Page 14

en katastrof. Från att ha varit en mycket viktig fiskeresurs med stora fiskeflottor* har Aralsjön blivit en sjö med högre salthalt än i världshaven. Den torrlagda sjöbottnen gör att mängder av salt sprids med vinden så att jordbruksmarken och människors hälsa försämras. Inget talar nu för att sjön ska kunna räddas. Tvärtom kan den till och med vara försvunnen om bara några år.

Aralsjön på 2000-talet. Hamnarna ligger nu flera mil från den nutida Aralsjön. Där ligger fiskeflottans båtar och rostar.

vatten – en livsnödvändig resurs att vara rädd om I många av världens torra områden är bristen på vatten ett problem som ökar. Vattnet behövs bland annat till konstbevattning för odling av spannmål och andra grödor. I regnfattiga områden i bland annat USA, Australien, Indien och Kina konstbevattnas stora jordbruksarealer med grundvatten som pumpas upp från berggrunden. I dessa områden minskar markens förråd av vatten i snabb takt eftersom man pumpar upp mycket mer vatten jämfört med den mängd som fylls på via nederbörd. När grundvattenreserverna minskar påverkar det landets möjligheter att producera mat. De nämnda länderna står för en stor del av världens spannmålsproduktion vilket i framtiden kan innebära svårigheter med den globala* matförsörjningen. Aralsjön i det inre av Asien på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare en av världens största insjöar och är ett exempel på vilka oerhörda skador som kan uppstå vid för stort vattenuttag. Efter årtionden av konstbevattning, där sötvatten tagits från de floder som rinner till sjön, har vattenytan sjunkit med 13 meter och sjön är nu bara en tiondel så stor som för cirka 50 år sedan. Vattnet används för att bevattna stora arealer bomulls- och risodlingar. För människorna i regionen är förändringarna 48

konkurrens om naturresurserna Inte sällan uppstår konkurrens om hur en naturresurs ska användas. Det kan gälla om vatten från en flod ska användas till konstbevattning inom jordbruket eller ledas in till en stad och renas till dricksvatten. På många håll i världen uppstår konkurrens om hur mark ska användas. I en tropisk regnskog kan naturintressen stå emot att fälla skog och anlägga en bananplantage eller en plantering av träd för möbeltillverkning.

På Sveriges bästa åkermark utanför Lund i Skåne byggs European Spallation Source, en planerad multivetenskaplig forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. Detta är ett exempel på hur olika intressen konkurrerar om resurserna – i det här fallet jordbruksproduktion med forskningsintressen.

Hållbar utveckling

utkik_geografi_inlaga-130603.indd 48

2013-07-11 14:25

9789140677020