Issuu on Google+

gleerups

magasinet

färdigheter

Magasinet Färdigheter är som en riktig handbok i svenska. Den är full av goda råd och metoder som du kan använda dig av. Där finns alltid något nytt att ta till sig, men också sådant som du kan behöva repetera. Dessutom har den övningarna som ger dig de utmaningar du behöver för att utvecklas och ha roligt på svensktimmarna. Färdigheter är en del av MAGASINET, Gleerups läromedel i svenska för grundskolans senare del. MAGASINET består av följande delar: Språkligheter Medier

Texter 1 och 2 Svenska texter

Grammatikhäften Grammatiknyckel

Svenska författare Författare

Lärarhäften

Lena Alvåker & Ann Boglind

Färdigheter Teman och genrer

magasinet

färdigheter

magasinet • färdigheter

gleerups

gleerups

Läsa – att förstå och tolka olika texter Skriva – från skrividé till publicering Tala och lyssna – argumentera för din åsikt Lära – källkritik och personliga redovisningar Lena Alvåker Ann Boglind


Innehåll

www.gleerups.se/entree/magasinet

Skriva SKRIVPROCESSEN – EN ÖVERSIKT ........................................................... 10 FÖRARBETE OCH UTKAST ............................................................................... 11 Klottra ord .................................................................................................................................. 11 Tankekartor .............................................................................................................................. 14 Flödesskrivning ........................................................................................................................16 Listor ..............................................................................................................................................16 Rita en karta eller bilder på personer........................................................................... 17 Fler skrividéer........................................................................................................................... 18 Skriv efter en styrande instruktion ............................................................................... 20 Utkast ............................................................................................................................................ 21

KAMRATRESPONS................................................................................................. 22 Vad är typiskt för en bra text? ........................................................................................ 22 Regler för respons .................................................................................................................. 23 Enkel respons ........................................................................................................................... 23 Respons med hjälp av responsark ................................................................................. 24 Responsträning........................................................................................................................ 26

BEARBETNING AV INNEHÅLLET ................................................................ 30 Steg 1 Tänk ut ett syfte/budskap .................................................................................31 Steg 2 Bestäm dig för en stil och en genre .............................................................. 31 Steg 3 Planera texten: struktur och textlängd ..................................................... 32 Steg 4 Berättarteknik .........................................................................................................35 Steg 5 Välj de bästa orden och formuleringarna ................................................. 41 Övningar i textbearbetning .............................................................................................. 42 Träna på att bearbeta andras texter ............................................................................ 50

BEARBETNING AV SPRÅKET .......................................................................... 57 Variera meningslängden ..................................................................................................... 57 Våra vanligaste skrivregler................................................................................................ 60 Vanliga ord som ofta stavas fel ....................................................................................... 65

PUBLICERING ............................................................................................................ 66


FLÖDESSCHEMA ÖVER SKRIVPROCESSEN ........................... 67 DOKUMENTERA DITT SKRIVANDE .......................................................... 68 LÄR KÄNNA DIG SJÄLV SOM SKRIBENT ..............................................69

Tala och lyssna LÄSA HÖGT ................................................................................................................ 72 Tips till dig som ska läsa högt ......................................................................................... 72 Högläsningsövningar ........................................................................................................... 73

SAMTALA ....................................................................................................................................... 76 Samtalsövningar ..................................................................................................................... 77

LYSSNA ........................................................................................................................... 78 Övningar i att lyssna ............................................................................................................ 79

BERÄTTA MUNTLIGT .......................................................................................... 80 Lyssna och berätta ................................................................................................................. 80 Berätta sagor och historier ............................................................................................... 82 Fantisera och improvisera.................................................................................................. 82

REDOVISA MUNTLIGT ....................................................................................... 84 Planera innehållet................................................................................................................... 84 Skriva talmanus....................................................................................................................... 85 Träna på din muntliga redovisning .............................................................................. 86 Bedöma andras redovisningar ......................................................................................... 87 Håll ett högtidstal.................................................................................................................. 88

ARGUMENTERA .....................................................................90 Argumentera för sin sak ..................................................................................................... 90 Granska argumenterande texter .................................................................................... 94 Skriv argumenterande texter............................................................................................ 98

