Issuu on Google+

Huvudbok 1 Svenska för åk 7–9

Huvudbok 1 innehåller fjorton arbetsområden där förmågorna i svenska berörs på ett stimulerande, utmanande och omväxlande sätt. Arbetsområdenas tydliga arbetsgång synliggör vilka förmågor som ska utvecklas och vilket centralt innehåll som behandlas. Varje arbets­ område består av: aktivering av förförståelse, exempeltext att utgå ifrån, elevuppgifter och en avslutande slutuppgift. I lärarhandledningen finns bedömningsstöd till alla slutuppgifter. Det finns en inbyggd progression mellan huvudbok 1 och huvudbok 2 på så sätt att huvudbok 2 berör fler antal förmågor per arbetsområde. Kontakt huvudbok 1 finns även tillgänglig som Interaktiv bok Plus. Den innehåller interaktiva elevövningar för varje arbetsområde med fokus på förförståelse, läsförståelse, ordkunskap och hörförståelse. Serien Kontakt består av: Huvudbok 1 Huvudbok 1 Interaktiv Plus Huvudbok 2 Huvudbok 2 Interaktiv Plus Introboken Språkhandboken

www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-43434-9

9 789127 434349

Omslag_Kontakt_huvudböcker.indd 1

KONTAKT Huvudbok 1

Serien Kontakt har två huvudböcker som tillsammans täcker hela det centrala innehållet i svenska för årskurs 7–9 i Lgr 11.

Om kon sten at t berätt nyhetsa a skrift r tikeln ligt Om Om kon Om kon tidning sten at sten at en o t skriva t läsa o skönlit en rece ch först teratur nsio å Om kon sakpros terär te sten at atexter x t Om s t och analyse agan oc Om lev r a h nadssk en skön det mu i l n d lit Om kon tliga be ringar f rån olik rättand sten at t a et b ten att d e e r l ä a t r t a a v argume u ntera sk tifrån ett man världen kla och us Om k riftligt förbätt O ons ra en te m kons framtid x t e tO O n ter Om m lyrik och mu m vår t språks att utvec ko si historia och konsten nsten att berä k Om konsten att spe tta med a la tea ord, bil ar tikeln tt berätta skri d och lj ftligt O Om kon ud Om m sten at sten at t i d n i n gen och t skriva t läsa o c e nyhet h förstå n recen tur Om sion Om sakpros konsten a ko te a sagan o ch det m tt analysera en xter och skön nlit u s ingar fr ån olika ntliga berätta könlitterär tex tera ndet Om t Om delar av ta utifr ån ett m levnads världen anus Om skildr Om kon ftligt O sten at m kons konsten tb t e Om vår n att ut att argu Tomas Bergstenerät t språk menter s histor veckla och för bättra e a skri ia och f ramtid n text O 2014-02-14 14.39


Kontakt-Huvudbok-1.indd 1

2014-02-18 20.17


Innehåll Möte på nätet Om konsten att berätta skriftligt - 6 Att beskriva en miljö - 8 Chatt – enkel dialog - 10 Att beskriva en händelse - 11 Att utveckla personlighet genom dialog - 13 Att uttrycka känslor - 15 Att beskriva en person - 16 Att skriva dialog i berättande text - 17

Stoppa pressarna

Kunskap om ämnet - 52 Språkkunskaper - 52 Tänka abstrakt - 53 Dra egna slutsatser - 54 Läsa och diskutera texter - 54 Läsa och förstå sakprosa - 57 En metod för att förstå och komma ihåg - 57 Läsa och förstå skönlitteratur - 64 Att bygga upp föreställningsvärldar - 64 En metod för att läsa och förstå skönlitteratur - 67

Om tidningen och nyhetsartikeln - 20

Dagstidningen - 23 Olika sorters dagstidningar - 23 Dagstidningens olika delar - 25 Dagstidningens olika artiklar - 27 Så här skriver du en nyhetsartikel - 28 Journalistens förberedelser - 30 Nyhetsartikeln - 30

Succén är given Om konsten att skriva en recension - 38

En bokrecension - 40 Så här skriver du en recension - 42 Bakgrundsinformation - 42 Vad ska du bedöma? - 42 Ge positiv och negativ kritik - 45 Anpassa språket efter dina läsare - 45 Hitta din stil - 46 Strukturera din text - 46

Nycklar till texten Om att läsa och förstå sakprosatexter och skönlitteratur - 48

