Page 1

tv책 sidor av samma mynt?


TvĂĽ sidor av samma mynt? Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhĂśgskolorna

Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson (red.)

nordic academic press


Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga kräver förlagets särskilda tillstånd.

Nordic Academic Press Box 1206 221 05 Lund info@nordicacademicpress.com www.nordicacademicpress.com

© Nordic Academic Press och författarna 2010 Sättning: Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström, www.sbmolle.com Omslag: Per Idborg Omslagsbild: Elever på sommarkurs vid Östra Grevie folkhögskola 1927. Tryck: ScandBook, Falun 2010 ISBN 978-91-85509-55-3


Innehåll Förord

7

Introduktion Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson

9

1. Den rene højskole som ideal. Den urene som praksis Ove Korsgaard

19

2. Skolen for hele livet

37

Grundtvig, Trier, Bruun og Ullmann om det yrkesrettede i den folkelige dannelse

Pål Henning Bødtker Walstad

3. Vuxenutbildningens början i Schleswig–Holstein

Folkhögskolan Rendsburg (1842–1848) mot bakgrund av dansk-tysk politik

57

Christine Zeuner

4. Den svenska folkhögskolans yrkesinriktade utbildningar 1868–1940 Fay Lundh Nilsson

81

5. Naturvidenskabens rolle på de danske folkehøjskoler Hans Henrik Hjermitslev

111

6. Højskolen og landbolivsformen

139

Realkompetencer til det virkelige liv på højskolen i Rødding

Mette Eriksen Havsteen-Mikkelsen

7. Folkhögskolan som musikaliskt förmak Om musiklinjer, deras rykte och position

167

Erik Nylander

8. Den nordiska folkhögskolans globala medborgare Folkbildningspedagogik med internationella förtecken

191

Inger Landström

9. Folkbildningsforskningen och folkhögskolans yrkesutbildning 211 Anna Nørholm Lundin Om författarna

222


Förord Folkhögskolan är en fascinerande organisation som rymmer många motstridiga tendenser. Till dessa hör att skolformen har en tydlig nationell bakgrund men också en internationell inriktning, inte minst på det nordiska planet. Det första nordiska folkhögskolemötet hölls redan 1883, 1947 inrättades Nordiska folkhögskolan i Kungälv och 1956 upprättades det nordiska folkhögskolerådet. Den nordiska inriktningen i den här antologin bygger således på en långvarig tradition och vi har ytterligare velat understryka den nordiska dimensionen genom att publicera texter på danska, norska och svenska. Antologin har sin utgångspunkt i en annan motstridig tendens: folkhögskolan beskrivs ofta som en skolform där allmänbildning är det bärande inslaget, trots att en stor del av det faktiska utbudet bestått av yrkesinriktade kurser. Bidragen i antologin lyfter fram olika aspekter på denna yrkesinriktade utbildning, från idéhistoriska omtolkningar till analyser av utbildningens innehåll förr och nu. En tredje tendens är att så många olika organisationer och intressenter funnit att folkhögskolan är en lämplig organisationsform för dem. I den här antologin återspeglas det i att forskare från vitt skilda ämnesområden har samlats kring temat folkbildning eller ­yrkesinriktad utbildning. De olika perspektiven ger en samlad spänst i analyserna som knappast hade varit möjlig om de grundats på en enda akademisk disciplin. Antologin har blivit möjlig genom författarnas gemensamma in­ satser men därutöver har olika personers och organisationers stöd varit helt avgörande. Det svenska Vetenskapsrådet har finansierat projektet ”Yrkesutbildning i demokratins namn – folkhögskolans yrkesutbildningar 1868–2005”, vilket är kärnan och utgångspunkten för själva antologin. Anja Heikkinen organiserade en workshop i Åbo i juni 2009 där bland andra Ove Korsgaard, Christine Zeuner 7


två sidor av samma mynt?

och Anders Nilsson medverkade. De diskussioner som då fördes har varit viktiga för antologin, liksom efterföljande diskussioner med svenska deltagare vid Mimerkonferensen i Västerås i november 2009. De grundläggande texterna diskuterades vid ett intensivt seminarium i Grundtvig Centeret i Vartov mitt i Köpenhamn i mars 2010. Centrumledare Michael Schelde deltog i diskussionerna och såg till att seminariet fick ett generöst finansiellt stöd. Sedermera har Carl Cederblads stiftelse, Stockholms Arbetareinstitutsförening och Letterstedtska föreningen även bidragit till utgivningen. Vi är alla djupt tacksamma för intellektuellt, organisatoriskt och ekonomiskt stöd. Slutligen vill vi uttrycka både tack och beundran för den extra energi som vår förläggare Annika Olsson på Nordic Academic Press har tillfört i slutfasen. Fay Lundh Nilsson och Anders Nilsson

8


Introduktion Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson

Folkhögskolan har från början haft en dubbel uppgift. När de första skolorna grundades på 1840-talet stod politisk skolning i centrum, vilket mycket snart kom att utvidgas till fostran till medborgarskap. Denna uppgift har varit central i skolformens institutionella praktik alltsedan dess. Folkhögskolans tillkomst kan tydligt knytas till framväxten av en ekonomiskt och efter hand också politiskt allt starkare bondeklass. De norska bönderna hade ett avsevärt inflytande i stortinget redan från 1814 och i Danmark blev bönderna väl representerade i folketinget från 1849. Med 1866 års reform fick bönderna en stark ställning även i den svenska riksdagen. Troligen var utvecklingen på det lokala planet ännu viktigare; genom de kommunallagar som drevs igenom i Danmark och Norge 1837–41 och i Sverige 1862 fick bokstavligt talat tusentals bönder plats i beslutande församlingar på lokal nivå. Deras politiska engagemang skapade ett stort behov av kunskaper som gick utöver de som folkskolan kunde tillgodose. Till de starkaste argumenten för att starta de första folkhögskolorna hörde just behovet av att utbilda bönder i frågor som rörde stat och kommun. Den traditionen har fortsatt varit stark när olika folkrörelser har startat folkhögskolor. Arbetarrörelsens och nykterhetsrörelsens folkhögskolor har spelat en viktig roll i utvecklingen sedan början av nittonhundratalet. Detta gäller även de kristna folkhögskolorna, som har varit betydelsefulla i alla de nordiska länderna. Folkhögskolans betydelse för demokratins utveckling har varit ett av de viktigaste argumenten för offentliga beslutsfattare att ge ekonomiska bidrag till skolformen. Det var visserligen ett hett debattämne under hela artonhundratalet i vilken utsträckning folkhögskolorna kunde behålla sin självständiga ställning om de tog 9