DEBATTERA .........................................................................100 Debattävling........................................................................................................................... 100

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV SOM TALARE OCH LYSSNARE ...... 103


Läsa INLEDNING .........................................................................104 TRÄNA LÄSFÖRSTÅELSE......................................................106 Skapa förförståelse ..............................................................................................................106 Spekulera medan du läser ................................................................................................108 Möt en text ..............................................................................................................................112

SKRIVA LÄSLOGG ................................................................ 116 Fritt eller frågor ..................................................................................................................... 116 Text och tanke ....................................................................................................................... 117 Processlogg .............................................................................................................................. 118

LÄSA FÖR ATT LÄRA ........................................................... 120 Sökläsning ................................................................................................................................ 121 Översiktsläsning .................................................................................................................. 122 Djupläsning av faktatexter ..............................................................................................126 Uppdragsläsning ................................................................................................................... 127

LÄSA SKÖNLITTERATUR ..................................................... 128 Djupläsning av skönlitteratur ....................................................................................... 128 Övningar i djupläsning .................................................................................................... 130

TOLKA EN TEXT .................................................................. 134 Berättarperspektiv .............................................................................................................. 134 Berättarteknik ........................................................................................................................ 135 Handling, budskap, symboler .......................................................................................136 Recension.................................................................................................................................. 139

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV SOM LÄSARE ................................ 145


Lära INLEDNING ......................................................................... 146 LÄR DIG BÄTTRE ................................................................. 147 Granska dina läroböcker!................................................................................................ 147

DJUPLÄSNING AV LÄXAN ..................................................148 Hur gör du när du stöter på ett ord som du inte förstår? .............................. 150 Loggbok ....................................................................................................................................152

KRITISK LÄSNING ...............................................................154 Frågor att ställa sig ..............................................................................................................154 Exempel: Vargar och skyddsjakt.................................................................................. 155

FÖRDJUPNINGSARBETE ...................................................... 158 Välj ämne..................................................................................................................................159 Förbered och planera arbetet .........................................................................................160 Samla fakta och anteckna källor ................................................................................. 162 Planera redovisningen ........................................................................................................ 162 Sammanställ dina fakta .................................................................................................... 163 Dokumentera din arbetsprocess................................................................................... 166 Övningar................................................................................................................................... 167

TEMAARBETE....................................................................... 172 Kuben.......................................................................................................................................... 173 Tema vatten – kuben, tankekarta, inspirationstexter....................................... 174

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV – HUR LÄR DU DIG? ..................... 181

REGISTER .............................................................................182 TEXT- OCH BILDRÄTTIGHETER ...........................................184


Skrivprocessen Den idé som ligger bakom Magasinets skrivkapitel kallas för skrivprocessen och den innebär att du kommer att arbeta stegvis med dina texter på samma sätt som proffsskribenter gör. De flesta tycker nämligen att det är skönt att göra en sak i taget när de skriver: • först tänka på att innehållet i berättelsen blir så bra som möjligt, • sedan kan de tänka på meningsbyggnad, stavning, punkt, stor bokstav m.m.

Det är det som är idén med skrivprocessen. Så här går det oftast till när man arbetar enligt den: Detta är den kreativa fasen när du bara ska tänka på texten i stora drag. Stryk ingenting utan allt är tillåtet än så länge. Är du kritisk för tidigt i din skrivprocess får du lätt skrivkramp. Detta är den kritiska fasen. Nu först ska du fatta beslut om vad som ska vara med i texten, hur det ska skrivas, stavas etc.

10

Skriva

1

Du börjar med någon form av förarbete och skriver ett utkast.

2

Utkastet läser du upp för en kamrat som kommenterar det du har skrivit med hjälp av frågorna på ett responsark (s. 24). Du får råd om hur du kan arbeta vidare med texten.

3

Du lyssnar på de råd du får och bestämmer sedan själv hur du vill bearbeta innehållet i texten: lägga till, stryka, flytta eller ändra på något sätt.

4

När du är nöjd med innehållet i din text ser du efter så att du inte har för många språkliga fel.

