Page 1

nära cancer

Råd och recept vid cancersjukdom

Marie Esbjörnsson och Ylva Orrevall


Den här boken vill vi tillägna Maries mamma Marianne Bradford och Ylvas pappa Lars-Erik Orrevall.

© 2006 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-498-1 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Ewa Lewitas Fotografi: Petter Stahre Första upplagan, tredje tryckningen PrePress: WikingTryck AB, Malmö 2015 Tryck: Print Best, Estland 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 www.gothiafortbildning.se


Förord V

i som har skrivit den här kokboken är legitimerade dietister som i många år har arbetat med patienter med cancersjukdom. Vi har i ett

forskningsprojekt intervjuat 700 personer med cancersjukdom och frågat vilken mat de föredrar och väljer när det är svårt att äta. Med utgångspunkt från deras svar har vi sammanställt recepten i den här kokboken. Vi delar också med oss av de erfarenheter vi har fått under årens lopp i våra möten med patienter och anhöriga. Vi hoppas att boken kan vara till inspiration och vägledning för den som är cancersjuk. Vi hoppas också att den ska vara till stöd och hjälp för anhöriga och vänner.

Vi är medlemmar i föreningen Dietister inom onkologi (DIO).

Gruppen har en webbplats som framför allt riktar sig till dietister och vårdpersonal. Adressen är www.dio-nutrition.se. Det är många som på olika sätt har bidragit till den här kokboken. Vi vill först och främst tacka alla de patienter som deltog i forskningsprojektet. Vi vill också tacka patienter och anhöriga vars erfarenheter vi fått ta del av under årens lopp i vårt arbete på det som numera är Karolinska Universitetssjukhuset. Vi vill också rikta ett speciellt tack till Britt-Marie Bernhardson, Tomas Bjurenstam, Mats Esbjörnsson, Ulla Kronqvist, Lars-Erik Orrevall, Lisa Sand och Katarina Wikman för värdefulla synpunkter. Slutligen ett stort tack till Fresenius Kabi AB som har gjort det möjligt att trycka om boken. Marie Esbjörnsson och Ylva Orrevall Stockholm juni 2015

Förord | Råd och recept vid cancersjukdom

3


Innehåll Råd vid cancersjukdom

4

Motverka viktnedgång

7

Energirik mat • Energirik mat och anhörig

8 9

Proteinrik mat

9

Vitamin- och mineralrik mat

9

Mjuk och lättuggad mat

10

Drycker

10

Mat på sjukhus • Mat i väntrummet

11 11

När det inte räcker med vanlig mat • Näringsdrycker (kosttillägg) • Berikningspreparat • Sondmat • Näringsdropp

12 12 12 12 13

6

Bra att känna till • Smak- och luktförändringar • Illamående • Muntorrhet • Diarré • Förstoppning • Gaser i magen • Matförgiftning • Trötthet • Oro

14 14 15 15 15 16 16 17 17 18

Några tips i vardagen • Hjälp med matlagning • Många små mål • Att välja mat • Laga mat • Vid matbordet • Efter måltiden • Motion

18 18 18 18 19 19 20 20

Hjälp med matinköp eller matlådor från kommunen

20

Recept vid cancersjukdom

22

Mjölkprodukter

23

Kryddor, lök och vitlök

23

Matfett och olja

23

Redningar

24

Råd och recept vid cancersjukdom | Innehåll


Buljong och fonder

24

Fiskrätter

52

Portionsstorlek

24

Pastarätter

56

Kalla rätter

24

Grönsaksrätter

59

Mjuk och lättuggad mat

24

Sallader

61

Genvägar

25

Smårätter och röror

66

När det är som svårast att äta

25

Smörgåsar, snittar och pizza

74

Soppor

26

Pannkakor och plättar

79

Äggrätter

32

Gröt

81

Potatisrätter

34

Välling

84

Korvrätter

41

Puddingar

85

Köttfärsrätter

42

Efterrätter

87

Kötträtter

45

Smoothies

96

Kycklingrätter

49

Drycker

98

Register

100

Förslag på mjuk och lättuggad mat 101 Förslag på kall mat

103

Förslag på mat med sälta

105

Förslag på mat när det är som svårast att äta

106

Receptregister

107

Kontakt- och patientföreningar

110

Innehåll | Råd och recept vid cancersjukdom

5


Råd vid cancersjukdom 6

Den här boken är skriven för dig som har cancer och behöver äta energirik mat för att få ork och kraft samt för att motverka viktnedgång. Vår förhoppning är att den också ska vara till stöd och vägledning för anhöriga och vänner.

