Issuu on Google+

Under århundradenas lopp har det svenska samhället influerats av politiska, ekonomiska och kulturella företeelser samt ideologiska strömningar, som påverkat tänkandet i Västerlandet under de olika tidsskeendena. Den svenska rättsutvecklingen genom tiderna kan inte ses som en isolerad företeelse utan har alltid varit och är alltjämt påverkad av dessa faktorer samtidigt som man genom lagstiftning och rättspraxis i sin tur har påverkat och styrt samhällsutvecklingen. Kodifieringen av denna rättsutveckling tog sin början under 1200talet och har fortgått fram till våra dagar. I Svensk rättshistoria beskrivs och analyseras rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden och under tidsperioderna 1527-1734, 1734-1809, 1809-1920 och 1920-1995 mot bakgrund av de samtida faktorer som då påverkat utvecklingen. Nytt i denna upplaga är fyra ursprungligen muntligt framförda presentationer av vår ständigt levande rättshistoria. I dessa skildras den första kätteriprocessen, de s.k. bekännelsefångarna, tärningskast om liv och död och Skänninge mötes beslut.

Göran Inger (1917-2006) var professor i rättshistoria 1970-76 i Lund och professor i rättshistoria och rättssociologi 1976-83 i Uppsala.

GÖRAN INGER

Boken vänder sig till dem som studerar juridik eller historia och ger en översikt av rättsutvecklingen för dem som ägnar sig åt kulturhistoria eller släktforskning.

Svensk rättshistoria

Svensk rättshistoria

Svensk rättshistoria

Best.nr 47-09665-7

Tryck.nr 47-09665-7-00

Namnlöst-3 1

GÖRAN INGER

10-12-27 13.19.18


Svensk rättshistoria GÖRAN INGER

Svensk rättshistoria.indd 1

2010-12-27 13.34


Förord

Till första upplagan Denna översikt över den svenska rättsutvecklingen från medeltiden fram till nutiden är avsedd som lärobok i svensk rättshistoria för den grundläggande juristutbildningen. Den skiljer sig från tidigare läroböcker i ämnet framför allt däruti, att rättsutvecklingen beskrives periodvis, d.v.s under medeltiden, tiden 1527–1734, 1734–1809, 1809–1920 och 1920-nutid. Anledningen härtill är den, att rättsutvecklingen aldrig kan ses isolerad från samhällsutvecklingen och de i tiden förekommande ideologiska strömningarna. Det rättsliga tänkandet har alltid varit och är alltjämt påverkat av samhällsstrukturen och de ideologiska strömningarna samtidigt som man genom lagstiftning och rättspraxis påverkar och styr samhällsutvecklingen. Denna uppläggning av lärostoffet hade jag tillfälle att diskutera och även praktisera tillsammans med numera framlidne professorn i rättshistoria med romersk rätt vid Uppsala universitet, jur. och fil. dr Gösta Hasselberg. Vi gav tillsammans ut en preliminär lärobok i två delar i svensk rättshistoria. Hasselberg svarade där för framställningen av samhällsutvecklingen och rättskällorna och undertecknad för framställningen av rättsutvecklingen på civilrättens, processrättens och straffrättens områden. Vår avsikt var att i en kommande utgåva samordna de två delarna till en enda lärobok i svensk rättshistoria. Genom Hasselbergs bortgång omintetgjordes tyvärr dessa planer, varför föreliggande lärobok utgör en självständig utformning av det aktuella lärostoffet. För värdefull hjälp vid framställningen av denna lärobok tackar jag min hustru, jur.kand. Margret Inger. 3

Svensk rättshistoria.indd 3

2010-12-15 20.10


Förord

Till femte upplagan Göran Inger avled 2006. Han hade i fjärde upplagan (1996) skrivit om de första och femte kapitlen och följt rättsutvecklingen fram till mitten av 1990-talet. Det blev för honom angeläget att hålla avstånd mellan rättshistoria och gällande rätt. Det har därför icke varit påkallat att nu göra tillägg avseende de senaste åren. I denna upplaga har tillfogats tre av Göran Ingers radioföredrag om händelser i äldre svensk rättskipning och hans anförande med anledning av 750-årsjubileet av Skänninge möte 1248 om mötets betydelse för lagstiftningen i vårt land. Boken riktar sig i första hand till dem, som studerar juridik och historia men har visat sig också vara till god nytta för dem, som ägnar sig åt kulturhistoriska och släkthistoriska utredningar i Sverige och Finland. Uppsala den 1 december 2010 Margret Inger