Pojken i randig pyjamas Om konsten att analysera en skönlitterär text - 70 Om Pojken i randig pyjamas - 72 Att analysera skönlitteratur - 78 Textinnehåll och uppbyggnad - 79 Huvudpersoner och miljö - 85 Språk - 88

Spegel, spegel på väggen där Om sagan och det muntliga berättandet - 90 Sagan - 92 Typiskt för sagan - 96 Kampen mellan gott och ont - 96 Magi och övernaturliga händelser - 97 Början och slutet - 98 Stil - 99 Konsten att berätta - 101 Läs på och övningsberätta - 101 Berätta med inlevelse - 102

Vad påverkar läsförståelsen - 50 Erfarenhet av olika texttyper - 51

Kontakt-Huvudbok-1.indd 3

2014-02-18 20.17


Jag är Zlatan Ibrahimovic

Välkommen till underjorden

Om levnadsskildringar från olika delar av världen - 104

Om konsten att utveckla och förbättra en text - 138

Zlatans berättelse - 106 Typiskt för levnadsskildringen - 109 Inblick i en speciell tid och miljö - 110 Berättelser med verklighetsbakgrund - 110 Huvudpersonens verklighet - 111 En kryddad verklighet - 111 Kronologiskt berättat - 111 Huvudpersonen och språket - 112 Levnadsskildringar från andra kulturer - 114

Sommarprataren Om konsten att berätta utifrån ett manus - 118 Sommar i P1 - 120 Så här gör du ditt eget sommarprat - 122 Ämne - 122 Tankekarta - 123 Disposition - 125 Underhållning - 125

Ingen rädder för vargen här! Om konsten att argumentera skriftligt - 128

Så här skriver du argumenterande text - 132 Tes, information och argument - 132 Avsluta med en uppmaning - 135 Använd ett enkelt språk - 136 Rubrik, ingress och signatur - 136

Kontakt-Huvudbok-1.indd 4

Att utveckla en text - 140 Textbindning - 142 Variera meningarnas längd - 145 Styckeindelning - 147 Gestaltande beskrivningar - 149

Från runor till rikssvenska Om vårt språks historia och framtid - 152 Språkets historia - 154 Hur många språk finns det? - 154 Hur är språken släkt? - 157 Det svenska språkets historia - 163 Urnordiska (fram till 800-talet) - 163 Runsvenska (ca 800–1225) - 163 Fornsvenska (1225–1526) - 167 Äldre nysvenska (1526–1732) - 168 Yngre nysvenska (1732–ca 1900) - 170 Nusvenska (1900– ) - 172 Det svenska språkets framtid - 177 Språket förändras långsamt - 177 Nya engelska ord hotar inte - 178 Talspråket alltmer likt skriftspråket - 179 Det var inte bättre förr - 180

En sång om kärlek Om lyrik och musik - 182 Texter om kärlek - 184 Cornelis Vreeswijk - 187 Veronica Maggio - 190 Sångtexten som spegel - 191 Vreeswijk och kärleken i Saskia - 191 Maggio och kärleken i Snälla bli min - 191 Tidens kvinnosyn - 191 Samhället - 192 Sångtexten förr och nu - 192 Språket - 194

2014-02-18 20.17


Frank eller Romeo?

Tystnad, tagning!

Om konsten att spela teater - 196

Om konsten att berätta med ord, bild och ljud - 220

Ebba och Frank – en ungdomspjäs - 198 Typiskt för ett manus - 202 Att spela teater - 204 Läs manus i roller - 204 Lär känna din rollfigur - 205 Kroppsspråk - 206 Att driva en vilja - 206 Enkel rekvisita - 209 Ljus och musik - 209 Från Romeo och Julia till Ebba och Frank - 210 Teatern och publiken - 215 Scenbilden - 216 Replikerna och kroppsspråket - 216

Drama på film - 222 Schindler´s List - 223 Den dramatiska kurvan - 223 Akt 1 - 224 Akt 2 - 229 Akt 3 - 231 Filmteknik - 234 Bildstorlek - 234 Kameravinkel - 236 Vem ser genom kameran? - 236 Ljus och färger - 238 Ljud - 238

Översikter - 242 Olika genrer - 242 Olika informationskällor - 243 Tidningsartikelns olika delar - 244 Råd till dig som ger respons - 245 Tips inför muntliga redovisningar - 246 Bildkällor - 247 Textkällor - 248

Kontakt-Huvudbok-1.indd 5

2014-02-18 20.17


Kontakt-Huvudbok-1.indd 6

2014-02-18 20.17


Möte på nätet Om konsten att berätta skriftligt

I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: • formulera dig och kommunicera i skrift Du skriver olika slags texter, som till exempel miljö- och person beskrivningar och olika typer av dialoger. • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Du skriver olika slags texter och anpassar ditt språk så att det passar i just det sammanhang där varje text ska läsas och användas. Du väljer dina ord och formulerar dig så att ditt budskap blir tydligt för dem som läser dina texter.