Råd och recept vid cancersjukdom | Råd vid cancersjukdom


A

tt äta näringsrik mat är viktigt för alla. Men maten har så många fler funktioner

Kom ihåg!

än att vi ska få näring i oss. En stor del av vårt sociala liv kretsar kring mat. Vi

Många cancersjuka kan fortsätta att äta precis som vanligt och har inga ätsvårigheter eller svårigheter att hålla vikten. Då passar inte råden och recepten i den här kokboken.

umgås genom att äta mat tillsammans och måltiderna kan vara de stunder på dagen då familjen samlas. Restaurangbesök eller att äta god mat som turist kan vara något att drömma om och att minnas länge efteråt. Även om vardagsmatlagningen ibland kan vara stressig och man gärna tillagar något kvickt och enkelt så har många helgmatlagningen som ett glädjefullt fritidsintresse. De flesta av årets högtider förknippas

med att vi lagar och äter viss sorts mat. Varje år ges det ut mängder av nya kokböcker, det finns många mattidningar och på tv visas olika sorters matprogram. Så mat är en stor del av våra liv. När man är långvarigt sjuk är det extra viktigt att maten är energi- och näringsrik. Det finns ingen mat som botar cancer men maten är viktig för att man ska må så bra som möjligt, stärka kroppen och ha ork. Näringsrik mat gör också att man får mer kraft både i vardagen och för att klara av eventuella behandlingar som operationer, strålbehandling och cytostatika (cellgifter). Men när man är sjuk är det inte alltid som aptiten är den bästa. Det är något som många med cancersjukdom fått erfara. Maten kanske smakar annorlunda och inte lika gott längre. Många upplever också att mättnaden kommer snabbt. När man inte kan njuta av maten kan både matlagning och måltider bli ett nödvändigt ont. Det kan vara en svår upplevelse för den som är sjuk, men även för familj och vänner runt omkring. Man vet hur viktigt det är att äta när

Vi vill ge förslag på

man är sjuk och samtidigt har det som är roligt och trevligt runt mat försvunnit. Svå-

■ maträtter som passar även om aptiten är liten

righeterna med maten och ätandet som man som cancersjuk upplever kan ha många orsaker. Det kan bero på cancern i sig men också vissa cancerbehandlingar och mediciner kan ge besvär, till exempel illamående, kräkningar, smakförändringar, muntorrhet och förstoppning.

■ hur maten kan berikas så att även en liten portion ger mycket energi ■ hur man kan anpassa maten för olika behov ■ nya rätter att prova.

Motverka viktnedgång Om man under en längre tid har svårt att äta och därigenom svårt att täcka sitt energibehov så minskar vikten. I vårt samhälle ses viktnedgång ofta som något positivt. Många kämpar ständigt med att försöka gå ner i vikt. Massmedia förser oss dagligen med tips på dieter som ska hjälpa oss att hålla oss smala. Om man är långvarigt sjuk kan situationen bli den motsatta. Man går ner i vikt fast man inte vill och trots att det vid sjukdom oftast inte är önskvärt.

Råd vid cancersjukdom | Råd och recept vid cancersjukdom

7


Dietisten kan ge ytterligare råd Råden i den här boken är generella. Om man har speciella problem bör man kontakta en dietist som kan ge individuella rekommendationer. Detta gäller också om man behöver näringsdrycker, sondmat eller näringsdropp. För att få kontakt med dietist behövs oftast remiss från behandlande läkare. Om man inte lagar maten själv är det bra om den som lagar maten hemma kan vara med vid dietistbesöket.