4

Svensk rättshistoria.indd 4

2010-12-15 20.10


Innehåll

1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden............................... 9 1.1 Faktorer som påverkat rättsutvecklingen.................................................................. 9 1.2 Lagstiftningen.................................................................................................................................... 13 1.3 Offentliga rätten.............................................................................................................................. 18 1.4 Familjerätten....................................................................................................................................... 22 1.4.1 Äktenskapsrätt................................................................................................................ 23 1.4.2 Föräldrar och barn...................................................................................................... 31 1.4.3 Arvsrätt.................................................................................................................................. 33 1.5 Fastighetsrätten................................................................................................................................ 39 1.5.1 Förvärv av jord.............................................................................................................. 41 1.5.2 Besittningsrätter........................................................................................................... 44 1.5.3 Servitut.................................................................................................................................. 46 1.5.4 Fastighetsregistrering.............................................................................................. 46 1.5.5 Olika jordnaturer......................................................................................................... 47 1.5.6 Regalrätt............................................................................................................................... 49 1.5.7 Vattenlagstiftning........................................................................................................ 51 1.6 Processrätten....................................................................................................................................... 52 1.7 Straffrätten............................................................................................................................................ 68 2. Rättsutvecklingen i Sverige 1527–1734................................................... 75 2.1 Faktorer som påverkade rättsutvecklingen........................................................... 75 2.2 Lagstiftningen.................................................................................................................................... 87 2.3 Offentliga rätten.............................................................................................................................. 91 2.3.1 1500-talet............................................................................................................................ 91 2.3.2 1600-talet och början av 1700-talet.......................................................... 96 2.4 Familjerätten....................................................................................................................................107 2.4.1 Äktenskapsrätt.............................................................................................................107 2.4.2 Föräldrar och barn...................................................................................................114 2.4.3 Arvsrätt...............................................................................................................................115

5

Svensk rättshistoria.indd 5

2010-12-15 20.10


Innehåll

2.5 Fastighetsrätten.............................................................................................................................119 2.5.1 Skiftes- och jorddelningslagstiftning...................................................119 2.5.2 Förvärv av jord...........................................................................................................121 2.5.3 Besittningsrätter........................................................................................................123 2.5.4 Servitut...............................................................................................................................125 2.5.5 Fastighetsregistrering...........................................................................................125 2.5.6 Olika jordnaturer......................................................................................................126 2.5.7 Regalrätt............................................................................................................................128 2.5.8 Vattenlagstiftning.....................................................................................................132 2.6 Handelsrätten..................................................................................................................................132 2.7 Processrätten....................................................................................................................................135 2.8 Straffrätten.........................................................................................................................................145 3. Rättsutvecklingen i Sverige 1734–1809................................................151 3.1 Faktorer som påverkade rättsutvecklingen........................................................151 3.2 Lagstiftningen.................................................................................................................................162 3.3 Offentliga rätten...........................................................................................................................165 3.4 Familjerätten....................................................................................................................................172 3.4.1 Äktenskapsrätt.............................................................................................................172 3.4.2 Föräldrar och barn...................................................................................................176 3.4.3 Arvsrätt...............................................................................................................................176 3.5 Fastighetsrätten.............................................................................................................................179 3.5.1 Skiftes- och jorddelningslagstiftning...................................................179 3.5.2 Förvärv av jord...........................................................................................................182 3.5.3 Besittningsrätter........................................................................................................184 3.5.4 Servitut...............................................................................................................................185 3.5.5 Fastighetsregistrering...........................................................................................185 3.5.6 Olika jordnaturer......................................................................................................185 3.5.7 Regalrätt............................................................................................................................186 3.5.8 Vattenlagstiftning.....................................................................................................187 3.6 Handelsrätten..................................................................................................................................188 3.7 Processrätten....................................................................................................................................190 3.8 Straffrätten.........................................................................................................................................195

6

Svensk rättshistoria.indd 6

2010-12-15 20.10


Innehåll

4. Rättsutvecklingen i Sverige 1809–1920...............................................201 4.1 Faktorer som påverkade rättsutvecklingen........................................................201 4.2 Lagstiftningen.................................................................................................................................215 4.3 Offentliga rätten...........................................................................................................................222 4.4 Familjerätten....................................................................................................................................238 4.4.1 Äktenskapsrätt.............................................................................................................238 4.4.2 Föräldrar och barn...................................................................................................249 4.4.3 Arvsrätt...............................................................................................................................254 4.5 Fastighetsrätten.............................................................................................................................256 4.5.1 Skiftes- och jorddelningslagstiftning...................................................257 4.5.2 Förvärv av jord...........................................................................................................259 4.5.3 Besittningsrätter........................................................................................................261 4.5.4 Servitut...............................................................................................................................262 4.5.5 Fastighetsregistrering...........................................................................................262 4.5.6 Olika jordnaturer......................................................................................................263 4.5.7 Regalrätt............................................................................................................................264 4.5.8 Vattenlagstiftning.....................................................................................................267 4.6 Handelsrätten och associationsrätten......................................................................268 4.7 Sociallagstiftningen..................................................................................................................272 4.8 Arbetsrätten.......................................................................................................................................277 4.9 Försäkringsrätten.........................................................................................................................281 4.10 Processrätten.................................................................................................................................282 4.11 Straffrätten......................................................................................................................................288 5. Rättsutvecklingen i Sverige 1920–1995................................................307 5.1 Faktorer som påverkat rättsutvecklingen............................................................307 5.2 Lagstiftningen.................................................................................................................................310 5.3 Offentliga rätten...........................................................................................................................313 5.4 Familjerätten....................................................................................................................................322 5.4.1 Äktenskapsrätt.............................................................................................................322 5.4.2 Föräldrar och barn...................................................................................................328 5.4.3 Arvsrätt...............................................................................................................................333

