__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

IDROTTSVETENSKAP En introduktion

Susanna Hedenborg (red.)


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35668 ISBN 978-91-44-07468-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: lzf/Shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2016


INNEHÅLL

1  Vad är idrottsvetenskap?  9

Susa n na H e de n b org Idrott eller sport?  9 Idrottsmedveten – eller att vara en kritisk vän  11 Idrottsvetenskap – ett flervetenskapligt fält  12 Idrott och samhälle  14 Bokens innehåll  15 Att diskutera  20 Läsa vidare  20 2  Den svenska idrottsmodellen  21

T om a s Pet e r s on o c h Susa n na H e de n b org Riksidrottsförbundet 22 Amatörism, professionalisering och kommersialisering  24 Fostran inom idrotten  26 Genusmönster i den svenska idrottsmodellen  30 Avslutning 32 Att diskutera  33 Läsa vidare  35

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

3


Innehåll

3  Idrottshistoria  39

J e ns Lj u ng gr e n Den moderna sporten  39 Bort från 1800-talet  40 Bort från England, bort från nationen  42 Sport, makt och identitet  44 90-minuters nationalism?  44 Sport och kolonialism  45 Sport och klass  47 Genus 48 Genus i samtidshistorien  50 Ras och etnicitet  51 Idrottshistoria i Sverige – organisationsperspektivet  53 Idrott, nation och svenskhet  54 Idrottens kraft i samhället  55 Övningsuppgift 55 Läsa vidare  62 4  Pedagogiska perspektiv på idrott  67

H å k a n L a r s s on Idrott som pedagogiskt verktyg  68 Några idrottspedagogiska forskningsområden  73 Vetenskapliga perspektiv inom idrottspedagogiken  79 Idrottens kritiska vän  84 Att diskutera  86 Läsa vidare  86 5  Didaktiska perspektiv på idrott  89

H å k a n L a r s s on Didaktik och bildning  89 Idrott och hälsa i skolan  91 Perspektiv på undervisning och lärande  99 Förhållandet mellan forskning och praktik  106

4

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


Innehåll

Att diskutera  107 Läsa vidare  107 6  Idrotts- och motionspsykologi  113

S of i a Bu n k e o c h Si mon Gr a n é r Motivation 115 Målinriktningar 117 Självförtroende 120 Reaktioner på stress  123 Lag och grupper  127 Idrottspsykologiska tekniker  133 Framtida forskning  140 Att diskutera  141 Läsa vidare  141 Referenser 142 7  Idrottsfilosofi  145

K u t t e Jöns s on Idrott och fostran  145 Filosofisk metodologi  146 Kritiskt tänkande  148 Vad är idrott?  149 Rättvisa, jämlikhet och fair play  151 Maskulinitet och femininitet  156 Kropp och teknologi  159 Idrottens värden  161 Att diskutera  162 Läsa vidare  163 8  Vad är idrottsjuridik?  165

B o C a r l s s on o c h J y r i Back m a n Idrottsjuridik: en definition, avgränsning … och dess relevans  167 Självreglering (intern reglering) vs. juridifiering  169

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

5


Innehåll

Idrottsjuridik i en internationell och svensk kontext  172 Idrottsvåld, brott och diskriminering  177 Konkurrensrättslig lagstiftning  183 Rättssociologisk analys av förrättsligandet inom idrotten  187 Avslutning 189 Att diskutera  190 Läsa vidare  190 9  Idrott och media  193

A age R a dm a n n Ett förändrat medielandskap  193 Det nya medielandskapet  194 Vad är en nyhet?  197 Idrott och medier  199 Sportmedias historia  200 Att förstå, tolka och analysera media  204 Kvinnor och män i mediesporten  205 Näthat 206 Avslutning 207 Att diskutera  209 Läsa vidare  209 10  Idrottsgeografi – fysisk aktivitet äger rum  211

K a r i n B o ok Vi lunkar iväg  213 Planeringen, brukarna och de som också vill vara med  214 Lekplatsens betydelse  217 Det grå, blå och gröna  218 Miljötänk i det halvoffentliga (?) rummet  220 Parken som välbefinnandets och rädslans rum  222 Välfärdsanläggningar i förfall  223 Idrottsplatsens topofiliska karaktär  224 Parken som rekreativ oas i vardagen  226 De stora upplevelserna och de vardagliga aktiviteterna  227 6

