9789140636225

Fördjupning & Metod del 1

HISTORIA

Historia Punkt SO består av: • Grundbok del 1 (A) • Fördjupning och metod del 1 (B) • Lärarhandledning del 1 (A+B) För grundskolans senare del.

HISTORIA fördjupning & metod DEL 1

Detta är första och fristående boken med fördjupning och metod i Historia punkt SO. Här finns många övningar som stimulerar elevernas inlärning. De ger eleven ramar och redskap som kan användas i olika sammanhang. Boken är lätt att använda och lockar till aktivitet och variation i undervisningen.

Erik Nilsson Hans Olofsson Rolf Uppström

Gleerups nya serie som inspirerar och visar på nya möjligheter att arbeta i SO.

40636224_Omslag.indd 1

ISBN 91-40-63622-4

07-02-01 12.45.19

I N N E H Å L L SF ÖRT ECK NING Forntiden

ASSYRIEN

27

Bibeln som källa FOTSPÅR I TIDEN

6

Fördjupning, laboration

KÄRLEKSDIKTER FRÅN EGYPTEN

29

Upplevelseläsning, källanalys TVÅ STÄDER

8

Fördjupning, analys

DET KUNGLIGA SPELET FRÅN UR

30

Laboration, kreativitet, samarbete SVERIGE UNDER FORNTIDEN

10

Fördjupning

BABELS TORN

31

Bildanalys UNDERSÖK EN GRAV

16

Laboration, analys

SIGURDSRISTNINGEN

17

Antikens Grekland

Bildanalys, bildskapande SKRIV GREKISKA

32

Fördjupning, laboration

flodkulturER

ILIADEN BERÄTTAR OM HJÄLTAR

34

Fördjupning, kreativitet, bildskapande TÄNK OM …

19

Teori, värdering

SÖK DEN FÖRSVUNNA SKATTEN FRÅN TROJA

BALSAMERING OCH MUMIEMEDICIN

20

38

Fördjupning, skattjakt, värdering

Fördjupning, forskningsmetod BLI FEMINIST I ANTIKENS GREKLAND MESOPOTAMIEN

24

Fördjupning, orsak och verkan

BABYLONIEN

Historisk källa, kreativitet, dramatisering

26

Fördjupning, historisk källa, orsak och verkan

40636224.s001_017.indd 4

42

SÄTT FÄRG PÅ ANTIKEN

46

Fördjupning, bildskapande

07-03-06 14.02.10

SLAV OCH FRI I ANTIKA GREKLAND

48

Medeltiden

Fördjupning MEDELTIDA SNÖBOLLAR MÄT PYRAMIDERNA

50

80

Bildanalys

Fördjupning, laboration DIGERDÖDEN HUR SKA MAN LEVA SITT LIV?

52

81

Fördjupning

Fördjupning, värdering, laboration, retorikövning

HÄNT I HÄMNÄS, ÅR 550

84

HÄNT I HÄMNÄS, ÅR 1350

86

Fördjupning, kreativitet, dramatisering,

Romarriket TIDEN STANNADE I POMPEJI

kartanalys

56

Fördjupning

DISKUTERA GLADIATORSPELEN

88

Kartanalys, laboration

62

Fördjupning, historisk källa

GÖR ROMERSKA PANNKAKOR

DEN MEDELTIDA STADSJAKTEN

MERA OM MEDELTIDEN

90

Laboration, ord- och bildskapande

63

VISSTE DU ATT ...

91

ORDFÖRKLARINGAR

92

REGISTER

94

BILDFÖRTECKNING

96

Laboration

KONSTEN ATT GÖRA EN HISTORISK SERIE 64 Fördjupning, bildskapande

BREVET FRÅN LUMPEN

68

Kreativitet, skrivövning

JULIASKANDALEN

70

Fördjupning, källkritik, dramatisering, skrivövning

SPELA EN ROMERSK KOMEDI!

76

Historisk källa, dramatisering

VISSTE DU ATT ...