7

Svensk rättshistoria.indd 7

2010-12-15 20.10


Innehåll

5.5 Fastighetsrätten.............................................................................................................................338 5.5.1 Skiftes- och jorddelningslagstiftning...................................................340 5.5.2 Panträtt................................................................................................................................342 5.5.3 Förvärv av jord...........................................................................................................344 5.5.4 Besittningsrätter........................................................................................................345 5.5.5 Servitut...............................................................................................................................346 5.5.6 Fastighetsregistrering...........................................................................................346 5.5.7 Olika jordnaturer......................................................................................................347 5.5.8 Regalrätt............................................................................................................................347 5.5.9 Vattenlagstiftning.....................................................................................................348 5.6 Miljörätt................................................................................................................................................349 5.7 Handelsrätten och associationsrätten......................................................................350 5.8 Sociallagstiftningen..................................................................................................................353 5.9 Arbetsrätten.......................................................................................................................................355 5.10 Försäkringsrätten......................................................................................................................359 5.11 Processrätten.................................................................................................................................359 5.12 Straffrätten......................................................................................................................................369 Referenslitteratur.........................................................................................................................379 Översikt över rättsutvecklingen i Sverige................................................385 Tre föredrag och ett anförande.................................................................................395 En medeltida kätteriprocess.......................................................................................................395 Tärningskast på liv och död........................................................................................................401 När man lämnade saken till framtiden.............................................................................408 Skänninge möte 1248 ur rättshistorisk synpunkt..................................................415 Personegister.....................................................................................................................................437 Sakregister.............................................................................................................................................440

8

Svensk rättshistoria.indd 8

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

1.1 Faktorer som påverkat rättsutvecklingen Man kan icke skildra eller förstå den svenska rättens utveckling, om man icke känner till det svenska samhällets politiska, ekonomiska och kulturella utveckling under århundradenas lopp samt de ideologiska strömningar, som påverkat tänkandet under de skilda tidsskedena. Ett folks rättsmedvetande och rättsuppfattning liksom dess rättspolitiska inställning förändras nämligen under tidernas lopp och är beroende av samhällsutvecklingen samt av religiösa, politiska, kulturella och ekonomiska strömningar. Tre faktorer har haft ett avgörande inflytande på den medeltida rättsutvecklingen i Sverige, nämligen samhällsutvecklingen, kristendomens införande i landet samt receptionen av utländsk rätt. Bristen på källmaterial gör det nästan omöjligt att säga, hur det svenska samhället var organiserat och hur det fungerade före 1100-talet. Visserligen har flera arkeologiska utgrävningar kastat ljus över tidig bebyggelse, men bortsett från runstenarna saknar vi svenskt skriftligt källmaterial. De uppgifter om livet i de nordiska länderna, som ingår i den romerska historieskrivaren Tacitus’ kända verk ”Germania”, vilket tillkom i slutet av första århundradet e Kr, liksom den berättelse om hednakulten i Gamla Uppsala, som den tyske prästen Adam av Bremen återger i sin krönika från 1070-talet kan icke läggas till grund för en framställning av förhållandena i Norden. Tacitus, som själv aldrig hade

Samhälls­ utvecklingen

9

Svensk rättshistoria.indd 9

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

besökt de områden han beskriver, bygger sin mycket subjektiva framställning på anonyma källor. Icke heller Adams av Bremen krönika är någon ögonvittnesskildring. Liksom Tacitus hade han själv aldrig besökt Sverige. Han grundade sin framställning på hörsägner. Icke heller den isländska sagolitteraturen ger oss någon säker kunskap om samhällsförhållandena i Norden under tidig medeltid. Det är först med tillkomsten av våra landskapslagar i slutet av 1200-talet och förra hälften av 1300-talet, som vi får en mera konkret bild av samhällsförhållandena i Sverige. Först vid mitten av 1000-talet kan man tala om ett svenskt rike. Detta rike var emellertid rätt löst sammanfogat. Visserligen hade man en gemensam kung, men för övrigt var det närmast en federativ statsbildning, där de gamla bygdeenheterna, landen, fortfarande synes ha haft kvar mycket av sin självständighet. Det samhälle som möter oss i landskapslagarna är ett bondesamhälle, som väl rymde även befolkningsgrupper, som livnärde sig på jakt, fiske, hantverk och handel. Det är ett samhälle, där släkt-, arbets- och bygemenskap spelade en stor roll. Det är också ett samhälle, som redan är skiktat i olika samhällsskikt. I toppen på samhällspyramiden finner man kungen och hans män, där nedan­för frälset och kyrkans män, prästerskapet och munkarna, så kommer storbönderna, borgerskapet i städerna, mindre förmögna bönder, landbor (= arrendatorer), tjänstefolk och trälar. I viss utsträckning speglade detta svenska samhälle det samtida feodala samhället nere på den europeiska kontinenten. Kungens ställning understöddes av bl.a. kyrkans lära om kungadömet av Guds nåde. Kungen hade Guds uppdrag att styra och regera. Vid sin sida hade han rådet, som omnämns i käll­materialet redan omkring 1225 men som synes ha blivit en mera fast institution på 1280-talet, när Magnus Ladulås regerade i Sverige. Frälset och prästerskapet, som kom närmast under kungen och rådet, hade båda brutit sig ut ur det gamla bondesamhället och i fråga om prästerskapet även i viss mån ut ur den gamla släkt­