Kontakt-Huvudbok-1.indd 7

2014-02-18 20.17


”Man skriver nog om sådant som är lite av ett mysterium för en. Ungefär som när man var liten och pillade sönder saker för att se hur det såg ut inuti. Att skriva är att sätta ihop saker som är isär, små bitar, ögonblick, tankar, känslor.” De här tankarna om skrivande har författaren Cannie Möller, som inte bara skriver ungdomsböcker utan också har skrivarkurser för unga. Nu ska du skapa din egen värld och göra det just genom att sätta ihop små bitar av ögonblick, tankar och känslor. Dags för dig att författa: Möte på nätet – din egen chatt-historia!

Att beskriva en miljö En text ska dofta, låta och smaka. Den ska skapa bilder! Miljöbeskrivningar är viktiga för att skapa stämning. De berättar för läsaren var huvudpersonen befinner sig, men de kan också avslöja en hel del om hur huvudpersonen uppfattar sin omgivning och sin situation. Det är detaljerna som gör att läsaren kan skapa sig en bild av den miljö som beskrivs. Undvik allmänna beskrivningar som ”det luktar gott” och ”han hör ljud utifrån”. Skriv istället ”det luktar nybakade bullar från köket” och ”genom det öppna fönstret hör han hur fåglarna kvittrar som galningar”. Ett tips när du ska beskriva en miljö är att du tänker på en plats som du känner till bra och utgår ifrån den. Sedan kan du använda din egen fantasi och förändra och lägga till detaljer som passar in i din berättelse. Nu ska du få lära känna Simon och Tracy. Tillsammans med dem ska du träna på att berätta skriftligt.

8

Kontakt-Huvudbok-1.indd 8

KONTAKT – Möte på nätet

2014-02-18 20.17


1

Torpet i kanten av skogen

Det är sista veckan på sommarlovet och din huvudperson Simon ligger i sin säng i det lilla torpet, där han har tillbringat de senaste veckorna.

Blunda i några minuter. Föreställ dig torpet, gräsmattan och ängen framför förstukvisten, vedboden, dasset och trädgårdsmöblerna. Föreställ dig rummet där Simon sover. Föreställ dig hur han vaknar men fortfarande inte orkar öppna ögonen. Vad är det för ljud han hör från köket och från det halvöppna fönstret och sommaren utanför? Vad är det för dofter han känner? Använd alla sinnen och beskriv hur Simon sakta vaknar upp. Skriv som rubrik Torpet i kanten av skogen.

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Huvudbok-1.indd 9

9

2014-02-18 20.17


Chatt – enkel dialog När personer, i en berättelse eller i verkligheten, pratar med varandra brukar man kalla det en dialog. Chatt är en dialog som är mycket personlig och inte tänkt att publiceras utåt. Det är med andra ord fritt att skriva hur som helst, bara mottagaren förstår texten! Ett fantasifullt språk och lite humor är ett stort plus i detta sammanhang.

2

Chatt 1 - Kontakten

Det är kväll och inget att se på tv. Simon sitter i sängen med datorn. Plötsligt dyker den upp, sidan findAfriend. findAfriend

REGISTRERA DIG PÅ findAfriend och chATTA mED nyA komPISAR.

Lära känna en ny kompis? Varför inte? tänker Simon och klickar i sin ålder i en ruta. Sedan fyller han i att han vill chatta med en tjej i samma ålder som han själv. I fältet där han får välja vilket chatt-namn han vill ha skriver han ”Simson”. Det dröjer bara två minuter, så dyker namnet ”Tracy” upp på skärmen tillsammans med ordet ”hej”. Hon har humor, det märker Simon direkt så de skojar en hel del med varandra. Men hon berättar inget personligt om sig själv.

Skriv ner chatt-samtalet mellan Simson och Tracy. Rubrik: Chatt 1 – Kontakten.

10

Kontakt-Huvudbok-1.indd 10

KONTAKT – Möte på nätet

2014-02-18 20.17


Att beskriva en händelse Det finns många sätt att berätta en händelse på och varje författare har sin personliga stil. Men det finns en del knep du kan använda dig av för att göra en snygg och medryckande beskrivning.