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


Innehåll

Rummets betydelse  230 Övningsuppgift 231 Läsa vidare  231 11  Elitidrott ur ett svenskt perspektiv  233

Jo se f Fa h l é n Internationell elitidrott  234 Svensk elitidrott  242 Avslutning 252 Att diskutera  253 Läsa vidare  254 12  Barnidrott och talangidentifikation  259

T om a s Pet e r s on Talangidentifiering 260 Den relativa ålderseffekten  261 Olika förklaringar till RAE  262 Skillnader i fysisk mognad  263 Skillnader i fysisk mognad som prognosinstrument  265 Skolan som selektionssystem  266 De avgörande åren  268 Kan RAE undvikas?  271 Går det att hitta framtida talanger med hjälp av RAE?  273 Avslutning 274 Att diskutera  274 Läsa vidare  275 13  Idrottens barn- och ungdomsledare och ledarskapets villkor  279

K a r i n R e de l i us Omfattningen av föreningsidrott  281 Framväxten av den organiserade barnidrotten  282 Vilka är idrottsledare för barn och ungdomar?  285 Idrott – en könsmärkt arena  286

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

7


Innehåll

Idrottsledaruppdraget – vad innebär det?  288 Idrottsledares dubbla uppdrag  290 Kampen om den goda barnidrotten  291 Idrotten vill och Barnkonventionen – gott stöd  293 Föreningskulturer – styrande strukturer  294 Idrott för barnets bästa  295 Att diskutera  297 Läsa vidare  298 14  Att skriva en vetenskaplig text  301

Susa n na H e de n b org Andras texter  301 Vad vill du undersöka?  302 Forskningsuppgiftens syfte och frågeställningar  303 Källor och metod  307 Undersökningsdesign 310 Teori, förklaringsmodell och analytisk ram  311 Synopsis och disposition  312 Tidigare forskning  312 Referenser 314 Etik 315 Börja skriv  316 Författarpresentationer 317 Person- och sakregister 319

8

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


KAPITEL 1

Vad är idrottsvetenskap? Susa n na H e de n borg

Idrott eller sport? Att springa ikapp, försöka kasta långt eller hoppa högt och att mäta sina krafter på andra sätt verkar ha varit en del av mänsklig kultur sedan länge. På krukskärvor från antiken avbildas många olika idrottsgrenar som utövades i forna tiders olympiska spel. En del menar till och med, liksom forskaren John Huizinga i boken Den lekande människan från 1938, att spel, lek och tävling är grunden för allt mänskligt samliv: Ända från barnens liv till de högsta kulturverksamheterna kan man konstatera, att en av de mäktigaste drivfjädrarna till den enskildes och gruppens fullkomning är en önskan att bli prisad och ärad för sin förträfflighets skull. Man prisar varandra, och man prisar sig själv. Man söker ära för sin dygds skull. Man vill ha tillfredsställelsen av att ha gjort en sak bra. Att ha gjort något bra betyder att ha gjort det bättre än andra. För att vara den främste måste man synas vara den främste, visa sig som den främste. För att ge bevis för sin överlägsenhet måste man tävla med andra. Huizinga, John, Homo Ludens 2008 [1938], 63

Huizingas bok kom ut för mer än 70 år sedan. Men kanske känner du igen tankarna om ”önskan att bli prisad” som en av de mäktigaste ”drivfjädrarna till den enskildas eller gruppens fullkomning”? I citatet talas det även om en önskan om att ha gjort något bra i betydelsen att ha gjort något bättre än någon annan. Enligt Huizinga skulle detta gälla allt från ”barnens liv till de högsta kulturverksamheterna”. Är det så du tänker om idrotten? Det kanske verkar konstigt att ställa frågan ”vad är idrott?” i en bok som ska handla om idrottsvetenskap. Samtidigt är det helt nödvändigt ©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