10

Svensk rättshistoria.indd 10

2010-12-15 20.10


1.1 Faktorer som påverkat rättsutvecklingen

gemenskapen i och med att den katolska kyrkan förbjöd prästerna att ingå äktenskap. Frågan om frälsets uppkomst är ett av de mest diskuterade problemen i nordisk medeltidshistoria. Det svenska källmaterialet är som nämnts knapphändigt och ger inget entydigt svar på frågan men det låter oss ana en samhällsutveckling från ett samhälle, där storbönderna, stormännen, på grund av börd och rikedom hade en ledande ställning, till ett mera feodalt samhälle med stormän, som fick och intog en privilegierad ställning och hade särskilda relationer till kungamakten. Övergången till detta mera feodalt präglade samhälle hade sin grund i kungamaktens ökade inflytande och makt i samhället samt övergången från krigsledung till skatteledung. Ledungen var en krigsorganisation i östra Sverige, som innebar, att bönderna skulle utrusta och bemanna krigsskepp, när kungen skulle dra ut i krig. Under 1200-talet undergick denna krigsordning en total omorganisation. Ledungen utkrävdes alltmera sällan. Man började värva yrkeskrigare och i stället för ledungs­plikten kom skatteskyldigheten. Landets befolkning ­ålades betala skatt till kungen. I och med införandet av skatter inträdde emellertid en viktig förändring av stormännens ställning i riket. Stormännen blev nämligen befriade från skyldigheten att betala skatt till kronan, de blev skattefria, under förutsättning att de gjorde rusttjänst åt kungen. Denna skattefrihet med åtföljande rusttjänst förutsatte i sin tur att stormannen accepterade ett trohetsförhållande, som band honom vid kungen, med andra ord, att han blev en av kungens män. Rusttjänsten och därmed även stormännens ställning i riket reglerades för lång tid framåt genom Alsnö stadga, som tillkom omkring år 1280. Själva termen ”frälse” betyder för övrigt just befrielse från skatt. Med uppkomsten av frälset skapades ett riksomfattande skikt av storgodsägare, som bl.a. förenades av det gemensamma intresset att bevara och bevaka sina speciella fri- och rättigheter.

11

Svensk rättshistoria.indd 11

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

Kristen­ domens ­införande

Borgerskapet i städerna utgjorde knappast något särskilt skikt i samhället förrän under senmedeltiden. De lägre samhällsskikten i det svenska medeltidssamhället utgjordes av skattebönder, som icke tillhörde storböndernas krets, landbor, som arrenderade jord av kronan, kyrkan, frälset eller storbönderna, och tjänstefolk av skilda slag. Träldomen avskaffades i Sverige i början av 1300-talet. Senmedeltiden från omkring 1350 till 1527 karakteriseras för det svenska samhällets del av en fortgående utveckling av ståndssamhället samt av en maktkonkurrens mellan kungamakten, kyrkan och aristokratin. Samtidigt växte emellertid tanken fram på en folkrepresentation. Det blev grunden till skapandet av Sveriges riksdag. Det svenska samhälle, som möter oss i landskapslagarna är ett i många avseenden redan väl organiserat samhälle såväl administrativt som rättsligt, vilket tyder på en tidigare lång samhälls­ utveckling. Den andra faktorn, som kom att utöva ett avgörande inflytande på rättsutvecklingen i Sverige, var kristendomens införande i landet under 1000- och 1100-talen. Därmed kom nya moraliska värderingar att göra sig gällande i samhällslivet, och dessutom öppnades porten för utländsk rätt och bildning. Sverige blev genom övergången till kristendomen inlemmat som en kyrklig provins i den katolska kyrkans internationella organisation, vilkens högste ledare var påven i Rom. Detta i sin tur medförde, att den katolska kyrkan och dess ledare i landet kom att framstå som en stat i staten. En följdverkan härav blev, att det uppstod en maktkonkurrens mellan kungamakten och kyrkan. Kyrkan lyckades emellertid befästa sin ställning i landet och väl hävda sin makt gentemot kungamakten. Den lyckades sålunda genomdriva, att den slapp betala skatt för sin egendom. Beslut härom fattades av Magnus Ladulås 1281. Härigenom uppstod ett andligt frälse i landet. Vidare lyckades kyrkan genomdriva sitt krav på en egen kyrklig juris­diktion, domsrätt, vilket medförde inrättandet av kyrkliga,

12

Svensk rättshistoria.indd 12

2010-12-15 20.10


1.2 Lagstiftningen

s.k. andliga, domstolar. Slutligen skapade kyrkan en egen administrativ organisation. Den tredje faktorn, som kom att sätta sina spår i den svenska rättsutvecklingen under medeltiden var inflytandet av utländsk rätt, främst då romersk-kanonisk och tysk-romersk rätt. 1200-talet, det århundrade då man började teckna ned de svenska landskapslagarna, var internationellt sett ett intensivt lagstiftningsårhundrade. Starka impulser utgick under detta århundrade över hela Europa från den romersk-kanoniska rätten, som behärskade undervisningen och forskningen vid alla de då grundade universiteten. Kännedomen om denna utländska rätt förmedlades främst av kyrkans ledare, men även av andra svenskar, som studerat vid utländska universitet, samt genom svenska handelsförbindelser med de kontinentala länderna.