40636224.s001_017.indd 5

78

07-03-06 14.02.11

FORNTIDEN FOTSPÅR I TIDEN

”Mänskliga” spår rakt framåt. De korsas av spår från den utdöda hästarten Hipparion.

40636224.s001_017.indd 6

Ett av de viktigaste bevisen för en upprättgående apa hittades 1978 i Laetoli i norra Tanzania. Där genomförde den amerikanska arkeologen Mary Leakey utgrävningar sedan årtionden tillbaka. Flera intressanta fossil hade hittats. Men det nya fyndet skulle visa sig vara det kanske viktigaste hittills.

Historien började redan 1976.

Efter en lång dag av fossilsökande började tre trötta vetenskapsmän kasta torkat elefantbajs på varandra. En av dem slängde sig ner på marken för att inte bli träffad. Där blev han liggande. Var det verkligen förstenade djurspår han såg? Tröttheten var med ens som bortblåst.

Man började röja av marken för att komma ner till den underliggande vulkaniska askan. Snart fann man spår av bland annat elefant, giraff, noshörning och sabeltandad tiger.

Spåren hade bildats i slutet av en torrperiod. Ett fint regn hade fuktat askan som kastats ut från den närbelägna vulkanen Sadiman. Än i dag kan man se kratrarna från de små vattendropparnas nedslag. Till sist dök solen åter upp och askan hårdnade. Sadiman fick sedan ytterligare ett antal utbrott som täckte de cirka 3,6 miljoner år gamla fotspåren fram till vår tid.

07-03-06 14.02.11

7

FORNTIDEN

1978, efter två års undersökningar, fann en av forskarna något som liknade mänskliga fotspår vid kanten av en uttorkad bäck. Under noggrant och mödosamt arbete frilade man sedan 54 fotspår på en sträcka av 27 meter. Spåren visade sig tillhöra en av människans föregångare tillhörande familjen Australopithecus. Tidigare hade man, med hjälp av skelettrester, gissat sig till att Australopithecus kunde gå upprätt. Nu hade man tydliga bevis.

Två rader av fotspår går i riktning mot norr. Fotspåren ligger så nära varandra att vandrarna inte kunnat gå sida vid sida. De betydligt större högra fotspåren har tillhört en man. Till vänster, strax bakom honom, följde en mindre person. Det kan ha varit en kvinna. Vid ett tillfälle har den mindre varelsen stannat upp och tittat mot vänster. Kanske har hon oroats av något ljud eller spår från rovdjur. Snart upphör dock spåren och vi kan inte längre följa ”apornas” fortsatta öden. Hade vi kunnat det hade vi också vetat om de var två eller tre. Detta är något som forskarna länge varit oense om. De vänstra spåren är mycket tydliga medan de högra är betydligt suddigare. Detta kan förklaras på olika sätt: 1. att vandrarna inte passerade sträckan samtidigt.

2. att den större vandraren var tyngre och därför snarare ”gled” fram än gick.

3. att en tredje, mindre ”apa” trampade fram i den störstas fotspår.

Vad mer säger spåren?

Hur långa var ”aporna” som lämnat spår efter sig i Laetoli?

Gör en uppskattning med hjälp av deras fotsteg!

Faktahjälp: De större fotspåren är 21,5 cm långa och de mindre 18,5 cm.

Hur? 1 Mät din egen kroppslängd och fotlängd utan skor.

2 Dividera resultaten med varandra så att du får en decimal i svaret.

(Exempel: om du är 175 cm lång och har 25 cm långa fötter blir kvoten 7,0.)

3 Multiplicera ”apornas” fotlängder (21,5 cm och 18,5 cm) med kvoten du just har räknat fram.

40636224.s001_017.indd 7

07-03-06 14.02.15

8

FORNTIDEN

TVÅ STÄDER

Jeriko – världens äldsta stad?

Kanske är detta den äldsta bilden av en stadsinvånare?

Mannen levde i Jeriko och dog för cirka 9 000 år sedan. Skallen har överdragits med lera och ögonen har tillverkats av snäckskal.