Snabb viktnedgång innebär nämligen att viktiga depåer av näringsämnen i kroppen försvinner och man blir extra mottaglig för infektioner. Snabb viktnedgång leder inte bara till att fettet i kroppen minskar utan också till att värdefull muskelmassa förloras. Det gör att ofrivillig viktnedgång också leder till försämrad ork och styrka. Snabb viktnedgång i samband med cancersjukdom bör därför alltid tas på allvar även om man tycker att man är överviktig. Speciellt viktigt är detta i samband med cancerbehandlingar som kirurgiska ingrepp, cytostatika och strålbehandling, som ju i sig innebär påfrestningar för kroppen. Om man som cancersjuk har minskat i vikt är det inte alltid säkert att man kan återta de förlorade kilona även om man äter energirikt, så som vi föreslår i den här kokboken. De råd vi ger hjälper till att hindra eller bromsa ytterligare viktnedgång.

Energirik mat Diabetes Om man har en cancersjukdom, har gått ner vikt och samtidigt har diabetes är det viktigt att man får individuellt anpassade matråd av en dietist. De generella råd som ges om mat vid diabetes passar oftast inte.

När aptiten är dålig finns det risk att man får i sig för lite mat och näring och vikten minskar. För att motverka detta behöver maten vara extra energirik och fördelas på flera små mål över dagen. Fett och socker är de mest koncentrerade energikällorna. Det innebär att även en liten mängd av feta eller söta livsmedel ger mycket energi. I vårt samhälle är övervikt vanligt och många behöver vara försiktiga med feta och söta produkter. I affärerna hittar man därför många produkter som är fettsnåla och lättsockrade, så kallade lätt-, light- och nyckelhålsprodukter. Sådana produkter bör man

8

Feta livsmedel ger mycket energi

inte välja i första hand om man ofrivilligt minskar i vikt. I stället bör man leta efter

Feta mejeriprodukter som standardmjölk, grädde, gräddfil, crème fraiche, ost och smör samt margarin, flytande margarin, olja, majonnäs, kokos, kokosmjölk, avokado, oliver, nötter, mandel, ägg och feta köttprodukter som bacon, korv och leverpastej är energirika livsmedel.

och på olika sätt försöka använda dessa i sin matlagning. Alltså göra tvärtemot de råd

produkter som innehåller koncentrerad energi, det vill säga feta och söta livsmedel, som vi ska följa om vi vill hålla oss smala. Det kan kännas konstigt och fel att börja äta det som man tidigare uppfattat som onyttig mat, men nu är det mycket energi som kroppen behöver. Matens energiinnehåll mäts i kalorier. När man handlar mat kan man titta på förpackningen och se hur många kalorier som varan innehåller, det står uttryckt i kilokalorier och förkortas ”kcal”. Finns det fler produkter av samma typ bör man välja den med högst antal kalorier.

Råd och recept vid cancersjukdom | Råd vid cancersjukdom


Energirik mat och anhörig Vi hör ibland att anhöriga är bekymrade över att den energirika maten inte passar hela familjen. Det kan ju vara så att någon i familjen kämpar mot övervikt, har diabetes eller höga kolesterolvärden som gör att de vill äta mager mat. Det går då inte att undvika att man i vissa fall måste köpa och tillaga olika sorters mat. När man lagar mat kan

Söta livsmedel ger mycket energi Mat som innehåller socker, honung och sirap ger mycket energi. Även fruktjuice, russin och annan torkad frukt är energirika livsmedel.

man försöka dela upp maten i två kärl mot slutet av matlagningen och då tillsätta de energirika livsmedlen. Vissa saker som en smör- eller margarinklick och dressing kan man tillsätta direkt på tallriken.

