9789147097005

Hälso- och sjukvårds

rätt Hälso- och sjukvårdsrätt – en introduktion för professionsutbildningar

Annika Staaf Lotta Wendel Lars Zanderin

Hälso- och sjukvårdsrätt En introduktion för professionsutbildningar ISBN 978-91-47-09700-5 © 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia

Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Inn ehå ll

Förkortningar 8 Författarpresentationer 10 Introduktion 11 Kapitel 1 Hälso- och sjukvårdens aktörer och organisation i de svenska landstingen och regionerna 13 1.1 Inledning 13 1.2 Landstinget Kronoberg 14 1.2.1 Centrumorganisationen 15 1.2.2 Ledningsstaben 15 1.2.3 Ledningsgruppen 16 1.3 Region Skåne 16 Kapitel 2 Vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter 18 2.1 Hälso- och sjukvårdsrätten – en skyldighetslagstiftning 18 2.2 Vårdgivarens skyldighet att tillhandahålla vård och behandling 20 2.3 Vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att respektera patientens samtycke 22 2.4 Samverkan 24 2.5 Hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna skyldigheter 26 2.5.1 Allmänt 26 2.5.2 Personligt yrkesansvar och delegation 26 2.5.3 Vetenskap och beprövad erfarenhet 27 2.5.4 Skyldigheten att informera patienten 29 2.5.5 Skyldigheten att respektera patientens möjlighet att välja behandling respektive second opinion 30 2.5.6 Anmälnings- och uppgiftsskyldigheter 31 2.5.7 Skyldigheten att dokumentera och att iaktta tystnadsplikt 32 2.6 Begränsningar för andra än hälso- och sjukvårdspersonal 32 Instuderingsfrågor 33

4

inn eh å l l

Kapitel 3 Tillsynen över hälso- och sjukvården 34 3.1 Socialstyrelsens tillsyn 34 3.2 Klagomål från enskilda 35 3.3 Åtgärder mot vårdgivare 37 3.4 Åtgärder mot hälso- och sjukvårdspersonal 38 3.4.1 Allmänt 38 3.4.2 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 38 3.4.3 Anmälan till åtal 38 3.4.4 Föreskrift om prövotid 39 3.4.5 Återkallelse av legitimation 41 Instuderingsfrågor 42 Kapitel 4 Offentlighet och sekretess i vård och omsorg 43 4.1 Tryckfrihetsförordningen 43 4.2 Offentlighets- och sekretesslagen 45 4.3 JO-utlåtanden och rättsfall inom sjukvården 49 4.3.1 Sekretess i sjukvården 49 4.3.2 Sekretess mot patienten själv 50 4.3.3 Sekretess mot anhöriga 50 4.3.4 Meddelarfrihet inom sjukvården 50 4.4 Socialtjänstlagen och sekretess­regler relaterade till vård- och omsorgsverksamheten 51 Instuderingsfrågor 52 Kapitel 5 Personuppgiftslagen 53 5.1 Vem gäller lagen för? 53 5.2 Vad gäller lagen? 53 5.3 Föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser 55 5.4 Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter 55 5.5 När behandling av personuppgifter är tillåten 56 5.6 Behandling av känsliga personuppgifter 57 5.7 Lagöverträdelser m.m. och behandling av personnummer 59 5.8 Information till den registrerade 59 5.9 Rättelse 61 5.10 Automatiserade beslut 61 5.11 Säkerheten vid behandling 61

i n n eh ål l

5.12 Överföring av personuppgifter till tredje land 62 5.13 Anmälan till tillsynsmyndigheten 63 5.13.1 Personuppgiftsombudets uppgifter 64 5.13.2 Obligatorisk anmälan av särskilt integritetskänsliga behandlingar 64 5.13.3 Upplysningar till allmänheten om behandlingar som inte anmälts 64 5.14 Tillsynsmyndighetens befogenheter 65 5.15 Skadestånd och straff 66 5.16 Närmare föreskrifter 67 5.17 Överklagande 67 Instuderingsfrågor 68 Kapitel 6 Patientdatalagen 69 6.1 Patientdatalagens tillämpningsområde 69 6.2 Grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter 71 6.3 Patientjournal 73 6.4 Inre sekretess och elektronisk åtkomst inom en vårdgivares verksamhet 75 6.5 Utlämnande av uppgifter och handlingar samt viss uppgiftsskyldighet 77 6.6 Sammanhållen journalföring 78 6.7 Nationella och regionala kvalitetsregister 81 6.8 Rättigheter för den enskilda 83 6.8.1 Rätt att ta del av uppgifter 83 6.8.2 Rättelse 84 6.8.3 Förstörande av patientjournal 84 6.8.4 Information 84 6.8.5 Andra rättigheter enligt patientdatalagen 85 6.9 Omhändertagande och återlämnande av patientjournal 86 6.10 Skadestånd och överklagande 87 Instuderingsfrågor 88 Kapitel 7 Lagen om offentlig upphandling 89 7.1 Introduktion 89 7.1.1 Kortfattad bakgrund 90 7. 1.2 Vad är offentlig upphandling? 90 7. 1.3 Vilka omfattas av lagen? 90 7.2 Upphandlingsprocessen 91 7.2.1 Planering 91