5

Till sist kan du läsa upp din text för några kamrater eller skriva rent den snyggt, så att andra kan läsa den antingen i pappersformat eller på webben.

Ibland måste eller vill du kunna klara dig på egen hand när du skriver och det är bra även då att arbeta stegvis på det här sättet. Ett tips är då att försöka tänka dig vad en läsare skulle fråga om i texten.


Förarbete och utkast Förarbetet är till för att både samla och organisera idéer. En text blir oftast bättre om man lägger ner tid på förarbetet. Det är dessutom både roligt och skönt att släppa loss och vara kreativ och inte behöva tänka på några språkliga regler så här i början av skrivprocessen. ”Vad skönt det är att jag inte behöver stava rätt förrän sen”, som en kille i sjuan sa en gång. Här kan du läsa om olika sätt att göra ditt förarbete. Det är bra att prova många olika sätt för att så småningom komma fram till vilket som bäst passar just dig och den text du ska skriva:

• • • • • •

klottra ord rita tankekartor flödesskriva göra listor rita kartor och bilder på personer skriva efter en styrande instruktion

Klottra ord Man kan t.ex. klotta ord när man

• • • • • •

ser på bilder läst en text sitter och tänker hör musik försöker minnas något pratar i telefon

Pröva något av detta! Spara det du klottrar! Kanske kan ditt klotter bli till en berättelse.

11


Tankekartor Att organisera sina tankar och idéer i form av en tankekarta är ett sätt att få båda dina hjärnhalvor att samarbeta. Din ena hjärnhalva, den vänstra, är mera logisk och duktig på språk, matematik och detaljer medan din andra, den högra, är mera konstnärlig och inriktad på former, färger och helheten. Så här kan man göra en tankekarta: 1

Ta ett blankt, olinjerat papper.

2

Börja i mitten av papperet och skriv det ord du har som utgångspunkt.

3

Bygg upp din tankekarta från mitten och utåt med hjälp av linjer som förgrenar sig. Använd helst bara ett ord till varje linje så att varje ord blir ett nyckelord.

4

Du kan både texta ord och rita bilder/symboler.

Noter Elgitarr•Piano•Trummor•Munspel•Harpa• Basgitarr•Synth•Fiol•Bastuba•Dragspel

INSTRUMENT:

Bandspelare•Kasetter• LP-skivor•stereo•CD-skivor

KONSERTER: RHous ltsfred, kilde

Gör en deppig

TEXTER: Tröstar

LIVET

14

KÄNSLOR

Vardag, Fest

Sorg•Glädje•Depp•Kärlek

Skriva

MUSiK RADIO • TV

tjejer h c o r a Kill

Soundtrack Video

FILMMUSIK: Skräckmusik

Rock•Punk•Disco•HipHop•Hårdrock MUSIKSTILAR: HeavyMetal•Synth Klassisk musik •Jazz•Blues•Folkmusik•Opera• Dansband•Country•Hissmusik

DISCON•MUSIKKLUBBAR


Soundtrack

MUSiK

Video

FILMMUSIK: Skräckmusik

Rock•Punk•Disco•HipHop•Hårdrock MUSIKSTILAR: HeavyMetal•Synth Klassisk musik •Jazz•Blues•Folkmusik•Opera•Dansband Country•Hissmusik

5

Har du tillgång till färgpennor kan du använda samma färg på sådant som hör ihop. Du kan också rita pilar för att visa samband.

6

Avsluta gärna din tankekarta med att avgränsa varje delområde genom att rita ramar runt det.

Detta sätt är bara ett förslag på hur man kan bygga upp och organisera en tankekarta. Det allra viktigaste är att var och en hittar sitt eget personliga sätt att göra tankekartor på. Hur du kan använda tankekartor när du läser för att lära in något kan du läsa om på s. 148. Läs mer, s. 148 Välj något av dessa ord och gör upp en tankekarta kring det som skrivförberedelse:

Lov musik regn

Syskon

ARG

Visa gärna upp tankekartorna för varandra och jämför. Säkert är de väldigt olika. Berätta om några av orden eller bilderna och ”stjäl” idéer av varandra.