9


Susanna Hedenborg

att definiera och problematisera begreppet idrott i en sådan bok eftersom begreppet kan betyda många olika saker. Ännu mer komplicerat blir det om begreppet sport används. Vad är egentligen skillnaden mellan begreppen och aktiviteterna? Vad tänker du på när du läser ordet idrott och vad tänker du på när du hör ordet sport? Och vad tror du att dina studiekamrater och dina lärare tänker på? Sportsidorna eller sportprogrammen i media handlar nästan uteslutande om tävlingsidrott, ofta på elitnivå. Är det så du definierar idrott eller sport? Elitidrotten utgör bara en liten del av all idrott som utövas, så därför blir definitionen snäv. I den här boken används en vidare definition som omfattar allt från tävlingsidrott, motions- och upplevelseidrott till idrott som skolämne, samt friluftsliv och fysisk rekreation. Att ha en så vid definition kan medföra andra problem. Var går till exempel gränsen mellan idrott och friluftsliv, power walk, promenad eller att gå i skogen och plocka svamp? Det finns även andra skäl till att en vid definition kan vara svår att använda. Ett tydligt exempel på det är om man börjar jämföra olika arrangemang inom idrotten. Att spela fotboll på rasten i skolan är en sorts arrangemang, medan Olympiska spelen är något helt annat. Går de att jämföra och är det meningsfullt? Den vida definitionen har fördelen att den täcker in många av de föreställningar som vi har om idrotten, men när vi sedan ska bli mer specifika så bör vi tala om vilken idrott eller vilken typ av arrangemang det handlar om. Ibland handlar definitionen i stället om hur aktiviteterna organiseras – inom föreningar, spontant eller i kommersiell form. Du kommer att märka att flera av författarna uppehåller sig kring frågan om vad idrott är. Hur är det då med skillnaden mellan sport och idrott? För att kunna diskutera skillnader är det viktigt att veta vilken historisk betydelse begreppen har. Begreppet idrott finns i de skandinaviska länderna och kommer ursprungligen från fornnordiska. Idrott betydde länge yrke, verksamhet och sysselsättning, och hade alltså en annan betydelse än i dag. Först på 1600-talet började det användas i betydelsen kroppslig och andlig färdighet, men även talang, bragd eller bedrift. Det var först i slutet av 1800-talet som begreppets betydelse påminner om vår. Gymnastik och fria lekar kallades då idrottsaktiviteter, och Tidning för idrott skrev om äldre inhemska idrottsgrenar som fiske, skytte, jakt, lekar och turistsport, till exempel cykelturer och fjällvandring. Ordet sport, som började användas i Sverige i slutet av 1800-talet, kom från franskans ”désport” och betydde nöje och förströelse. På engelska 10

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


1  Vad är idrottsvetenskap?

inkluderade begreppet allt från fotboll till specifika gentlemannasporter som bedrevs av överklassen. När ordet sport kom till Sverige betydde det ungefär samma sak som idrott. Som i dag alltså. Det finns de som menar att skillnaden mellan idrott och sport bygger på att redskapen är centrala i sport, medan utövarens prestation är det centrala i idrott. Motorsport eller segelsport skulle kunna ses som aktiviteter där redskapen är viktiga, medan utövarens kropp är det centrala i friidrott. Men hur ska till exempel stavhopp ses i ljuset av en sådan definition? Och varför heter det ridsport? Inom ridsporten krävs en stor prestation och skicklighet från utövaren i samspel med ”redskapet”, det vill säga hästen. Under senare år har ryttarens betydelse diskuterats flera gånger i media. Inte minst blev det en stor debatt när Rolf-Göran Bengtsson tilldelades Jerringpriset för årets bästa svenska idrottsprestation 2011.

Idrottsmedveten – eller att vara en kritisk vän När du har läst den här boken hoppas jag att du ska ha utvecklat något som man skulle kunna kalla idrottsmedvetenhet. Låt mig förklara hur jag tänker. Inom ämnet historia har forskare länge talat om att det är viktigt att studenter och elever utvecklar historiemedvetenhet och att de kan analysera olika typer av historiebruk. Vad betyder det? Lite förenklat skulle man kunna säga att historiemedvetenhet betyder att någon förstår hur dåtid, nutid och framtid hänger samman. Förståelsen handlar om att historiska processer ligger till grund för vår nutid och att vi i nutiden skapar förutsättningar för framtiden. Det handlar också om att förstå att även om man skulle kunna säga att historia är allt som har hänt, så kommer inte allt som har hänt med i en historiebok. Historiker arbetar med urval och perspektiv som styr vad vi får veta om dåtiden. Det betyder att olika historiker väljer att belysa och förklara det som hänt på olika sätt. På samma sätt är det inom idrottsvetenskapen. Ett idrottsmedvetande skulle kunna handla om att du har förståelse för begreppets vidd och dess olika betydelser och att du ser hur denna begreppsanvändning styr vad någon berättar eller forskar om. Ett idrottsmedvetande borde även kunna inkludera att värdera om uttalanden om idrotten uttrycker en normativitet. Det är inte ovanligt att idrott i ett vardagssammanhang antingen kopplas till bra saker eller till dåliga saker. Du har säkert många exempel på uttalanden som handlar om att ©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

