mot ett ringa belopp kan komma i besittning av det köpta, samt affärens egen beskaffenhet, som för köparen försvårar en riktig uppskattning av köpesummans storlek, förleda mången till att anskaffa föremål, vilka äro för honom onödiga och icke passa för hans ekonomiska förhållanden. Klagomål hava jämväl förts däröver att gods, som säljes på avbetalning, ofta är av undermålig beskaffenhet och betingar oskäligt högt pris. Med avseende å själva avtalets innehåll har det visat sig, att över allt, där avbetalningsaffärerna fått utveckla sig fritt, den ene kontrahenten, köparen, vilken merendels är den ekonomiskt underlägsne, i allmänhet låter förmå sig gå in på kontraktsvillkor, som för honom äro oskäligt betungande. Till sådana hör särskilt den i de allmänt förekommande tryckta formulären för köp på avbetalning sedvanliga bestämmelsen, att säljaren, för den händelse en avbetalning icke erläggas punktligt, skall vara berättigad icke blott att återtaga det sålda föremålet utan även att det oaktat behålla hela den uppburna betalningen. Det obilliga i en sådan bestämmelse framträder särskilt, när den tillämpas sedan större delen av betalningen blivit erlagd.”20

Utredarna till förslagen om avtalslag och avbetalningsköplag, Obligationsrättskommittén21, inhämtade ett flertal remissvar från olika handelskammare, länsstyrelser och andra intressenter i Sverige enligt vilka det poängterades att avbetalningsköpet var till stor nytta för handeln, men att institutet dessvärre kunde vara fördärvbringande för de grupper som på grund av bristande kreditvärdighet var tvungna att använda de varor som inköptes för konsumtionsändamål som 20

  A. a., s. 171 f.   Obligationsrättskommitténs samlade (svenska material) finns i Riksarkivets samlingar. Riksarkivet: Justitiedepartementet, konseljakt 1915-06-11, nr 1, ”Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område m.m.” (Cit. Obligationsrättskommitténs material) 21

21

11-74 Iustus Rätten 12 dec 21

2011-12-12 11.55


Max Lyles

säkerhet för köpets finansiering.22 Icke desto mindre ansåg de tillfrågade instanserna det vara viktigt att lagförslaget balanserade säljarens och köparens intressen, ty om alltför säljarfientliga bestämmelser togs in i förlaget skulle detta kunna begränsa den viktiga avbetalningsförsäljningen.23 Men inställningen var ändå kluven, ty även om avbetal­ningsförsäljningen de facto tillhandahöll behövliga varor till ett resurssvagt marknadssegment så vore det ”socialt sedt ingalunda till skada om lagstiftningen tvingade säljarna att något mer än nu sker välja sina kunder”, eftersom det var allmänt känt att ”afbetalningsköp ofta locka fattiga personer till lättsinniga och för dem särdeles ofördelaktiga affärstransaktioner”.24 Remissinstanserna uttryckte viss oro för avbetalningsköparnas mo­­raliska vandel och befarade att köparna, med utgångspunkt från bestämmelserna om avräkning från priset vid ett återtagande av varan (enligt 4 § i förslaget), skulle lockas till oredliga förfaranden. Här är särskilt Singer Co Symaskins Aktiebolags yttrande över förslaget till avbetalningsköp (brev till Obligationsrättskommittén, 21/10 1913) av intresse. I yttrandet, som inleds med ett försvar för avbetalningshandeln (vilken beskrivs som till stor nytta för betalningssvaga grupper­samt av stor nationalekonomisk betydelse) uttrycks viss oro över lagförslagets eventuella följder för avbetalningsköphandeln. Särskilt oroade man sig för att ”chikanösa köpare” skulle dra fördel av värderingsgrunderna i lagförslagets 11 § och man rekommenderade därför att Obligationsrättskommittén i denna del lade den tyska avbetalningsköplagens mer säljarvänliga bestämmelser till grund för det samnordiska förslaget.25 I remissvaren beskrivs säljarnas handlande överlag som affärsmässigt, lojalt och ansvarsfullt. I själva verket var säljarnas enda svaghet att de ibland lät sig ledas av hjärtat snarare än av hjärnan och därför,

22  Obligationsrättskommitténs material, s. 6 f. Stockholms handelskammares yttrande om lagen om avbetalningsköp 21/10 1913. 23   A. a. 24   A. a. 25   Se Singer Co Symaskins Aktiebolags brev till Obligationsrättskommittén 21/10 1913 (Obligationsrättskommitténs material).