Använd adjektiv och adverb Med adjektiv och adverb beskriver du hur något är och ser ut och hur något sker. Om du till exempel ska berätta om en olycka kan du använda dig av adjektiv för att beskriva saker och personer: Bilen är röd, vägbanan är blöt, föraren är berusad. Genom att använda adverb kan du beskriva hur något sker. Föraren kör snabbt, osäkert, vingligt och så vidare. Adjektiv och adverb hjälper dig att utveckla dina beskrivningar så att de blir mer målande och intressanta.

Låt någon reflektera Ett annat knep är att låta en person i berättelsen iaktta och reagera på det som sker. I en beskrivning av en olycka kan du berätta om hur en elev på väg till skolan ser bilen, skriker till barnet på cykeln att han ska akta sig, rusar fram och ringer efter ambulans, samtidigt som en massa tankar far genom hennes huvud. Genom att någon reflekterar över det som händer kan du fördjupa din beskrivning.

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Huvudbok-1.indd 11

11

2014-02-18 20.17


3

Katten och fågeln

Simon sitter på trappan utanför torpet. Det är helt stilla och tyst. Övriga i familjen har tagit bilen för att handla. Han sitter och iakttar en sädesärla på gräsmattan. Den vippar med stjärtfjädrarna, vickar fram och tillbaka med huvudet och rör sig framåt med små hopp. Den spanar säkert efter småkryp, tror Simon. Han ser några strån som rör sig på ängen bortanför gräsmattan. Det är Gösta. Från att ha varit en slö stadskatt har han på bara några veckor förvandlats till Jägaren. Han inbillar sig att han är ett lejon som ligger och lurpassar på savannen, tänker Simon.

Berätta om jakten. Beskriv katten, de smygande rörelserna och anfallet! Försök att ge en bild av hur katten ser ut och rör sig. Vad tänker Simon om det som sker? Skriv under rubriken Katten och fågeln.

12

Kontakt-Huvudbok-1.indd 12

KONTAKT – Möte på nätet

2014-02-18 20.17


Att utveckla personlighet genom dialog Varje person har sitt eget sätt att tänka, tycka och fungera – sin personlighet. Personligheten visar sig också i hur personen pratar. En äldre person uttrycker sig till exempel annorlunda än ett barn. En officer och en sjuksköterska har säkert olika språk. Du måste med andra ord bestämma dig för hur personerna i din berättelse pratar. Med dialoger kan du förstärka dina huvudpersoners karaktärer. Här följer en dialog mellan en kille och två tjejer i en ungdomspjäs. Killen, Klas, är lite ”lillgammal” och pratar ungefär som vuxna gör, vilket de två tjejerna tycker låter lustigt. Zara är en ganska tuff tjej som vågar säga precis vad hon tänker, och Tina är mer försiktig. Genom dialogen blir deras personligheter tydliga utan att en berättare måste beskriva hurdana de är. Klas sitter tillsammans med Tina och Zara på en bänk i skolan. Klas är kär i Tina och försöker få kontakt. KLAS TINA KLAS

Roligt att du blev Julia, Tina. Du passar perfekt för den rollen. Tack. Däremot måste jag säga att jag är ytterst skeptisk till Jocke som Romeo. Att spela en person som Romeo kräver en känslighet som Jocke totalt saknar. Den där uppblåsta typen försöker bara se cool ut.

Zara och Tina tittar på varandra, ler åt Klas konstiga formuleringar. ZARA

KLAS ZARA

Jaharu. Och det finns förstås nån annan i klassen som har precis den där känsligheten. (Hon reser sig upp, låtsas gå och fundera.) Låt mej gissa. Den känsliga Romeotypen är … (Pekar) … du Klas! Ja, faktiskt. Men jag tycker mig ana en viss ironi i rösten, Zara. Tror du inte att jag skulle klara av Romeo, eller? Det beror väl på vilken slags Romeo man vill ha, eller hur? Vissa kanske vill ha en blek professorstyp istället för skolans coolaste kille. Vad säger du, Tina? Sugen på några heta kärleksscener med Romeo-Klas?

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Huvudbok-1.indd 13

13

2014-02-18 20.17


4

Chatt 2 - Problemet

Nästa kväll är Tracy där igen. Hon berättar om sitt stora intresse, simning. Men hon är också orolig. Lite rädd faktiskt. Det är hennes storebror som har blivit så konstig och aggressiv, som förvandlad. Flera gånger har han skrikit åt henne utan anledning.

