9789172056664

det vill säga hur man gör när man vill införa nya metoder

eller ny kunskap i en ordinarie verksamhet. Boken beskriver

hur en idealisk implementering går till och i vilken ordning stegen bör tas. En rad exempel på genomförda implemen-

teringar av nya metoder från svensk socialtjänst, skola och

ungdomar som begår brott

Att förändra socialt arbete är en bok om implementering,

omsorg belyser resonemanget.

Att implementera en ny metod eller ett nytt arbetssätt

tar ofta lång tid, ibland kan det röra sig om flera decennier innan en ny, väl utprövad, metod börjar användas. Det är

ett allvarligt problem, både för samhället och för de individer som behöver bästa möjliga behandlingsinsatser så snabbt som möjligt. Här sammanfattas därför forskning

om vad som är viktigt för att lyckas med implementering.

Att förändra socialt arbete vänder sig till yrkesverk-

samma inom offentlig förvaltning samt till studenter på utbildningar inom det sociala fältet.

Bokens femton författare har alla praktisk eller veten-

skaplig erfarenhet av implementeringsarbete inom socialtjänst, skola och omsorg.

Ungdomar som begår brott vilka insatser fungerar?

red. henrik andershed · anna-karin andershed

IMS kerstin söderholm carpelan

Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar?

IMS Socialstyrelsen Henrik Andershed, Anna-Karin Andershed, Kerstin Söderholm Carpelan (red.)

Innehåll Förord 9 Medverkande författare 11 Redaktörernas förord och tack 12 Kapitel 1. Bokens bakgrund, syfte, i­ nnehåll och målgrupp 13 Bakgrund 13 Bokens syfte och innehåll 16 Bokens målgrupp 17 Systematisk översikt och metaanalys 18 Vad är en systematisk översikt? 18 Varför systematisk översikt av metaanalyser? 18 Vad är en metaanalys och effektstorlek? 19 Referenser 22 Kapitel 2. Ungdomsbrottslighet: Hur vanligt är det och vad beror det på? 25 Ett vanligt men inte tydligt ökande fenomen 25 Risken för långvariga sociala problem 27 Varför begår ungdomar brott? 28 Kunskap om risker och skydd är en viktig kunskapsgrund för bedömning och insatser 28 Vad är risk- och skyddsfaktorer? 29 Om risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende 29 En riskfaktor kan innebära risk för andra riskfaktorer 32 Olika typer av risk- och skyddsfaktorer 33 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna? 34

Social Development Model – en modell för att förklara utvecklingen av kriminellt beteende 36 Referenser 38 Kapitel 3. Insatser till ungdomar som begår brott: Det svenska systemet 42 Ett internationellt perspektiv 42 Det svenska systemet 43 Juridiska påföljder för unga lagöverträdare 44 Socialtjänstens insatser 47 Referenser 49 Kapitel 4. Om insatser som kan användas i ungdomsvård och deras effekter 51 Vad innebär påföljden ungdomsvård? 51 Vilka metaanalyser har granskats? 53 Vad säger de övergripande metaanalyserna om olika insatsers effektivitet? 56 För vem och under vilka förhållanden är insatserna mer effektiva? 61 Principerna om risk, behov och responsivitet 61 Förhållanden och miljö för insatsen 63 Den unges könstillhörighet, etnicitet och ålder 63 Omfattning och längd (dos) på insatsen samt kvaliteten i genomförandet 64 För- och nackdelar med de övergripande metaanalyserna 64 KBT-baserade insatser − kognitivt inriktade och beteendeinriktade insatser och deras effekter 65 Exempel på KBT-baserade metoder och program 67 Hur effektiva är KBT-baserade insatser? 70 Familjebaserade insatser och deras effekter 72 Exempel på familjebaserade program 73 Hur effektiva är familjebaserade insatser? 78

”Wilderness programs” – äventyrsprogram och deras effekter 78 Hur effektiva är äventyrsprogram? 82 ”Boot camps” – militärliknande utbildnings­läger och deras effekter 83 Hur effektiva är militärliknande utbildningsläger? 85 ”Scared straight”-program och deras effekter 86 Hur effektiva är ”scared straight”-program? 88 Slutsatser om insatser som är möjliga att använda inom ungdomsvården 89 Övergripande om vad som fungerar och inte 89 KBT-baserade insatser, kognitivt inriktade insatser och beteendeinriktade insatser 91 Familjebaserade insatser 92 Äventyrsprogram 93 ”Boot camps” 94 ”Scared straight” 95 Referenser 96 Kapitel 5. Om ungdomstjänst och dess effekter 103 Vad innebär påföljden ungdomstjänst? 103 Vilka metaanalyser har granskats? 104 Inkluderade studier om ungdomstjänst 105 Slutsatser om ungdomstjänst 105 Referenser 106 Kapitel 6. Om särskilt kvalificerad kontaktperson − mentorskap − och dess effekter 107 Vad innebär särskilt kvalificerad kontaktperson − mentorskap? 107 Vilka metaanalyser har granskats? 110 Hur effektiv är insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson − mentorskap? 111