två sidor av samma mynt?

emot offentliga bidrag men de danska folkhögskolorna hade tidigt möjlighet att söka statsbidrag och de svenska fick redan från början bidrag från landstingen. Det dröjde lite längre i Norge (1898) innan de norska folkhögskolorna fick stöd på liknande villkor som i Danmark och Sverige (Skovmand 1983). Principiell tveksamhet till offentligt ekonomiskt stöd, som dessutom var begränsat, medförde att elevavgifter för många folkhögskolor under lång tid var en viktig intäktskälla. Vid de första svenska folkhögskolorna var avgiften för den långa så kallade vinterkursen mellan 50 och 100 riksdaler i början av 1870-talet. Det låter kanske inte som ett stort belopp i dag men det var inte några triviala summor då. 1870 kostade exempelvis en ko knappt 50 riksdaler (Jörberg 1972). Det är förståeligt att de familjer som satsade så betydande belopp på sina barns utbildning också ville se att den innehöll praktiskt användbara delar. Detta förhållande kom sannolikt att påverka utvecklingen av folkhögskolans andra huvuduppgift: att förse medborgarna med praktiskt tillämpbara kunskaper.

Nya förutsättningar för jordbruket Redan när de första danska skolorna grundades fanns det förespråkare för att de också borde tillgodose lantbrukets kunskapskrav, men de kraven fick stå tillbaka i de programförklaringar som gavs. Verkligheten blev emellertid snabbt en annan och de flesta skolorna hade lantbrukskurser på programmet, om än i varierande omfattning. De första norska folkhögskolorna hade även de en inriktning som liknade den danska, där det ingick element av ”jordbeskrivelse og de praktiske fag som landmannen hade mest brug for” (Skovmand 1983, s. 24). Den tidiga svenska folkhögskolan hade emellertid redan från början många ämnen med stor betydelse för yrkesarbete inom jordbruket. Inledningsparagrafen i den första svenska folkhögskolestadgan angav att folkhögskolan förutom att meddela allmän och medborgerlig bildning också skulle ge praktisk undervisning för att öka elevernas duglighet för sitt levnadsyrke. Jordbruket var nämligen statt i kraftig omvandling. De institutionella förändringar som genomfördes (skiften, friköp och annat) skapade nya förutsättningar 10


introduktion

och den enskilde bonden tvingades att fatta beslut om verksamhetens inriktning och omfattning. Fram till slutet av 1870-talet var dessutom marknadsvillkoren för jordbruksprodukter generellt sett gynnsamma. En snabbt ökande befolkning i kombination med en viss inkomstökning medförde att den inhemska efterfrågan på livsmedel steg och från mitten av 1840-talet hade dessutom den köpstarka brittiska marknaden öppnats. De gynnsamma villkoren stimulerade till investeringar och nya metoder, vilket krävde kunskaper som inte alltid fanns i det traditionella jordbrukssamhället. Kunskapskraven ökade ytterligare när de nordiska ländernas jordbruk utsattes för internationell konkurrens från slutet av 1870-talet. Framgångsrika strategier för att stärka den egna konkurrensförmågan inbegrep rationalisering av befintlig produktion, omläggning till produktion av animalieprodukter och ökat ekonomiskt samarbete i form av producentkooperativ. Alla dessa strategier ökade kraven på praktisk och teoretisk utbildning för jordbrukarna, men deras utbildningsmöjligheter var begränsade. Mellan 1849 och 1859 grundades högre institut för forskning och akademisk undervisning inom jordbruksområdet runt om i de nordiska länderna och det fanns också lantbruksskolor som hade startats under 1830- och 1840-­talen. Men som en svensk parlamentarisk utredning konstaterade på 1880-talet så var undervisningen vid dessa riktad mot lantbrukskonsulenter och lantbruksforskare respektive arbetsledare inom lantbruket, men det fanns inga egentliga utbildningar riktade mot hemmansägare och småbrukare (Rydå 1981). Utredningskommittén föreslog, och riksdagen godkände 1887, statsbidrag till den relativt nya lantmannaskolan, som genom sin nära koppling till folkhögskolorna riktade sig till just dessa grupper. Lantmannaskolorna utgjorde länge en integrerad del av de svenska folkhögskolorna och fram till 1912 var genomgången ettårig kurs på folkhögskola ett krav för tillträde till lantmannaskolan. Dessutom fanns ett brett spektrum yrkesinriktade kurser vid de svenska folkhögskolorna som hade det gemensamt att de i allt väsentligt vände sig till ungdomar från den agrara sektorn. På motsvarande sätt fanns det lantbruksundervisning vid de danska folkhögskolorna redan från 1840-talet och något senare startade även en omfattande kursverksamhet för landsbygdens hantverkare. 11

9789185509553  

två sidor av samma mynt? nordic academic press Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson (red.) Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordisk...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you