Skriv ner chatt-samtalet mellan Simson och Tracy under rubriken Chatt 2 - problemet. Genom samtalet ska läsaren förstå, på Tracys sätt att uttrycka sig, att hon är en tuff och självständig person, men att hon ändå är orolig och rädd. Försök få Simon att framstå som en omtänksam person som är bra på att fråga och lyssna.

14

Kontakt-Huvudbok-1.indd 14

KONTAKT – Möte på nätet

2014-02-18 20.17


Att uttrycka känslor Ett sätt att uttrycka sina känslor och tankar är genom poesi. När du skriver poesi koncentrerar du din text och använder mycket få ord. Du måste därför välja varje ord med större eftertänksamhet än när du skriver en längre text. Eftersom dikter och sångtexter är så personliga blir de inte alltid så lätta att förstå. Men det fina är att i poesins värld så finns det inget rätt eller fel när en dikt ska tolkas; alla får tolka den som de vill! På samma sätt behöver du inte bekymra dig så mycket om att vara tydlig när du själv skriver poesi. Koncentrera dig istället på att försöka uttrycka så mycket känslor som möjligt med så få ord som möjligt.

5

Chatt 3 - Dikten och låten

Det första som dyker upp på skärmen nästa kväll är en dikt från Tracy. Dikten består av fem rader där de fyra första börjar med ”Min storebror …”.

Skriv dikten under rubriken Min storebror. Simon skriver som svar att han har googlat på namnet Tracy och hittat artisten Tracy Chapman. ”Gå in på YouTube och lyssna på Tracy Chapman och låten Stand by me”, fortsätter Simon. ”Du kan tänka på mig när du hör den!”

Gå in på internet du också och leta reda på Stand by me på YouTube. Skriv ner hur du uppfattar låttexten. Varför tror du att Simon vill att Tracy ska lyssna på låten? Vilka känslor tror du att sångtexten vill uttrycka? Hur tror du att Tracy känner när hon lyssnar på låten?

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Huvudbok-1.indd 15

15

2014-02-18 20.17


Att beskriva en person Det kan vara svårt att beskriva en person på papperet så att hon blir verklig. Så verklig att läsaren kan skapa sig en bild av hur personen ser ut, rör sig, talar och tänker. För att kunna beskriva en person på ett bra sätt är det viktigt att du som författare bestämmer hur din person är. Hur klär hon sig? Hur ser hon ut? Hur har hon det hemma? Vilka intressen har hon? Vilka umgås hon med? Vad drömmer hon om? Vad är hon orolig för? Ju mer du har tänkt ut om din person på förhand, desto lättare blir det att skriva om henne!

6

Simon – spanaren Nästa kväll berättar Tracy att hon jobbar kvällar i simhallens kafeteria Lusthuset och att hon bor alldeles bredvid simhallen i en stor villa. Lusthuset! Simon förstår att Tracy bor i samma stad som han. Han förstår också att hon ljuger om villan, för simhallen ligger omgiven av ett stort och ganska slitet hyreshusområde. Men i sin chatt låtsas inte Simon om att han känner till simhallen och att hon ljuger. När veckan på landet äntligen är slut återvänder familjen till stan. Simon är otålig, för han har en plan: han tänker leta reda på Tracy. De kommer hem på eftermiddagen och redan samma kväll beger han sig till simhallen. Han badar först för att det inte ska verka misstänkt. Sedan går han till kafeterian. Han slår sig ner i ett hörn och iakttar den unga tjejen som går runt och torkar borden och plockar disk. Det måste vara Tracy!

Skriv Tracy som rubrik. Beskriv henne ingående till utseende, kläder och sätt att röra sig och prata. Skriv också ner Simons tankar om henne.

16

Kontakt-Huvudbok-1.indd 16

KONTAKT – Möte på nätet

2014-02-18 20.17


Att skriva dialog i berättande text Nu lämnar vi chattskrivandet och du ska istället lära dig hur man skriver en dialog så som den skrivs i noveller och annan skönlitteratur. Repliker kan skrivas på två olika sätt: med talstreck eller med citattecken. Du kan välja vilket av sätten du vill använda, men byt aldrig mitt i texten.

Med talstreck − Jag har letat efter dig, sa han. Hon satt tyst och tittade på honom. − Varför då? svarade hon till slut.

Varje ny replik ska börja på en ny rad när talstreck används. Även berättande text som kommer efter en replik (”Hon satt tyst …”) ska skrivas på ny rad. Du behöver inte skriva ”sa han” eller ”sa hon” efter varje replik. Är det två personer som pratar förstår läsaren ändå vem som säger vad, eftersom varje ny replik skrivs på en ny rad. I stället för ”sa hon” kan du använda uttryck som visar hur personen säger något, till exempel ”frågade hon skrattande” eller ”mumlade hon nervöst”. Lägg märke till att det ska vara liten bokstav efter frågetecknet i sista repliken. Det beror på att meningen fortsätter efter repliken. Samma sak gäller om en replik slutar med utropstecken. En replik som är ett påstående och i vanliga fall skulle avslutas med punkt, avslutas istället med kommatecken om meningen fortsätter.