5

6

inn eh å l l

7.2.2 Upphandling 91 7.2.3 Avtalsperioden 91 7.2.4 Tilldelning av kontrakt och utvärdering av anbud 95 7.2.5 Klaga på en upphandling 95 Instuderingsfrågor 96 Kapitel 8 Vårdval i primärvården/närsjukvården 97 8.1 Bakgrund 97 8.2 Lagen om valfrihetssystem 99 8.3 Konkurrensneutralitet 100 Instuderingsfrågor 101 Kapitel 9 Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 102 9.1 Inledning 102 9.2 Aktörerna 102 9.3 Patientsäkerhet 103 9.4 Arbete för kvalitet och patientsäkerhet 104 9.5 Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet 104 9.6 Lex Maria 104 Instuderingsfrågor 107 Kapitel 10 Rättssäkerhet i vården 108 10.1 Rättssäkerhet i frivillig vård 108 10.2 Rättssäkerhet och tvångsvård 109 10.3 Aspekter av rättssäkerhet – internationell utblick 110 10.4 Aspekter av rättssäkerhet – nationell reglering 111 10.5 Grundläggande fri- och rättigheter 114 Instuderingsfrågor 118 Kapitel 11 Psykiatrisk tvångsvård 119 11.1 Inledning 119 11.2 Inledande bestämmelser i LPT 119 11.3 Förutsättningar för tvångsvård 121 11.4 Intagningsförfarandet 122 11.5 Fortsatt tvångsvård 123

i n n eh ål l

11.6 Konvertering av frivillig vård till tvångsvård 125 11.7 Tvångsvårdens innehåll 126 11.8 Tvångsåtgärder i sluten psykiatrisk tvångsvård 127 11.9 Överklagande 131 11.10 Upphörande av tvångsvård 132 Instuderingsfrågor 133 Kapitel 12 Rättspsykiatrisk vård och smittskydd 134 12.1 Inledning 134 12.2 Fängelseförbudets upphörande 135 12.3 Inledande bestämmelser i LRV och de olika förutsättningarna för tvångsvård 138 12.4 Intagningsförfarandet vid rättspsykiatrisk vård 139 12.5 Öppen och sluten rättspsykiatrisk vård 139 12.6 Tvångsvårdens innehåll samt tvångsåtgärder 140 12.7 Överklagande 142 12.8 Upphörande av tvångsvård 143 12.9 Underrättelse till målsägande 145 12.10 Lagstiftning om smittskydd 145 Instuderingsfrågor 147 Litteraturförteckning 148 Lagar 148 Litteratur 149 Appendix 1 150 Appendix 2 152 Vidareläsning 153

7

Förkortn i n g a r

BAS BrB BUP CRPD ECHR EES EKMR

Barn- och ungdomscentralen Brottsbalken (1962:700) barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Europadomstolen (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Föräldrabalken (1949:381) FB FL Förvaltningslagen (1986:223) Forskning och utveckling FoU GPA General Procurement Agreement Högsta förvaltningsdomstolen HFD HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL ICCPR FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter JK Justitiekanslern JO Riksdagens ombudsmän KomL Kommunallagen (1991:900) LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling LOV Lag (2008:962) om valfrihetssystem LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LRV Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård LSPV Lag (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PDL Patientdatalagen (2008:355) PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) PUL Personuppgiftslagen (1998:204) RF Regeringsformen (1974:152) RÅ Regeringsrätten SiS Statens institutionsstyrelse SmittskL Smittskyddslagen (2004:168) SoL Socialtjänstlagen (2001:453)

fö r kort n i n g ar

SOSFS SOU SUP TF WPA WTO YGL

Socialstyrelsens författningssamling Statens offentliga utredningar särskild utskrivningsprövning Tryckfrihetsförordningen (1949:105) World Psychiatric Association Världshandelsorganisationen (World Trade Organization) Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