22

11-74 Iustus Rätten 12 dec 22

2011-12-12 11.55


Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

på alltför lättvindiga premisser, lät obemedlade personer ingå ofördelaktiga avbetalningskontrakt avseende konsumtionsvaror.26 Synen på avbetalningsköpet som främst avsett för varor av mindre värde präglade remissinstansernas behandling av lagförslaget.27 Sett i förhållande till dels den övre beloppsgräns om 3 000 kronor28 för lagens tillämplighet (1 §) dels rättspraxis där avtal med förbehållsklausuler omfattade allt från cyklar, levande kreatur till lokomotiv så är dock denna inställning förvånande.29 Trots att ett flertal intressenter från handeln (grosshandlare och dylikt) deltog i remissgrupperna så kom avbetalningshandeln handelsmän och andra kommersiella parter emellan att hamna i skuggan av frågorna kring regleringen av den mindre handeln.30

2 Hyresformen och standardavtalet – missbruk av avtalsfriheten? Formerna för avbetalningskontrakten gav anledning till viss oro. Vid åttonde Nordiska juristmötet 1896 gav Edward Hambro exempel på några standardiserade norska avbetalningskontrakt som aktualiserade frågan om avtalsfrihetens gränser och avtalsfrihetens sociala legitimitet.31 Kontrakten som avsåg försäljning av såväl kläder, symaskiner, pianon som icke-specificerade varor (förmodligen möbler) var utfor26   ”Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 septem­ber 1913 med nedanangifna försäljare av varor, hvilka pläga försäljas på s.k. afbetalningsköp” (Obligationsrättskommittens material). Deltagarna vid mötet sålde jordbruksmaskiner, separatorer, kassaregister, symaskiner, möbler, sängkläder, manufakturvaror,­ beklädnadsartiklar med mera. Vid mötet kritiserades lagförslaget på flera punkter, främst avseende lagens inverkan på avbetalningshandeln med mindre värdefulla varor. 27   Se exv. Singer AB:s yttrande ovan, samt ”Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 september 1913 …”, i Obligationsrättskommittens material. 28   I 2011 års penningvärde motsvarar lagförslagets 3 000 kronor ungefär 130 000 SEK. 29   Praxis: NJA 1902 s. 403; NJA 1908 s. 183; NJA 1908 A 176; NJA 1895 s. 208. 30   Se exv. ”Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 sep­ tember 1913 …”, i Obligationsrättskommittens material. 31   De tidigaste avbetalningskontrakten daterades till 1866.

23

11-74 Iustus Rätten 12 dec 23

2011-12-12 11.55


Max Lyles

made som hyreskontrakt innehållande bestämmelser avseende pris, avgifter, hyresmannens vårdplikt, rådighetsinskränkningar, informationsplikt (om hyresmannens bostadsort) och bestämmelser om äganderättens övergång.32 Enligt Hambro utgjorde klausulerna avseende verkningarna av uteblivna betalningar samt köparens ansvar för det ”hyrda” godset de främsta problemen i avbetalningsförhållandet. Anledningen var att standardavtalen, vid utebliven betalning, gav säljaren en oinskränkt rätt att återta varorna samtidigt som köparen var ålades en vårdplikt utformade utan egentligt avseende på vare sig varans specifika beskaffenhet, egenskaper eller avbetalningsperioden längd. I princip var köparens vårdplikt densamma oavsett om avbetalningsköpet avsåg en uppsättning kläder eller ett piano, eller om avbetalningstiden löpte över månader eller flera år.33 Liknande iakttagelser och betänkligheter mot ensidigt utgivna standardiserade avtal och avtalsvillkor gjordes även i 1914 års förslag till lag om avbetalningsköp.34 Redan från början förutsattes att ett legitimt brukande av avtalsfriheten innebar att avtalsfriheten utövades inom de materiella gränser som gällande rätt erbjöd, och såväl vid Nordiska juristmötet 1896 som vid utarbetandet avbetalningsköplagen nästan tjugo år senare ifrågasattes lämpligheten i att avbetalningskontrakten formulerades som hyresavtal. Den formella möjligheten att åstadkomma ägande­ rättsövergångar medelst hyresavtal kunde på grund av missbruk leda till oönskade sociala effekter och skada den svagare parten i avbetalningsförhållandet. Denna typ av överväganden diskuterades exv. vid det nionde nordiska juristmötet 1899. Vid detta möte togs frågan om avbetalningsköp upp till förnyad behandling och man diskuterade det lämpliga i att använda lagstiftning som ett socialt skydd för 32