Slutsatser om särskild kvalificerad kontaktperson – mentorskap 113 Referenser 114 Kapitel 7. Om medling vid brott och dess effekter 117 Vad är medling? 117 Vilka metaanalyser har granskats? 119 Hur effektivt är medling? 121 Slutsatser om medling 123 Referenser 124 Kapitel 8. Vad fungerar i Sverige? Om svenska utvärderingar av insatser till ungdomar som begår brott 126 Vilka slags studier kan inkluderas? 126 Urval och sökning 127 Inkluderade studier 127 Svenska utvärderingar av insatser tillämpliga inom påföljden ungdomsvård 130 Kognitiva – beteendeterapeutiska (KBT) samt kognitiva och beteendeinriktade insatser 130 Familjebaserade insatser 132 ”Wilderness programs” – äventyrsprogram 136 ”Boot camps” – militärliknade utbildningsläger 137 ”Scared straight”-program 137 Övriga insatser tillämpliga inom ungdomsvård 138 Ungdomstjänst 139 Särskilt kvalificerad kontaktperson – mentorskap 139 Medling 140 Sammanfattning och slutsatser om det svenska kunskapsläget 141 Svenska forskares erfarenheter av och åsikter om utvärderingsstudier 143

Planering och genomförande av studierna 143 Presentationer av studiernas resultat 145 Varför så få utvärderingsstudier? 145 Referenser 146 Kapitel 9. Hur fungerar insatser till ungdomar som begår brott och hur kan vi bli bättre i praktik? 150 Vad fungerar och vad fungerar inte? 150 Hur fungerar insatserna i Sverige? 153 Är de internationella resultaten överförbara till Sverige? 155 Vilka av metoderna används i Sverige i dag och hur används de? 156 Metaanalysernas styrkor och begränsningar 157 De ”bästa” metoderna är begränsat effektiva 158 Hur kan man i praktiken bli mer effektiv? 159 Kan insatserna förbättras, vidareutvecklas och användas i kombinationer? 159 Programmet behöver implementeras så som det är tänkt – vikten av programtrohet 159 Betydelsen av den specifika metoden och andra faktorer 160 Metoden är den professionelles verktyg 164 Man behöver matcha den unges specifika behov med relevanta insatser 166 Behöver behandlingstiden vara längre och/eller inkludera eftervård? 167 Att uppmärksamma och motverka kontraproduktiva processer som kan uppstå under insatsen 167 Konsten att införa nya metoder i socialt arbete 168 Hur kan forskningsresultaten översättas till praktik? 168 Slutsatser och betydelse för praktik och framtida forskning 169 Referenser 175

Förord Den här boken handlar om hur vi kan hjälpa ungdomar som begår brott att sluta begå brott. Den beskriver vilka metoder eller insatser som kan vara verkningsfulla för olika grupper och vilka metoder som inte ger några resultat eller kan ge negativa resultat. Boken spänner över ett brett spektrum av insatser och bygger på aktuell internationell och svensk forskning.

Bokens innehåll baseras på den kunskapsöversikt som Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen publicerade 20081 som svar på regeringens uppdrag att sammanställa kunskap om verkningsfulla behandlingsmetoder för socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare. Vissa uppdateringar samt nyskrivna texter har tillkommit. En bearbetning av texter, disposition och layout har också genomförts i syfte att underlätta läsningen.

Ambitionen med boken är att göra aktuell forskning om insatser till ungdomar som har begått brott tillgänglig för politiker, chefer, praktiker och studenter.

Alla författare som medverkade i regeringsrapporten har också medverkat som kapitelförfattare i denna bok. Redaktörer för boken har varit Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed, Örebro universitet, och Kerstin Söderholm Carpelan, IMS, Socialstyrelsen. Övriga författare är Lars Brännström och Marie Nyström, IMS, Social­styrelsen, samt Thorbjörn Ahlgren, Luppens kunskapscenter i Jönköping. Den ursprungliga rapporten fackgranskades av Tore Andreassen, Bodö universitet, Norge, Kjell Hansson, Lunds universitet samt Håkan Stattin, Örebro universitet. Bo Vinnerljung, IMS, Socialstyrelsen, har även lämnat värdefulla kommentarer. Bibliotekarie Edit Orem vid Socialstyrelsen har ansvarat för litteratursökningen. Ett stort tack till samtliga ovan nämnda.

1 Söderholm Carpelan m.fl. (2008): Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet. www.socialstyrelsen.se.

9

Ekonomiskt stöd från Statens institutionsstyrelse (SiS) har möjliggjort bearbetningarna av den ursprungliga rapporten till bok.