1.2 Lagstiftningen Som tidigare påpekats gör bristen på källmaterial det nästan omöjligt att säga något med bestämdhet om de rättsliga förhållandena och om de rättsregler, som tillämpades i det svenska samhället före landskapslagarnas tillkomst. Givetvis reglerades livet i byarna, städerna och riket genom antagna eller utfärdade rättsregler även före landskapslagarnas tid, men hur dessa rättsregler i detalj var utformade, kan vi icke veta. Landskapslagarna som sådana vittnar emellertid om att invånarna i skilda delar av landet bildade särskilda befolknings­ enheter, s.k. land, med gemensamma rättsregler och en gemensam administrativ organisation. På så sätt uppstod landskapen och landskapslagarna. Landskapslagarna brukar indelas i götalagar och svealagar. Varje landskapslag med undantag av Gutalagen (Gotlandslagen) är indelad i balkar, vilka i sin tur är indelade i flockar. Av götalagarna finns bevarade: Äldre Västgötalagen, Yngre Västgötalagen, Östgötalagen och kyrkobalken av Tiohäradslagen

Receptionen av utländsk rätt

Landskaps­ lagarna

Götalagarna

13

Svensk rättshistoria.indd 13

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

Svealagarna

(Smålandslagen). Äldre Västgötalagen är den äldsta av de bevarade landskapslagarna. Ett handskriftsfragment av denna lag har daterats till omkring 1250. Den äldsta fullständiga handskriften härrör från tiden efter 1281. Yngre Västgötalagen är en omarbetning av Äldre Västgötalagen och finns bevarad i en handskrift, som tillkommit efter 1345. När Yngre Västgötalagen tillkommit, har man ännu icke lyckats fastställa. Östgötalagen, som har en modernare prägel än Västgötalagarna, finns bevarad i en handskrift, som daterats till mitten av 1300-talet. När lagen tillkom, vet man inte. Ej heller vet man något om Tiohäradslagens tillkomst. Av svealagarna finns bevarade: Upplandslagen, Södermanna­ lagen, Västmannalagen, Hälsingelagen och den s.k. Dala­lagen. Upplandslagen torde ha utarbetats strax före 1296, då den stadfästes av konung Birger Magnusson, och Södermannalagen strax före 1327, då den stadfästes av Konung Magnus Erikssons förmyndarstyrelse. De båda lagarna finns bevarade i handskrifter från förra hälften eller mitten av 1300-talet. Västmannalagen och Hälsingelagen, som i många avseenden uppvisar stora likheter med Upplandslagen, finns bevarade i uppteckningar från 1300-talets förra hälft. Det bör i detta sammanhang noteras, att Hälsingelagen under medeltiden var gällande lag för hela den av svenskar bebyggda delen av Norrland. Med namnet Hälsingland, hälsingarnas land, betecknades under medeltiden de norrländska kustbygderna utmed Bottenhavet. Detta Stor-Hälsingland omfattade alltså icke blott nuvarande landskapet Hälsingland utan även Medelpad, Ångermanland och Västerbotten. Däremot ingick icke Jämtland och Härjedalen i detta begrepp, eftersom de vid den tiden tillhörde Norge. Kolonisationen av Västerbottens nordligare delar tog sin början på 1300-talet. År 1328 bestämdes att vem som helst skulle få bosätta sig vid Hälsinglands norra gräns, som sträckte sig till Ule älv och Ule träsk i nuvarande Finland. Tolv år senare, den 16  mars 1340, föreskrev den svenske kungen, Magnus

14

Svensk rättshistoria.indd 14

2010-12-15 20.10


1.2 Lagstiftningen

Eriksson, att även nybyggarna i Norrbotten skulle lyda under Hälsinge­lagen. Den s.k. Dalalagen finns bevarad i en enda handskrift. Om den verkligen har tillämpats i Dalarna, vet man icke. Såväl på 1800-talet som i nutiden har man antagit, att laghandskriften återger en äldre version av Västmannalagen. Vanligast är dock uppfattningen, att det rör sig om en Dalalag. En nutida forskare (Sjöholm) har emellertid på, som det syns, goda grunder antagit, att den s.k. Dalalagen visst icke är någon lag för Dalarna utan en lag för Värmland, som i sin nuvarande form tillkommit efter 1319. Till dessa landskapslagar kommer dels Gutalagen, som gällde på Gotland och som finns bevarad i bl.a. en handskrift från mitten av 1300-talet, och dels speciella stadsrätter, nämligen Bjärköa­ rätten, som troligen utarbetades i slutet av 1200-talet och var gällande lag såväl i Stockholm som i vissa andra städer på fastlandet, och Visby stadslag, som finns bevarad i en redaktion från omkring 1340. Den äldsta bevarade handskriften av Bjärköarätten härrör troligen från mitten av 1300-talet. Landskapslagarna och de nämnda stadslagarna kan ses som exempel på den partikulära lagstiftning som existerade här i landet före mitten av 1300-talet och som svarade mot de tidigare relativt självständiga bygdeenheterna, de s.k. landen. Samtidigt finner man även i dessa lagar tydliga spår av den allt starkare kungamakten. Sålunda upptar flera lagar bestämmelser, som härrör från kunglig lagstiftning, såsom edsöreslagstiftning och kungliga stadgor, och vidare har vissa lagar, som nämnts, försetts med kungliga stadfästelsebrev, nämligen Upplandslagen 1296 och Söder­manna­lagen 1327. Edsöreslagstiftning benämndes i äldre tid den lagstiftning, som kungen och rikets främsta män skapade genom att med ed lova att straffa brott, som kränkte den allmänna friden i landet. Själva ordet edsöre är sammansatt av orden ed och svärja. Denna lagstiftning kan spåras tillbaka till 1100-talets slut. På 1200-talet lär Birger Jarl ha utfärdat ett antal fridslagar. Dessa finns icke be-