Med citattecken ”Jag har letat efter dig”, sa han. Hon satt tyst och tittade på honom. ”Varför då?” svarade hon till slut.

Som du ser behöver inte repliken börja på ny rad när citattecken används. Den markeras bara genom ett citattecken före och efter repliken. Du ska fortfarande ha liten bokstav efter frågetecken och utropstecken, och kom ihåg att använda kommatecken istället för punkt när meningen fortsätter efter citattecknet.

KONTAKT – Möte på nätet

Kontakt-Huvudbok-1.indd 17

17

2014-02-18 20.17


Med kolon Om du vill berätta vem som pratar redan före repliken så använder du kolon. Han tvekade lite innan han fortsatte: – För att jag ville träffa dig.

Eller: Han tvekade lite innan han fortsatte: ”För att jag ville träffa dig”.

7

IRL - Det här med känslor

Tankarna kilar fram och tillbaka som små möss, där Simon sitter och funderar på hur han ska göra. Ska han våga ta kontakt, eller ska han bara gå? Till slut, när han är den enda gästen kvar i kafeterian, går han fram till disken.

Skriv ner dialogen mellan Simon och Tracy. Dialogen ska genomsyras av två känslor: osäkerhet och nyfikenhet. Använd dig av talstreck. Börja dialogen så här: – Hej Tracy. – Jag heter inte … Hon stannar upp i sin rörelse och tittar förvånat på honom. – Är det du som är Simson?

18

Kontakt-Huvudbok-1.indd 18

KONTAKT – Möte på nätet

2014-02-18 20.17


SLUTUPPGIFT A

Skriv själv fortsättningen

Avslutningstexten bestämmer du själv över! Men försök inte skriva ”resten av boken” utan koncentrera dig på att skriva en enda scen. Du bestämmer själv var scenen ska utspelas och vad som ska hända. Och du glömmer väl inte vad du lärt dig:

• Att beskriva miljöer, händelser och personer • Att försöka hitta de rätta orden för att få fram känslor och stämningar • Att använda dialoger för att visa hur dina huvudpersoner är som personer och hur de reagerar på det som händer.

B

Avslutningsdiskussion i klassen

Läs era avslutningstexter högt för varandra i klassen. Diskutera olika alternativ för hur berättelsen skulle kunna utvecklas. Tänk er att ni skriver en bok eller gör en film om Simon och Tracy och kom överens om ett slut gemensamt. Diskutera i klassen vad ni tycker att ni har lärt er under det här arbetsområdet och om det har blivit lättare att skriva med de kunskaper som ni har fått.

a iv r bessk tämninga Kontakt-Huvudbok-1.indd 19

2014-02-18 20.17


Kontakt-Huvudbok-1.indd 20

2014-02-18 20.17


Stoppa pressarna Om tidningen och nyhetsartikeln

I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: • läsa och analysera texter för olika syften Du läser en typisk nyhetsartikel som är uppbyggd med rubrik, ingress, brödtext, bild och bildtext. • formulera dig och kommunicera i skrift Du skriver en egen nyhetsartikel och redigerar din text med hjälp av datorns funktioner. • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Du disponerar din text, det vill säga ordnar textens innehåll, på ett sådant sätt att den blir lätt att förstå för den som läser.

Kontakt-Huvudbok-1.indd 21

2014-02-18 20.17


Vad är det som är så bra med tidningar? Räcker det inte med att titta på nyheterna på tv? Jo, om du vill få en överblick över det senaste som hänt är tv-nyheterna en perfekt informationskälla. Men om du är speciellt intresserad av något område är det tidningen du behöver. Tidningen fungerar som ett smörgåsbord där du själv kan välja det som du vill fördjupa dig i och läsa mer om. Här hittar du artiklar om det mesta. Om politik, brott, sport, musik, film, vetenskap och ekonomi. I det här arbetsområdet får du lära dig om allt möjligt som har med tidningar och nyheter att göra. Och därefter ser vi fram emot det stora avslöjandet – i din egen nyhetsartikel!

22

Kontakt-Huvudbok-1.indd 22

KONTAKT – Stoppa pressarna

2014-02-18 20.18


Dagstidningen Tidningar som publiceras varje dag brukar kallas dagstidningar. I Sverige finns många olika dagstidningar och tillsammans ger de oss massvis av nyheter varje dag.

Olika sorters dagstidningar Dagstidningar kan huvudsakligen delas in i större morgontidningar, kvällstidningar och lokaltidningar. De större morgontidningarna, som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, säljs över hela landet men har storstäderna som största marknad. En stor del av materialet i dessa tidningar tar upp nyheter från hela landet och hela världen, men också lokala nyheter från storstadsområdena. De flesta av morgontidningarnas läsare är prenumeranter och får tidningen i brevlådan på morgonen. Det är därför de kallas ”morgontidningar”. Kvällstidningarna, som Expressen och Aftonbladet, säljs även de över hela landet. Dessa tidningar går inte ut till prenumeranter utan säljs i affärer, kiosker, bensinstationer och liknande försäljningsställen. Kvällstidningarna tar upp nyheter från hela landet och hela världen. Förr brukade kvällstidningarna publiceras på kvällen så att de kunde få med de senaste nyheterna från dagen som gått. Nu för tiden trycks de ofta tidigt på morgonen, men de kallas ändå fortfarande ”kvällstidningar”. Lokaltidningar kallas de tidningar som mest har artiklar om det egna länet eller den egna staden. Exempel på lokaltidningar är Östersundsposten och Dalademokraten.

KONTAKT – Stoppa pressarna

Kontakt-Huvudbok-1.indd 23

23

2014-02-18 20.18


1

Morgonpress, kvällspress och lokalpress

Dela in er i smågrupper. Titta i en morgontidning, en kvällstidning och en lokaltidning från samma dag. Jämför och hitta likheter och skillnader mellan tidningarna. Undersök: • • • •

tidningarnas format (storlek) om tidningarna består av olika delar hur framsidorna ser ut och vilka nyheter de tar upp hur stor del som upptas av bilder och av text.

Försök att förklara varför tidningarna är olika. När ni är klara redovisar ni era slutsatser inför klassen. Diskutera resultaten.

2

Papperstidning eller tidning på nätet

Allt fler läser tidningen på sin dator eller telefon. Men många föredrar fortfarande papperstidning. Diskutera i klassen fördelar och nackdelar med de olika formaten.

24

Kontakt-Huvudbok-1.indd 24

KONTAKT – Stoppa pressarna

2014-02-18 20.18


Dagstidningens olika delar Om du går igenom innehållet i en större dagstidning märker du att den är indelad efter olika ämnesområden. Alla artiklar som handlar om sport samlas i en sportdel, till exempel. Detta är för att det ska bli lättare för läsaren att hitta i tidningen.

De vanligaste delarna som en tidning består av är: Utrikesdelen

Inrikesdelen

Lokaldelen

Sportdelen

Ekonomidelen

Kulturdelen

3

Från vaggan till graven

I en tidning finns artiklar som handlar om personer i alla möjliga åldrar, till exempel födelseannonser, artiklar om barn, ungdomar, vuxna, pensionärer och slutligen dödsannonser. Livets alla skeenden finns med andra ord med. Dela in er i grupper. Gruppens uppgift är att producera en väggtidning i A3-format, där artiklarna handlar om en enda påhittad huvudperson. • Utgå ifrån några dagstidningar. Börja med att leta fram en födelseannons. Personen i födelseannonsen blir huvudpersonen i alla era artiklar. Ändra födelseåret så att personen föddes för ca 80 år sedan. Ni berättar nu, i en rad olika artiklar, om saker som händer den här personen under hans/hennes livstid. • Klipp ut rubriker och bilder från de tidningar ni har och klistra in dem i er väggtidning. Under varje rubrik skriver ni en ingress och en brödtext där ni utgår ifrån den ”riktiga”

KONTAKT – Stoppa pressarna

Kontakt-Huvudbok-1.indd 25

25

2014-02-18 20.18


artikeln men ändrar namn och annat så det handlar om er huvudperson. Ett exempel: Om er huvudperson heter Susanne Eriksson och ni har klippt ut artikeln ”Hon vill förändra genom sina serier”, så skriver ni kort om att Susanne fick ett kulturstipendium när hon var 20 år, eftersom hon var så duktig på att teckna serier. Låna så mycket ni behöver från originalartikeln men ändra allt som inte stämmer in på Susanne Eriksson och hennes liv. Försök få med artiklar från så många olika delar av tidningen som möjligt, till exempel delarna med utrikesnyheter, inrikesnyheter, kultur, sport och ekonomi. • Klistra in artiklarna i väggtidningen i kronologisk ordning, så att det går att följa personens liv från början till slut. Avsluta med dödsannonsen! Läs gärna upp era artiklar för varandra i klassen. Spännande att få höra om alla livsöden!

26

Kontakt-Huvudbok-1.indd 26

KONTAKT – Stoppa pressarna

2014-02-18 20.18


Dagstidningens olika artiklar Förutom att en dagstidning består av olika delar, så består den också av olika typer av artiklar.

Ledare kallas de artiklar där tidningens chefredaktör skriver om ett aktuellt ämne. Chefredaktören är chef för tidningens journalister. I ledaren brukar det visas vilket politiskt parti tidningen stödjer. Nyhetsartiklar är artiklar som redogör för det senaste som hänt. Notiser är kortkorta nyhetsartiklar. ”Brand i verkstad” och ”Hundraåring firad” är exempel på notisrubriker som sedan följs av några rader text. Reportage är artiklar som handlar om intressanta ämnen som inte behöver vara aktuella nyheter. Ett reportage bygger oftast på intervjuer. Krönikor är personliga artiklar om aktuella frågor författade av en känd person eller en journalist på tidningen. Recensioner är artiklar där den som skriver bedömer till exempel nya böcker, filmer eller dataspel. Fackartiklar behandlar ämnen inom olika vetenskapliga områden som medicin, fysik och psykologi. Oftast är det nya forskningsresultat som tas upp. Debattartiklar och insändare skrivs inte av tidningens journalister. De skickas in till tidningen av personer som vill framföra en åsikt.

KONTAKT – Stoppa pressarna

Kontakt-Huvudbok-1.indd 27

27

2014-02-18 20.18


Huvudbok 1 Svenska för åk 7–9

Huvudbok 1 innehåller fjorton arbetsområden där förmågorna i svenska berörs på ett stimulerande, utmanande och omväxlande sätt. Arbetsområdenas tydliga arbetsgång synliggör vilka förmågor som ska utvecklas och vilket centralt innehåll som behandlas. Varje arbets­ område består av: aktivering av förförståelse, exempeltext att utgå ifrån, elevuppgifter och en avslutande slutuppgift. I lärarhandledningen finns bedömningsstöd till alla slutuppgifter. Det finns en inbyggd progression mellan huvudbok 1 och huvudbok 2 på så sätt att huvudbok 2 berör fler antal förmågor per arbetsområde. Kontakt huvudbok 1 finns även tillgänglig som Interaktiv bok Plus. Den innehåller interaktiva elevövningar för varje arbetsområde med fokus på förförståelse, läsförståelse, ordkunskap och hörförståelse. Serien Kontakt består av: Huvudbok 1 Huvudbok 1 Interaktiv Plus Huvudbok 2 Huvudbok 2 Interaktiv Plus Introboken Språkhandboken

www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-43434-9

9 789127 434349

Omslag_Kontakt_huvudböcker.indd 1

KONTAKT Huvudbok 1

Serien Kontakt har två huvudböcker som tillsammans täcker hela det centrala innehållet i svenska för årskurs 7–9 i Lgr 11.

Om kon sten at t berätt nyhetsa a skrift r tikeln ligt Om Om kon Om kon tidning sten at sten at en o t skriva t läsa o skönlit en rece ch först teratur nsio å Om kon sakpros terär te sten at atexter x t Om s t och analyse agan oc Om lev r a h nadssk en skön det mu i l n d lit Om kon tliga be ringar f rån olik rättand sten at t a et b ten att d e e r l ä a t r t a a v argume u ntera sk tifrån ett man världen kla och us Om k riftligt förbätt O ons ra en te m kons framtid x t e tO O n ter Om m lyrik och mu m vår t språks att utvec ko si historia och konsten nsten att berä k Om konsten att spe tta med a la tea ord, bil ar tikeln tt berätta skri d och lj ftligt O Om kon ud Om m sten at sten at t i d n i n gen och t skriva t läsa o c e nyhet h förstå n recen tur Om sion Om sakpros konsten a ko te a sagan o ch det m tt analysera en xter och skön nlit u s ingar fr ån olika ntliga berätta könlitterär tex tera ndet Om t Om delar av ta utifr ån ett m levnads världen anus Om skildr Om kon ftligt O sten at m kons konsten tb t e Om vår n att ut att argu Tomas Bergstenerät t språk menter s histor veckla och för bättra e a skri ia och f ramtid n text O 2014-02-14 14.39


9789127434349