Proteinrik mat Kroppen behöver proteiner för att bygga, reparera och behålla musklerna och för en rad andra viktiga funktioner. För att proteinet ska kunna användas till musklerna behöver man förse kroppen med tillräckligt med energi. I annat fall används proteinerna som energi. Försök därför att välja mat som är både energi- och proteinrik. Kött innehåller mycket protein. Vår erfarenhet är att många som har dålig aptit har svårt att äta helt kött, framför allt hela bitar av stekt eller grillat kött. Det är ofta lättare att äta köttfärsrätter eller välkokt kött i små bitar som i köttgrytor. Om man inte vill eller har svårt att äta kött så kan man välja annan proteinrik mat som fiskrätter, äggrätter eller vegetariska rätter som innehåller bönor, linser, tofu eller quorn (se faktatext). Det kan också gå lättare att äta kycklingkött än kött från gris och nöt.

Vitamin- och mineralrik mat Vitaminer och mineraler är viktiga för kroppen på många sätt, bland annat för blodet, skelettet och för att stärka immunförsvaret. De flesta av oss får tillräckligt med vitaminer och mineraler genom den mat vi äter, men äter man små portioner och ensidigt under en längre tid bör man komplettera maten med ett multivitamin- och mineraltillskott.

Dessa livsmedel ger mycket protein Kött, kyckling, fisk, ägg, mjölk och mjölkprodukter som yoghurt, fil, crème fraiche, keso, ost, torkade bönor, linser, tofu, quorn. Tofu är en slags bönmassa gjord på sojabönor. Den har en neutral och mild smak och är len i konsistensen. Det finns också rökt och marinerad tofu att köpa. Tofu kan tillagas på en mängd sätt. Enkelt är att steka skivad tofu i olja eller smör. Tärnad tofu kan användas i grytor eller soppor. Quorn är en vegetarisk produkt som har en neutral smak. Konsistensen liknar kycklingkött. Den finns att köpas som bitar, färs, filéer, panerade bitar men också som djupfrysta enportionsrätter.

Det kan man köpa på apoteket. Man bör vara försiktig med stora doser av enstaka vitaminer och mineraler och alltid rådgöra med sin läkare för att undvika eventuella negativa effekter.

Råd vid cancersjukdom | Råd och recept vid cancersjukdom

9


Soppor Vi har valt att göra de flesta sopprecepten för fyra till sex portioner eftersom det är lika lätt att laga en större mängd soppa. Smaken på soppan blir dessutom bättre när man kokar i större mängd. Om det blir soppa över kan man frysa in den. Soppor med grädde eller crème fraiche är energirikare än klara buljongsoppor. Men ibland kan klara soppor vara lättare att äta. Då kan man servera soppan med ett energirikt tillbehör.

Redd buljong • 2 PORTIONER ½ liter vatten 1 grönsaks- eller kalvbuljongtärning eller kalvfond

Koka upp vattnet i en kastrull, tillsätt buljongtärningen. Dra kastrullen från plattan. Blanda grädden med äggulan och vispa i blandningen i buljongen. Den redda buljongen får inte koka upp igen. När ägget är tillsatt bör buljongen serveras direkt och kan inte förvaras eller frysas.

1–2 äggulor

26

1–2 msk vispgrädde (40 %)

Genväg Ta Campbells Consommé (färdig buljong på burk) och blanda med lika delar vatten. Hetta upp buljongen, får inte koka. Dra den från plattan. Vispa ihop grädde och äggula och tillsätt buljongen. Ett annat alternativ är misosoppa, som är en japansk buljongsoppa. Misosoppa finns i välsorterade livsmedelsaffärer. Servera gärna soppan med tofutärningar.

Serveringstips Servera med gratinerad ostsmörgås, champinjonsnittar (s. 76) eller kex med ost.

Råd och recept vid cancersjukdom | Soppor


Tomatsoppa • 4 PORTIONER Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i det flytande matfettet i en kastrull. Strö över vetemjöl och rör om. Tillsätt tomater, vatten, buljongtärningar och smulad basilika. Koka under lock i cirka 5 minuter. Smaka av soppan med salt, peppar och eventuellt lite tomatpuré. Tillsätt grädde eller crème fraiche. Om man vill ha en helt slät soppa kan man utesluta löken.

Genväg Det finns färdig tomatsoppa på burk eller i kyldisk att köpa. Späd burksoppan enligt anvisningarna på burken, men byt ut vattnet mot mjölk och ha gärna även i lite grädde eller crème fraiche. Smaksätt med färsk eller torkad basilika.