För att bedriva jordbruk måste människorna bli bofasta. Små byar eller städer började byggas upp. Jeriko är en av de äldsta städerna i världen – kanske den allra äldsta.

Idag bildar Jerikos ruiner en 25 meter hög kulle. Sådana kullar brukar kallas tell. Anledningen till att de finns är att man gång på gång har byggt nya städer ovanpå de gamla. Att man byggt på samma plats och inte någon annanstans beror på den extra goda vattentillgången.

När arkeologerna gräver sig ner i Jerikos tell finner de alltså, undan för undan, rester av allt äldre städer. Det allra äldsta Jeriko, längst ner, är mer än 10 000 år gammalt. Om vi startar längst ner och åter klättrar uppåt kan vi alltså följa utvecklingen i ett framväxande jordbruksområde.

Från början var människorna antagligen jägare som bodde i hyddor kring ett slags helig plats. Av benrester ser vi att man åt mycket kött från gaseller men efter hand blev det vanligare med svin, getter och får. Säd, bönor och frukt var också viktiga. Jakten har långsamt ersatts av boskapsskötsel och jordbruk.

Çatal Hüyük

Figuren kallas Venus från Willendorf efter fyndplatsen i Österrike. Liknande statyer har hittats i Çatal Hüyük.

40636224.s001_017.indd 8

Redan för 7 000–8 000 år sedan kan staden Çatal Hüyük (tjatal hyjyk), i nuvarande Turkiet, ha haft 5 000 invånare utspridda på ett område av ungefär 25 fotbollsplaners storlek. Staden är bara delvis utgrävd men den stora mängden fynd gör att man ganska säkert kan yttra sig om hur livet en gång såg ut.

Husen var rektangelformade och cirka 25 m2 stora. Byggmaterialet var trästockar och block av stampad lera. Husen var uppdelade i ett bostadsrum och ett mindre förrådsutrymme. De döda begravdes vanligen under själva sovplatsen.

Det var en ganska välmående stad. Befolkningstillväxten var stor. I genomsnitt födde en kvinna fyra barn. Barnadödligheten var låg men det var också den normala livslängden – 34 år för män och 30 år för kvinnor.

07-03-06 14.02.23

9

FORNTIDEN

Befolkningen odlade flera slag av vete och korn. Dessutom fanns ärter, nötter, mandlar och äpplen att plocka i stadens omgivningar. Herdar vaktade hjordar av kor och får utanför staden.

Tjuren tycks ha varit viktig i både konst och religion.

Vi finner också små statyer av tjocka kvinnor. Kanske handlar det om en dyrkan av Moder Jord eller kanske om den tidens kvinnoideal. En tjock kvinna ansågs förmodligen som en garanti för att barnen skulle få tillräckligt med bröstmjölk och näring.

Att Çatal Hüyük övergavs berodde antagligen på att odlingarna inte längre gav tillräckliga skördar.

Egendom och krig

När människorna blev bofasta kunde de börja samla egendom.

Ganska snart måste de också skydda sig mot plundrare. I Jeriko gjorde man det med hjälp av murar och vallgravar. I Çatal Hüyük byggde man i stället alla hus vägg mot vägg. En angripare utifrån hittade därför ingen väg in i staden.

Utgrävt kvarter i Çatal Hüyük. Eftersom gator saknades och husen låg tätt samlade fick man ta sig fram över taken och sedan, med hjälp av stegar, ta sig ner genom takluckor.

Varför byggde man murar?

1 Murar kan vara ett skydd i krig. Kan du komma på något annat skäl till varför man förr byggde murar kring städerna?

2 Varför bygger man inga murar kring städerna i dag?

3 Ta reda på några svenska städer som har eller har haft murar.

4 Några kända murar är Kinesiska muren och Hadrianus vall. Vad har dessa gemensamt?

5 Läs om Jeriko i Bibeln: Josua 6:e kapitlet i Gamla Testamentet.

40636224.s001_017.indd 9

07-03-06 14.02.24

10

FORNTIDEN

SVERIGE UNDER FORNTIDEN

Sverige hade varit täckt av is under en mycket lång tid. Till sist blev det dock varmare och isen började smälta bort. För cirka 13 000 år sedan dök den första biten av Sverige upp. När isen långsamt drog sig tillbaka mot norr följde först växterna och sedan djuren efter. I djurens spår kom människan.