11


Susanna Hedenborg

idrotten är bra för hälsan och att det är viktigt att barn och unga idrottar för att de ska lära sig sammanhållning eller något liknande. Samtidigt har du säkert hört andra tala om att idrott kan skada både den fysiska och den psykiska hälsan och att inom idrotten lär man sig bara att konkurrera. När du nu läser idrottsvetenskap på högskolenivå gäller det för dig att se igenom dessa uttalanden och fundera över om de går att bryta ner till frågor, och om de i så fall skulle kunna studeras närmare. Kanske kommer du att ställa frågor om hur barn och unga uppfattar idrotten, om hur många som skadar sig inom en viss aktivitet eller om en viss sorts träning ger en bättre hälsa. Inom historievetenskapen talar man även om historiebruk. Det handlar om att historia används på många olika sätt, inte minst för att marknadsföra olika företeelser. Kanske du har uppmärksammat att det är vanligt att ett klädesmärke eller en restaurang skriver Est. (established) och så ett årtal. På detta sätt vill de visa att de har en historia och kanske vill de genom detta skapa ett förtroende hos konsumenterna. Andra exempel på användningen av historia är utflyktsmål som exempelvis vikingabyar eller marknader. Här vill de som står bakom företeelsen sälja en produkt, och så använder de en berättelse om historien för att göra det. När det gäller det så kallade historiebruket bör man lära sig att reflektera kring källorna bakom sådana företeelser, på vilket sätt något skildras och varför något skildras som det gör. På ett liknande sätt är det viktigt att fundera över idrotten. Används idrotten eller talet om idrotten på något visst sätt? Kanske har du läst om projekt där idrott används som medel för att skapa fred eller för att lära ut demokrati, eller projekt där idrotten används som ett sätt att föra ut kunskap om HIV/AIDS. Idrott används då som ett medel för att uppnå ett visst mål som ligger utanför det faktiska idrottandet. Idrotten kan även användas för att locka till exempelvis studier. I en studie som visar att antalet idrottsprogram på gymnasieskolan ökar pekar författaren på att skolor väljer att erbjuda idrottsprogram eftersom dessa är eftersökta av elever och deras föräldrar. Används idrott på andra sätt?

Idrottsvetenskap – ett flervetenskapligt fält Idrottsvetenskap är ett flervetenskapligt område med en 70-årig historia i Sverige. Lite kort kan man säga att inom idrottsvetenskap har forskare valt att fokusera på ett samhälleligt fenomen – idrotten – från en rad olika per12

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


1  Vad är idrottsvetenskap?

spektiv. Det kan handla om medicinska perspektiv – hur påverkar idrotten vår fysiska hälsa? Det kan vara psykologiska perspektiv – vilka motiv finns det till att en viss person idrottar och presterar på ett visst sätt? Det finns andra som fördjupat sig i hur idrotten har sett ut i historien eller hur idrott har förmedlats till och uppfattats av olika grupper. Några har varit intresserade av idrottens regelverk och andra av hur ekonomiska förutsättningar ligger till grund för vilka idrottsaktiviteter som bedrivs. Studier av hur människor kan tänka om företeelser som dopning eller andra sätt att fuska hör också dit. Att idrottspolitiken är ett stort fält inom forskningen är kanske inte så konstigt. I Sverige har staten under lång tid stöttat idrottsrörelsen ekonomiskt, och forskarna har ställt frågor kring hur stödet till idrotten har utformats och om det har använts på rätt sätt. Medias betydelse för idrotten och idrottens betydelse för media är ett växande fält inom idrottsforskningen. Under senare tid har teknikforskning och idrott blivit ett forskningsfält. Men teknikutveckling och idrott har länge hört nära samman. Tidtagning och målkameror, liksom olika typer av kommunikationsverktyg har haft nära koppling till utvecklingen inom idrotten. I sin avhandling analyserar idrottsforskaren Joakim Åkesson bland annat det idrottsvetenskapliga fältets framväxt i Sverige. Utvecklingen började med den idrottsfysiologiska forskningen. Fram till på 1970-talet var det i huvudsak på GCI (Gymnastiska centralinstitutet, nuvarande GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan) i Stockholm som idrottsforskningen bedrevs. Inom fältet handlade det mycket om att främja idrotten genom att förbättra de presterade resultaten. En liknande ingång hade till en början den idrottspsykologiska forskningen. Såväl idrottsfysiologisk som idrottpsykologisk forskning har dominerats av kvantitativa analyser. Genom att titta på ett antal variabler har forskarna analyserat hur idrottare borde kunna förbättra sina presentationer. Idrotten och kunskap om idrotten har varit föremål för flera statliga utredningar. År 1969 presenterades en statlig utredning ”Idrott åt alla”, och en följd av denna utredning var att staten inrättade Idrottens forskningsråd (IFR) som skulle fördela anslag till den svenska idrottsforskningen och se till att forskningen kom idrotten till del. Detta råd bytte senare namn till Centrum för idrottsforskning (1988). Trots inrättandet av rådet var den svenska idrottsforskningen svag, vilket konstaterades av Lars Liljegren i utredningen ”Idrottens forskning och högre utbildning”. Här framkom även ©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