9

För fat ta rpre s e n tati o ne r

Annika Staaf är jur. kand. och fil. dr i rättssociologi, universitetslektor i juridik vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola, samt knuten till Avdelningen för rättsvetenskap och Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet. För närvarande bedriver hon forskning om så kallade papperslösa och deras tillgång till hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Annika undervisar i förvaltningsrätt, såväl allmänna som särskilda delar, främst socialrätt och hälso- och sjukvårdsrätt. Dessutom undervisar hon i rättssociologi, om unga lagöverträdare, konstitutionell rätt och MR-frågor vid flera högskolor och universitet. Hon har skrivit och varit redaktör för ett flertal böcker inom det juridiska området, bland andra Rätt och rättssystem (2010), Kommunalrätt (2010) och Förvaltningsrätt (3:e upplagan 2011).

Lars Zanderin är fil. lic. i statsvetenskap, fil. dr i rättssociologi samt universitetslektor i politologi (em.) vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet i Växjö. Han undervisar i arbetsmiljörätt, arbetsrätt, förvaltning och organisationsfrågor samt i PA/Human resources vid Linnéuniversitet samt vid flera andra högskolor och universitet och är som seniorforskare knuten till Enheten för rättssociologi, Lunds universitet. Han har skrivit ett flertal böcker i arbetsmiljörätt, arbetsrätt och förvaltning, dels själv, dels tillsammans med olika kollegor, och har lång erfarenhet av olika uppdrag inom förvaltning och näringsliv. På Liber finns utgivet (tillsammans med andra författare) böckerna Arbetsrätt (5:e upplagan 2011) och Arbetsmiljörätt och rehabilitering (3:e upplagan 2012). Vidare i samma serie som Hälso- och sjukvårdsrätt böckerna Förvaltningsrätt (3:e upplagan 2011), Rätt och rättssystem (2010), Kommunalrätt (2010), Lag om valfrihetssystem (2011) och Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. (2012).

Lotta Wendel är jur. kand. och universitetsadjunkt vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola, men är även verksam vid Juridiska institutionen, Lunds universitet samt Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet. Hennes specialområden är allmän och särskild förvaltningsrätt, i synnerhet hälso- och sjukvårdsrätt.

Int rodu kt i o n

Med denna bok vill vi tillhandahålla en introduktion till den omfattande regleringen av hälso- och sjukvård i Sverige. Detta rättsområde kännetecknas av att regleringen är splittrad över författningar av många olika slag, tillkomna vid skilda tidpunkter med olika syften. Den läsare som inleder sina studier av hälso- och sjukvårdsrätten med denna lärobok erbjuds därför en översiktlig presentation av huvuddragen i regleringen och en helhetsbild över de olika delarna av hälso- och sjukvårdsregleringen. Boken är lämplig för studenter inom socialt arbete eller på olika vård- och omsorgsutbildningar, men passar också bra för studenter vid andra samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar där hälso- och sjukvårdsrätten har relevans.

Vi har strävat efter att disponera läroboken så att den ska fungera som ett stöd vid studentens lärandeprocess. Varje kapitel avslutas med instuderingsfrågor. Boken innehåller också konkreta exempel och referenser till relevant praxis och andra rättskällor som med fördel kan användas som utgångspunkt för vidare diskussioner. Sist i boken har vi också samlat några litteraturtips för den student som vill fördjupa sig i de olika frågor som berörs i vår bok.

Boken inleds med en allmän del som behandlar hälso- och sjukvårdens centrala aktörer och organisation, vårdgivarnas och hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter samt tillsynen över hälso- och sjukvården. I denna del presenteras framför allt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (PSL), men också kommunallagen (KomL) berörs.

I bokens följande del är regleringen av en rad administrativa aspekter inom ­hälsooch sjukvården i fokus, nämligen regleringen av offentlighet och sekretess, journal­ föring och behandling av patientdata, regleringen av vårdval och upphandling av ­hälso- och sjukvårdstjänster samt vårdgivarens skyldighet att bedriva ett aktivt patient­ säkerhets­arbete. Den reglering som introducerats tidigare i boken kompletteras i detta avsnitt med presentationer av offentlighets- och sekretesslagen (OSL), personuppgiftslagen (PUL), patientdatalagen (PDL), lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV).

12

int ro du k t i on

Bokens avslutas med ett avsnitt där tvångsregleringen på hälso- och sjukvårdens område beskrivs. Här introduceras främst lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), men också smittskyddslagen (SmittskL) berörs. Avsnittet om tvångsvård inleds med ett kapitel om rättssäkerhet, där tvångsregleringen diskuteras utifrån ett konstitutionellt perspektiv och knyts till diskursen om mänskliga rättigheter.