1 gul lök 2 msk flytande matfett 2 msk vetemjöl 1 förpackning (500 g) passerade tomater 5 dl vatten 2 vegetariska buljongtärningar eller grönsaksfond 1 tsk basilika salt, peppar

Serveringstips

(1–2 msk tomatpuré)

Servera gärna soppan med vitlökskrutonger (s. 61). Det passar också bra att servera kokta makaroner eller risoni i soppan.

2 dl crème fraiche eller vispgrädde (34–40 %)

Gazpacho • 2 PORTIONER Gazpachon, som härstammar från Andalusien, är en stark och kryddig tomatsoppa som

½ grön paprika

ska serveras kall.

½ gurka

Skär paprika och gurka i små bitar men spara lite av gurkan till serveringen. Mixa soppan till en slät massa. Tillsätt grönsaksröran och olivoljan till tomatsoppan, späd eventuellt med lite grönsaksbuljong. Smaksätt med citron, tabasco och salt.

½ sats tomatsoppa, enligt recept ovan, men utan kryddor, grädde eller crème fraiche 1 msk olivolja 1 tsk pressad citron

Genväg

½ pressad vitlöksklyfta

Ersätt tomatsoppan med en färdig tomatsoppa på burk 300 g. Ta halva burken och späd med 1 1/2 dl grönsaksbuljong. Tillsätt olivolja. Smaksätt med citron, vitlök och tabasco.

1 droppe tabasco

Serveringstips Servera gazpachon kall med hackad gurka och vitlökskrutonger (s. 61).

Soppor | Råd och recept vid cancersjukdom

27


62 Om man är känslig för matdofter kan kalla rätter vara ett bra alternativ. Skinka med potatissallad (s. 39), Brittas tonfiskpaté med gräddfilssås (s. 70), grekisk sallad (s. 64), avokado med skagenröra (s. 68).

Råd och recept vid cancersjukdom | Sallader


63

Sallader | R책d och recept vid cancersjukdom


Pastasallad med skaldjur • 2 PORTIONER 2 portioner skruvmakaroner 10 minitomater, t.ex. körsbärstomater ½ gurka 2 msk finklippt dill 2 msk finklippt gräslök 50 g räkor, skalade 50 g kräftstjärtar i lake, kylvara 80 g sockerärter

Koka makaroner ”al dente”, dvs. lagom mjuka med lite tuggmotstånd, i lättsaltat vatten enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av vattnet. Koka upp sockerärterna i lättsaltat vatten. Skär sockerärter i strimlor och blanda ner dem tillsammans med delade tomater och tärnad gurka. Tillsätt räkor, kräftstjärtar, dill och gräslök. Blanda samman en fransk dressing (s. 65) och häll den över makaronerna.

Serveringstips Servera med varma vitlöksbaguetter.

Tonfisksallad • 2 PORTIONER 4 potatisar 1 ägg 50 g djupfrysta haricots verts 3 tomater ½ gurka ½ rödlök ½ salladshuvud 1 burk (cirka 200 g) tonfisk i vatten eller i olja

64

Skala, koka och skiva potatisen. Koka ägget i 8 minuter, skala och dela det i klyftor. Koka upp haricots verts i några minuter och häll av vattnet. Skiva tomater, gurka och rödlök. Skölj och finfördela salladen på ett stort fat. Fördela tonfisk, den skivade potatisen, haricots verts, tomater, gurka och rödlök och sist äggklyftorna på salladen. Blanda en balsamvinägrett (s. 65) och häll över salladen.

Serveringstips Servera salladen med rostat bröd och en god ost.

Grekisk sallad • 2 PORTIONER 50 g sockerärter 3 tomater ½ gurka ½ rödlök ½ salladshuvud 100 g fetaost i tärningar 10 svarta oliver

Råd och recept vid cancersjukdom | Sallader

Koka upp sockerärterna i lätt saltat vatten. Skiva tomater, gurka och rödlök. Skölj och lägg upp salladen på ett stort fat. Fördela fetaost, tomater, gurka, sockerärter, oliver och rödlök över salladen. Blanda en fransk dressing (se s. 65) och häll över salladen.