13


Susanna Hedenborg

att det idrottsvetenskapliga fältets tvärvetenskapliga karaktär och avsaknad av traditionell akademisk hemvist gjorde att idrottsforskningen var alltför personberoende. Mot slutet av 1980-talet inrättades, som en följd av utredningen, tre samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktade idrottsprofessurer. Två av professurerna hade idrottspedagogisk inriktning och den tredje var en professur i idrottshistoria. Pedagogiken utvecklades som forskningsfält ur psykologin. Idrottspedagogisk forskning har haft sin akademiska hemvist hos idrottslärar­ utbildningarna, men det är först på senare år som mer didaktiska frågor har hanterats. Åkesson visar att de tidiga idrottspedagogerna intresserade sig för fostran och socialisationsfrågor och för vem som ägnade sig åt fysisk aktivitet. Precis som de idrottpsykologiska forskarna använde sig de första idrottspedagogerna av kvantitativa analyser. Idrotten var till en början en aktivitet för framför allt män. Det gäller även den idrottsvetenskapliga forskningen. Eva Olofssons avhandling från 1989, ”Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna”, fick därför en särskild betydelse. På 1990- och 2000-talen har det skett en differentiering inom ämnet, och forskning om idrott inom ämnen som etnologi, filosofi, media och kommunikation och kulturgeografi tog plats. Under senare tid har även forskning om idrottens reglering, juridik, ekonomi, marknadsföring samt genusrelationer ökat i omfattning.

Idrott och samhälle Att studera idrott eller sport på högskolan är något annat än att hålla reda på tabeller och komma ihåg vem som gjort vilket mål, vem som vann Världscupen i hoppning eller att själv kunna genomföra olika bollsporter. Studier av idrott på denna nivå handlar om att se att idrott och sport är mer än bara tävling och fysisk aktivitet och att idrotten spelar en stor roll i många människors liv – vare sig de tycker om idrott eller inte. I en av de läroböcker som ofta används inom idrottsvetenskapliga utbildningar, Sports in society, understryker sociologen Jay Coakley vikten av att studera idrott som ett socialt fenomen. Vad betyder det? Lite enkelt skulle man kunna säga att idrott och sport är integrerade i sociala och kulturella kontexter, det vill säga sammanhang. Det betyder att för att förstå och kunna 14

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


1  Vad är idrottsvetenskap?

tolka exempelvis människors idrottserfarenheter och idrottens organisering behöver du förstå de sammanhang som människor lever i. Coakleys bok handlar framför allt om den amerikanska idrottsmodellen, och andra forskare har diskuterat hur kunskaper om den amerikanska idrottsmodellen kan omsättas till en europeisk kontext. I boken Understanding American Sports försöker idrottshistorikerna Gertrud Pfister och Gerald Gems att förklara på vilket sätt den amerikanska idrottsmodellen skiljer sig från den europeiska. Inte minst måste collegesporten förklaras. Författarna till boken du nu läser är svenska forskare inom det idrottsvetenskapliga fältet. De har länge undervisat och forskat inom idrotten ur samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. Utgångspunkten är helt enkelt att om vi ska kunna förstå idrott och sport i Sverige så måste vi sätta dem i relation till det svenska samhället och kulturen här. Kulturbegreppet kan definieras på olika sätt. Ibland när man använder det avses det som i andra sammanhang skulle kallas finkultur – musik, konst och teater. I den här boken används ett bredare kulturbegrepp, ibland kallat ett antropologiskt kulturbegrepp, som inbegriper på vilka sätt människor interagerar med varandra. Hur gör de och vad tänker de om vad de gör? Varför gör de som de gör och hur ska detta förstås, kan forskare som vill veta mer om kultur använda som frågor. Genom berättelser om idrott och sport tolkar vi till och med vissa skeenden, och i den här boken kommer du att hitta flera exempel på hur idrott och samhälle hänger samman. Författarna försöker förstå och begripliggöra hur samhället och kulturen påverkar och påverkas av idrotten och idrottens organisation, och i boken ställs sociologiska, psykologiska, historiska och filosofiska frågor om idrott eller sport.