Hänsyn har tagits till lagstiftning och andra föreskrifter t.o.m. den 31 december 2011.

Vi är tacksamma för alla former av kommentarer avseende vår bok. Dessa skickas lämpligen till Liber, 205 10 Malmö.

Malmö och Lund i mars 2012 Annika Staaf, Lotta Wendel & Lars Zanderin

Kapitel 1

Hälso- och sjukvårdens aktörer och organisation i de svenska landstingen och regionerna

1 .1 Inled n i n g Det här inledande kapitlet kommer att redovisa de olika aktörer – politiker och tjänste­ män – som styr och producerar hälso- och sjukvård till de svenska samhällsmedborgarna i de svenska landstingen och i de svenska regioner som har landstingsuppgifter.

Vi kommer fortsättningsvis att använda dels ett landsting – Landstinget Kronoberg, dels en region – Region Skåne – som exempel på hur hälso- och sjukvården kan organiseras och vilka aktörer som är involverade.

Val till landstingsfullmäktige och regionfullmäktige sker vart fjärde år. Antalet ledamöter i landsting ska vara minst • 31 i landsting med 140 000 röstberättigade invånare eller därunder, • 51 i landsting med 140 000–200 000 röstberättigade invånare, • 71 i landsting med över 200 000 röstberättigade invånare (5 kap. kommunallagen 1991:900, KomL).

Fullmäktiges uppgift är att fatta beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommuner och landsting (3 kap. 1 § KomL).

Det gäller främst • mål och riktlinjer för verksamheten

14

ka pi te l 1. h ä ls o - o ch s ju k v å rden s ak tö rer o ch org an i sat i on

• fastställande av budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor • nämndernas (eller motsvarande) organisation och verksamhetsformer • val av ledamöter och ersättare i nämnder • val av revisorer • grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda (politiskt valda ledamöter) • årsredovisning för nämnderna och övriga organ samt ansvarsfrihet för de politiskt valda förtroendemännen som ingår i dessa • folkomröstning i kommuner och landsting • extra val till fullmäktige (3 kap. 9 § KomL).

Landstingsstyrelsen anses som den tyngsta av de kommunala nämnderna (kommuner och landsting), och den ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter samt ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Vidare ska den särskilt ägna sig åt att bereda ärenden till fullmäktige, verkställa fullmäktiges beslut, sköta den ekonomiska förvaltningen samt i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har överlämnat till styrelsen (6 kap. 1 och 4 §§ KomL). Kommunallagens regler för de kommunala nämnderna inbegriper också de uppgifter som styrelsen – som kommunal nämnd – ska genomföra.

I nämnderna sköts huvuddelen av den kommunala operativa verksamheten. Fullmäktige fastställer reglementen för nämndernas verksamhet och anger vilka uppgifter som nämnderna ska utföra. Det är upp till fullmäktige att bereda de ärenden som ska behandlas och avgöras i fullmäktige. Nämnderna ska verkställa fullmäktiges beslut och i övrigt besluta i vissa förvaltningsärenden.

1 .2 L a n d s t i n g e t K ron o b e r g En ny politisk organisation gäller fr.o.m. 2011 i Landstinget Kronoberg (se figur ­nedan). Syftet med denna är att skapa en större närhet mellan själva verksamheten och den politiska processen. På så sätt stärks landstingets organisation och den demokratiska processen.

De största förändringarna i organisationen är att utskotten (dock inte folkhälsoutskottet) samt handikapprådet och pensionärsrådet inte fortsätter som enskilda organ. De uppgifterna som utskotten och råden utför försvinner inte utan behandlas i hälso- och sjukvårdsberedningen, samverkansberedningen samt forsknings- och utvecklingsberedningen (FoU-beredningen).

ka p ite l 1 . h ä ls o - o ch s ju k v å rden s a k t ö rer o ch org an i sat i on

15

Medborgarna

Landstingsfullmäktige

Folkhälsoutskott

Revisionen

Patientnämnd

Organisationsutskott Valberedning

Arbetsutskott Personalutskott

FoU-beredning

Landstingsstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsberedning

Samverkansberedning

Styrelsen för Grimslövs folkhögskola/ Kulturberedning

Landstingsdirektör

”Ett gott liv i ett livskraftigt län”, så lyder Landstinget Kronobergs vision. Målet är att vara ett kvalitetsstyrt landsting. Landstinget Kronobergs viktigaste styrdokument är den strategiska utvecklingsplanen ”Landstinget Kronoberg 2009–2015” och budgetdokumentet.