Gutalagen och stads­ lagarna

Edsöres­ lagarna

15

Svensk rättshistoria.indd 15

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

Kungliga stadgor

Kungliga privilegier och skydds­ brev Magnus Erikssons allmänna landslag och allmänna stadslag ca 1350 samt Kristoffers allmänna landslag 1442

varade i original, men det är sannolikt, att bestämmelserna om hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid i Östgötalagen går tillbaka på Birger Jarls fridslagstiftning. Brott mot fridslagarna straffades med biltoghet, vilket innebar fredlöshet i hela riket och icke blott inom den lagsaga, där brottet blivit begånget eller där brottslingen var bosatt. Förutom biltoghet medförde fridsbrottet förlust av all lös egendom. Edsöreslagstiftningen kan ses som en början till en rikslagstiftning. Strafformen markerade rikets enhet och den centrala kungamaktens styrka. För att bli gällande i de olika landskapen måste edsöreslagstiftningen dock godkännas på tingen, varefter reglerna om edsöresbrott upptogs i landsskaps­ lagarna. Stadgorna utfärdades i allmänhet efter beslut av kungen och rådet eller av kungen på stormannamöten. Som exempel på dylika stadgor kan nämnas Alsnö stadga från omkring 1280, som innehöll bestämmelser om det världsliga frälset. Vidare förnyade Magnus Ladulås genom denna stadga sin faders, Birger Jarl, edsöreslagar. Ett annat exempel är Skara stadga av år 1335, som gällde endast i Västergötland och Värmland och som utfärdades på landstinget, då kungen på sin eriksgata anlänt till Västergötland. Den innehöll bl.a. bestämmelser om träldomens avskaffande, ätte­botens upphävande och införandet av istadarätt för barnbarn och syskonbarn. Förutom i edsöreslagstiftningen och de kungliga stadgorna avspeglar sig den framväxande kungamakten i de privilegiebrev och skyddsbrev, som kungamaktens innehavare utfärdade vid skilda tillfällen redan före 1350 för att främja vissa näringsgrenar och för att skydda enskilda personers eller fromma institutioners äganderätt till viss fast egendom. Rikets enande och kungamaktens stärkande ledde omkring 1350 fram till en omfattande rikslagstiftning, som var ämnad att ersätta den tidigare partikulära lagstiftningen i de olika landskapen. Dåvarande kungen i Sverige, Magnus Eriksson, utfärdade nämligen vid denna tid en allmän landslag, som skulle vara gäl-

16

Svensk rättshistoria.indd 16

2010-12-15 20.10


1.2 Lagstiftningen

lande lag för hela Sveriges landsbygd, och en allmän stadslag, som skulle vara gällande lag i alla Sveriges städer. Båda lagarna tillkom alltså vid 1300-talets mitt. En omarbetad redaktion av landslagen stadfästes av kung Kristoffer 1442. Man bör emellertid lägga märke till att kungamakten fortfarande vid mitten av 1300-talet icke var så stark, att den kunde befalla och genomdriva landslagens omedelbara tillämpning i hela landet. Det dröjde inom vissa landskap åtskilliga år, innan man började tillämpa den nya lagen i praxis. Likaså dröjde det lång tid, innan man definitivt övergick från Magnus Erikssons landslag till Kristoffers landslag. Ytterligare en sak bör man observera, nämligen den att lands­ lagen saknar kyrkobalk. Detta torde ha berott på en konflikt mellan kungamakten och kyrkan 1347. Kyrkans representanter önskade tydligen driva igenom vissa krav, som kungamakten motsatte sig. Då emellertid ingen av dessa maktfaktorer i samhället var tillräckligt stark för att tvinga den andra på knä, blev resultatet att den nya lagen kom att sakna kyrkobalk och man blev hänvisad till att tillämpa landskapslagarnas kyrkobalkar. Så småningom blev det allt vanligare, att man följde Upplandslagens kyrkobalks bestämmelser även i de övriga landskapen. Om Magnus Erikssons allmänna landslag kan man vidare notera, att den i likhet med landskapslagarna var indelad i balkar och flockar och att balkarnas innehåll i första hand byggde på bestämmelserna i Upplandslagen och Östgötalagen med undantag för konungabalken, som byggde på senare utfärdade stadgor. Stadslagens bestämmelser överensstämde i stor utsträckning med reglerna i landslagen men där förekom även inflytande från äldre svensk stadsrätt samt från tysk, framför allt hanseatisk, rätt. Såväl i landskapslagarna och de äldre stadslagarna som i landslagarna och i stadslagen märker man inflytandet från utländsk rätt, framför allt kanonisk, d.v.s. kyrklig, rätt. Alldeles särskilt tydligt kommer detta till synes i de kungliga stadfästelsebreven till Upplandslagen, Södermannalagen och Kristoffers landslag,