Bokens innehåll Förutom kapitel om svensk och internationell forskning om idrott inom en rad olika områden, kommer du att möta frågor att diskutera och övningsuppgifter. Frågorna kan besvaras enskilt eller i grupp, och kanske några av dem kommer att leda dig till att undersöka nya frågor inom idrottsfältet. För dig som går på högskolan gäller det att försöka förstå vad läroboksförfattare och forskare har gjort för val när det gäller händelser, källmaterial och perspektiv. Det handlar inte bara om att konsumera andras kunskaper utan ©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

15


Susanna Hedenborg

även om att träna dina färdigheter och förmågor och så småningom om att själv producera ny kunskap. För att hjälpa dig med det finns det sist i denna bok ett förslag på hur du kan arbeta med ett självständigt arbete (kapitel 14). Varje kapitel innehåller även en kommenterad bibliografi alternativt en referenslista. Där presenteras den forskning som legat till grund för författarnas beskrivningar, tolkningar och analyser. I kapitel 2 diskuteras den svenska idrottsmodellens relation till det svenska välfärdssamhället. Inom forskningen finns det olika sätt att kategorisera de välfärdssamhällen som skapats i västvärlden efter andra världskriget. Enligt den danske sociologen Gøsta Esping-Andersen kan den svenska modellen ses som en socialdemokratisk välfärdstatsmodell. I denna är skattetrycket generellt sett lite högre än i andra modeller, och en viktig utgångspunkt är att alla ska omfattas av ett socialförsäkringssystem. Den svenska idrottsrörelsen har sedan länge ett stort ekonomiskt stöd från staten, och en utgångspunkt är att idrotten ska nå så många som möjligt. Aktiviteter inom idrotten ska även fostra framtida medborgare. Hur detta sett ut diskuteras i idrottsforskarna Tomas Petersons och Susanna Hedenborgs kapitel. Den svenska idrottens historiska framväxt analyseras vidare i kapitel 3, Idrottshistoria. Här kartläggs och problematiseras den moderna idrottens eller sportens uppkomst utifrån internationell och svensk forskning. I ett senare kapitel (kapitel 4), skrivet av Håkan Larsson, diskuteras hur den moderna sporten stod i motsättning till gymnastiken, medan författaren till det idrottshistoriska kapitlet, historikern Jens Ljunggren, understryker att gymnastiken var en förutsättning för den moderna sporten. Här får du med andra ord möta olika tolkningar av ett historiskt skeende. Kanske kommer du och dina studiekamrater att diskutera vad ni tror om dessa tolkningar. Andra förutsättningar för idrottens utveckling kopplas i kapitlet till samhällets utveckling. Här diskuteras även idrottens betydelse för skapandet av sociala identiteter och inte minst idrottens plats vad gäller utmaningar av samhällets maktrelationer. Ljunggren visar att flera studier inom svensk idrottshistorisk forskning har uppehållit sig vid idrottens organisering. Idrottspedagogiken, kapitel 4 och idrottsdidaktiken, kapitel 5, har fått var sitt avsnitt i denna bok. De är skrivna av idrottspedagogen Håkan Larsson. Idrottspedagogik handlar om vilka faktorer som påverkar idrottsdeltagandet och om hur människor påverkas av att idrotta. Det gäller socioekonomiska faktorer likaväl som normer för deltagandet. Den svenska idrottspedago16