  Se ”Behandling av ämnet ’Om Afdragshandler’, i Förhandlingarna vid det åttonde nordiska juristmötet 1896, Stockholm 1897, s. 160 ff; Hambro, ”Om Afdragshand­ ler,” s. 44 ff. För en utförligare genomgång av avbetalningsköpets uppkomst se Persson, Förbehållsklausuler, s. 209–224. 33   Se ”Behandling av ämnet ’Om Afdragshandler’, i Förhandlingarna vid det åtton­ de nordiska juristmötet 1896, Stockholm 1897, s. 160 ff. 34   Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 178. Här ger man dock inte exempel på specifika avbetalningskontrakt.

24

11-74 Iustus Rätten 12 dec 24

2011-12-12 11.55


Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

svagare parter, som en ”Daarernes Formynder”.35 (Professor Julius Lassen, senare även ledamot av den nordiska obligationsrättskommittén, tillhörde den gruppering vid juristmötet som förespråkade att lagstiftningen skulle fungera som ”Daarernes Formynder”, dvs. ha en skyddsfunktion. Lassens linje kom sedan att påverka utformandet av avbetalningsköplagen 1915.) Utöver mandatet att använda lagstiftning för rent sociala syften så diskuterades även det rättsideologiska problem som uppstod om avtalsfriheten, dvs. användningen av standardavtal (den s.k. formulärrätten), användes på ett sätt som innebar att avtalsfriheten missbrukades.36

2.1 Diskrepansen mellan standardavtalens form och innehåll När avbetalningsköpet uppträdde för första gången i nordisk rätt så saknades specifika regler på detta område som reglerade behovet att avtalsvägen inskränka traditionens och besittningens verkningar såväl parterna emellan som i förhållande till tredje man (en situation som påminde om 1830-talet när diskussionen om säkerhetsöverlåtelser var som stormigast).37 I avbetalningssituationen gällde det att klä rättshandlingarna i korrekta former, så att avtalet (oavsett formell beteckning) dels skulle erbjuda säljaren skydd mot en resurssvag avbetalningsköpares borgenärer dels bereda avbetalningsköparen rådighet över föremålet under avbetalningstiden. Formalismen i utformandet av avtalen vid avbetalningsköpen tyder således på att parterna i stort respekterade givna former, men att man genom tillägg sökte ge avtalen nya rättsföljder och därigenom skapa nya avtalstyper. Och om de rättsvårdande instanserna (och ytterst lagstiftaren) accepterade dessa dispositioner 35

  Förhandlingarna vid det nionde nordiska juristmötet i Kristiania 1899, s. 16–33.   Hambro, ”Om Afdragshandler”, s. 11. Oron över en sådan utveckling uttrycks särskilt i förslaget till lagen om avbetalningsköp. Se Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 178 ff. 37  För en redogörelse av 1800-talets återkommande stridsfråga, lösöreköpet, se Göranson, Traditionsprincipen, s. 313 ff. 36

25

11-74 Iustus Rätten 12 dec 25

2011-12-12 11.55


Max Lyles

såsom legitima uttryck för partsautonomin så kom denna frihet fungera konstruktivt och påverka innehållet i gällande rätt i en ny riktning.