15


Flödesskrivning Flödesskrivning innebär att man skriver ner sina tankar utan uppehåll, precis som ett vattendrag flödar fram utan att stanna upp och fundera över stavning eller andra språkliga saker. Du kan börja ungefär på detta sätt: ”Här sitter jag i salen, ute regnar det och jag ska skriva om ... men vad ska jag skriva egentligen ...?” Det har visat sig att många idéer dyker upp under just flödesskrivning. Pröva att flödesskriv när du:

• • • •

tänker på ett ord tittar på en bild har läst en text lyssnar på musik

bilder, Tips!hAfönrsvälangd pågärornda sodem finns

dikter oc Klottra ord. under rubriken några orta stunder – Börja gärna k et. minuter i tag

Listor På en lista skriver du upp allt du kommer att tänka på, när du får en viss uppgift. Skriv sakerna under varandra precis som i en topplista i en tidning, en önskelista eller en inköpslista. Sedan väljer du något från listan. Att skriva en lista är att inventera möjligheter.

Pröva att skriva listor över allt som gör dig glad, allt som gör dig ledsen eller alla gånger du har varit rädd. När du har skrivit en lista, ska du titta noga på den och se om det finns någon skrividé där. Sätt en pil framför några möjligheter och diskutera sedan med en kamrat vad du ska välja att skriva om. Gör en lista över klädesplagg eller leksaker som du har speciella minnen med. Välj ett och skriv om det.

16

Skriva

Gör en lista över fem platser du var på i somras. Välj en. Blunda! Vad ser du? Vad hör du? Vad känner du för dofter? Det är en god hjälp att först måla en bild. Skriv och beskriv din plats! Tjejerna i klassen kan göra listor över vad som är typiskt för killar och vice versa. Här ska ni använda hela listan för att beskriva det motsatta könet.


Rita en karta eller bilder på personer Att rita kan vara ett bra sätt att få igång tankarna. Många författare börjar med att rita upp en karta eller en skiss över den plats där deras händelser ska utspela sig eller göra upp skisser över huvudpersonerna. Pröva denna skrivförberedelse även om du inte är bra på att rita.

Q

“Fourfinger Harry” svävar i väg i natten mot närmsta bar...

g

Skottdrama med dödlig utgång

Bonzoo studerar knäpp hund som jagar sin egen svans

Även månen är halvfull

t;

“Dickie The Duck”skriver kärleksbrev till sin älskade “Miss Yeah Yeah Yeah”

Dd

Z I

g

BAR

t

l

CASINO

Den mystiska mannen som bär tiden

?

S

“Big Biceps”

PP

HUVUDPERSONER:

N ?

Fourfinger Harry:

O

48-årig storstadsbo, samvetslös “glidare” på den mörkare sidan av samvetet. Förlorade ett finger i en klåfingrad “Smash and Grab” stöt. Sover alltid med ett öga öppet.

BAR

Dickie The Duck:

SWEEAT DREAMS

v

-LINGEN I KORTHET SOM BILDER

d

“Fourfinger Harry” ställer ner väskan med den tidsinställda bomben strax utanför Baren “Sweet Dreams” Tick, Tack, Tick, Tack... W

r

P

12-årig Myskanka. Modemedveten halvgangster med förflutet inom spelbranschen. Om du hälsar på “Dickie” bör du räkna så alla fingrarna är kvar efter. Förälskad i Miss Yeah Yeah Yeah, nattklubbsartist,

Bonzoo:

I dT

p

6-årig blandras. Ursprung okänt. Hoppas på en karriär inom filmen. Har medverkat i en reklamfilm för hundgodis. Gillar tecknade filmer på TV med många hundtjejer...

17


Läsa högt Visst är det roligt att någon gång få lyssna till en berättelse som någon läser högt. Då har du all kraft kvar att leva dig in i berättelsen. Det är också roligt att själv kunna läsa högt på ett bra och medryckande sätt. Välj en text du själv tycker om. Det kan vara en egen text eller en text som någon annan har skrivit. Läs den för en eller flera kamrater eller kanske för någon yngre. Den som lyssnar kan antingen följa med i texten eller bara lyssna.

Tips för dig som ska läsa högt:

1.