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


1  Vad är idrottsvetenskap?

giska forskningen står i centrum, men i kapitlet får du även möta några av de teoretiker som inspirerat svenska idrottsforskare: Den franske kultur­ sociologen Pierre Bourdieu, den franske filosofen eller idéhistorikern Michel Foucault och flera forskare som använt genusteorier. I Larssons kapitel om idrottsdidaktik står de didaktiska frågorna – vad, hur, varför – i centrum. Det handlar helt enkelt om alla de faktorer som påverkar lärandet. Forskning på detta område växer starkt i dag, och inte minst har idrottslärare själva bidragit till denna kunskapsutveckling genom att de getts möjligheter att studera sina praktiker. Larsson presenterar även några av de teorier som använts inom den idrottsdidaktiska forskningen. I Sofia Bunkes och Simon Granérs kapitel, Idrottspsykologi (kapitel 6), understryks att idrotts- och motionspsykologin använder ett psykologiskt perspektiv för att förstå fysisk aktivitet, motion och idrott. I kapitlet presenteras forskning om motivation, målinriktning och självförtroendets betydelse inom idrott och motion. Här problematiseras även perspektivet genom att författarna talar om att psykologin egentligen utgår från individen, men att idrottspsykologer även arbetar med grupper och grupprocesser. Detta är viktigt antingen det gäller personer som deltar i individuella idrotter, men som ofta tränar i grupp, eller individer inom lagidrotter. Mot slutet av kapitlet presenteras även några idrottspsykologiska tekniker. I kapitel 7, Idrottsfilosofi, talar idrottsfilosofen Kutte Jönsson om att man inom filosofin ställer grundläggande frågor om fostran, moral och etik, eller om aspekter som kan vara estetiska, genusteoretiska, socialfilosofiska, politisk-filosofiska, pedagogiska, metafysiska, rättsfilosofiska – eller flera av dessa tillsammans. För att visa vad han menar problematiserar Jönsson frågor om dopning, könskategorier och teknologi. Han understryker även att en idrottsfilosof förhåller sig kritiskt till de frågor som ställs, och som hon eller han väljer att utreda. Begreppet kritiskt tänkande har en speciell plats för det filosofiska utövandet, och Jönsson utreder skillnaden mellan den mer vardagliga betydelsen av att vara kritisk och kritiskt tänkande. Detta gäller förstås inte bara inom idrottsfilosofin. I Bo Carlssons och Jyri Backmans kapitel 8, Idrottsjuridik, diskuteras idrottens relation till juridiken. Författarna visar att denna relation har förändrats med tiden och att den nu möts av nya utmaningar i kölvattnet av globaliserings-, professionaliserings- och kommersialiseringsprocesserna. Idrottsjuridiska kunskaper är dessutom centrala både för det praktiska ©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

17


Susanna Hedenborg

arbetet med idrotten och för den akademiska analysen av idrottens former, egenart och utveckling. Här finns även en intressant diskussion om rättens betydelse som hävstång då det gäller förbättringar av idrottens sociala och moraliska dimensioner. Idrottsforskaren Aage Radmann har skrivit kapitel 9, Idrott och media. Här diskuteras idrottens relation till olika typer av media i dåtid och nutid. Dessutom analyseras förändringsprocesser inom media och idrott som ömsesidigt beroende av varandra. Exempel på det är att framväxten av olika masskommunikationstekniker som radio, tv och Internet har påverkat och påverkats av idrottens utveckling. Ett annat exempel är att kommersialiseringen av (delar av) idrotten hänger nära samman med mediekommunikation. Radmann visar även att medielandskapet är under snabb förändring. Från att ha kännetecknats av att en avsändare skickar ett budskap till flera konsumenter, blandas nu rollerna. I kapitlet används begreppet ”prosumenter” för att peka på att många fler både producerar och konsumerar media. Detta kan medverka till att bilden av idrotten förändras, men samtidigt finns det flera problem med att bara beskriva det förändrade medielandskapet som en demokratisk framgångssaga – hörs verkligen alla röster i detta landskap? I Karin Books kapitel (kapitel 10), som tar sin utgångspunkt i kultur­ geografisk forskning om idrott och fysisk aktivitet, får du följa med på en tur i Malmö. Du får även möta flera kulturgeografiska begrepp på både svenska och engelska. Under turen får du möjlighet att reflektera kring vilka upp­levelser i kropp och knopp som olika miljöer ger upphov till, hur platser skapas och planeringsprocesser ser ut, hur rummet kan tas i besittning av olika grupper och hur en kamp om rummet kan uppstå. Vidare diskuterar Book att rum kan upplevas som könskodade och att det kan få konsekvenser för användningen av dem. Du kommer även att möta kommunala strategier för planering av både lekplatser och grönytor – som är mycket viktiga inslag för välbefinnande och aktivitet – med hänsyn till funktion, räckvidd och trygghet, att olika rum kan vara offentliga och privata och allt däremellan. Under senare år har miljöpåverkan diskuterats i samband med idrotten. Det kan handla om hur en anläggning byggs och drivs, om att olika idrotts­ miljöer speglar olika tidsepoker och att minnen, känslor och identitet är viktiga för vår uppfattning av idrottens rum och arenor samt hur idrottens olika rum kan bidra till en förbättrad hälsa och marknadsföringsmöjligheter.