17

Svensk rättshistoria.indd 17

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

Kyrklig ­lagstiftning

Land, folkland, lagsagor

Häraden, hundaren, skeppslag

där man kan peka på direkta förebilder i den kanoniska rätten. Lagstiftarnas utländska skolning avspeglar sig emellertid även i lagtexternas utformning och lagarnas systematisering. I stads­ rätterna finner man ett påtagligt inflytande från tysk rätt. Den katolska kyrkan, vars överhuvud var påven, utgjorde, som tidigare nämnts, under hela medeltiden, alltifrån det att Sverige kristnades, en stat i staten med egen internationell lagstiftning, vilken lokalt kompletterades med speciella provins- och stiftsstadgar, s.k. synodalstatuter. Denna kyrkliga lagstiftning reglerade framför allt kyrkans egna inre angelägenheter. Relationerna mellan kyrkan och det världsliga samhället reglerades däremot genom de världsliga lagarna, främst då genom föreskrifterna i landskapslagarnas kyrkobalkar.

1.3 Offentliga rätten Efter hand som uppodlingen i Sverige fortgick och byar och bygde­ lag kom varandra närmre, bildades större befolkningsenheter, s.k. land. I Uppland kallades de folkland. Det för en sådan bygd gemensamma judiciella och administrativa organet blev tinget. De skilda landen karakteriserades av en utpräglad lokal självstyrelse. I allmänhet bildade varje land en lagsaga, men i vissa trakter av Sverige, exempelvis Småland, slog man samman flera land till en gemensam lagsaga med ett gemensamt ting. Dessa lagsagors geografiska gränser sammanföll för övrigt i allmänhet med de senare uppkomna landskapens. I varje lagsaga fanns en lagman och ett landsting som högsta styrande organ. Lagsagorna indelades i sin tur i underavdelningar: i Götaland i häraden, i Svealand i hund, senare hundaren, och i Upplands kustområde, som kallades Roden, i skeppslag. I häradena fungerade häradshövdingarna och häradstingen som styrande och rättskipande organ, i hundarena domare och hundaresting och i Roden domare och skeppslagsting. Häradena och hundarena indelades i sin tur i mindre underavdelningar.

18

Svensk rättshistoria.indd 18

2010-12-15 20.10


1.3 Offentliga rätten

Som redan nämnts enades så småningom de skilda landen till ett rike och ungefär samtidigt började den katolska kyrkan få fast fot här i landet. När Sverige kristnades på 1000- och 1100-talen, anknöt kyrkan i viss utsträckning och inom vissa landsdelar till den redan existerande världsliga administrativa indelningen, varvid stifts­indel­ning som regel sammanföll med lagsagoindelningen, ­prosteri- och kontraktsindelningen med härads- respektive hundaresindelningen samt församlingsindelningen med häradenas och hundarenas underavdelningar. Denna kyrkligt administrativa indelning har för övrigt i stort ägt bestånd ända in i våra dagar. I samtliga stift fanns en biskop som högste kyrklige chef, men alla biskopar i landet var underordnade ärkebiskopen i Uppsala. Under biskoparna fanns det prostar i varje kontrakt och därunder församlingspräster i varje församling. Med landens enande och kungamaktens framväxt och tilltagande maktbefogenheter uppstod ett politiskt spänningsförhållande mellan kungamakten, kyrkans ledare och landets stormän. Detta spänningsförhållande kom väl till synes i bestämmelserna om hur ett kungaval skulle tillgå. Enligt Upplandslagen skulle val av kung tillgå på följande sätt. Först skulle de tre uppländska folklanden, Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland, utse den nye kungen. Sedan skulle lagmannen i Uppland döma honom till kung och därefter lagmännen i Södermanland, Östergötland, Småland, Västergötland, Närke och Västmanland. Efter det att den nye kungen på detta sätt blivit utsedd till sitt ämbete, skulle han företa en färd till de övriga landskapstingen och där upprepa sin kungaed och hyllas som kung. Denna rundfärd genom de centrala landskapen i Sverige kallades eriksgata, som betyder den väg, som ”allhärskaren” hade att färdas. Denna färd till de övriga landskapstingen, som från början innebar ett verkligt deltagande i kungavalet ute i de skilda landen, fick med tiden endast en formell betydelse. Enligt Upplandslagen skulle alltså kungen utses genom val.

Rikets ­enande och kristnande Kyrklig administra­ tion och församlings­ indelning