Läs igenom texten i förväg och markera med en blyertspenna • var du ska ta paus • vilka ord du vill betona • om du ska viska eller skrika någon replik (Ibland står det i texten hur t.ex. repliker ska läsas: skrek han, viskade hon blygt etc.) • om du ska göra några andra ljud, t.ex. knacka med handen eller stampa med foten för att få mer liv i texten.

2. Är det några avsnitt i texten där du kan ändra rösten för att förstärka stämningen: ilska, oro, sorg, glädje …?

3. Finns det några stycken där det inte händer så mycket. Sådana stycken kan du välja att återberätta med några få ord så att lyssnarna kommer framåt i handlingen utan att tappa intresset?

4. Finns det några bilder till texten som du kan visa? 5. Börja inte att läsa förrän du själv känner dig lugn och står eller sitter bekvämt. Dina åhörare ska vara lugna och beredda på att lyssna.

6. Det är bra om du kan texten så bra att du kan titta upp då och

72

då och ha ögonkontakt med lyssnarna.

7. Läs långsammare än du pratar. Tänk på att det är lätt att öka farten efter hand som du läser. Undvik det! Tänk också på att ta paus då och då, t.ex. före händelser som du vill betona.

Tala och lyssna


Högläsningsövningar Träna på att läsa med olika humör! Välj avsnitt ur böcker som kan läsas med olika känslor: ilska, glädje, etc. Stafettläsning När flera ska turas om att läsa en text högt brukar det bli avbrott som gör att lyssnarna tappar koncentrationen. Att organisera läsningen som en stafett är ett bra sätt att undvika detta. Det kan göras på två sätt: a) Förberedd stafett: läsarna får reda på vilken del av texten som de ska ansvara för och de får också tid att förbereda sig. b) Spontan stafett: en elev börjar läsa och när han eller hon slutar så tar vem som helst vid och läser ett stycke och sedan fortsätter nästa som har lust. Om två börjar läsa samtidigt så har den som inte får fortsätta första chans vid nästa avbrott. Ett halvt samtal Tänk dig att du lyssnar på ett telefonsamtal. Du hör då naturligtvis bara vad den ena personen säger. Skriv ett sådant halvt samtal genom att hitta på nio repliker som den ena personen säger. Du måste tänka dig in i vad den andra svarar när du gör det. Undvik att nämna någons namn och numrera dina repliker. Arbeta sedan två och två. Du läser upp din första replik och din kompis läser upp sin första replik. Sen fortsätter du med din andra replik och så vidare så att det blir en dialog mellan er. Det kan bli riktigt tokigt ibland. Gör om det här men nu är det andres tur att börja. På vilket sätt blir samtalen olika beroende på vem som börjar? Högläs gärna era dialoger för hela klassen efteråt.

73


Lyssna Det finns ett kinesiskt ordspråk som lyder: Du har två öron och en mun. Använd dem i samma proportioner. Vad är det för skillnad på de två verben att höra och att lyssna? Hur kan man se om en person lyssnar? Tänk på att du som god lyssnare kan ge den som talar kraft och mod att tala. En orsak till att det ibland är svårt att lyssna, kan vara att vi, istället för att lyssna, intresserar oss för mycket för den som talar, hur han eller hon ser ut, är klädd, sätt att tala osv. Så här lyssnar du bättre:

78

■ Avbryt inte talaren. Men du kan ge s.k. samtalsstöd genom att säga ”mmm, ja, visst, absolut, det har du rätt i, etc.” Om du inte gör det kanske den som talar avbryter sig och säger: ”Eller hur?” för att kontrollera att du hänger med. ■ Visa genom kroppsspråk, t.ex. nickningar, och ögonkontakt att du lyssnar. ■ Försök att bortse från kläder, sätt att prata osv. ■ Lyssna efter det som är viktigt. ■ Lev dig in i vad talaren tycker om ämnet. ■ Lyssna kritiskt och fråga dig om detta verkligen kan stämma? ■ Ställ frågor efteråt om det är något som är oklart. ■ Kan du återberätta i stora drag? Varför? Varför inte?

Tala och lyssna


Övningar i att lyssna Sitt i grupper, ca 7 i varje grupp. Placera er i en cirkel så att ni kan se den som talar. En elev böjar med att säga: ”Till jul ska jag köpa en cdskiva med xx” Nästa upprepar detta och lägger till en sak, nästa upprepar de två föregåendes saker + en egen. Osv. Sitt två och två. En ska berätta något, den andre ska först vara en observant lyssnare, sedan en nonchalant. Byt roller. Diskutera upplevelsen efteråt. Hur känns det att tala till en som tydligt visar att han eller hon inte lyssnar? För att träna lyssnandet kan ni ha som regel under en stund vid gruppsamtal att varje ny talare ska koppla till vad föregående talare har sagt, innan han eller hon kommer med sitt eget inlägg. Det skärper lyssnandet. Arbeta parvis med att läsa upp var sin kort text – det kan vara en egen text eller någon annans - och återberätta texterna så noga som möjligt. Sitt i grupper om 4 elever. 3 elever ur varje grupp går ut ur klassrummet. Läraren ska nu läsa upp en kort text för de elever som är kvar. De ska sedan återberätta för elev 2 i varje grupp som kallas in. Elev 2 lyssnar, kallar in elev 3 i varje grupp och återberättar osv. När elev 4 hört berättelsen återberättar han eller hon för hela gruppen som sedan diskuterar: ■ Vad fanns kvar av ursprungsberättelsen? ■ Vad försvann? ■ Vad lades till? ■ Varför?

79


Tolka en text När du läser skönlitteratur kan din läsupplevelse berikas av att du tillsammans med andra pratar om texten och på så sätt tolkar den. Det är spännande att höra vad andra tänker och tycker, precis på samma sätt som när du har sett en film och pratar med någon och ni har uppfattat den på olika sätt. I det här avsnittet ska du få lära dig olika begrepp som du kan använda när du tolkar en text och hur du kan skriva en recension.

Berättarperspektiv VEM BERÄTTAR I BOKEN? Den allvetande berättaren vet vad alla tänker, känner och gör och är med överallt. Berättaren vänder sig ibland direkt till läsaren. Huvudsakligen skrivs texten i tredje person (han, hon), men berättaren kan ibland lägga sig i och använda första person (jag). Den iakttagande berättaren som inte lägger sig i och som inte vet allt vad personerna gör eller tänker. Texten skrivs i tredje person. Jämför med filmkameran som registrerar allt utan att själv värdera. Jag-berättaren som bara skriver utifrån sin egen synvinkel. Men det behöver inte vara författaren själv som är textens jag. Texten skrivs i första person = jag.

134

Läsa


Berättarteknik HUR BEHANDLAR FÖRFATTAREN TIDSPERSPEKTIVET? En kronologisk berättelse tar alla saker i den ordning de händer utan större hopp eller utvikningar framåt och bakåt i tiden. Hopp i tiden innebär att det kan gå lång tid mellan de situationer författaren berättar om. Författaren väljer de händelser som har betydelse för det han/hon vill skildra. Tillbakablickar är vanligt förekommande i texter. Tankarna går långt tillbaka i tiden, till barndomen eller kanske bara till det som hände för några minuter sen. Framåtblickar där personerna planerar, drömmer eller spekulerar om hur det ska bli är också vanliga. Parallellhandling är det när vi får följa händelser med olika personer ”samtidigt” eller paralllellt med varandra.

Läs mer om inledningar och avslutningar, dialog, scener och sammanfattningar samt hur en författare kan bygga upp spänningen på s. 35-40.

135


Handling, budskap, symboler Detta är svåra begrepp. Vi ska förklara dem med hjälp av barnvisan Mors lille Olle.

Mors lilla Olle i skogen gick, rosor på kind och solsken i blick. Läpparna små utav bär äro blå, ”Bara jag slapp att så ensam här gå!” Brummelibrum, vem lufsar där? Buskarna knaka. En hund visst det är … Lurvig är pälsen. Men Olle blir glad: ”Å, en kamrat, det var bra, se goddag!” Klappar så björnen med händer små, räcker fram korgen: ”Se där, smaka på!” Nalle, han slukar mest allt vad där är: ”Hör du, jag tror, att du tycker om bär!” Mor fick nu se dem, gav till ett skri. Björnen sprang bort, nu är leken förbi. ”Å, varför skrämde du undan min vän? Mor lilla, bed honom komma igen!”

136

Läsa

Alice Tegnér


Handlingen är det som står på raderna. Visan handlar om en liten pojke som är ensam ute i skogen och plockar bär. Han träffar på en björn. Han är inte rädd men det blir mamman när hon får se dem, och hon skrämmer till pojkens besvikelse bort björnen. Vad finns det för budskap i visan? När det gäller budskap brukar man kunna säga om… så… Här blir det om du går ensam Läs mer, s. 31 i skogen så kan faror drabba dig. Se även Skriva s. 31. Vad är då symboler? Vissa saker i texten finns med på två sätt: bokstavligt och bildligt. Björnen finns med som björn men också som en symbol för faran i den här visan. Vanliga symboler är duva – fred, ros eller hjärta – kärlek, vitt – oskuld, svart – synd och död.

Om du har begreppen handling, budskap och symbol i tankarna när du läser får du en djupare förståelse av texten. Men det är inte så att man alltid kan hitta dem. Dessutom är det en tolkningsfråga och var och en av oss tolkar en text med sin erfarenhet och läsvana som utgångspunkt.

137


2

2 • Förbered och planera arbetet FLÖDESSKRIV

Nästa steg är att utforska vad du redan vet för att få en grund för det fortsatta arbetet. Flödesskriv kring ditt ämne (s.16). Skriv ner allt som dyker upp i minnet. Du behöver inte vara säker på att det är sant. Det tar du reda på senare. Du kan dela in din text i tre delar:

• Vad jag vet … • Vad jag tror att jag vet … • Vad jag undrar över … SKRIV FRÅGOR Läs igenom vad du har skrivit. Då upptäcker du säkert vad du skulle vilja veta mer om. Ställ frågor som du vill ha svar på. Dessa frågor kommer att vara till stor hjälp när du söker information. De gör att du söker mer riktat och kommer att ha lättare att koncentrera dig på ämnet. Gruppera frågor som hör ihop med varandra. Skriv varje grupp av frågor på ett eget papper. Om du har svårt att komma på frågor kan du läsa en kort och enkel text om ditt ämne för att få inspiration till frågor. Prata också med varandra i klassen och tipsa varandra om frågor. Tänk på att det blir ett bättre fördjupningsarbete om du har mer problembaserade frågor av typ ”Hur kommer det sig att … ?” eller ”Varför förhåller det sig så …?”.

160

Lära

Ta också ett papper för ”Övrigt intressant”. Du kan under arbetets gång hitta sådant du inte har ställt frågor om, men som du vill ha med ändå. Andra frågor måste du kanske stryka för att du inte får svar på dem. Du kan få för mycket fakta om du bara skriver upp allt man hittar om ämnet och att då blir arbetet med att sålla väldigt svårt.


PLANERA Nu ska du planera ditt arbete. Här är bra frågor att ställa dig:

• Vad behöver jag veta? • Vart vänder jag mig? • Hur får jag fram informationen? • Hur ska jag använda källorna? • Vad ska jag anteckna? • Hur lång tid har jag på mig? • Hur ska jag använda tiden? • Hur ska jag redovisa? Ofta undrar man i vilken ände man ska börja med ett sådant här arbete. Ett bra tips är att börja med det du tycker är roligast och mest intressant. Allt går så mycket lättare om du är nyfiken och tycker att det är roligt. Du behöver inte samla fakta i den ordning de ska stå i texten. Uppgiften är inte bara att få ihop en produkt, utan det är under processen, vägen dit, som du lär dig mest. Om du söker på Internet ska du tänka på att inte ha för bråttom med att klicka dig vidare.

??

? ??

161


3

3 • Samla fakta och anteckna källor Uppgiften ska gå ut på att utveckla och förstå ditt ämne mer än att söka svar på korta frågor. Använd så många olika källor som möjligt: läroböcker, uppslagsböcker, faktaböcker, Internet, intervjuer, bilder och filmer m.m. Tänk på att bilder inte bara är till som dekoration, utan de innehåller ofta också värdefull information. Samtala med varandra och berätta vad ni håller på med under tiden som ni arbetar. Då blir det lättare att formulera er vid redovisningen.