De första jägarna

De första människorna i Sverige var jägare, och vildrenen var deras vanligaste byte. Vildrenen levde kvar i södra delen av Sverige ända till 1800-talet då den utrotades. Dagens tamren är inte släkt med vildrenen utan med renar som invandrade österifrån över Finland.

Så småningom följde en värmeperiod som varade i cirka 6 000 år. Stora, täta urskogar började breda ut sig i söder och många djur fick svårt att finna bete.

Människorna hade till en början både sommarboplatser och vinterboplatser. Vid vandringarna bar männen vapnen och kvinnorna husgeråden och det minsta barnet. Mer än ett litet barn kunde hon inte bära. Därför höll man förmodligen nere barnantalet så gott det gick. Säkerligen använde man sig också av barnamord.

När inlandsisen började smälta gick det ganska fort. Smältvattnet gjorde att havsytan steg. När isens tyngd försvann började också landområden resa sig ur havet.

40636224.s001_017.indd 10

07-03-06 14.02.26

11

FORNTIDEN

Ett behagligt liv?

Forskarna har uppskattat att fisk, växter och storvilt utgjorde en tredjedel vardera av födan. Människorna levde nog ett ganska gott liv. Förmodligen räckte det med 2–5 timmars arbete per dag för att få tag på maten.

Resten av tiden kunde ägnas åt annat. Männen blev 40–60 år och kvinnorna 35–50 år. Sjukdomar var sällsynta. Däremot led man ofta av förslitningsskador. För kvinnornas del berodde det säkert på att de ständigt bar omkring på barn. Skelettrester visar också ofta spår av kraftigt våld.

Det kan bero på strider om jaktmarkerna.

Norrland koloniseras

Norrland koloniserades av jägare från både söder och öster. Älgen var det viktigaste jaktdjuret. Med skidor kunde man nu ta sig fram på de snötäckta markerna. Under skidan hade man skinn vänt med håren bakåt.

På det viset slapp man få bakhalt.

Trattbägarfolket – de första bönderna

Jordbruket nådde Sverige för lite mer än 6 000 år sedan. Men det tog lång tid innan människorna blev jordbrukare på heltid. Till en början använde de sig mest av svedjebruk, d.v.s. de brände ner skogen och odlade direkt i askan. Efter några goda skördar brände man ny mark och flyttade så runt sina åkrar. Efter 20–30 år gick det på nytt att bränna och odla där man en gång startade. Säden användes mest till gröt som blandades med kött, fisk och grönsaker.

Eftersom bönderna inte längre flyttade omkring kunde de nu ha fler barn än tidigare. Dessa kunde också hjälpa till inom jordbruket.

De första bönderna har kommit att kallas trattbägarfolket efter formen på deras keramikkärl.

40636224.s001_017.indd 11

Svedjebruk har använts i tusentals år. I Sverige upphörde det först i början av 1900-talet.

(Detalj av oljemålning av Eero Järnefelt, Svedjebruk, 1893.)

07-03-06 14.02.26

Fördjupning & Metod del 1

HISTORIA

Historia Punkt SO består av: • Grundbok del 1 (A) • Fördjupning och metod del 1 (B) • Lärarhandledning del 1 (A+B) För grundskolans senare del.

HISTORIA fördjupning & metod DEL 1

Detta är första och fristående boken med fördjupning och metod i Historia punkt SO. Här finns många övningar som stimulerar elevernas inlärning. De ger eleven ramar och redskap som kan användas i olika sammanhang. Boken är lätt att använda och lockar till aktivitet och variation i undervisningen.

Erik Nilsson Hans Olofsson Rolf Uppström

Gleerups nya serie som inspirerar och visar på nya möjligheter att arbeta i SO.

40636224_Omslag.indd 1

ISBN 91-40-63622-4

07-02-01 12.45.19