2.1.1 Jämförelse mellan avbetalningsköpet och säkerhetsöverlåtelsen Vid avbetalningsköpet var rättshandlingens ändamål ett annat än vid säkerhetsöverlåtelsen. Istället för att, under skenet av en äganderätts­ övergång, skapa en säkerhet för en försträckning, så skulle avbetalningskonstruktionen skapa en säkerhet för kreditfinansieringen av en verklig äganderättsöverlåtelse. Vad som till det yttre utgjorde ett hyresavtal skulle medföra att köparen, när överenskommet antal poster betalts, skulle överta äganderätten till köpeföremålet. Fram till denna tidpunkt kvarblev äganderätten hos säljaren (vilken formellt sett endast hyrde ut föremålet till köparen).38 I likhet med säkerhetsöverlåtelsen så var avsikten med rättshandlingen att den reella besittningen inte skulle medföra några reella sakrättsliga följder, och om besittaren (köparen) lagsöktes av sina borgenärer skulle den enligt kontraktet utpekade ägaren till lösöret alltid ha företräde till godset framför köparens borgenärer (jfr Handelsbalken [HB] 17:2).39 Det formella avtalet hade således till funktion att bryta besittningspresumtionens verkningar vid utmätning eller konkurs. Vid säkerhetsöverlåtelser i form av lösöreköp bröts presumtionen genom iakttagandet av de i lag föreskrivna formerna för publicering av rättshandlingen, medan presumtionen vid avbetalningsköpet bröts genom uppvisande av ett avbetalningskontrakt eller ”hyreskontrakt”.40

38

  Om utvecklingen fram till och med 1914, se Persson, Förbehållsklausuler, s. 210– 214. 39   För principiella analyser av besittningens funktion och ända mål se Eschelsson,­ Elsa, Bidrag till läran om besittning enligt svensk rätt: en rätts- encyklopedisk studie,­Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1904, s. exv. s. 1–45; Undén, Svensk sakrätt. 1, s. 27–57. 40   Jfr Lösöreköpförordningens tillämplighet vid konkurs som dock utgjorde ytter­ ligare ett tvistämne i svensk privaträttsdogmatik och en återkommande fråga i praxis fram till och med 1907 då bestämmelserna utvidgades till att omfatta såväl utmätning som konkurs.

26

11-74 Iustus Rätten 12 dec 26

2011-12-12 11.55


Är så kallade seniorlån en skuldfälla eller ett sätt att få guldkant på tillvaron? Vilken roll spelar mänskliga rättigheter för gäldenärers skyldighet att lämna information om sig själva? Antologin består av åtta fristående bidrag av lika många författare, som alla är anställda inom juridikämnet vid Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete vid Örebro universitet.

IUSTUS FÖRLAG

Rätten i den ekonomiska krisen Red. Catharina Calleman

02 01 FnL1 AE7fVQY= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-7678-808-0

Rätten i den ekonomiska krisen

Hur har den skärpta internationella konkurrensen påverkat utvecklingen av advokatyrket i Europa?

Red. Catharina Calleman

I samhället samspelar ekonomin och rätten med varandra. Ekonomisk recession och finansiella kriser eller kristendenser kan vara framkallade av rättsliga åtgärder och rättsliga åtgärder kan vidtas i försök att stävja såväl recession som kriser. Det rättsliga tänkandet kan vara påverkat av ekonomiska maktförhållanden och föreställningar om aktörer på olika områden. Rätten i den ekonomiska krisen var ett aktuellt ämne när arbetet med denna antologi inleddes och det har blivit än mer aktuellt idag. Ett återkommande tema är avvägningen mellan olika intressen i lagstiftning och rättstillämpning och hur denna avvägning eventuellt förändras under ekonomiska kristider. I boken berörs såväl rättshistoriska som komparativa ämnen men också mera specifika frågor inom olika rättsområden. Artiklarna rör de områden som kanske mest omedelbart påverkas av den ekonomiska krisen – insolvens-, kredit- och skatterätten – men behandlar också krisens vidare samhälleliga och rättsliga konsekvenser på till exempel det arbetsrättsliga och straffrättsliga området. Frågor som ställs är till exempel:

IUSTUS FÖRLAG

Rätten.ek.kris.hela.2.indd 1

12/7/11 12:08 PM

9789176788080  

Red. Catharina Calleman IUSTUS FÖRLAG IUSTUS FÖRLAG catharina calleman (red.) © Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2011 ISBN 978-91-7...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you