Ta hjälp av avsnittet om sökläsning och översiktsläsning på s. 121-122 när du samlar fakta!

Läs mer, s. 121-122

Samla information och skriv svaren på frågepapperen. Anteckna svaren under rätt fråga, men tänk på att svaret på en fråga inte bara finns i en enda bok eller webbsida. Du behöver inte formulera dig i korrekta meningar än. Detta är ett arbetsmaterial. Du kan också göra upp en tankekarta. Var noga med att sätta citationstecken ”...” runt det du skriver av. Ta bara med det som är av betydelse för ditt arbete. Håll dig till ämnet! Glöm inte att anteckna dina källor och skriv ett avsnitt om källkritik. Där kommenterar du dina källor och skriver vilka svagheter de har, vilken som är mest aktuell och vilken du litar Läs mer, s. 154 mest på (se s. 154).

4

4 • Planera redovisningen

162

Lära

När du anser att du har nog med information ska du planera hur du ska redovisa ditt arbete. Ska det bli en skriftlig rapport, ett föredrag, en utställning eller ...? Ämnet avgör ofta vad som lämpar sig bäst. En utställning bygger på bilder, tabeller, kurvor m.m. och har inte lika mycket text som informerande tal eller skriftliga rapporter. Planera i vilken ordning du ska ta frågorna. Det blir oftast inte bra att skriva fråga – svar, utan väv ihop det till en sammanhängande text. Frågorna kan ibland vara underrubriker. Allt du har fått fram kanske inte ska vara med. Har du bilder eller annat som ska med?


5

5 • Sammanställ dina fakta REDOVISA SKRIFTLIGT När du skriver är det viktigt att inte låta som en bok. Du måste skriva om. Det är inte avskrift som gäller, inte heller att bara ”möblera om” i texten, utan det är dina egna formuleringar och dina egna tankar som ska fästas på papper. Samarbeta gärna med en kamrat, även om ni skriver om olika saker. Ni kan berätta och diskutera och på så sätt hjälpa varandra att utveckla kunskap och förståelse kring det ni skriver om. Alltför många fördjupningsarbeten är opersonliga och skulle kunna vara skrivna av vem som helst. Ett sätt att undvika detta är att träna på att muntligt återberätta texten för någon. Låter det uppstyltat och om du har svårt att uttala ”dina egna” ord måste du skriva om. För att ge en text din ”egen röst” måste du också ta med dina egna tankar, åsikter och erfarenheter. Det gör inte bara texten roligare att läsa, du själv lär dig dessutom mer på det sättet. Du får några råd här:

• Inled t.ex. med att tala om varför du valde just det här ämnet och hur du har gått till väga för att få fram informationen. • Avsluta gärna med egna tankar och reflektioner om ditt arbete. • Du kan börja meningar så här: Jag visste inte att ... Nu förstår jag ... Det var spännande ... Det förvånade mig ... Jag har svårt att förstå/tro ... Jag undrar fortfarande ... • Skriv inte med källornas texter precis framför dig utan läs igenom och tänk efter vad det betyder. Skriv med egna ord!

163


gleerups

magasinet

färdigheter

Magasinet Färdigheter är som en riktig handbok i svenska. Den är full av goda råd och metoder som du kan använda dig av. Där finns alltid något nytt att ta till sig, men också sådant som du kan behöva repetera. Dessutom har den övningarna som ger dig de utmaningar du behöver för att utvecklas och ha roligt på svensktimmarna. Färdigheter är en del av MAGASINET, Gleerups läromedel i svenska för grundskolans senare del. MAGASINET består av följande delar: Språkligheter Medier

Texter 1 och 2 Svenska texter

Grammatikhäften Grammatiknyckel

Svenska författare Författare

Lärarhäften

Lena Alvåker & Ann Boglind

Färdigheter Teman och genrer

magasinet

färdigheter

magasinet • färdigheter

gleerups

gleerups

Läsa – att förstå och tolka olika texter Skriva – från skrividé till publicering Tala och lyssna – argumentera för din åsikt Lära – källkritik och personliga redovisningar Lena Alvåker Ann Boglind


9789140648020