Serveringstips Servera med smör och rostat bröd.


Ris- och kycklingsallad • 2 PORTIONER Sätt ugnen på 225°. Tina kycklingfilén om den är fryst. Lägg kycklingfilén i en smord ugnsform och stek i ugnen i 15 minuter. Skär kycklingfilén i strimlor. Koka riset enligt anvisningar på paketet. Koka upp grönsaksblandningen och häll av vattnet. Blanda ris, kyckling och grönsaksblandning. Salta och peppra.

Serveringstips Servera med en rhode islandsås (nedan) och färsk baguette.

1 färsk eller djupfryst kycklingfilé (cirka 100 g) ½ msk flytande matfett 2 dl långkornigt ris 1 dl djupfryst grönsaksblandning med ärter, majs och paprika salt, peppar

Dressingar Dressingar är energirika, så snåla inte på mängden. Det enklaste är att blanda dressingarna i en burk eller flaska med lock. Skaka samman ingredienserna. Förvara färdig dressing i kyl. Vill man inte göra sin egen dressing finns det ett stort utbud att välja på i handeln. FRANSK DRESSING 1½ msk majsolja 1½ msk olivolja 1msk vinäger, vit eller röd 1 tsk fransk senap 1 vitlöksklyfta salt, peppar

PROVENCALSK DRESSING 2 msk kapris 2 tsk fransk senap 1 msk honung 4 msk vatten 2 msk olivolja svartpeppar

CITRONDRESSING 1 dl olivolja ½ tsk finrivet citronskal 1 msk flytande honung salt, peppar saft av en citron

RHODE ISLANDSÅS 1 dl crème fraiche (34%) ½ dl majonnäs 2 msk chilisås (ketchuptyp) 1 tsk tomatpure 1 krm paprikapulver

BALSAMVINÄGRETT 1 dl olivolja 3 msk balsamvinäger 1 liten finhackad vitlöksklyfta 1 tsk fransk senap I tsk socker salt, svartpeppar

GRÄSLÖKSDRESSING 2 dl crème fraiche (34 %) 1 msk olja 1 tsk vinäger salt, svartpeppar 2 krm socker 3 msk finklippt gräslök

65

Sallader | Råd och recept vid cancersjukdom


Matmuffins med skinka och ost • 6 SMÅ MUFFINS 2,5 dl vetemjöl

Dessa matmuffins är godast att äta nygräddade och passar inte att frysas.

3/4 dl havregryn 1 1/2 tsk bakpulver 1 krm salt 1 ägg 1 1/2 dl standardmjölk 75 g smör/margarin eller 3/4 dl flytande matfett 4 skivor kokt eller rökt smörgåsskinka (cirka 30 g) 1/2 dl tärnad ost

Sätt ugnen på 175°. Blanda vetemjöl, havregryn, bakpulver och salt i en bunke och ställ den åt sidan. Smält matfettet. Vispa äggen ordentligt och blanda med det smälta matfettet. Häll ner äggblandningen. Rör om. Tillsätt hackad skinka och tärnad ost. Rör om så att ingredienserna precis blandas. Häll smeten i små muffinsformar av papper. Grädda i 20–25 minuter i mitten av ugnen.

Serveringstips Dessa matmuffins kan serveras till en tallrik soppa. De passar också bra till en kopp te.

Ansjovissnittar • 2 PORTIONER / 4 SNITTAR 1/2 gul lök ½ burk ansjovisfiléer (cirka 60g) 1 msk hackad dill ½ dl vispgrädde (40 %) 2 skivor formbröd

Sätt ugnen på 225°. Hacka löken fint. Låt lök, ansjovis med lite spad, dill och vispgrädde koka ihop i en kastrull några minuter. Fördela blandningen på brödet. Lägg på en tomatskiva och sen en skiva ost. Lägg brödskivorna på en plåt med bakplåtspapper och gratinera mitt i ugnen i cirka 8 minuter. Ta ut och skär brödet på diagonalen.