1.2.1 Centrumorganisationen Landstingsdirektören är högsta tjänsteman i centrumorganisationen, som förutom nio centrum består av landstingets kansli och Grimslövs folkhögskola. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen.

Som stöd till landstingsdirektören finns följande ledningsforum på ”landstingsnivå” (central nivå för hela landstingsområdet Kronoberg, dvs. Kronobergs län): ledningsstaben och ledningsgruppen.

1.2.2 Ledningsstaben I ledningsstaben ingår medicinsk rådgivare, ekonomidirektör, personaldirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, informationsdirektör, planeringsdirektör, IT-direktör, FoU-chef och smittskyddsläkare. Som funktionsansvariga fungerar de som stöd till

16

ka pi te l 1. h ä ls o - o ch s ju k v å rden s ak tö rer o ch org an i sat i on

landstingsdirektören i att leda, stödja, samordna och följa upp landstingets verksamheter samt ta initiativ till utveckling inom respektive område. Det är också deras uppgift att tillgodose den politiska organisationen med beslutsunderlag och service.

Funktionsansvariga inom staben har direktivrätt (rätt att ge direktiv om hur arbeten ska utföras och redovisas, inte av vem och när). Landstingsdirektören träffar ledningsstaben varje vecka.

1.2.3 Ledningsgruppen Landstingsdirektörens ledningsgrupp består av landstingsdirektören, centrumcheferna och medicinsk rådgivare. Även andra kan vid behov adjungeras till gruppen.

Gruppen träffas var tredje vecka.

Gruppens uppgift är att vara ett stöd i landstingsdirektörens beslutsfattande. Det rör sig om strategiska och operativa frågor, såsom vision, strategiska mål, styrkort, strategiska prioriteringar, samordning av ärenden som berör flera centrum, och om att bereda förslag till politiskt beslut samt uppföljning. Chefer i linjen har linjeansvar och därmed beordringsrätt för hur resurserna inom ansvarsområdet ska användas och hur arbetet ska utföras. Till ledningsgruppen finns ett antal styrgrupper knutna som bereder strategiska frågor.

Landstinget Kronoberg har en driftsorganisation som består av nio centrum: Akutcentrum, Barn- och kvinnocentrum, Kirurgicentrum, Medicincentrum, Medicinskt servicecentrum, Primärvårds- och rehabcentrum, Psykiatricentrum, Servicecentrum och Tandvårdscentrum.

Den operativa delen av sjukvårdsverksamheten i Kronobergs läns landsting är uppbyggd på följande sätt: • Två sjukhus: Centrallasarettet i Växjö och Ljungby lasarett.

• 33 vårdcentraler, varav 23 sköts av Landstinget Kronoberg och 10 är privatägda.

• Tre psykiatriska kliniker: Barn- och ungdomspsykiatrin, Vuxenpsykiatrin och Rättspsykiatrin (regionklinik).

1 .3 R eg i o n S kå n e Nedan visar vi Region Skånes politiska organisation (som kan jämföras med motsvarande för Landstinget Kronoberg som har tagits upp ovan) och hur de kommunala befogenheterna har utvidgats i och med regionkonstruktionen.

Hälso- och sjukvårds

rätt Hälso- och sjukvårdsrätt – en introduktion för professionsutbildningar

Annika Staaf Lotta Wendel Lars Zanderin

Hälso- och sjukvårdsrätt – en introduktion för professionsutbildningar är en bok för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården eller som kommer i kontakt med hälso- och sjukvårdens rättsliga regleringar.

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för de delar av juridiken som avhandlar området. Den belyser även sjukvårdens bestämmelser om samverkan, i synnerhet med socialtjänsten, det vill säga även anknytande bestämmelser inom andra rättsområden.

I anslutning till varje kapitel finns instuderingsfrågor och lästips.

Regelsystemen är uppföljda fram till den 31 december 2011.

Annika Staaf är fil. dr i rättssociologi och universitetslektor i juridik vid Malmö högskola samt knuten till Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.

Lotta Wendel är jur. kand. och universitetsadjunkt vid Malmö högskola samt knuten till Juridiska institutionen vid Lunds universitet.

Lars Zanderin är fil. lic. i statsvetenskap, fil. dr i rättssociologi och universitetslektor (em.) i politologi vid Linnéuniversitetet samt knuten till Enheten för rättssociologi vid Lunds universitet.

Libers serie en introduktion för professionsutbildningar är lämpliga för samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar, men även olika former av personalutbildningar. Böckerna ger på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt tillräcklig kunskap inom centrala rättsområden för olika verksamheter med juridisk anknytning.

Best.nr 47-09700-5

Tryck.nr 47-09700-5-00