Stockholm, november 2009 Bengt Westerberg

Knut Sundell

Eva Persson Göransson

Ordförande i IMS styrelse

Chef för IMS

Generaldirektör för SiS

10

Medverkande författare Henrik Andershed, redaktör Henrik Andershed är fil.dr, docent och universitetslektor i psykologi vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet. Han har under författandet av denna bok varit finansierad av Vetenskapsrådet, IMS vid Socialstyrelsen samt Statens institutionsstyrelse (SiS).

Anna-Karin Andershed, redaktör Anna-Karin Andershed är fil.dr och universitetslektor i psykologi vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet. Hon har under författandet av denna bok varit finansierad av IMS vid Socialstyrelsen samt Statens institutionsstyrelse (SiS).

Kerstin Söderholm Carpelan, redaktör Kerstin Söderholm Carpelan är fil.dr och forskare vid IMS, Socialstyrelsen.

Lars Brännström Lars Brännström är fil.dr och forskare vid IMS, Socialstyrelsen.

Marie Nyström Marie Nyström är utredare vid IMS, Socialstyrelsen.

Thorbjörn Ahlgren Thorbjörn Ahlgren är fil.lic. och FoU-ledare vid Luppens kunskapscenter i Jönköping. Han har under författandet av kapitel 8 varit finansierad av IMS vid Socialstyrelsen.

11

Redaktörernas förord och tack Den här boken grundar sig på en rapport som publicerades i november 2008 om vilka insatser som fungerar för unga lagöverträdare, skriven på uppdrag av regeringen. För att göra rapportens innehåll mer tillgängligt för fler läsare har vi i denna bok bland annat förenklat resultatframställningen. Vi har också lagt till ett introducerande kapitel om bokens syfte, innehåll, målgrupp, ett kapitel om hur vanligt det är med ungdomsbrottslighet i Sverige samt ett kapitel om ungdomsbrottslighetens risk och skyddsfaktorer. Dessutom har vi lagt till ett eget kapitel om vad vi vet från svenska utvärderingar om insatser till ungdomar som begår brott. Stora delar av sista kapitlet om betydelsen av resultaten för praktik är också nya.

Det är vår förhoppning att boken intresserar praktiker, studenter, forskare, chefer och politiker inom det aktuella området och att vi lyckats förmedla dessa många gånger krångliga forskningsresultat på ett begripligt sätt. Den läsare som är intresserade av detaljer i resultat eller litteratursökningar (till exempel vilka sökord som använts etc.) hänvisas till ursprungsrapporten. Vi har gjort en särskild ansträng­ ning i sista kapitlet att så tydligt som möjligt presentera vilka slutsatser man kan dra av dagens kunskapsläge.

Vi vill tacka Tore Andreassen, Kjell Hansson och Håkan Stattin som fackgranskade den ursprungliga rapporten. Vi vill också tacka Cecilia Andrée Löfholm, Sten Anttila, Marie Forslund, Catrine Kaunitz, Synnöve Ljunggren, Kristin Marklund och Bo Vinnerljung för värdefulla kommentarer under resans gång.

Slutligen vill vi rikta ett stort tack till våra medförfattare i boken; Lars Brännström, Marie Nyström och Thorbjörn Ahlgren.

Henrik Andershed, Anna-Karin Andershed och Kerstin Söderholm Carpelan

12

Redaktörer för boken är Henrik Andershed, fil.dr, docent och universitetslektor i psykologi och Anna-Karin Andershed, fil.dr och universitetslektor i psykologi, båda verksamma vid Örebro universitet samt Kerstin Söderholm Carpelan, fil.dr och forskare vid IMS, Socialstyrelsen.

ungdomar som begår brott

Forskning om ungdomar som begår brott behöver vara tillgänglig och begriplig för dem som arbetar med unga som hamnat snett i livet. Detta är en gedigen kunskapsöversikt om vilka insatser som är effektiva i arbetet med att motverka återfall i brott bland ungdomar. Boken belyser de olika insatsernas effektivitet både ur ett internationellt och ur ett svenskt perspektiv. Hur forskningsresultaten kan översättas till det praktiska arbetet lyfts också fram.

Boken tar även upp fenomenet ungdomsbrottslighet, forskning om risk- och skyddsfaktorer samt hur det svenska påföljdssystemet för ungdomar fungerar. Vilka övergripande faktorer eller processer som är viktiga för att en behandling ska vara effektiv diskuteras och här ges också en introduktion till olika behandlingsmetoder, till exempel kognitiv-beteendeinriktade (KBT) och familjefokuserade metoder.

Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar? vänder sig till praktiker inom behandling och socialtjänst, chefer, politiker, forskare samt till studerande på högskolor och universitet.

Ungdomar som begår brott vilka insatser fungerar?

henrik andershed · anna-karin andershed red. kerstin söderholm carpelan