1 skivad tomat 4 skivor ost

76

Champinjonsnittar • 2 PORTIONER / 4 SNITTAR 2 msk finhackad gul lök ½ vitlöksklyfta 1 msk flytande matfett 1 liten burk skivade champinjoner ½ dl vispgrädde (40 %) salt, peppar, paprikapulver 2 skivor vitt formbröd 4 skivor ost

Sätt ugnen på 225°. Fräs lök och pressad vitlök i flytande matfett i en kastrull. Låt champinjonerna rinna av. Bryn champinjonerna med löken en kort stund. Tillsätt vispgrädde och kryddor. Låt det hela koka ihop. Fördela på brödskivorna. Täck med ostskivor. Lägg brödskivorna på en plåt med bakplåtspapper och gratinera mitt i ugnen i cirka 8 minuter. Ta ut och skär brödet på diagonalen.

Genväg Färdig champinjonstuvning på burk finns att köpa.

Råd och recept vid cancersjukdom | Smörgåsar, snittar och pizza


Ibland är det lättare att äta något litet i stället för en lunch eller middag. Här är några förslag: Kycklingsatay med jordnötssås (s. 51), bakad potatis (s. 38) med skagenröra (s. 68), äggröra på rostat bröd (s. 33) matmuffins med skinka och ost (s. 76), pannkakor med ishavsrom, gräddfil och hackad rödlök (s. 79), pitabröd med rostbiff (s. 75).

Skinksnittar • 2 PORTIONER / 4 SNITTAR Sätt ugnen på 225°. Finhacka skinkan och blanda med chilisås, senap och vispgrädde. Fördela på brödet och täck med ostskivorna. Lägg brödskivorna på en plåt med bakplåtspapper och gratinera mitt i ugnen cirka 8 minuter. Ta ut och skär brödet på diagonalen.

4 skivor kokt eller rökt skinka (cirka 30 g) 2 tsk chilisås 2 tsk fransk senap 2 skivor vitt formbröd 1 msk vispgrädde (40 %)

Tips

4 skivor ost

Om man har svårt att äta kanterna på brödet kan dessa skäras bort innan fyllningen läggs på.

Smörgåsar, snittar och pizza | Råd och recept vid cancersjukdom

77


Tomatsoppa • 2 PORTIONER 1 gul lök 2 msk flytande matfett 2 msk vetemjöl 1 förpackning (500 g) passerade tomater 5 dl vatten 2 vegetariska buljongtärningar eller grönsaksfond 1 tsk basilika

Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i det flytande matfettet i en kastrull. Strö över vetemjöl och rör om. Tillsätt tomater, vatten, buljongtärningar och smulad basilika. Koka under lock i cirka 5 minuter. Smaka av soppan med salt, peppar och eventuellt lite tomatpuré. Tillsätt grädde eller crème fraiche. Om man vill ha en helt slät soppa kan man utesluta löken.

Genväg Det finns färdig tomatsoppa på burk eller i kyldisk att köpa. Späd burksoppan enligt anvisningarna på burken, men byt ut vattnet mot mjölk och ha gärna även i lite grädde eller crème fraiche. Smaksätt med färsk eller torkad basilika.

salt, peppar (1–2 msk tomatpuré) 2 dl crème fraiche eller vispgrädde (34–40 %)

Serveringstips Servera gärna soppan med vitlökskrutonger (s.XX). Det passar också bra att servera kokta makaroner eller risoni i soppan.

Gazpacho • 2 PORTIONER ½ grön paprika ½ gurka ½ sats tomatsoppa, enligt recept ovan, men utan kryddor, grädde eller crème fraiche

90

1 msk olivolja

Gazpachon, som härstammar från Andalusien, är en stark och kryddig tomatsoppa som ska serveras kall. Skär paprika och gurka i små bitar men spara lite av gurkan till serveringen. Mixa soppan till en slät massa. Tillsätt grönsaksröran och olivoljan till tomatsoppan, späd eventuellt med lite grönsaksbuljong. Smaksätt med citron, tabasco och salt.

1 tsk pressad citron ½ pressad vitlöksklyfta 1 droppe tabasco

Genväg Ersätt tomatsoppan med en färdig tomatsoppa på burk 300 g. Ta halva burken och späd med 1 1/2 dl grönsaksbuljong. Tillsätt olivolja. Smaksätt med citron, vitlök och tabasco.

Serveringstips Servera gazpachon kall med hackad gurka och vitlökskrutonger (s. XX).

Råd och recept vid cancersjukdom | Efterrätter


Tomatsoppa • 2 PORTIONER

En efterrätt kan smaka bra efter maten och ger ett värdefullt energitillskott. Enkel fruktsallad (s. 88), strutar med lingongrädde (s. 89) panna cotta (s. 92), färska jordgubbar med vispgrädde, katrinplommonsufflé med choklad och hallon (s. 93).

Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i det flytande matfettet i en kastrull. Strö över vetemjöl och rör om. Tillsätt tomater, vatten, buljongtärningar och smulad basilika. Koka under lock i cirka 5 minuter. Smaka av soppan med salt, peppar och eventuellt lite tomatpuré. Tillsätt grädde eller crème fraiche. Om man vill ha en helt slät soppa kan man utesluta löken.

1 gul lök 2 msk flytande matfett 2 msk vetemjöl 1 förpackning (500 g) passerade tomater 5 dl vatten

Genväg Det finns färdig tomatsoppa på burk eller i kyldisk att köpa. Späd burksoppan enligt anvisningarna på burken, men byt ut vattnet mot mjölk och ha gärna även i lite grädde eller crème fraiche. Smaksätt med färsk eller torkad basilika.

2 vegetariska buljongtärningar eller grönsaksfond 1 tsk basilika salt, peppar

Serveringstips

(1–2 msk tomatpuré)

Servera gärna soppan med vitlökskrutonger (s.XX). Det passar också bra att servera kokta makaroner eller risoni i soppan.

2 dl crème fraiche eller vispgrädde (34–40 %)

Gazpacho • 2 PORTIONER Gazpachon, som härstammar från Andalusien, är en stark och kryddig tomatsoppa som ska serveras kall. Skär paprika och gurka i små bitar men spara lite av gurkan till serveringen. Mixa soppan till en slät massa. Tillsätt grönsaksröran och olivoljan till tomatsoppan, späd eventuellt med lite grönsaksbuljong. Smaksätt med citron, tabasco och salt.

½ grön paprika ½ gurka ½ sats tomatsoppa, enligt recept ovan, men utan kryddor, grädde eller crème fraiche 1 msk olivolja 1 tsk pressad citron

Genväg

½ pressad vitlöksklyfta

Ersätt tomatsoppan med en färdig tomatsoppa på burk 300 g. Ta halva burken och späd med 1 1/2 dl grönsaksbuljong. Tillsätt olivolja. Smaksätt med citron, vitlök och tabasco.

1 droppe tabasco

Serveringstips Servera gazpachon kall med hackad gurka och vitlökskrutonger (s. XX).

Efterrätter | Råd och recept vid cancersjukdom

91


Råd och recept vid cancersjukdom vänder sig till patienter

och anhöriga vid cancersjukdom. I bokens första del ges råd vid olika besvär som illamående, tugg- och sväljproblem, och lukt- och smakförändringar. Den andra delen består av energirika recept; mat för att få kraft och för att motverka viktnedgång.

Råd och recept vid cancersjukdom ger förslag på

• maträtter som passar även om aptiten är liten • hur maten kan berikas så att även en liten portion ger mycket energi • hur man kan anpassa maten för olika behov • nya rätter att pröva. Boken är skriven av Marie Esbjörnsson, leg. dietist och Ylva Orrevall, leg. dietist och med.dr. Båda har lång erfarenhet av patienter med cancersjukdom.

ISBN 978-91-7205-498-1

9

789172 054981

Profile for Smakprov Media AB

9789172054981  

9789172054981  

Profile for smakprov