18

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur


1  Vad är idrottsvetenskap?

I kapitlet understryks att fysisk aktivitet och idrott äger rum i olika rum med olika ägandeförhållanden, maktstrukturer och logiker. I idrottsforskaren Josef Fahléns kapitel blir elitidrotten belyst ur internationella och svenska perspektiv (kapitel 11). Fahlén diskuterar hur forskningen och olika länder har försökt att utveckla idrotten för att få fram så många talanger som möjligt i syfte att få en god medaljskörd. Satsningar medför en kapprustning och i många fall en likriktning, som gör att den relativa vinsten framstår som liten. Visserligen finns nationella särarter. Det svenska systemet beskrivs närmare. Precis som i andra nordiska länder har breddidrotten utgjort fokus för statliga satsningar i Sverige, till skillnad från nationer som Australien, USA eller Storbritannien. I kapitel 12 diskuterar sociologen Tomas Peterson barnidrott och talang­ identifikation. Barn- och ungdomsidrotten har att handskas med motstridiga mål. Här ska alla få vara med och utveckla sig och ha roligt, samtidigt som talanger ska vaskas fram. Peterson förhåller sig kritisk till talangidentifiering genom att beskriva hur forskning visat att i barnåren är det som förknippas med talang väldigt beroende av fysisk mognad. Fenomenet har av forskningen kallats relativ ålderseffekt, eller Relative Age Effect (RAE). Det är inte bara barn som tävlingsidrottar som riskerar att drabbas av RAE. Fenomenet kan även ses i samband med betygssättning i skolan. När det gäller skolämnet Idrott och hälsa kan man dessutom se att kön och social klass spelar roll – det är helt enkelt mer troligt att få bra betyg i skolämnet Idrott och hälsa om man är pojke, född tidigt på året och kommer från en medelklassfamilj. Peterson visar även på flera försök att komma runt denna problematik. I kapitel 13 presenterar idrottspedagogen Karin Redelius forskning om ledarskapet inom den svenska idrottsmodellen. Hur kan det komma sig att det inom idrottsföreningar är vanligt att män tar hand om barn i alla åldrar, medan det oftast är kvinnor som tar hand om barn i skolan? Och varför tränar kvinnor oftare yngre barn och flickor, medan män tränar pojkar, flickor, äldre barn och ungdomar? Genom att peka på våra föreställningar om genus samt diskutera vilka principer som idrottsledare inom idrotten har att handskas med beskriver Redelius den komplexa värld som den ideella ledaren inom idrotten befinner sig i. Att många har otillräcklig utbildning vad gäller pedagogiska metoder utgör förstås också ett problem.

©  F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

19


Susanna Hedenborg (red.) är professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Övriga medverkande författare är Jyri Backman, Karin Book, Sofia Bunke, Bo Carlsson, Josef Fahlén, Simon Granér, Kutte Jönsson, Håkan Larsson, Jens Ljunggren, Tomas Peterson, Aage Radmann och Karin Redelius, samtliga forskare och lärare i idrottsvetenskap vid svenska universitet och högskolor.

IDROTTSVETENSKAP En introduktion

I den här boken fokuseras samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på det flervetenskapliga ämnet idrottsvetenskap. Författarna ger en introduktion till barn- och ungdomsidrottens, elitidrottens och breddidrottens framväxt och organisation i Sverige samt problematiserar och diskuterar utvecklingen. Vidare presenteras svensk och internationell forskning på området. Varje kapitel innehåller problemfokuserade uppgifter och en bibliografi som kan leda läsaren vidare till forskning och nya studier. Boken avslutas med ett kapitel om hur det självständiga arbetet eller examensarbetet kan läggas upp. Idrottsvetenskap – en introduktion är avsedd för studerande på högskolenivå, men också givande för läsare som vill sätta sig in i vad samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning innebär.

Art.nr 35668

www.studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144074689  

9789144074689  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded