9789171261953

Ortnamn i Stockholms sk채rg책rd

Ortnamn i Stockholms skärgård har utsetts till Skärgårdsstiftelsens Vänbok 2011

Detta är en något förkortad version av Nils-Gustaf Stahres bok som utkom 1986 på AWE/Geber.

© Bokförlaget Max Ström 2011 © Text Anders Stahre © Foto Jeppe Wikström Redaktör Elisabet Sahlin Formgivning Patric Leo Original Amelie Stenbeck-Ramel Repro Linjepunkt, Falun Tryck Graphicom, Verona, Italien 2011 ISBN 978-91-7126-195-3

www.maxstrom.se

Ortnamn i Stockholms skärgård

NILS-GUSTAF STAHRE BILDER AV J E P P E W I K S T R Ö M

Till Ulla

Innehåll Förord 7 Inledning 9 Namnbyten 19 Socknar 35 Fjärdar 59 Sund 77 Vikar 97 Öar 109 Fiske 131 Jakt 157 Åker och äng 181 Husdjur 195 Växtlighet 215 Om olyckor till sjöss 227 Folklig övertro 255 Vårdkasar 259 Register 273 Bildkällor 303

Förord Östersjöns skärgårdar är ett unikt landskap vars motsvarighet inte finns någon annanstans i världen. Enbart i Stockholms skärgård finns över 24 000 öar, kobbar och skär som alla är unika. Och samtliga har ett namn, ofta kopplat till öns karaktär. Namnen är ofta en levande länk till historien, en antydan från svunna tider om fiske, jakt, odlingar, sjöfart och olyckor. Vissa namn berättar om naturen och växtligheten medan andra beskriver öns utseende.

För oss skärgårdsälskare kan namn på öar, vikar och fjärdar väcka känslor och framkalla minnen av starka naturupplevelser, härliga seglatser eller spännande möten. Namnet på en ö kan få dig att komma ihåg den vackra sommardagen då du åt smultron från ett grässtrå eller drack en kopp kaffe i solen medan måsarna väsnades. Skärgården är en källa till inspiration, energi och fantasi, vilket vi även kan avläsa i de spännande namn vi hittar i vår övärld. Skärgården väcker intresse och engagemang på många sätt. Det gör även namn på öar och orter.

Nils-Gustaf Stahre var en av giganterna inom ortnamnsforskningen.

Hans kunskap om namnen i skärgården har nog aldrig överträffats, vare sig förr eller senare. Därför är det med glädje och stolthet som Skärgårdsstiftelsen kan medverka till denna nyutgåva av hans klassiska och djuplodande skärgårdsskildring. Det är min förhoppning att denna bok ska kunna fungera både som läsupplevelse, referensverk och som en nyckel till fördjupad kunskap om vår fantastiska skärgård.

Lena Nyberg VD, Skärgårdsstiftelsen

7

8

Inledning Söderarms­skär­ gården söderifrån, med Långskär i mitten av bilden.

Med Stockholms skärgård avser jag i den här boken den övärld som sträcker sig från Arholma i norr till Landsort i söder. Det är också så man vanligtvis avgränsar Stockholms skärgård. I det allmänna språkbruket låter man dock ibland Stockholms skärgård vara liktydigt med Stockholms läns skärgård, det vill säga det kustområde och den övärld som i norr begränsas av Märket och Singö och i sydväst av Svärdsfjärden och Himmerfjärden. Stockholms skärgård måste i första hand betraktas såsom ett skriftspråkligt uttryck, ett litterärt namn. För den bofasta skärgårdsbefolkningen liksom för fritidsfolket är Skärgården den naturliga benämningen. Om den yttersta kobben i denna övärld skrev Sven Barthel i boken Skärgård: ”Och jag vill sätta fötterna på Ytterberget i Svenska Björn, inte därför att det är mycket att se, det är bara släta berget, men därför att det är det östligaste stycke berg man kan stå torrskodd på i Stockholms skärgård.” Svenska Björn, vars genuina namn är Storyttern eller Storkobben, ligger nordost om Svenska Sten­ arna, längst österut i Blidö socken.

I olika sammanhang förekommer en indelning av skärgårdslandskapet i tre områden: Med den norra skärgården avser man då vanligtvis den del som ligger norr om linjen Ljusterö–Svartlögafjärden. Till den södra skärgården räknas den del som ligger söder om Nämdöfjärden. Det är nog oftast på det sättet, att namnet Stockholms skärgård i första hand förknippas med den mellersta skärgården. Det är snarast den delen av skärgården som Bernt Friberg har i tankarna, när han i boken Längs en skärgårdstrad ställer frågan ”Var börjar Stockholms skärgård?” Han fortsätter: ”Frågan har ställts många gånger. Och den har fått många olika svar beroende främst på var de svarande själva bor i skärgården. Den, som vistas mest i skärgårdsområdet söder om Baggensfjärden, anser kanske att Stockholms skärgård börjar utanför Skurusundet och Baggensstäket. Och har man hamnat någonstans strax utanför Vaxholm ligger det nära till hands att hävda, att Vaxholmssunden är porten ut till den riktiga skärgården.

Medan den som bor utanför Lindalssundet påstår med stor bestämdhet, att den riktiga skärgården börjar först vid Lindalens fyr. Och så vidare. Ju 9

längre ut i ö-världen man bor, desto längre bort från staden anser man att skärgården börjar.” För Bernt Friberg själv är svaret givet: ”Stockholms skärgård börjar i Stockholm! Skärgårdens innersta vik är Strömmen och dess innersta ö Skeppsholmen.”

Upplandsdelen av Stockholms skärgård utgjorde i äldre tid en del av Roden. Det äldsta belägget för detta namn uppträder i kung Birger Magnus­sons stadfästelsebrev av Upplandslagen 1296. Denna skulle gälla såsom gemensam lag för de tre gamla folklanden Fjädrundaland, Tiunda­ land och Attundaland, men samma lag skulle enligt stadfästelsebrevet även gälla för alla som ”byggiæ j nyrræ roþin” [bo i norra Roden]. Frågan om namnets etymologi och primära betydelse har varit omstridd. Jag kan här inte gå in på detta problem och inte heller på de problem, som står i samband med frågan om Rodens äldsta territoriella omfattning.

I arbetet Norra Roden konstaterar man sammanfattningsvis, att ”Roden under 1300-, 1400- och 1500-talen avser kustsocknarna från Frötuna och Länna till Älvkarleby (under 1300-talet möjligen även ett par socknar i Gästrikland) [– – –]. Mot 1400-talets slut och under 1500-talet blir det ett allmännare begrepp, det uppländska kustområdet.” År 1493 uppträder det äldsta kända belägget för namnet Roslagen. År 1511 talas om all Rodzlagen och 1526 om alt rodtzlaghen. Det senare belägget förekommer i Gustav Vasas registratur. I skrivelser från kungens kansli används ibland Roden, ibland Roslagen. De båda namnen tycks avse samma område, men begreppet Roslagen ”får under 1500-talets sista hälft och under 1600-talet en vid innebörd, och stora delar av de innanför och söder om Roden liggande häraderna kommer då att räknas dit”.

För nutidens svenskar i gemen torde Roslagen vara ett ganska oprecist begrepp. I Svensk uppslagsbok sägs att Roslagen är ”numera benämning på den till Stockholms län hörande delen av Upplands fastlandskust jämte öarna utanför densamma. Mera sällan begränsas begreppet till området s. om Väddö och Häverö.” Denna definition torde inte helt motsvara den uppfattning, som råder bland skärgårdsbor inom till exempel Värmdö skeppslag.

Olika uppfattningar har rått om den rent språkliga tolkningen av ordet Roslagen, men med all säkerhet bör namnet uppfattas på samma sätt som man enligt min mening bör uppfatta Bergslagen: Roslagen är det område inom vilket Rodens lag gällde och Bergslagen det område inom vilket bergets lag gällde. Ordet lag ’lex’ var i fornsvenskan ett pluralt ord.

Till Roden har bildats olika inbyggarbeteckningar. I Karlskrönikan (från omkring 1450) förekommer ordet rodskarlar (roodzkarla). Det finns även 10

belägg från 1440-talet. Det kan förtjäna nämnas, att fågelnamnet roskarl (Arenaria interpres) inte är identiskt med detta inbyggarnamn. Hellquist (Svensk etymologisk ordbok) uppger, att namnet syftar på ”fågelns av rostrött, vitt o. svart brokiga utseende (jfr sv. dial. rosig, blommig, brokig) säkerl. med skämtsam ansl. till ä.nsv. roskarl, rospigg, fsv. roþskarl”.

En annan, sporadiskt uppträdande inbyggarbeteckning har varit rodsman; i Olaus Petris En swensk Cröneka talas sålunda om rodzmännena.

Den inbyggarbeteckning med anknytning till Roden och Roslagen, som slår ut de övriga, blir som bekant rospiggar, som anses återgå på ett icke belagt fsv. ro þsbyggiar ’de som bor i Roden’. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) anför för singularis rospigg(e) belägg från 1600 rospik och 1663 rospigg. Ordet rospigg(e) och pigge förekommer också såsom benämning på den så kallade roslagsskutan.

Nu är skärgårdsbo det vanliga ordet för att beteckna den bofasta befolkningen i skärgården. Ordet är enligt SAOB belagt första gången 1776. En äldre motsvarighet är skärbo, som förekommer från och med 1590. Det vanliga ordet för den manliga skärgårdsbon är emellertid från och med äldre fornsvensk tid och in på 1900-talet skärkarl, äldre fornsvenska skæria karl.

Ordet skärgård finns inte belagt i den äldre fornsvenskan. När det i Upplandslagen och Södermannalagen talas om skärgården används i stället ordet skär i pluralis (i skærium ’i skärgården’). I ett brev från 1490, som finns avskrivet i Stockholms tänkebok för detta år, talas det om ett skepp som gick på grund i ”Stocholms sker j Elznabben”. Gustav Vasa talar 1550 om ”Stocholms skäär”. Om man så vill kan man i detta uttryck se en motsvarighet till namnet Stockholms skärgård. Motsvarigheten till uttrycket Stockholms skär möter flerstädes i den yngre fornsvenskan: Nyköpings skär, Stegeholms skär, Ålands skär, Finlands skär ; vidare svenska skären och finska skären.

Först omkring 1550-talets början blir ordet skärgård vanligt. Det så vitt bekant äldsta belägget förekommer i Karlskrönikan, författad på 1450talet; ordet skrivs där skærgarden. Förekomsten av ordet i denna källa tycks vara rent tillfällig. Vanligtvis uppträder i krönikan ordet skær i betydelsen ’skärgård’. Ordets form är också anmärkningsvärd. Den normala formen under första årtiondena av 1500-talet är skäriegarder, skäriegarden och skäre­ garder, skäregarden.

I ordet skärgård har senare leden, gård, sin ursprungliga betydelse ’stängsel’, ’inhägnad’. Innebörden av ordet skärgård har varit föremål för diskussioner, men det är uppenbart att ordet ursprungligen har avsett en rad av skär, som avgränsar kusten från öppet vatten. År 1773 gav 11

Pehr Adrian Gadd följande belysande uppgift om ordet: ”Skärgård kallas de månge landtuddar, utskär, öar, holmar och klippor, som ligga bredewid hwarandra och betäcka hafsstränderne emot hafsbandet”.

Skärgårdslandskapet utgör delar av följande kommuner inom Stockholms län: Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö, Nacka, Lidingö, Stockholm, Tyresö, Haninge och Nynäshamn. De socknar som helt eller delvis ingår eller har ingått i Stockholms skärgård är norrifrån räknat Björkö-Arholma, Vätö, Rådmansö, Frötuna, Länna, Blidö, Ljusterö, Öster­åker, Roslags-Kulla, Östra Ryd, Nacka, Lidingö, Bo, Djurö, Gustavs­berg, Ingarö, Möja, Värmdö, Dalarö, Nämdö, Ornö, Muskö, Utö, Tyresö, Västerhaninge, Österhaninge, Ösmo och Torö.

Vid lokaliseringen av de ortnamn som jag behandlar använder jag i första hand sockennamnen, eftersom Ortnamnsarkivets i Uppsala samlingar är ordnade länsvis, häradsvis och skeppslagsvis och sockenvis.

I litteraturen möter i hög grad skiftande uppgifter om antalet delar i den helhet som Stockholms skärgård utgör. I Svensk uppslagsbok, andra upplagan talas det sålunda om ”omkring 7 000 öar och skär”, medan geografen Bertil Hedenstierna i sin avhandling Stockholms skärgård (1949) talar om ”drygt 24 000 öar och skär”. I boken Stockholms skärgård från A till Ö uppges, att det finns ”drygt 24 000 öar, holmar och skär” i Stockholms läns skärgård. I Vägvisare till skärgården i Stockholms län möter uppgiften ”30 000 öar, holmar och skär.” Att uppskattningar går så här vitt isär beror givetvis på att man definierat det som skall räknas på olika sätt.

När är till exempel ett grund tillräckligt högt för att kunna kallas ett skär?

Själv avstår jag från att ha någon bestämd uppfattning om antalet delar av helheten.

Ekonomiska kartan i skala 1:10 000 liksom de moderna sjökorten är rika på namn, men de ger ändå en mycket ofullständig bild av skärgårdens bestånd av ortnamn. Det måste med nödvändighet bli så; kartförfattarna måste ju sovra i det väldiga material som står till buds. Man vågar nog säga, att det inte finns någon enda liten kobbe eller något grund som inte har – eller har haft – sitt namn, även om det ibland kan vara känt bara av några få ortsbor. Om man därtill betänker, att de flesta åkrar och ängar, vikar och uddar och sund har – eller har haft – sina namn, så inser man lätt att skärgårdens namnskatt är ofantlig. Mycket av denna namnskatt är ännu levande men mycket har försvunnit, fallit i glömska.

Förklaringen till detta är givetvis den strukturomvandling som har skett i skärgården under 1900-talet. Skärgårdsbefolkningen har tunnats ut. Näringsförhållandena har ändrats. Nu odlas inte längre varje odlingsbar bit.

12

”Charta öfver Stockholms skärgård.

Förfärdigad Ao 1714.”

(Kopierad av F W Hoppe 1740).

Nu går man inte längre med lien över varje liten gräsbevuxen kjusa. Nu lägger man inte längre nät eller kassar i varenda vik eller krok. Allt detta gör att man inte längre behöver namn på de här platserna. De gamla ängs-, åker- och viknamnen faller i glömska. På samma sätt är det med namnen på kobbar och skär och grund och bränningar. Det är inte längre lika många som förr, som för sitt levebröd är beroende av namnen för att kunna finna sig tillrätta i skärgårdshavet. En indirekt uppgift om hur viktiga namnen har varit – och ännu är – lämnar det faktum, att mer än en holme i skärgården heter just Namnlösen. Det finns en sådan holme intill Ytterö i Södra Stavsudda i Möja socken. Den har hetat så i varje fall sedan 1862. Överraskande lite av detta namnmaterial har fått en vetenskaplig behandling. Den etablerade ortnamnsforskningen har, om man undantar sockennamnen, endast mera i förbigående ägnat sitt intresse åt vissa speciella namn och namnproblem.

Av förklarliga skäl är det naturnamnen och i någon mån ägonamnen som står i centrum för intresset i min framställning. Det innebär givetvis inte att skärgårdens bebyggelsenamn, namnen på byar och gårdar, enligt min mening skulle sakna intresse, men de visar i stort sett samma bildningsmönster som bebyggelsenamnen på fastlandsdelarna av Uppland och Sörmland. Vi möter också ute på de större öarna namn på -by, -sta, -inge och så vidare. Det är i första hand i naturnamnen, namnen på fjärdar, vikar, sund, uddar, kobbar och grund liksom i namnen på åker och äng, som man kan finna en återspegling av skärgårdsbons liv och gärning, hans sätt att se och uppleva sin omgivning. Det är i naturnamnen som vi kan möta spåren efter sjöfarare från gammal och sen tid.

Mycket lite av mängden av naturnamn finns belagt i medeltida källor.

Det är för övrigt inte något unikt för skärgården.

En trots sina språkliga brister viktig medeltida källa är en text som ingår i den handskrift som kallas Kung Valdemars jordebok. I denna handskrift finns det två så kallade seglingsbeskrivningar. Den ena beskriver sjövägen från Ribe i Danmark till Akka i Palestina. Den andra namnger ett antal platser utefter sjövägen från Utlängan i söder till Arholma i norr och vidare österut över Åland in i Finska viken och till Reval. Denna beskrivning går under olika namn i litteraturen såsom ”Seglingsbeskrivningen i kung Valdemars jordebok”, ”Det danska itinerariet” och vanligtvis ”Navigatio ex Dania (per Mare Balticum ad Estoniam)”. Jag citerar denna källa såsom ”Navigatio ex Dania”. Seglingsbeskrivningen liksom innehållet i övrigt i handskriften är en avskrift. Man räknar med att handskriften 14

Ön Namnlösen, väster om Ytterö vid Södra Stavsudda.

15

har kommit till omkring 1300. Olika uppfattningar råder om dateringen av originalet till seglingsbeskrivningen; man har sagt dels att den kommit till omkring 1200-talets mitt, dels att originalet har varit obetydligt äldre än avskriften. Ur språklig synpunkt är seglingsbeskrivningen av växlande värde. Den uppvisar en blandning av korrekta och förvrängda namnformer. Ivar Modéer har i uppsatsen Något om namnformerna i seglings­ beskrivningen i Kung Valdemars jordebok kritiskt granskat delar av materialet.

Beskrivningen omnämner 44 namn från Stockholms skärgård. De allra flesta kan identifieras.

Jag avstår från att i sin helhet redovisa det källmaterial som jag har utnyttjat. Jag inskränker mig till att nämna de allra viktigaste källorna. Min framställning bygger i första hand på den stora samling av ortnamnsuppteckningar från skärgårdssocknarna som finns i Ortnamnsarkivet i Uppsala. Särskilt viktiga är de uppteckningar som under 1930-talet gjordes av Erland Rosell och av John Westin och Gösta Lundberg. Själv har jag, företrädesvis under 1940- och 1950-talet, gjort en del uppteckningar, i första

16

Möjaskärgården.

Detalj ur Carl Gripenhielms konceptkarta från 1691. Kartan är västorienterad.

hand från Möjatrakten. En annan viktig källa är det kartmaterial som tillhör länets lantmäterikontor och Lantmäteriverkets arkiv; vidare de samlingar av äldre sjökartor som nu finns i Krigsarkivet och i Sjökarteverkets arkiv. Jag vill här särskilt framhålla den ur namnsynpunkt mycket viktiga konceptkarta, som blev resultatet av Carl Gripenhielms skärgårdskartering på 1690-talet; den har signum SjA IX: 1b och dateras 1691; den förvaras nu i Krigsarkivet. En lättillgänglig och utmärkt presentation av denna karta finns numera i Sven Barthels bok Svenska Lillö. En annan viktig källa är de kartblad som kom till under de sjömätningar, som utfördes i skärgården under tiden 1805–30. Den ur ortnamnssynpunkt pålitligaste kartan över skärgården bland de moderna kartverken är den nya Ekonomiska kartan i skala 1:10 000. Varje kartblad har granskats av experterna i Ortnamnsarkivet i Uppsala under jämförelse med uppteckningarna av ortsbefolkningens namnformer. Självfallet har namnen på kartan fått en normaliserad form. Kartbladen har såsom signum en kombination av ortnamn, bokstäver och siffror, till exempel 10 J Värmdö 2 c Mörtö.

17

18

Namnbyten Fjäderholmarna med Lidingö i bak­ grunden. Öarna har haft en lång rad namn genom åren.

I sin bok Svenska Lillö kommer Sven Barthel in på frågan om namnbyten.

Han skriver: ”Äldre kartor är en intressant, stundom intrigerande lektyr.

När och varför har omdöpningar skett? Hur ofta har kartritarna hört fel?

Hur ofta har kopisterna läst fel i sina förlagor? Hur ofta har det hänt att folk från skilda öar har lämnat skilda uppgifter? Hur ofta har skärgårdsborna själva döpt om sina skär?” Detta är ett intressant frågekomplex, som jag här kan belysa endast i all korthet, i första hand genom exempel hämtade från en inventering av det namnbestånd som har varit knutet till de fyra holmar, som bildar den välkända ögruppen Fjäderholmarna i sydligaste delen av Lilla Värtan.

En genomgång av skriftliga källor, företrädesvis kartor från 1600-talet till 1970-talet, kombinerad med en granskning av uppgifter från 1930talet till våra dagar, lämnade av folk med lokalkännedom, visar att det är en förbluffande rik uppsättning av namn – inte mindre än 25 stycken – knutna till de fyra holmarna. Ögruppens namn skrevs 1661 Fierholmarna men på kartor från 1670 och 1691 Fiederholma och Fiederholmarna och 1811 Fjäderholmarne. Att namnet ursprungligen inte har något att göra med ordet fjäder framgår av ett belägg från 1381, som sannolikt avser nuvarande Ängsholmen, den västra av holmarna. Den omtalas detta år såsom Wæstra Fyertholman, det vill säga Västra Fjärdholmen. Det är en typ av ortnamn som är vanlig i skärgården. Ombildningen av ett fornsvenskt Fjærdh- till Fjäderhar skett via ett Fjär-, som har identifierats med en under äldre nysvensk tid förekommande reducerad form av ordet (fågel)fjäder, därefter har förleden i namnet ”uppsnyggats” till Fjäder-. I norra Mysingen ligger två holmar som heter Östra och Västra Fjäderholmen (Fiederholmarna 1716). Med hänsyn till läget kan man misstänka, att det även här är fråga om ursprungliga Fjärdholmar.

I början av 1800-talet gjorde man ett medvetet försök att döpa om Fjäder­holmarna. Den dåvarande ägaren ville ersätta detta namn med Lilla Britanien och lät upprätta en karta över ”Fjäderholmarne eller LillaBritanien”. Tre av holmarna skulle då få namnen England, Skottland och 19

Irland. Förslaget till omdöpning vann ingen framgång hos myndigheterna, men namnen har delvis levt vidare till våra dagar.

Inte så långt ifrån Fjäderholmarna möter vi exempel på att ett medvetet namnbyte har sanktionerats av en statlig myndighet. Det gäller Östra och Västra Granholmen, som ligger i farleden där Askrike-, Högarns- och Långholmsfjärdarna möts. Ännu vid mitten av 1800-talet kallas holmarna Norra och Södra Långholmen, men i beskrivningen till en lantmäterikarta från 1873 talas det om ”Frälselägenheten Granholmen, förr Norra Långholmen kallad”. Den östra holmen omtalades fortfarande såsom Södra Långholmen, men det tidigare Långholmssundet mellan holmarna heter 1873 Granholmssundet. Tio år senare får också den östra holmen nytt namn.

I beskrivningen till Ekonomiska kartan meddelas, att ”genom k.kom.kollegii utslag af 1883 är medgifvet, att denna lägenhet må nämnas Östra Granholmen”. Det är ägarna, bröderna Erik och Carl Fredrik Granholm, som har gett anledning till namnbytet. De nya namnen har ju i detta fall blivit bestående, men namnbytet har haft till följd, att det i och för sig okomplicerade fjärdnamnet Långholmsfjärden nu kan verka dunkelt till sin innebörd, eftersom det inte existerar någon ”Långholme” i fjärden.

20

Granholmen och Edlunda (tidigare Östra- och Västra Granholmen) med Tynningö i bak­ grunden.

Vi återvänder till Fjäderholmarna. Det vanligaste namnet på den södra holmen torde nu vara Fjäderholmen eller Stora Fjäderholmen, men den har också kallats Restaurangholmen, upptecknat 1943. Här låg en gång Grand Restaurant Bellevue, en efterträdare till den berömda skärgårdskrogen.

Enligt 1811 års namnbytesförslag skulle holmen kallas England. Enligt en uppteckning 1943 förekom detta namn stundom vid sidan av (Stora) Fjäderholmen och Restaurangholmen. Som jag nyss nämnde torde belägget Wæstra Fyertholman från 1381 avse den nordvästra holmen. På kartan från 1811 över ”Fjäderholmarne eller Lilla-Britanien” fick den namnet Skott­ land. Detta namn, som förekommer på kartor från 1940- och 50-talet, upptecknades 1943 såsom alternativt namn på holmen. Det vanligaste namnet är nu Ängsholmen, upptecknat 1932, 1935, 1943, 1973. Namnet kan ha kommit till omkring 1810. I beskrivningen till kartan från 1811 omtalas nämligen att ”Skottland, eller den Wästra Holmen är något Bergbunden, hvarå förledit år genom Dahlkarar blifvit upbrutne 1 Tunnland 12 11/16 Kappland till bördig Äng”. År 1943 upptecknades ytterligare två namn på den här holmen, nämligen Sotarholmen och Karantänsholmen. Från och med mitten av 1800-talet använde Stockholms stad holmen såsom avstjälpningsplats för latrin. Man rengjorde latrintunnorna med hjälp av kolstybb och detta skall ha gett anledning till namnet Sotarholmen. År 1892 anlades en ”desinfektionsanstalt för hamnen” på holmen, vilket gav upphov till namnet Karantänsholmen. Ännu kring sekelskiftet var den östra udden av Ängsholmen en fri­ liggande liten holme. Den kallas vanligtvis Lillholmen. Enligt ortnamns­upp­ teckningar 1943 användes då stundom namnet Irland i stället för Lillholmen.

Av de återstående två holmarna är den minsta också den yngsta. Den har uppstått genom att man under de första åren på 1910-talet tippade sprängsten där. Intill slutet av 1930-talet bodde det i en liten stuga på holmen en man som kallades Rövarn. Efter honom fick holmen namnet Rövarns holme.

Det finns uppgifter om att holmen också skall ha kallats Gröna Jägaren, men det beror sannolikt på en förväxling med grann­holmen.

Den fjärde holmen blev inte utsatt för något omdöpningsförsök 1811.

Den kallades då Gröna Jägaren. På en karta från 1846 får den heta Gröna Jägar’n el. Libertas. År 1897 uppträder namnet Libertus. Vid början av 1900-talet dyker ett nytt namn upp, nämligen Kruthusholmen. Det finns på holmen ett av grov sten byggt magasin som kallas Kruthuset. På kartor från 1910-, 20-, 30- och 40-talet förekommer omväxlande namnen Libertas och Libertus. På nya Ekonomiska kartan står dubbelnamnet Libertas el.

Gröna Jägaren. Vid ortnamnsuppteckningar på 1930- och 40-talet uppteck21

nades tre namnformer: Libertas, Libertus och Lilla Bertas holme. Numera före­faller Libertus vara den vanligaste namnformen, sannolikt beroende på att den fyr som nu står på holmen har fått detta namn. Namnet Lilla Bertas holme är med all säkerhet en folketymologisk ombildning av Libertas.

Holmens äldsta kända namn, Gröna Jägaren, är säkerligen ett grundstötningsnamn; en sjömätningskarta från 1912 visar, att det finns vrak kring holmen. Gröna Jägaren är känt såsom fartygsnamn i äldre tid. Det finns säkra belägg för att även Libertas förekom såsom fartygsnamn under 1700och 1800-talet. Den rimligaste förklaringen till de två namnen är sålunda två grund­­stötningar.

De här exemplen illustrerar några olika typer av namnbyten. Det kan vara ett ägarbyte som ger anledning till ett nytt namn (Lilla Britanien och Granholmarna); vidare kan en förändrad funktion leda till ett namnskifte (Restaurangholmen, Sotarholmen, Karantänsholmen). Inte långt från Fjäderholmarna ligger Skeppsholmen, som lämnar ett tydligt exempel på den senare typen av namnförändringar. Ön omtalas första gången i ett diplom från 1432, enligt vilket hövitsmannen på Stockholms slott Hans Kröpelin av Klara kloster arrenderar på livstid Djurgårdsön. Denna sägs ligga ”østan mest Waghensønne”, det vill säga närmast öster om Waghensøn, vilket motsvarar nuvarande Skeppsholmen. År 1438 skrevs namnet Wanxøø. I namnet ingår säkerligen det fornsvenska ordet vanger, motsvarande nusvenskt vång, som betydde ’fält’, ’mark’, ’inhägnade ägor’, ’gärde’, ’hage’.

Olaus Petri omtalade ön såsom Vångs öön och så kallades den ännu på 1590-talet, men från omkring början av 1600-talet omtalas den såsom Lustholmen. Anledningen till namnbytet var att det byggdes ett kungligt lusthus på ön. När man på 1640-talet flyttade över flottans anläggningar från nuvarande Blasieholmen, som då kallades Skeppsholmen, till Lustholmen följde namnet med och ön kom att kallas först Nya Skeppsholmen och sedan Skepps­holmen.

Namnbytet Gröna Jägaren till Libertas visar hur en enstaka händelse kan föranleda ett namnbyte. En liknande händelse ligger sannolikt bakom namnet Brännvinskobben (Brännvinsklubben 1853) i Svenska Lillö. På Gripenhielms konceptkarta 1691 hette kobben Blykubben. En del sprit lär ha bärgats vid ett haveri.

I vissa fall kan man iaktta, att det är en holmes läge som har gett anledning till ett namnbyte. Så är fallet med Röko (namnet uttalas med tonvikt på o). Det är en liten kobbe i norra delen av Kanholmsfjärden. Den har ett ur sjöfartens synpunkt centralt läge och är numera försedd med ett sjömärke. Väster om Röko går farleden in mot Stockholm och öster om den 22

går den gamla och viktiga Husaröleden. På Gripenhielms konceptkarta 1691 kallas kobben för Guhlkubben. Så heter den också på en karta från 1739. Under senare delen av 1700-talet uppträder dubbelnamnet Röda Koen el.r Guldkubben. På ett kartblad från 1806 kallas kobben endast Röa Kon och på af Klints karta över Stockholms skärgård 1811 Röda Kon. Det äldre namnet representerar en vanlig typ av skärgårdsnamn. I samma socken, Möja, förekommer namnen Gula grundet, Gulgrundet, Gulgrunden, Gulkobben, Gulkobbarna, Gulkullen och Gulklinten. Det är i första hand gula lavar som gett berggrunden en gul färgton och motiverat namnen.

I södra delen av Mysingen mellan Nåttarö och Yxlö ligger en annan Röko. Den omnämns i holländaren Lucas Waghenaers seglingsbeskrivning 1584–85 såsom Roen Koen; på tillhörande kartblad skrivs namnet Roo koe. Johan Månsson kallar den i sin Een Siö-Book 1644 den ”rödhe Kon, hwilket är een rödh Klippa”. Den fyr som nu står på kobben kallas Östra Röko. Sydväst om Örudden på Torö ligger ytterligare en Röko. I Gustaf af Klints Beskrifning om kusterne vid Östersjön samt Finska viken (1815) beskrivs den som ”en kal röd klippa, kallad Rödko”. Även där står det nu en fyr, kallad Västra Röko. Längre norrut, centralt belägen i Svärdsfjärden väster om sydspetsen på Lisö, återfinns ännu en kobbe med namnet Röko.

Dessa ”Röda kor” är inte de enda. Sålunda ligger det till exempel en liten kobbe väster om Tålingen i Gräsö socken som heter Rödkon. I Ålands och Nylands skärgårdar finns det sju olika grund som kallas Röda kon eller Rö­ kon. Även dessa ligger vid gamla viktiga farleder.

I äldre tid förekom ordet ko såsom senare led i fartygsnamn. Från 1500-talet känner man sådana namn som Buntekon, Klosterkon, Lybska Kon och Svarta Kon. Även Röda Kon förekom såsom fartygsnamn. År 1564 erövrades ett fartyg med detta namn från danskarna. Med all sannolikhet är det spridda önamnet Röko (Röda kon) ursprungligen ett fartygsnamn.

Ett fartyg med detta namn har vid någon tidpunkt grundstött på någon av de platser, som nu bär samma namn. Det har varit vad man brukar kalla ett grundstötningsnamn, som sedan har blivit ett slags modenamn, som spritt sig utefter kusterna och knutits till små kobbar och grund med ett karakteristiskt läge i farleder. Det bör ha varit sjöfarare som svarat för namngivningen. En sådan typ av uppkallelsenamn är väl känd. Som jag tidigare nämnde består ett par av de ”Röda korna” i skärgården av en rödaktig bergart, men Röko i Kanholmsfjärden visar att berggrundens färg inte är avgörande för uppkallelsen. Denna kobbe har inte någon påfallande röd ton. Möjligen har namnbytet i detta fall underlättats av att det väster om Röko ligger en liten kobbe som heter Vita märren. Den hette 23

så ännu vid den tidpunkt då Röko enligt kartorna bar sitt äldre namn Gulkobben. Vi vet inte var den första ”Röda kon” låg, men vi kan vara säkra på att det inte var kobben i Kanholmsfjärden.

Det finns mer än ett exempel på att ett namn förändras eller byts ut mot ett annat, därför att man uppfattar det såsom oanständigt, opassande. Arslet förekommer inte sällan såsom namn på dyiga vikar. Det finns en sådan på Betsdelen i Möja socken. Den kallas nu för Arslet, men en gammal Möjabo berättade för mig på 1940-talet om en karl som ”var så fin av sig” att han inte ville använda namnet Arslet utan i stället kallade viken för Rövgnedet.

Denna lindrigt uppsnyggade och onekligen märkliga variant förekommer också på en skifteskarta över området från 1829–35. En åker i Norra Stavsudda kallas på en karta 1752 Pipbiten. Det genuina namnet är Piten.

Strävan efter att få ett namn med begripligt innehåll kan också ge upphov till namnbyte eller större eller mindre förändringar. Så kan man till exempel uppfatta utbytet av Dävensö mot Västerö och ombildningen av Libertas till Lilla Bertas holme liksom förändringen av ett ursprungligt Skör­ tunnan till Sjötunnan.

En om man så vill rent mekanisk form av namnbyten uppstår genom att kopister läser fel i sina förlagor och skapar nya namn, som lever vidare på kartor och sjökort och någon gång också kan bli ”levande” namn.

Ett exempel från Möja kan få belysa detta. Sydudden på den ö som ortsbefolkningen kallar ”Ängsdeln” och ”Betsdeln” heter Kassmarsgrunden (uttalas Kassmarsgrùnna). På ett kartblad från den stora skärgårdskarteringen i början av 1800-talet har detta namn skrivits på följande sätt: Kass Mass Grun­ den. En kopist har missuppfattat skrivningen och utelämnat den första stavelsen. Vidare har han uppfattat en liten krok ovanför a i Mass som en å-släng och läst ordet som Mås och skrivit namnet Måsgrunden. På senare kartor har det kommit att bli namnet på de små kobbarna intill udden.

Lindalssundet är namnet på en av skärgårdens mest trafikerade leder. Den går från södra delen av Trälhavet österut. Namnet representerar ytterligare en typ av namnbyte: Ett välkänt namn i omgivningen leder till ombildning av ett existerande namn. Namnet Lindalssundet, som är sekundärt till bebyggelsenamnet Lindalen på Värmdölandets nordostspets vid sundets östra utlopp, har ersatt ett äldre namn på sundet, vilket var Sparrholmssundet. Så kallas sundet på kartor från 1600- och 1700-talet. Det är Sparrholmen (1758) vid sundets västra inlopp som har gett anledning till det namnet. Att sundet kom att kallas Lindalssundet beror säkerligen på att Lindalen blev en av de mera kända skärgårdskrogarna; den hade ju också ett mycket förnämligt läge.

24

Lindalssundet med Värmdölandet till höger.

Oftast är det inte möjligt att nu se någon anledning till ett namnbyte.

Så är fallet med ett par namnbyten i Möja socken. Där ligger intill varandra tre öar, som av ortsbefolkningen och på kartor och sjökort kallas Storö, Bockö och Hemö. De två senare är nu sammanvuxna. Under det att Bockö har burit samma namn i varje fall sedan 1607, har Storö och Hemö tidigare haft andra namn. Storö omtalas 1607 såsom Biörnö. År 1691 uppges namnet vara Biörnöhn eller Storöhn och 1806 Bergbo Stor-Ön. Förleden Bergbo har motiverats av att ön hörde till Bergs by, vidare av att det fanns en annan Storö (1607), som låg i Långviks skärgård i samma socken. På en skifteskarta från 1835 har ön sitt nuvarande namn Storö(n). Hemö kallas 1607 Gisleskär och 1618 Gilsterön och 1691 Gilströhn. År 1806 hade ön fått sitt nuvarande namn. Samtidigt som denna ö fick sitt nya namn, ändrades namnet på grannholmen i väster. Den hade i varje fall sedan 1630-talet kallats Junsholmen men har 1806 sitt nuvarande namn som är Hemholmen.

Det ursprungliga namnet kan innehålla namnet Jöns. I Långvik på Möja finns en åker som kallas Junsäng och vars namn 1776 skrevs Jöns-Äng.

25

Det finns gott om exempel på att olika namn på en och samma lokal är i levande bruk vid sidan av varandra. Ett sådant mycket känt exempel lämnar den holme som ligger vid östra inloppet till Lindalssundet. Den heter Mansören (”Mansörn”) och så har den hetat i varje fall sedan slutet av 1600-talet. Under 1900-talet har holmen även gått och går ännu under namnen Glas-Kalle, Glas-Kalles holme och Glas-Kalles ö. Holmen har ägts och bebyggts av fabrikören John Carlsson (1870–1935), kallad Glas-Kalle, en på sin tid mycket känd och framgångsrik seglare.

När det förekommer alternativa namn, är det vanligtvis på det sättet, att ortsborna använder ett namn, medan den icke bofasta befolkningen, de som färdas i skärgården, använder ett annat namn. Se s. 263 om Väddö Kasberget som av bönderna enligt uppgift 1712 kallades Saxsteensberget, medan ”Siöfålket” kallade det Swijnhustaket och s. 79 beträffande det eventuella namnparet Halvkakan-Litla Sue þiu þ. För den icke bofasta befolkningen blir det kartans och sjökortets namn som man använder. I det här sammanhanget erinrar jag om att man måste räkna med möjligheten att sjökortens namn – framför allt när det gäller namn på grund – kan vara vad man kan kalla sjömätningsnamn, det vill säga namn som sjömätarna hit-

26

Mansören med Glas-Kalles grav­ monument i mitten av bilden.

tat på utan kontakt med ortsbefolkningen. Det är mycket svårt att avgöra, vilka namn som skall räknas som rena sjömätningsnamn.

Här följer några exempel på skillnader mellan ortsbefolkningens och kartans och sjökortets namnbruk: Nordost om Äggekobb i Björkskärsfjärden ligger en bränning som på sjökortet kallas Kvisslan, medan Möjabornas namn på bränningen är Sundbergsgrynna. Öster om Tvikobb i Björkskärsfjärden ligger en annan bränning, som på sjökortet har fått namnet Stram, under det att ortsborna kallar den för Tvikobbssten. Den tidigare nämnda stora ö öster om Möja, som av Möjaborna kallas Betsdeln (den västra delen av ön) och Ängsdeln (den östra delen) heter på kartor och sjökort och i litteraturen Lökaö(n). Öns äldsta kända namn är Stövelön (Stöffleönn 1607, Stöfflöön 1630–40, Löka Stöfwel Öhn 1691, Löka Stö­f­vel Öhn 1806). Detta namn är med all säkerhet sekundärt till ett äldre namn på nuvarande Norrviken. Viken kan ha hetat Stöveln eller Stövelviken eller dylikt. Jag skrev 1952 om denna vik, att dess ”likhet med en stövel bör i äldre tid, då de norrut ledande sunden Västra och Östra Sundet ännu ej voro igenväxta, ha varit påtaglig. Man kan ännu skönja den.” De nuvarande namnen Ängsdelen och Betsdelen är belagda 1835.

De två utskärgårdar som på kartor och sjökort och i litteraturen går under namnen Lilla Nassa och Stora Nassa kallas av Möjaborna Nasen och Stor­ skärgårn (med betoning på skär). Det äldsta kända belägget för det senare namnet finns på Gripenhielms konceptkarta 1691. Han ger alternativa namn för de bägge skärgårdarna: Stora Nasan eller Stor-Skiärgården och Lilla Nasan eller Uth Nasan. Förklaringen kan vara, att språkbruket bland ortsbefolkningen har varit vacklande. Gripenhielm har alldeles uppenbart under sitt karteringsarbete i skärgården ständigt strävat efter att ge korrekta namnformer, det vill säga skärgårdsbornas egna benämningar. Man har all anledning att tro, att han i det aktuella fallet har haft tillgång till pålitliga sagesmän. I de redogörelser över verksamhetsåret 1691, som Gripenhielm insände till Lantmäterikontoret, förekommer inte namnet Storskärgården.

Han använder i stället namnparen Utnasan och Store Nasan samt Lilla Nasan och Stora Nasan och stundom endast Nasan. I kamerala handlingar från 1500- och 1600-talet skiljer man inte på de båda skärgårdarna, som tyd­ ligen tillsammans har räknats såsom ett så kallat (krono)hamnfiske. I källor från den tiden förekommer endast det enkla namnet: Nassenn 1550, Nassan 1558, Nassa 1572, Nassen 1621. År 1640 omtalas ”fiskeskiären Nasan och Nase­lögen”. Gripenhielm drog på sin karta upp gränserna för tre kronohamnfisken: Stora Nasan eller Storskiärgården, Lilla Nasan eller Uthnasan samt Naselöga Kubbarna. Centrum för det senare är nuvarande Fiskeskobb, ur27

sprungligen två kobbar, nu sammanvuxna. Naselöga förekommer på Gripen­hielms karta såsom namn på det undervattensgrund, som 1808–09 kallas Nassla. Detta namn förekommer ännu på de moderna sjökorten men används inte av Möjaborna, som kallar grundet för Kobbgrynna.

Namnet Nasen–Nasa(n) kan motsvara bestämd form av ordet nas ’näsa’, som är känt från uttrycket ’få på nasen’ och har sin motsvarighet i forn­ gutiska nas och fornisländska n˛os ’näsa’. Ordet anses ingå i bergnamnet Nasen i Hälsingland. Möjabornas namnform talar snarast för att det är fråga om detta ord. Att namnet har grav accent (som i haren, staken) innebär inte något hinder för detta. De äldre beläggen (Nassa/n/ ) talar å andra sidan för att det ursprungligen är fråga om ett tvåstavigt ord, ett icke belagt *nase som i dialekten blivit nas(s)a på samma sätt som udde > udda, kobbe > kobba. Detta ord har man velat återfinna i det västgötska gårdsnamnet Nasen, skrivet ( j ) Nasen 1397 och Nasan 1582. Betydelsen skulle vara ’framskjutande terrängparti’. Det är självfallet inte möjligt, att med någon säkerhet avgöra, vad det kan ha varit som en gång gav anledning till namnet Nasen–Nassa, vare sig det innehåller ett nas eller ett nase. Man kan bara konstatera, att den mest framträdande terrängformationen inom de två skärgårdarna är den stora ö inom Storskärgården, som 1691 kallas Nasa Bonden, 1808–09 Bond och av Möjaborna Stora Bonn.

Man kan även iaktta en skillnad i fråga om namn och namnformer mellan äldre och yngre generationer, beroende på att de yngre har tagit intryck av kartformer och av sommargästers och båtfolks namnvanor.

Förr spelade kartorna en obetydlig roll för namnens bevarande och för deras form. Genom muntlig tradition gick namnen i arv från generation till generation, men traditionsbärarna har blivit färre och tillgången på kartor och sjökort har vuxit. Man märker hur kartornas namnformer kommer att betraktas som de ”riktigare” och ”finare” och detta kan stundom få olyckliga konsekvenser. Den 6 augusti 1874 publicerades i Dagens Nyheter ett referat av kappseglingar på Kanholmsfjärden. Författare var August Strindberg. Han talar om sig själv som ”en ung stockholmare, som aldrig sett havet eller havsvatten”. I artikeln kallas Fjärdholmarna i nordöstra delen av Kanholmsfjärden för Fjordholmarna. Denna märkliga namnform – fjord är ju ett ord som hör hemma på Västkusten men är helt främmande för skärgårdsmålen – har Strindberg fått från kartor. Den uppträder första gången på ett av de kartblad som kom till vid den stora skärgårdskarteringen vid 1800-talets början. Bland sjömätarna och kartritarna fanns Västkustbor och det var de som var ansvariga för namnformen Fjordholmarna, som sedan kom in på till exempel Topografiska kartan 28

Fiskes­kobb öster om Stora Nassa skärgård där man, upptill i bilden, kan se den gamla hamnviken skära in från söder.

29

30

Stora Nassa, som ofta kallas Stor­ skärgården, med ön Bonden i förgrunden.

1826 och Sjökort 61. Ännu på 1930-talet var det vanligt att höra sommargäster och yngre ortsbor använda denna namnform, oftast uttalad Fjård­ holmarna, medan de äldre hade det ”riktiga” uttalet Fjälholma. På kartor och sjökort har holmarna nu sitt rätta namn Fjärdholmarna.

Den äldre generationens namnform Husarn trängs undan av de yngres form Husarö. Ännu på 1930-talet kunde man få höra det äldre uttalet Mya och Myarn, men på slutet av 1940-talet var detta uttal troligen försvunnet till förmån för Möja. Exemplen skulle kunna mångfaldigas. I de exemplifierade fallen rör det sig om variationer av ett och samma namn. Det kan också vara så att olika generationer använder olika namn. Medan man nu och i varje fall sedan början av 1930-talet talar om Västeröfjärden, använde en äldre generation vid den senare tidpunkten namnet Dävelse­ fjärden. Ibland kan namnbruket skifta utan att man kan urskilja någon generationsskillnad. Om Västerutbergen i Rödkobbsskärgården används också namnet Skitgrunden, ett namn som motiveras av den dyiga botten.

Sprickopp i Nasen kallas även Västerskäret.

Stabiliteten eller om man så vill instabiliteten i namnskicket inom ett begränsat geografiskt område kan belysas med en jämförelse mellan det namnbestånd som finns på Gripenhielms konceptkarta 1691 över Björkskärs och Nasens (Lilla Nassas) skärgårdar och dess motsvarighet inom det levande namnskicket, såsom det framträdde vid ortnamnsuppteckningar 1931 och 1948. Jämförelsen kan kompletteras med namnmaterialet på kartbladen från skärgårdskarteringen 1806. Det är som jag nyss nämnde uppenbart att Gripenhielm och hans medarbetare ständigt strävade efter att få de riktiga namnformerna, det vill säga de namn som ortsbefolkningen använde. Ett avsnitt ur en skrivelse från Gripenhielm den 8 juli 1691, då han befann sig i Horsten, kan ha sitt intresse i detta sammanhang: ”Det befalles här med Bönderne uti Berg och Löka på Möjön att dee straxt wid denna Zedels ankomst utsända till Biörkskiäret en god och stadig Skiötbåt, med nödvändigt Folck, i synnerheet sådane som weeta att gifwa underrättelse och Namn på alla Holmar och Skiär uti Biörkskiären och Nasan.”

På den Gripenhielmska kartan över de två skärgårdarna förekommer sammanlagt 59 namn. Av dessa är det 15 stycken som var namn på platser, vilka saknade namn på 1930- och 1940-talet. I tio av dessa fall var det fråga om grynnor och grundflack.

Följande fall visar förändringar av olika slag, inte endast namnbyten; jag har inte tagit med sådana fall, där ändringen endast har omfattat efterleden, till exempel kubb > skär, haru > har(a).

31

Björkskär: Pistan 1691 kallas nu Klasisgrynna.

Wellingen 1691 kallas 1806 Pickhatten och 1931, 1948 Skurhatten. En åldrig Möjabo uppgav 1948 att han också hade hört att skäret kallades Pikhat­ ten. En bränning strax norr om Skurhatten kallades 1806 Vällingsbådan och 1931 och 1948 Vällingsbåden. Den fick inget namn 1691.

Fogelk[ubbarna] 1691 motsvaras 1806 av Snutarne och 1931 och 1948 av respektive Kråkvilgrunna och Kråkvilgrunnena.

Munkskiärsundet 1691 kallas Spikbålssundet 1931 och Spikbålshålet 1948.

Munken eller Bodskiäret 1691 kallas 1806 Bodskär och 1931 Boskäret och 1948 Boskär och Boskäret.

Sumpkubben 1691 kallas Halfva vägen 1806 och Halvvägen 1931 och 1948. Kobben anses ligga halvvägs mellan Björkskär och Svartkobb.

Merkekubben 1691 kallas Limpa och Ljusskärs Limpa 1931 och 1948. Den har varit märkeskobbe för grund österut, ensmärke med knuven på Bodskär.

Spijkbåren 1691 kallas 1931 Spikbålskobb och 1948 Spikborrn och Spikbåls­kobben.

Rörskiäret 1691 kallas Rödskäret 1806, Röskäret 1948 och Västra Röskäret 1931.

Nasen: Gråskiär 1691 kallas Gråskär 1806 och Gråska 1931 och 1948.

Sumpkubben 1691 motsvarar någon av de kobbar som 1931 och 1948 kallas Matteskobba. En av dessa kallas 1948 Själbåden.

Måskubbarna 1691 kallas 1931 Norrgårdskobba.

Estharkubben 1691 kallas 1931 och 1948 Sumpen.

Skiärkarskiäret 1691 kallas Själkarls Skäret 1806 och Själkarskäret 1931 och Själ­ kaskäret 1948.

Norskiären 1691, Norrskäret 1806 kallas 1931 Sprickopp och 1948 Sprickopp och Västerskäret.

Smörasken eller Bullan 1691, Smörasken 1806, 1931, 1948.

Beckskiäret 1691 kallas Buskskär 1806, Rönnskäret 1931 och Rönnkobb 1948.

Tommaskubben 1691 kallas 1931 Rönnskärskobben och 1948 dels Rönnskärskob­ ben, dels Lilla Rönnkobben.

Lilla Nasan eller Uth Nasan 1691 kallas Lilla-Nassa-Skärgård 1806 och Nasen 1931, 1948.

Naselöga 1691 kallas på koncept till Sjökort 61 Nassla och 1948 Kobbgrynna.

Estharun 1691 kallas 1931 Jästhara och 1948 Jästharn ; det är fråga om diftongering av Est- till Jäst-.

32

Björkskär. ”Hydro­ grafisk karta över Stockholms läns skärgård ifrån Grissel­hamn till Landsort.” En handtecknad kartbok framtagen för någon av de högsta cheferna inom sjöförsvaret.

Sjömätningarna är utförda 1805, 1806 och 1807

Register Kursiv siffra hänvisar till bild

Abborrkroken 147 Abborrvarpet 132 Albrokskär 171 Algrundet 169, 215 Alkilen 186, 215 Alkläppen, L., St. 169 Almagrundet 227 Almas gärdet 188 Almsvedan 186, 190 Alpesbådorna 171 Alpeskobbarna 171 Alstrand 215 Alsundskobben, L., St. 169 Alsvik 104 Alvarpet 132 Alvecken 103 Alören 61 Anders-Erskobben 243 Anderseskobben 243 Anderskobb 243 Anders-Larsharan 243 Angö 114 Angödrommen 109, 114 Antaskobb 243 Apelhagen 190 Arbodaö(n) 89 Arbogagryndan 227 Argboda 89 Argbodaö(n) 89 Argsö 89 Arholma 34, 35 273

Arholmaströmmen 87 Arnholm, L., St. 35 Arnholmen 35 Arnö 35 Arshålet kunta 105 Arsklåvet 105 Arslet 24, 104, 105, 122 Arsudden 105 Arsulet 105 Askkilen 186 Askkobb 215 Askkobbarna 215 Askkobbslimpan 78 Askrike 62 Askrikefjärden 62 Askvarpet 132 Aspskäret, L., St. 124, 193 Aspvik 104 Aspåkern 186 Aspö(n) 215 Backmansgrundet 243 Backstanskobben 160 Badviken 146 Baggensfjärden 64, 90 Baggensstäket 46, 82, 89 f, 141 Bakstamskobben 160 Bakstangskär 160 Bakstanskobb 160 Bakstrandskobben 160 Barnvik 104

Bastulunsen 122 Bastumaren 102 Bastuåkrarna 185 Batteriet 164 Batterikobbarna 164 Batterikobben 164 Beckskiäret 32 Begle osen 129 Bergbofjärden 63 Bergbofladen 98 Bergboledsåkern 185 Bergs by 191 Bergsundsgrunden 122 Bergsvik 104 Bergören 61 Betsdelen 27, 192 Betsebergena 263 Betskäret 192 Betskärsedet 185 Betsö 192 Betsön, L., St. 192 Biörknäs Sundet 80 Biörnö 25 Bjuren 178 Bjurholmen, L., St. 178 Bjurö 178 Björkgropen 99 Björkskär 32, 214, 215 Björkskäret 216 Björkskärsfjärden 59 Björkskärs skärgård 33, 215 Björkskärsströmmen 87 Björkö 35 Björkö-Arholma 35 Björn 230 Blacka märrn 205 Blasieholmen 22 Blidö 41 f.

Blidösund 84 274

Blinäs 42 Blykubben 22 Blåbärsholmen 220 Blåbärsholmen, L., St. 220 Blå Jungfrun 257 Blötmaren 102 Bockbranten 207 Bockfästningen 207 Bockholmen 192, 207 Bockkobben 208 Bockö 25, 182, 192, 207 Bodkilen 185 Bodskär 32 Bofladen 87 Bogesundslandet 72 Bohålet 87 Bolvik 104 Bomans åkern 188 Bomåsen 119 Bonden 30, 126 Boo 47 Borgsgrisarna 209 Boskapsön 195 Bottenviken 97 Bottniska viken 97 Boviken 40 Brantkroken 100 Brantvarpet 103 Brantvik 104 Brantängen 185 Braxholmen 148 Bredkobben 142 Bredskär 142 Bredskäret 142 Bredvarpet 103, 132, 141 Bredören 61 Brevik 104 Brevikskasen 265 Broder Jans kiln 188

Brokholmen 167 Brokholmen, L., St. 167 Broknäs 168 Brovarpet 132 Broäng 185 Brudlägget 136 Brunan 145, 183 Brända bergen 267 Brändösund, S. 158 Brännholmen 190 Brännholmsflacket 66 Brännholmsängen 185 Brännkiln, L., St. 190 Brännäset 261 ff Brännäsudden 261 ff Brännvinskobben 22 Brännvinsvarpet 133 Bränslan 183 Brödstycket 78 Brötet 183 Bullan 32 Bulln 78 Bulten 100 Bultkroken 100 Buskskär 32 Bussan 232 Bussen 232 Bussholmen 232 Busström 232 Bussvassvarpet 232 Byfladen 96 Byhagen 190 Byholmskas 261 Byttafladen 66 Byviken 97 Byxa å Kjoln 124 Byängsbotten 97 Bådarna 230 Bådåsen 119 275

Båkberget 263 Bålanäs 190 Båtdraget 40, 105, 183, 189 Båtgås 106 Båtholmen 60 Båthuset 40 Båthusviken 40, 102 Båtkroken 60, 100 Båtmästaren 124, 245 Båtmästarna 245 Båtskärret 189 Båtsmans Gropen 189 Båtsmanstäppan 188 Båttse 40 Båttseviken 40 Bäcken 183 Bärteln 229 Bärteln, L., St. 229 Bärtlarna 229 Bötberget 268 Böte 261, 266, 267 Bötet 266 f Bötsberget 366, 267, 270 Bötsholmen 266, 267 Bötskär 267 Bötsudden 266, 267 Böttna 66 Böttnan 66 Capellsvreten 185 Dahlbergsgrundet 243 Dahlgrensklack 244 Dalarö 51 Dalarölandet 48 Dalkarlskärret 189 Dammen 183 Dammvreten 185 Danmark 79

Danmarks holme 79 Dansberget 50 Danske diupet 68 Danziger gatt 68 f Demanglo 99, 246 Demankilskärret 185 Demanskiln 246 Demanskär 246 Demanskäret 246 Demansör 246 Demansören 246 Diamants Kiln 246 Dimmanskär 246 Diskfatet 123 Djupet 92 Djupgropen 99 Djupströmmen 87 Djupvarpet 132 Djupviken 144 Djurhamn 49 f Djurö 49 Djäknesäckarna 124 Djäknesäcken 124 Dragboda Lännstrand 39 Drommen 114 Drumbudden 114 Dråpharan 175 Dråpharkobbarna 175 Dränggråten 183, 187 Drängvarpet 103 Drättvik 104, 131 Dunderbacksgärdet 185 Dyvik 104 Dynkobb 122 Dåmklöva 100 Dånklöva 100 Dånklövholmen 100 Dämban 246 Dämbviken 246 276

Dämman 246 Dämmanören 246 Dävelsefjärden 31, 63 Dävelsö 64 Dävensö 24, 64 Dödgubben 247 Dödmanören 246 Dömansholmen 246 Dörrkobben 93, 94 Edet 183 Edlunda 20 Edsvik 104 Edöfjärden 59 Ekensäcken, L., St. 124 Ekesgarn 54, 217 f Ekholmen 216 Ekkilen 186 Eknö 217 Eknöströmmen 87 Elgböte 265 Ellan 261 Engarn 218 Engelsman 233 England 19, 21 Englunds kärret 188 Enkobben 218 Enskär 218 Enskärssteget 81 Erik-Olsvarpet 132 Erik-Persons knuff 242 Erlandsgrund 242 Estbröte 239 Estharkubben 32 Estharun 32, 115, 239 Estö 239 Fanö 42 Faret 89

Farfarsarsle 104 Farfarslunsen 153 Farfarsstöt 134 Farmorsarsle 134 Farsmagen 154 Farsta 45 Farstalandet 48 Fatburen 152 f Fatbursudden 153 Fatbursviken 153 Fatbursören 153 Fattigbröd 150 Fattigmans visthus 153 Fejströmmen 87 Femmarksvarpet 150 Fiashål(et) 134 Fifångsdjupet 92 Finkaruddsström 87 Finlands skär 11 Finngropen 99, 236 Finnhamn 236, 237 Finnholmen 41 f, 236 Finnholmen, L., St. 236 Finnhålet 87, 236 Finnhällen 237, 238 Finnkobb 236 Finnkobben 236 Finnskär 237 Finnsön 199 Finnuddarna 236 Finska Maja 233 Finskan 233 Fiskeskobb 27, 29 Fiskgjusen 168 Fiskholmsfladen 98 Fisklösan 151 Fisklösen 151 Fittan 122 Fjordholmarna 28 277

Fjortonkasten 150 Fjäderholmarna 18, 19 ff Fjäderholmen 21 Fjäderholmen, St. 21 Fjäderholmen, V., Ö. 19 Fjällsvik 104 Fjärdholmarna 28, 31 Fjärdholmen 122 Fjärdingsman 249 Fjärsmansgrundet 249 Fladdörren 93 Fladen 66, 98 Flatskutharan 231 Flickan 60 Flintan 123 Flogstångsudden 161 Flokaholmen 221 Flundersvik 104 Flundrekobben 147 Flundrevarpet 147 Flågsundet 158 f, 159 Flågsundet, L., St. 158 Fläskberget 151, 152 Fläsket 151 Fläskgrund 152 Fläskholmen 151 Fläskkobben 152 Fläsklösan 151 f Fläsklösudden 151 Fläsknäset 151 Flögstångsvassen 161 Flöjstångsudden 161 Fnattkroken 100 Fockåkern 186 Fogden 124, 249 Fogdholmen 249 Fogelkubbarna 32 Fordön 205 Fornbyfladen 98

Fortunagrundet 227 Framängen 185 Fransbåden 234 Fransholmen 234 Franska Knallen 233 Franska knalln 233 Franska stenarna 233, 234 Fransman 233 Frans Steen 233 Frötuna 39 Furuholmen 83, 218 Furuskäret 218 Furusund 82 ff, 85 Furusundshålet 83, 87 Furusundsleden 83, 87 Furusundsströmmen 87 Furusundsviken 84 Fyrmastaren 230 Fågelbro 167 Fågelbrolandet 48, 167 Fågeledet 189 Fågelhålet 158 Fågelstångsholmen 95, 161 Fågelstångsudden 161 Fågelsundet 159, 162 Fågeludden 161 Fågelvilan 122 Fåglarö 166 Fånö 42, 84 Fånösundet 84 Fårbranten 205 Fårdön 122, 205 Fårfjärden 65, 205 Fårgångsö 205 Fårholmen 205 Fårholmsrevet 205 Fårholmsörn 205 Fårnby holmen 182 Fårskaten 205 278

Fårskottet 183, 185, 205 Fåröjorna 121 Fähusvecken 103 Fäkrokarna 195 Fällstångskobben 159 Färingön 48 Fäskäret, L., St. 195 Fästvarpet 132 Fästvarpören 132 Fäviken 195 Fäön 197 Fölungen 205 Fördärvet 245 Galtarna 209 Galten 209 Galtholmen 206, 209 Galthålet 209 Galthäll, L., St. 209 Galtryggen 122, 209 Galtvecken 103, 209 Gambofladen 98 Gammelboda 98 Gammelbofladen 98 Gammelmänniskan 105 Garnskärsudden 137 Garpen 233 Gastholmarna 255 Gastholmsgrunden 254, 255 Genböte 267 Genbötsdjupet 92 Gestbodskiäret 240 Gestbodsängen 240 Geten 208 Geteryggen 208 Getfoten, L., St. 208 Getholmen 206 Getholmen, L., St. 206 Getklinten 206

Getkobbarna 208 Getkobben 208 Getpinan 208 Getskäret 208 Getören 206 Giftasklev 100 Gillberga 117 Gillinge 117 Gillöga 109, 116 f, 117 Gillögafjärden 59 Gilsterön 25 Gistgårdsskiftet 161 Gisthamnen 144 Gistholmen 143 Gistskäret 143 Gistvarpet 132, 143 Gjusböte, L., St. 168 Gjusharan 168 Glas-Kalle 26 Glas-Kalles holme/ö 26 Glo 99 Gneten 122 Granholma 218 Granholmarna 22 Granholmen 20, 218 Granholmen, V., Ö. 20, 63 Granholmssundet 20 Grankläppen 218 Granören 218 Granstubben 185 Granö 218 Grenholmen 218 Grenskär 218 Grenö 218 Grimskobben 243 Grindvarpet 132 Grisblänkan 209 Grisen, L., St. 209 Griskobbarna 209 279

Grisselgrundet 173 Grisselholmen 173 Grisselkobben 173 Grissellunsen 153, 173 Grisslan 173 Grodhavet 68 Gropen 99, 105, 183 Grundläget 136 Grundvik 104 Grågubbensskötte 164 Gråharn 115 Gråska 32 Gråskär 32 Gränholmen 218 Gränö 218 Gränö kalven 197 Gräsmankobben 246 Gröna Jägaren 21 f, 228 Grönvik 104 Gröthavet 68 Gubbasören 61 Gubbdal 189 Gubben 126, 247 Gubbkobbarna 247 Gubbkobben 247 Gubbtäppan 189 Gubbvarpet 150 Gudungstrand 171 Gula grundet 23 Gula märren 205 Gulklinten 23 Gulkobben 23 f Gulkullen 23 Gulkulln 169 Gullgruvan 152 Gumman 126 Gummerholmen 206 Gummerholmen, L., St. 206 Gummersholmen 206

Gumsen 206 Gumsholmen 206 Gumsholmen, L., St. 65, 206 Gumshornet 206 Gumskläppen 206 Gumskobbarna 206 Gumsskallen 206 Gumsudden 206 Gunnarsholmen 242 Gunnarsstenarna 241, 242 Gustavsberg 45 Gyltan 209 Gyltholmen 209 Gymmerholmen 206 Gåln 140 Gålö 122, 139 f Gålökummel 267 Gåran 140 Gården, I., Y. 140 Gårdsfjärden 140 Gårdsund 140 Gåshaga 45 Gåskorgen 123 Gåsören 61 Gäddgrynnan 147 Gäddkroken 100, 147 Gäddviken 81 Gällnöport 93, 93 Gälnan 72 f Gärdsvik 104 Gärdsviksfladen 66 Gässbusshamn 240 Gästhamnan 240 Gästharan 115, 144, 239 f Gästholmen 240 Gästvik 240 Gästviken 144 Gölarna 183

280

Haga 62 Haggårdarna 185 Hagufjärden 62 Hallonholmen 220 Hallonkobben 220 Hallonskäret 220 Hallonstenarna 220 Halsen 83, 183 Halsö(n) 83 Halvkakan 26, 78 ff Halvkaksundet 76, 77 f Halvvägen 32 Hamn 40, 41 Hamnhålet 88 Hamnlandet 106 Hamnskär, I., L., St., Y. 41 Hamnstängslan 185 Hamnudden 41 Hamnödjupet 92 Handfatet 105 Hanveden 56 Hargsö 48, 89 Harnsäng 189 Hars 104 Harstäket 48, 89 Harö fjärd 59 f Harö kasen 265 Hasselgärdet 186 Hasselklöv 100 Hasselkobben 216 Hasselö 216 Hasslö kalv 198 Havssvalget 74 Helgö 269 Hemgärdet 185 Hemholmen 25 Hemlandet 215 Hem-Sandholmen 110 Hemskär 60

Hemsundet 84 Hemvarpet 132 Hemviken 214 Hemvreten 185 Hemö 25 Henriksknöl 243 Herrestäket 90 Herrskärsfladen 66 Herrvik 89 , 104 Herrön 127 Hindriksgrund 242 Hjorthagen 111 Hjortraskär 220 Hjortronkobb 220 Hjälmö 190 Holkholmen 165 Holkkobbarna 165 Holkudden 165 Holkudden, N., S. 165 Holkviken 165 Holländargrund 69 Holländarns grund 233 Holländarrännan 69 Horsfjärden 64 f, 198 Horshaga 198 Horsholmarna 198 Horsholmen 198 Horsslangen 117 f, 198 Horssten 198, 200 Horsstens Melkobba 119 Horsudden 65, 198 Horsviken 65, 198 f Horsvärna 198 Horsäng 65, 189, 198 Huggärdskobben 188 Hummelskär 189 Hundegrundet 210 Hundeholmen 210 Hundgropen 210 281

Hundgrundet 210 f Hundholmen 210 Hundhålet 88, 210 Hundskär 210 Hundskärsknuv 210 Hundsviken 210 Hundudden 210 f, 213 Hundudden, L., St. 211 Husarhagen 111 Husarn 31, 37, 111 Husarn, L., St. 111 Husarviken 111 Husarö 31, 37, 110 f, 110 Husaröhålet 87 Hustegafjärden 62 Hustru 124 Huvudskärs skärgård 144 Hyndeholmen 210 Hyndeskär 210 Hyttamaren 102 Håknäs 264 Hålet 183 Hårsan 65 Hägeröbotten 65 Hägnafladen 98 Hägnan 183 Hällorna 242 Hälsingholmarna 171 Hälsingkobben, L., St. 171 Hässelmara 102, 216 Hästberget 201 Hästbrant 200 Hästbåden 200 Hästdalen 199 Hästede 199 Hästen 122, 200 Hästgropen 201 f Hästgrundet 200 Hästholmen 65, 199

Hästholmsflacket 66 Hästholmssundet 202 Hästkjusan 189 Hästkobbarna 199 Hästnacken 122, 200 Hästnäset 200 Hästryggen 122, 200 Hästskär 199 Hästskär, L., St. 199, 200 Hästslakteri 201 Hästsprångsviken 201 Hästudden 200 Hästvilan 185, 189, 200 Hästvärna 199 Högarn 90, 111 Högarnsfjärden 59, 90 Högbonden 124 Högbulen 112 Högböte 265 Högen 112 Högudden 76 Hökarsängarna 189 Hölasset 122 Hölsfladen 98 Hönsarslet 104 Hönsholmen 212 Hönsudden 212 Idglo 99, 148 Idgranskobben 219 Idholmen 187 Idskär 148 Idö 147, 219 Idöfladen 98 Indersillö 146 Indra Prackharkobb 168 Inga fjärding 47 Ingalskär 244 Ingarsvass 103 282

Ingarö 47, 49 Ingaröfjärden 59 Ingarölandet 48 Inra Lövskäret 193 Inra Våna 142 Irland 19, 21 Isakholmen 243 Isaks gärdet 188 Itsgarn 54 Jamasa täppa 188 Jan Ersgärdet 188 Janmatsgrundet 243 Jansbåden 242 Janskobb 243 Janskobben, L., St. 243 Jekensäcken 124 Jerkerskobben 243 Jerk-Isakskobb 243 Jerk-Larskobb 243 Jespersskäret 240 Jistviken, L., St. 144 Johan Jans Antaskobb 244 Johannesskäret 243 Jonaskobben 244 Jungfrufjärden 60, 257 Jungfruhamn 257 Jungfruhuvud 257 Jungfrugrundet 257 Jungfruholmen 60, 257 Jungfrun 60 Jungfruns huvud 257 Jungfruskär 257 Junsholmen 25 Junsäng 25, 188 Jutgrunden 235 Jutholmen 234 Jutklev 100, 234 Jutkobbarna 234

Jutkobben 235 Jutnabben 235 Jutskär, L., St. 234 Juttasveda 188 Jutungen 235 Jutören 235 Jälla 261 Jällvakan, L., St. 264 Jällö 120 Jällöja 120, 239, 266 Järflotta 114 Jäspesskäre 240 Jäspskäre 240 Jässbossäng 240 Jästhara 32, 239 Jästharn 32, 115, 239 Jöns 244 Jönsen 244 f Jösskilen 188 Kaffegrundet 135 Kaffestöten, L., St. 135 Kaffåsen 119 Kajsa Gretaskobb 243 Kakelungen 105 Kakelungsberget 105 Kakelungskobben 105 Kakelungsskärena 105 Kaknäs 77 Kallesknöl 243 Kalles landet 188 Kalvandö 198 Kalvdön 198 Kalvfjärden 197 Kalvhagen 190 Kalvholmarna 197 Kalvholmen 197, 243 Kalvkobben 197 Kalvnäset 197 283

Kalvsvik 104 Kalvöfaret 89 Kalvön 197 Kalvörn 197 Kammar och kök 186 Kamphavet 68, 201 Kampudden 201 Kanan 59 Kanholmen 59 Kanholmen, L., St. 58 , 59 f Kanholmsfjärden 58, 59 f Kanholmsleden 60 Karantänsholmen 21 f Kargrundet, St., V., Ö. 247 Karklöfaret 89 Karnäset 247 Karnässtrand 247 Karnäsudda 247 Karsholm 247 Karskär 247 Kasberget 261 ff Kasen 263 ff Kasfjärden 261 Kasholmen 247, 263 f Kasholmsberget 264 Kasholmsbotten 97, 185 Kaskobben 263 Kassbranten 141 Kassgrundet 122, 141 Kasshålet 141 Kasskobben 141 Kasskärret 141 Kassmaren 141 Kassmarsgrunden 24 Kassundet 141 Kastellholmen 130 Kastet 137 Kasthamn 41, 137 Kasudden 267

Kasön 264 Kattegatt 69, 212 Katten 122, 211 f Kattgrunden 211 Katthavet 67, 201 Kattklöv 100 Kattskallen 122, 211 Kattskäret 211 Kattvik 211 Kattörarna 211 Kattören 211 Kidha skäär 208 Kilen 183 Killingen 208 Killingholmen 208 Kilskäret, St. 182 Kilskärsvassen 103 Kjusan 183 Klapplägget 136 Klasisgropa 99, 242 Klasisgrynna 32, 243 Klasisudden 242 Kleven 100 Klinten 62 Klintfjärden 62 Klinthålet 62, 87 Klobben 116 Klobbskaten 175 Klockarvreten 188 Klubben 116 Klubbgrundet 175 Klubbudden 175 Klunsen 116 Klykskiftet 188 Kläppen 116 Knapet 87 Knarrhamn 232 Knarrnäs 232 Knartarna 116 284

Kniphalsberget 172 Kniphalsrevet 117, 172 Knipsholkarna 166 Knipskär 172 Knuven 183 Knytningsmar 102 Kobben i fjärn 169 Kobbgrynna 28, 32 Koberget 195 Kodholmsbranten 196 Kodjupet 91 f Kodön 196 Kodönsbranten 196 Kodönsklinten 196 Kodönsudden 196 Kofoten 196 f Kogga bro 91 Kogge hafn 91 Kogrundet 207 Kohamn 40, 195, 197 Koholmen 195, 197 Kohuvudet 197 Kokilen 189 Kokobb 192 Kokobbarna 195 Kolingsklinten 196 Kolkböte 265 Kolsvik 104 Kommissatlanten 65 Konabben 59, 195 Konabbsfjärden 59, 195 Kongshamns Wårdkasen 269 Korpberget 258 Korpholmen 223 Korshamnsmaren 102 Korsholm 117 Korsholmsrevet 117 Korskilen 185 Korssundet 185

Korsöbotten 97, 185 Kosimningen 195 Koskären 195 Koudden 195 Kovarpsängen 185 Kovilan 195 Kovilan, L., St. 195 Kovilorna 195 Koviludden 196 Krafshålet 88 Krafskobben 88 Krapshålet 88 Krapsudden 88 Kraspe 88 Krasphålet 88 Kroka 100 Krokvreten 185 Kruthusholmen 21 Krysshamn 41, 144 Kråklöfte 169 Kråkrevet, I., Y. 117 Kråkvilan 169 Kråkvilgrunden 32 Kudoxa-Mellgrund 119 Kugg Bärget 91 Kuggdiupet 91 f Kuggholmen 91 Kuggmaren 91, 232 Kuggudden 91 Kuggvik 91 Kuggviken 91 Kulla 44 Kullskärsdjupet 92 Kummelberget 263, 265 Kummelnäs 269 Kungshamn 79, 269 Kungshatt 269 Kvarken 183 Kvarnholmen 199 285

Kvisslan 27 Kycklingarna 212 Kyrkviken 45, 45, 98 Kåksen 40, 106 Kåksenudden 106 Kåksenviken 106 Kåksna 40, 106 Kåksviken 106 Kårnäsvarpet 132 Kårsmatta(n) 106 f Käfsholmen, L., St. 132 Källvik 104 Käringberget 267 Käringbåttse 40 Käringhamna 40 Käringvarpet 103, 150 Käringön 126 Kärret 183 Käxelgrunden 88 Käxelhagen 88 Käxelhålet 87 Käxeludden 88 Köpmanholm 127 Köpmansgrund 228 Labbharan 172 Labbhardjupet 92 Labbkobb 173 Labbkobbsgrundet 220 Labbskär 173 Ladnäsängen 185 Ladåkrarna 185 Lagnö 137 Lagnöström 87 Lambholmen, L., St. 206 Lambskär 206 Lambören 206 Lammholmen 206 Lammskäret 206

Landberga 65, 206 Landfjärden 65, 206 Landsort 92 Lanneskrokarna 100 Lars-Erskobben 243 Lassesgrund 243 Laxgrund 147 Laxkroken 100, 147 Laxvarpet 147 Laxviken 147 Lekströmmingsbåden 145 Lenhamna 40, 188, 211 Lermaren, V., Ö. 102 Lervassa 103 Lervik 104 Leråkrarna 187 Libertas 21 ff, 228 Libertus 21 f Lidingö 18, 44, 45 Lidöfjärden 59 Lifflänningens kobben 237 f Likholmen 247 Liljekonvaljeholmen 221 Lilla Bertas holme 22, 24 Lilla Björn 230 Lilla Britanien 19, 21 f Lilla Danmark 79 Lilla Karnäsudden 247 Lilla Krapsan 88 Lilla Nasan 27, 32 Lilla Nassa 27, 32 Lilla Stockholm 79 Lill-Andö 172 Lillangö 114 Lillasken 215 Lillbussen 232 Lilldelen 185 Lille Strömmen 87 Lill-Getberget 207 286

Lill-Gumsharan 206 Lillhagen 190 Lillholmen 21 Lillkaste 137 Lillkobben 230 Lillmagen 153 Lillmarken 185 Lillprackharan 172 Lillskratten 255 Lillsprängan 107 Lillsprängskäret 107 Lill-Strängnäs 79 Lillstyrjan 150 Lilltistronskäret 220 Lillvarpet 132 Lillvarvvik 133 Lillö 112 Lillön 269 Limpa(n) 32, 78, 123, 211 Lindahls kasen 265 Lindalen 24 Lindalssundet 24, 25, 26 Lindarängsviken 148 Lindstubben 185 Lindsudden 143 Lindödjupet 92 Lingonbulten 220 Lingonkobben 220 Lingonskäret 220 Listerlandet 48 Lilla Sveþiuþ 26, 79 f Livlandshamnen 237 Livlandskobben 237 Ljusböte, L., St. 168, 267 Ljusharan 168 Ljusharorna 168 Ljusskär 122, 168 Ljusskärsböttna 66 Ljusskärs Limpa 32

Ljusterö 42 f Ljusterö, N., S. 42 f Ljusviken 168 Lockaberget 198 Loggärdet 185 Loghagen 185, 190 Lommenskobbar 243 Lonnan 45 Ludvika 45 Lunsen 153 Lunsen, L., St. 153 Lunsudden 153 Lusen 122 Lushavet 67 Lustholmen 22 Lycka 245 Lyrökalv 198 Lystaberg 198 Lystbrant 198 Lådna 45 Lågbulen 112 Långfjärden 63, 71 Långfredagen 185, 188 Långgrunden 137 Långgärdet 185 Långholmen, N., S. 20, 63 Långholmsfjärden 20, 63 Långholmssundet 20 Långkobb 122, 165 Långkoksen 106 Långskutharan 231 Långskär 8 Långskärsfladen 66 Långstenören 61 Långsunda 77 Långsundet 71 Långsvängan 133 Långtarmen 63, 74, 186 Långtora 57 287

Långvik 104 Långviksskär 179, 196 Långviköja 120 Låset 229 Läggkobben, N., S. 135 Läggningskobben 136 Länna 39 Lännersta 39 Lännstan 39 Lännstrand 39 Länsman 124, 249 f Länsmansfrun 250 Länsmansgrundet 249 Länsmansudden 250 Länsmännerna 249 Lögla 116 Löjskär 148 Löjskärsfladen 66 Löka by 184 Löka 224 Lökaö 217, 217 Lökaön 27, 194, 217 Lökholmen 122, 187, 224 Lökholmen, L., St. 224 Lökkobbarna 224 Lökkobbsflacket 66 Löknäs 224 Löknäs kase 265 Lökskär 224 Lökskäret 224 Löparbanan 185, 188 Löparö 193 Lövholmen 193 Lövkobb 193 Lövskär, V., Ö. 193 Lövskärshålet 87 Lövöskaten 193 Magarna 153 f

Majastinaskobb 122 Majeskila 188 Malmaön 75 Malörtsholmen, L., St. 221 Mandråparen 247 Mandråparsundet 248 Mangryndan 245 Mankobben, L., St. 246 Manskär 122, 245 f Manskärskobben 122, 245 Mansören 26, 26, 245 Maren 102 Maria-Charlottagrundet 227 Marskär 182 Marum 102 Matgivan 153 Matgivan, N., S. 153 Matgruvan 153 Matkroken 153 Matlösan 152 Mats-Olskobben 243 Matsäcken 153 Matsäcksviken 153 Matteskobba 32 Matteskobben 243 Melkobb, L., St. 119 Mellankilen 185 Mellanlövskär 193 Mellanvarpet 132 Mellanvreten 185 Mellkobbarna 119 Mellskär 119 Merkekubben 32 Metspiken 123 Mickelskobben 243 Mickels odlingen 188 Millaharn 165 Mjölingsörn 256 Mjölkhamnen 40 288

Mjösund 77 Modermagen 154, 155 Moholmen 248 Molholmen 248 Mordholmen 248 Morfarsarsle 104, 134 Morholmen 248 Mormagen 154 Mormarhål 154 Mormarhålskubben 154 Mormors kubbe 154 Morsmagen 154 Morängsviken 154 Mossen 183 Munken 32 Munkhamna 40 Munkskiärsundet 32 Musblötan 134 Muskholmen 55 Muskö 43, 55 Muskösund 56 Mya 31, 50 Myarn 31, 50 Myrarna 183 Myrängen 187 Mysingen 65, 72 f Mysingsfjärden 72 Måbärskobbarna 221 Måbärsskär 221 Måbärsören 61, 221 Måsgrunden 24 Måsgrundet 168 Måsharan, N., S. 168 Måsholmen 93 Måsknuv 118 Måsknuvarna 169 Måskobbarna 168 Måskobben 168 f Måskubbarna 32

Måsvilorna 168 Mälsten 118, 118, 122 Märrgraven 202 Märrgrundet 202 Märrhålet 202, 202 Märrviken 201 Möja 31, 41, 50 f, 86 Möjaskärgården 16 Möjaström 66, 86, 87 Mörbyfjärden 62 Mörkö 43, 55 Mörtkroken 100 Mörtsunda 77, 148 Mörtviken 148 Mörtvikberget 264 Mörtö 148 Nabben 54 Nacka 44 Namnlösen 15 Nasa Bonden 28, 30, 124 Nas Melkobba 119 Naselöga 27 f, 32, 116 Nasen 27 f, 32 Nassla 28, 32 Natthamna 40 Nattskyttsgrundet 163 Nedergårdsgärdet 185 Nilseskobb 243 Nolsund 77 Nordbonden 126 Norediket 107 Noret 107 Norewiken 107 Norra Böte 270 Norra glo 99 Norra Lagnö 137 Norrbyberg 264 Norrbåtts 40 289

Norrfjärden 62 Norrfladen 66, 98 Norrgårdskobbarna 32 Norrhamnen 40 Norrholmen 122, 178 Norrholmskobben 240 Norrkalven 198 Norrläget 136 Norrlägge 135 Norrskäret 32 Norrstensören 61 Norrsund 84 Norrsunda 77 Norrsundshagen 190 Norrudden 101 Norrvarpet 103, 132 Norrviken 27 Norrängen 185 Norrängshagarne 192 Norsfladen 98 Notgrundet 134 Notholmen 122, 130, 131 Notkobben 131 Notvarpet 131 Nya Skeppsholmen 22 Nyckeln 229 Nyköpings skär 11 Nyläje 136 Nymden 52 Nynäs wåhl kaase 268 Nyströms åkern 188 Nyvarp 132 Nåttarö 37, 111, 216 Nåttaröfladen 66 Näckgrundet 257 Näktergalen 229 Nämdö 52 ff Nämdö böte 267 Nämdöfjärden 59

Nätgrundet 137 Nätkobben 137 Nätstenarna 137 Nätuddarna 137 Nöden 133 Nötvass 103, 216 Odlingen 183 Olycka 245 Olycka, I., Y. 245 Olyckorna 245 Olyckskobben 245 Oranjeholmen 248 Oransholm(en) 248 Orminge 48 Ormingelandet 48 Ormskärsfladen 66 Ormstiget 81 Ornö 54 Ornö huvud 104 Ornöström 66, 67 Orrkobb 177 Orröströmmen 87 Oset 129 Oskarsgrundet 243 Osten 123 Ostkanten 78 Oxdjupet 91 f Oxelholmen, L., St. 219 Oxeludden 219 Oxelvarpet 132 Oxelvreten 186 Oxelögan 182 Oxhalsby 84 Oxhalsö 41, 84 ff Oxholmen 197 Oxkobb 197 Oxkobben 197 Oxnö 197 290

Oxön 197 f Paddhavet 68, 201 Paltfatet 123 Pannkakan 123 Pelikan 228 Pellaskobb 243 Pelleskobben 244, 244 Pellesören 244 Per-Andersknuven 243 Perjanskobbarna 242 Per-Pålsharan 244 Persskäret 244 Per-Svenskobbarna 244 Pickhatten 32, 124 Pigbåden 247 Pigelipen 187 Pikhatten 32, 124 Pinngrundet 136 Pinnharan 136 Pinnkobben 66 Pinnkobbsflacket 66 Pinnudden 136 Pipbiten 24, 186 Pistan 32 Piten 24, 123, 183, 186 Pitgärde 186 Portarna 93 Porten 93 Portholmen 93 Portviken 93 Prackan 172 Prackharan 172 Prackholmen 172 Prackholmen, St. 162 Prackkilen 172 Prackkobb 172 Prackkobben 172 Pracknisskobbarna 172

Predikstolen 122 Prästbotten 188 Prästkilen 188 Prästkås 106 Pälsen 134 Pälsärmen 185 f Ragvalsskäret 219 Ramklöv 100, 223 Rammklöv, St., 100, 223 Ramsdal 222 Ramsdalen 222 Ramsen 222 f Ramsen, S., V., Ö. 222 Ramsholmen 221 Ramskobb 221 Ramskobben, N., S. 221 Rammskär, S., St. 223 Ramsmofladen 98 Ramsmora 222 Ramsmora kvarn 101 Ramsvik 104 Ramsviken 222 Ramsängen 222 Ramsö 221, 222 Ramviken 223 Ramön 223 Resarö 111 Resaröström 87 Restaurangholmen 21, 22 Revengegrundet 122, 226, 227 Rickströmsbåde 242 Riddarholmen 208 Riksdalergrundet 165 Rindö 187 Risbrohålet 139 Risgårdsviken 139 Roden 10 Roskär 163 291

Roskärsfladen 98 Roslagen 10 Roslags-Kulla 44 Rotholmen 267 Rovvreten 186 Rumbo fjärding 37 Runda hjulet 186 Rundviksgärdet 185 Runmaren, V., Ö. 38 Runmarö 37, 75, 126, 186, 187 Ryssgraven 236 Ryssholmen 236 Ryssmasterna 235 Ryssnäset 236 Ryssudden 236 Ryssundet 236 Ryssviken 236 Rådmanby 36 Rådmansö 36 f Rågtäppan 186 Rånö Våne 142 Räfsnäs 263 Rävkilen 189 Rävklöva 100 Rävrumpan 185, 186 Rävsund 264 Rödberget, 37, 38 Röda Kon 23 f Röda udden 37 Röder 37 Rödkobbarna 37 Rödkobben, St. 37, 38 Rödkobbsfjärden 59 Rödlöga 38, 116 f, 180 Rödskär, V., Ö. 37 Rödskären 37 Rödskäret 37 Rödudd 37 Röko 22 ff, 228, 252

Rönningsfladen 66 Rönnkobb 32, 164 Rönnkobben, L., 32 Rönnskäret 32 Rönnskärskobben 32 Rörkroken 193 Rörskiäret 32 Rörsund 77 Rörvarp 132 Röskäret 32, 37 Rösten 133 Rövarns holme 21 Rövgnedet 24 Sadelöga 116, 117 Saffranspalten 123 Saltsäcken 124 Samuelsknös 242 Sandarna, L., St. 103 Sandböte, L., St. 267 Sandham Kasen 266 Sandhamn 41, 151 Sandhamns Stångskär 160, 161 Sandholmen 122 Sandklöv 100, 183 Sandkyrkan 122 Sandvarpen 103, 132 Sandö Sugga 122, 209 Sankriskobben 177 S:t Erik 229 Sarvträsket 148 Saxsteensberget 26, 263 Segelgrunden 120, 120 Segelgrundet 120 Segelskäret 120 Seltingen 183 Sexpundargrundet 122, 177 Siarö 111 Siggeskobben 243 292

Sikgrunden 147 Sikgrynnan 147 Sikkobben 147 Sikmarö 41, 147 Sikströmmen 87 Sikstöten 134 Sikvarpet 103, 132, 147 Sillarnsgrundet 243 Sillgrundet 147 Sillholmen 146 Sillinge 146 Sillklippan 146 Sillkobbarna 146 Sillkobben 146 Sillskötsgrundet 147 Sillsvik, L., St. 146 Sillviken 146 Sillö 122 Simningen 195 Simpgropen 148 Simpgrynnan 148 Simpnäs 148, 263 Simpnäsklubb 148, 149, 251 Simpskallen 122 Simpströmmen 87, 148 Simpviken 148 Sindvik 104 Singö 262 Sjusikarstöten 134 Själbottna 97, 176 Själbrant 176 Själbådan 32, 176 Själkarskäret 32 Själstångsvitje 174 Själudden 176 Självilan 175 Sjöbergskläpp 257 Sjöbodvarpet 132 Sjöhagen 185, 190

Sjöstaden 39 Sjöstadviken 39 Sjötunnan 24, 123 Sjövärkarna 139 Skafferiet 153 Skagen 61 Skagerrak 61 Skagsfjärden 61 Skagsudden 61 Skagudden 61 Skallarna 122 Skansgraven 236 Skarpa-Rindö 187 Skarp-Idholmen 187 Skarp-Lökholmen 187, 224 Skarprunmarn 187 Skarpängen 186 Skarpö 187 Skarpön, L., St. 187 Skarv 172 Skarvgrundet 172 Skarvstenarna 172 Skaten 61 Skatfjärden 61 Skatvreten 185 Skedviken 232 Skepparhamn 41 Skeppar Ros äng 188 Skeppsdalsström 87 Skeppsgrund 230 Skeppsholmen 22 Skeppskär 230 Skeppsstenarna 230 Skeppsstyret 185, 186 Skevik 104, 232 Skeviken 232 Skillhage 190, 192 Skinnaskär 177 Skinnbrok 167 293

Skinnbroken 167 Skinnpellskiär 134, 135 Skinnpälshålet 134 Skinnpälsudden 134 Skinnpälsören 134 Skitgrunden 31 Skiärkarskiäret 32 Skjutgrundet 163 Skjutkobbarna 163 Skjutkobben 122, 163 Skjutskårsudden 163 Skjutudden 163, 163 Skogstäppan 185 Skogsvarpet 132 Skomakar-Anteskobben 244, 251 Skomakaren 124, 250 ff Skomakarholmen 251 Skomakarkobben 251 Skomakarskeppet 251 Skomakarskär 251, 252 Skomakarsten 251 Skonaren 230 Skonarviken 230 Skottkobben 137 Skottkrok 137 Skottland 19, 21 Skrabbgrynnan 148 Skrabbhamn 149 Skrabbmaren 149 Skrabbudden 148, 152 Skrabbvarpet 134, 148 Skrakfjärden 172 Skrakgrundet 172 Skrakholmarna 172 Skrakskären 172 Skrakvecken 65, 103 Skrapan 119 Skrattaren 255 Skratten 255

Skräckmaren 172 Skräddaren 124, 250 ff Skräddarkilen 188 Skräddarkobben 251 Skräddarshamna 40 Skräddarstängslan 188 Skräddarsvedan 190 Skränmåsgrundet 169 Skränmåsharan 169 Skränmåskobbarna 169 Skränmåskobben 169 Skurhatten 32, 124 Skuru 80 Skurugata 80 Skurusundet 265 Skutgrundet 231 Skutharorna 231 Skutholmen 231 Skutklöv 100, 231 Skutvecken 103, 231 Skutängen 189 Skvakelholmen 221 Skvakelkärret 221 Skvaklaholmen 221 Skvaklaholmsviken 221 Skvalfittan 122 Skvimparskaten 134 Skvimparskär 134 Skylhage 192 Skåningens kobb 243 Skårn 163 Skägga 61 Skägga, V., Ö. 61 Skägga Fierden 61 Skägga udd 61 Skälhage 192 Skäl-Skreflorne 122 Skälsmara 102, 176 Skälvik 104, 176 294

Skärbo hagen 190 Skäret 190, 191 Skärfjärden 60 Skärmarö 102 Skärvassa 103 Skörtunnan 24, 123 Skötgrundet 135 Skötgrynnan 135 Skötholmen 135 Skötkorpharan 207, 207 Slaktarhuset 201 Slangan 118, 137 Slangudden 118 Slängan 137 Slängen 137 Slätvarpet 132 Smultrongrundet 220 Smultronskären 220 Smultronön 220 Smörasken 32, 123, 123 Smörklobben 152 Smörlösan 151, 152 Smörpundet 78 Smörören 61 Snusnöden 161 Snutarne 32 Snäckan 232 Snäckholmen 231 Snäckviken 231 Soholmen 209 Solbergaböte 266 Solinge 102 Sollenkroka 101 Sollenkrokafladen 102 Sollenkrokaö 101, 101 Solna 101 f Solna kvarn 101 Sotarholmen 21, 22 Sote 69 ff

Sotholmen 69, 71 Sotinge 69, 71 Soviken 209 Sparrholmen 24 Sparrholmssundet 24 Spiggviken 149 Spikborren 32, 124 Spikbålskobben 32, 124 Spikbålssundet/hålet 32 Spjutstensören 61 Sprakarpellesknöln 164, 164 Sprickopp 31, 32 Sprängan 107 Sprängan, L., St. 107 Spökudden 255 Spökviken 255 Stabbvåne 142 Stacken 183 Stackängen 190 Staden 39 Staffansörarna 243 Stangnöudd 161 Starrängen 186 Stavkasen 264 Stegeholms skär 11 Stegesund(et) 81 f, 91 Steghålet 81 Stegsholm 140 Stegön 81 Steket 82 Stendåshålet 95 Stendörren 94 f Steendörsporten 93 Stenglo 99 Stenkobb 122 Stenskårskobben 163 Stenstötarna 134 Stenstöten 134 Stensund 77 295

Stensvik 104 Stensvikviken 106 Stenvarpet 103, 132 Stenåkern 187 Stenören 61, 121 Sticksholmen 81, 82 Sticksund 81, 82 Sticksundet 82 Stinasgrundet 243 Stjälpbro 40 Stockholms skär 11 Stora Björn 230 Stora Bond 28, 124, 125, 155 Stora Gälnan 72 Stora Högskär 251 Stora Jolpan 237 Stora Kråkan 117 Stora Nasan 27 Stora Nassa 27 f, 30, 125 Stor-Andö 172 Storasken 215 Storbussen 232 Storbåtsängen 189 Storfladen 98 Storfurn 83 Stor-Getberget 207 Stor-Gumsharan 206 Storhagen 185, 190 Stor-Hästskär 199 Storkaste 137 Storkerstisklöv 100 Storkobben 9, 230 Storlannäs 100 Storlägg 136, 185 Stormagen 153, 154 Storpellesholmen 242 Storprackharan 172 Storsand 103 Storskjutargrunden 163

Storskjutargrundet 163 Storskratten 255 Storskutharan 231 Storskärgården 27, 30 Storskärgårdsfjärden 59 Storsprängskäret 107 Storstensåkern 187 Storströmmen 987 Storstyrjan 150 Storsved 185, 190 Stortistronskäret 220 Storvarvvik 133 Storvassen 103 Storyttern 9, 230 Storängen 185 Storängsbotten 97 Storängshalsen 185 Storö 25, 112, 182 Stram 27 Strandkobben 162 Strandängen 185 Stryklo 167 Strängarna 136 Strängknuvarna 136 Stränglösan 136 Strängören 136 Strömmen 66, 87 Strömmingsgrundet 144 Strömmingsholmen 144, 154 Strömsvreten 185 Stubbvarpet 103 Sturjan 150 Styrjan 150 Styrjeviken 149 Styrsvik 104 Stålgadden 123 Stången 162 Stångholmen 162 Stångholmen, L., St. 162 296

Stångkobbarna 159, 162, 163 Stångkobben 162 ff Stångkobben, V., Ö. 163 Stångskaten 161 Stångskär 120, 161 f, 160 Stångskäret 162 Stångudden 161, 162 Stångören 161 Stäfholmen 178 Stäkeström 89, 141 Stäket 82, 87, 89, 90, 141 Stäkhålet 87, 89, 141 Stäksholmen 82 Stäksund 81 Stäksundet 141 Stängslan 183 Stänkbådan 246 Stävskäret 178 Stävö kalv 198 Stöffleönn 182 Störjeviken 149 Stövelholmen 88, 265 Stövelhålet 88 Stövelön 27 Suggan 209 Sumpen 32, 84 Sumpkubben 32 Sund 77 Sunda 77 Sundbergsgrynna 27 Sundet, V., Ö. 27 Sundvik 104 Sunnanvassen 103 Surgärdsåkrarna 185 Svalget 74, 75 Svanpotten 189 Svartbådan 117, 204, 205 Svartbådrevet 117 Svarten 126

Svarthäst 205 Svartlöga 116 Svartmankobben 246 Svartsjölandet 48 Svartviken 103 Svedan 183 Svedkilen 190 Svedlandet 2190 Svedudden 263 Svedängen 190 Svenska Björn 9, 112, 230 Svenska Högarna 111, 112, 113, 225 Svenska Stenarna 9, 112 Sverige 79 f Sveriges holme 62, 79 Swijnhustaket 26, 263 Svinbådan 210 Svingårdshamnan 208 Svinkläppen 210 Svinkobben 208 Svinninge 209 Svinryggen 122, 209 Svinryggskobben 209 Svinskogen 208 Svinskär 208 Svinskär, L., St. 208 Svinskär, V., Ö. 208 Svinudden 208 Svinviken 209 Svinåker 209 Svältviken 150, 153 Svängan 133 Svärdsund 216 Svärtbrant 173 Svärtgrundet 173 Sydbonden 126 Sålna wiken 101 Sålnawreten 101 Sålnaängen 101 297

Säby 111 Sältingsedet 186 Sätuna 111 Söderarm 108 Söderarmsskärgården 8 Söderfjärden 62 Södergarn 206 Söderkalven 198 Söder Manskäret 245 Södermya 50 Södermyudden 50 Södermöja 50 Södersunda 77 Södertörn 57 Södervåne 142 Söderågen 95 Söderängen 185 Söderöra 96 Söderören 61 Södra Böte 270 Södra fjärden 63 Södra Fårholmen 205 Södra Lagnö 137 Södra Skiftet 188 Södra Stavsudda Tistronskär 220 Södra Stäket 89, 90 Tackskäret 204 Tackörn 206 Tallare Gärdet 64 Tallare Udden 64 Tallarn 64 Tallaröfjärden 64 Tallholmen 122 Tallkläppen 218 Tallkobb 218 Tallkobben 218 Tallörn 218 Taskkobben 123

Taskorna 122 Tavastboda 241 Teegö 182 Telegrafberget 261, 266 Tensta 81 Tenö 81 Tenösund 80 Tillögorna 116 Tisterön 220 Tistraskär 220 Tistraören 220 Tistrongroparna 99, 220 Tistrongrunden 220 Tistronkjusan 186 Tistronkobbarna 220 Tistronkobben 220 Tistronskäret 182, 219 f Tistronörarna 220 Tittberget 198 Tjocköfjärden 59 Tjuvklöva 100 Tjyvkilen 133 Tjyvudden 133 Tjyvvarpet 133 Tjägö 239 Tjälågen 95 Tjärökalv 198 Tobakskilen 186 Tollare 89 Tomasasbådan 244 Tomaskobben 244 Tommaskubben 32 Tomtvreten 185 Toppholmen 211 Tordmulen 173 Tordmulkobben 173 Tordmuludden 173 Tornöbranten 185 Torpet 183 298

Torrhösvarpet 103 Torskbåden 147 Torsklunsen 153 Torskär 108 Torvskåren 164 Torö 57 Tranvik 104 Tresvarpet 132 Trindskutharan 231 Trindängen 185 Trollberget 256 Trollbådan 210, 256 Trollbärsvretarna 256 Trolldoms Kilen 256 Trollharan 255 Trollholmarna 255 Trollholmen 255 Trollhättan 256 Trollhättan, L., St. 256 Trollhättsgrunden 256 Trollkobb(en) 255, 256 Trollskäret 255 Truten 169 Trutgrunden/et 169 Trutkobbarna 169 Trygrundet 219 Trylkobb 219 Trylkobbarna 219 Trylkobben 219 Trångböttna 66 Trånghalsarna 185 Trånghålet 87 Trångskärsfjärden 66 Trälhavet 66 ff Trängjonkobbarna 221 Trängjonskär 221 Tränjonmossen 221 Tränjonskäret 221 Trätagropen 99, 132

Trätholmen 132 Trätsholmarna 132 Trätzhålet 132 Trätskär 132 Trätskäret 132 Trätvarpet 132 Trävik 104 Tsesis-grundet 228 Tvikobbssten 27 Tvärvarp 132 Turvarpena 132 Tynningöklack 269 Tynningö 20 Tynningöböte 270 Tyresö 51, 57 Tyskkobben 233 Täppan 183 Täppudden 137 Tärngrund 169 Tärnsgrunden 169 Tärnsgrundet 169 Tärnskär 169, 170 Tärnskär, L., St. 169 Tärnsvilan, N., S. 169 Tör 57 Udd-Antes-grundena 243 Utkiksberget 261, 263 Utterhuvudet 178 Utterkobbarna 177 Utterkobbarna, N., S. 177 Utterkobben 105, 122, 176, 177 Utterrumpan 122, 177 Utterskär 177 Utterskäret 177 Utterskäret, L., St. 177 Utterstenarna 177 Utö 55

299

Wahlnäsudd 267 Vaksala 270 Valberg 264 Valberget 263 Valbergsudden 264 Valborgsmässberget 264 Wallenbergsgrynna 241 Vamban 63, 73 Vambö 73 Vamlöta 74 Vangsunda 77 Vardberget 263 Vargvik 133 Varnö 267 Varnöfladen 98 Varnöhars 104 Varpet, S., V., Ö. 132 Varpskäret 133 Varpsudden 133, 149 Varrvecken 103 Varviksviken 133 Vassö osen 129 Vattlindorna 187 Vattlunsen 153 Vattungarna 36 Vattäng 187 Vattängsrännilen 185 Vattängsvreten 185 Vaxholm 268, 270 Vaxholmsfaret 89 Vaxtuna 270 Vaxön 270 Vecken 103 Wellingen 32 Verkarö, N., S. 138 Vettlösan 165 Vidbusken 216 Vidinge 216 Vidingsöra 61

Vidkobben 216 Viggen 172 Viggskläppen 172 Viggskär 172 Viggskären 172 Viggsö 172 Vik 104 Vika 104 Vikbolandet 48 Vikby 47 Villesbådan 243 Vinbärskobben 220 Vinbärskobben, L., St. 220 Vinbärsön 220 Vindåsen 119 Vindåsen, L., St. 119 Vindö 119 f Vindöström 49, 87 Wiræsund 62 Visthusfladen 153 Vistingsdjupet 92 Vita märren 202 ff Vitfågelskobben 168 Vitkobb 122 Vreten 183 Wåhlberget 266 Vålasand 103 Vålberget 263, 268 Vålbergstorp 268 Vålbergsudden 263 Vålkobben 267 Våmfjärden 73 Våna 142 Våne 142 Vånevik 142 Vångsön 22 Vånkobben 142 Vånsholmen 142 Vånskläppan 142 300

Vånskär 142 Vånskär, L., St. 141 Vånskäret, L., St. 142 Vånsvassen 193 Vånö 142 Vårberg 269 Vårberget 263, 265, 267 Vårbergskullen 265 Vårbergsstugan 263 Vårbergsudden 267 Vårby gård 269 Vårdberget 268 Vårdkasbergen 267 Vårdkasberget 50, 267, 268, 269 Vårholma 265, 270 Vårkaskärret 268 Våtarslet 104, 134 Väddö Kasberget 26, 263 Väderön 72 Vällingsbådan 32 Vämlinge 74 Vämlingen 73, 102 Väppeby 36 Väpplingskilen 186 Värka 139 Värkan 139 Värkan, L., S. 139 Värkan, N., S. 139 Värkarna 139, 154 Värkhålet 134, 139 Värkudden 139 Värkviken 139 Värmdö 48 f, 49 Värmdö Garpen 233 Värmdölandet 25, 48 Värmgärdet 48 Värmora 72 Värmorgrundet 72 Värskula 265

Värskulfjärden 265 Värskulholmen 265 Värskulkobben 265 Värskuludden 265 Värtan, L., St. 71 f Västanvik 104 Västerbotten 97, 185 Västerfjärden 63 Västerfurn 83 Västerglo 99 Västergärdet 185, 188 Västerhaninge 56 Västerholmssundet 185 Västermara 102 Västernorrharen 105 Västerskäret 31, 32, 215 Västerutbergen 31 Västervassen 103 Västeråker 43, 44 Västerö 24, 41, 64, 84 Västeröberget 264 Västeröfjärden 31, 63 Västerömaren 102 Västra Brändösund 158 Västra Galten 209 Västra Lagnö 137 Västra Röko 23 Västra Svinskär 208 Vättershaga 3264 Vättskär 165 Vättarna 165 Vättegrund 165 Vätö 36 Yngves landet 188 Yrmingi 48 Ytterberget 231 Yttersillö 146 Yttra Lövskäret 193 301

Yttra Nätbulen 137 Yttra Olycka 245 Yttra Slängan 137 Ytra Tör 69 Yttra Våna 142 Yxeln 129 Yxla by 127 Yxlan 41, 85, 126, 127 Yxlö 41, 126 ff Yxlösund 128, 216 Ådfjärden 65, 171 Ådgrundet 171 Ådkobben 171 Ådkobben, L., St. 172 Ådskär 171 Ådskärsglo 99 Ådskärslimpan 78 Ådudden 65, 171 Ådören, L., St. 61, 171 Ågen 95, 183 Åker 44 Åkers skeppslag 43 Ålands skär 11 Ålandsskär 236 Åldjupet 92 Ålkroksgrund 172 Ålkråkhäll, L., St. 172 Ålstäket 89, 141, 147 Ålvarpet 132, 147 Ålviken 82, 147 Ålänningsknuven 237 Ålänningsskäret 237 Åsen 119 Återlöga 116, 117 Återvändskilarna 185 Åtskillnaden 185 Åvassa 103 Åverksö 139

Äggekobb 166 Ägglösa 165 Ägglösen 165 Äggskäret, L., St. 165 Älgkilen 189 Älgömaren 102 Älvsnabben 53 Ängen 182, 183 Ängsdelen 27 Ängsholmen 19, 21 Ängsöfladen 98 Äpplet 228 Äskedalen 215 Äspholmen 215 Äspskär, L., St. 193, 215 Äspskäre 240 Ö 217 Ödeskuru 80 Öja 120 Öjagalten 209 Örafjärden 61 Örarnsgrunden 243 Örnklobba 35 Örnklubben 35 Örnsand 35 Öskaret 123 Ösmo 56 f Östanvik 104 Österbotten 97 Österbåts 40 Österfjärdskobbarna, N., S. 63 Österfladen 98, 98 Österglo 99 Östergårdshamna 40 Östergärdet 185 Österhaninge 56 Österhavet 68 Östermans ängen 188 302

Östermara 102 Östernorrgrop 99 Östernorrharen 106 Österskären 68 Österviken 194 Österåker 43 Österängen 185 Östra Hästskär 199 Östra Lagnö 137 Östra Lägget 136 Östra Ryd 44 Östra Röko 23

Bildkällor Krigsarkivet: 13, 16, 46, 49, 75, 135, 160 Kungliga biblioteket: 33, 262 Sjöfartsverket: 34, 67, 125, 252 Carolina Rediviva: 53 Stockholms läns museum 144 Östergötlands länsmuseum 156 Axel Sjöberg 179, 189, 196 Tore Hagman 224 Daniel Uggla 258

303