Kunga­ maktens framväxt

19

Svensk rättshistoria.indd 19

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

Det märkliga är emellertid, att man före 1296, då Upplandslagen blev stadfäst, syns ha infört eller försökt införa en form av ärftligt kungadöme. Denna förstärkning av kungamakten ville tydligen stormännen hindra genom att i lag föreskriva, hur val av kung skulle tillgå och i samband därmed tillförsäkra sig själva ett avgörande inflytande. Enligt senare tillkomna källor, Södermannalagen och Magnus Erikssons och Kristoffers landslagar, skulle kungen utses av stormännen på Mora äng utanför Uppsala och därefter rida sin eriksgata. Efter fullbordad eriksgata skulle kungen vigas till sitt ämbete och krönas av ärkebiskopen och hans lydbiskopar i Uppsala domkyrka. Kungen insattes alltså i sitt ämbete dels av den världsliga maktens företrädare, stormännen, och dels av kyrkans ledare. Man kan här tala om en världslig och därefter en andlig investitur. Samspelet respektive maktkonkurrensen mellan kungamakten och kyrkan började redan på 1100-talet, då båda parter sökte stöd hos varandra i kampen om makten. Kyrkans stöd åt kungamakten fick en yttre symbolisk form just genom den nämnda krönings­ akten, varigenom kungavalet ånyo stadfästes och välsignades. Ideologiskt stödde kyrkan kungamakten, som ovan nämnts, genom läran om kungadömet av Guds nåde, som gav kungamakten ett verksamt vapen i kampen mot stormannaätterna. Den medeltida svenska kungamaktens ekonomiska bas utgjordes i äldre tid av andel i böter; avkastningen från Uppsala öd, med vilket begrepp förstods kronans gods ute i landet, framför allt de s.k. husabyarna; gästning, som från början innebar fritt underhåll av kungen och hans följe under dennes resor genom landet men som under 1200-talet förvandlades till en årlig skatt till kungen; samt ledung, vilket som nämnts, från början var en krigsorganisation men som under 1200- och 1300-talen övergick till årlig skattskyldighet. Krigsledungen förvandlades till skatteledung, då man började betala skatt som avlösning eller böter för utebliven krigstjänst. Båda dessa skatter, gengärden för utebliven gästning

20

Svensk rättshistoria.indd 20

2010-12-15 20.10


1.3 Offentliga rätten

och ledungsskatten, kom under senmedeltiden att utgöra stommen i det skattesystem, som man kallade jordeboksräntan eller grundskatterna. Kungamakten i Sverige var under hela medeltiden utsatt för hård maktkonkurrens från stormännens sida. Flera stormanna­ ätter framträdde som tronpretendenter. Med tanke på dessa förhållanden är det naturligt, att Sverige förblev ett valkungadöme. Som tidigare här omnämnts hade kungen vid utövandet av sin styrande makt i riket åtminstone från senare delen av 1200-talet ett råd vid sin sida, i vilket ingick landets främsta stormän, såsom biskoparna och lagmännen. De främsta medhjälparna i riksstyrelsen benämndes drotsen, som kom att bli högste övervakare av rättskipningen i riket, marsken, som kan betecknas som befälhavare över landets försvarsmakt, samt kanslern, som var chef för det kungliga kansliet. Kungamaktens konsolidering i Sverige samt ledungens förvandling till skatteprestation avspeglade sig i stora slottsanläggningar i olika delar av landet. Under 1100-talet bestod borgbyggnaderna av mindre befästningsanordningar, s.k. kastaler, som var besatta endast under krigstid. Under 1200-talet däremot ersattes dessa enkla borganläggningar av större och bekvämare slottsbyggnader. Det var kungamakten som lät bygga dessa slott. De var ständigt besatta och stod under överinseende av en kunglig fogde. Såväl ur försvarssynpunkt som ur administrativ synpunkt kom dessa slott att spela en framträdande roll. Landet sönderföll helt enkelt i slottslän, och kungen kunde genom sina fogdar och besättningarna på dessa slott behärska landet. De blev ett effektivt instrument i kampen mot konkurrerande stormän och i strävan efter att centralisera makten. Under senmedeltiden förekom det emellertid i Sverige liksom på kontinenten, att kungamakten förlänade bort län åt medlemmar av den kungliga familjen och åt stormän. Länsinnehavarna fick uppbära kronans inkomster från det område, som de fått i förläning mot det att de gjorde rusttjänst och biträdde kungen i försvaret och styrelsen av länet. Då dessa

Rådet

Drotsen, marsken, kanslern

Slott och slottslän

21

Svensk rättshistoria.indd 21

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

Sveriges riksdags ­ursprung

Ätte- och släkt­ gemenskap

Myndighet

förläningar gav makt och inkomster åt innehavarna, var de ivrigt eftertraktade av stormännen. I och med kungamaktens stärkande avtog allmogens inflytande såväl i fråga om riksstyrelsen som i fråga om de skilda lagsagornas styrelse. Under 1400-talet växte det emellertid fram en folkrepresentation i Sverige, som man kan beteckna som upphovet till den svenska fyrståndsriksdagen. Det var en parallellföreteelse till den samtida kontinentala konciliarismen. 

1.4 Familjerätten De tre ovan nämnda faktorerna som i särskilt hög grad påverkade rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden, nämligen samhällsutvecklingen, kristendomens införande och inflytandet från utländsk rätt, gjorde sig gällande bl.a. inom familjerättens område. Här spelade sålunda den medeltida ätte- och släktgemenskapen en framträdande roll. I förhållande till ätten och släkten var den enskilde individens vilja av underordnad betydelse. Ätten, släkten, som bestod av de närmaste blodsförvanterna både på mans- och kvinnosidan, hade sin förnämsta betydelse i det rättsskydd, som den gav medlemmarna. Den som var utstött ur sin släkt eller saknade släkt var i äldsta tid rättslös. Varje ätt bestod i sin tur av ett antal mindre enheter, familjer, som bestod av i första hand man, hustru och barn. Ekonomiskt bildade dessa familjemedlemmar en bogemenskap under hus­ faderns oinskränkta ledning och myndighet. Husfadern företrädde familjemedlemmarna utåt och ansvarade även för deras eventuella brott. Av bl.a. Gutalagen framgår det, att husfadern en gång till och med ägde avgöra, om de nyfödda barnen skulle få leva eller ej. Kvinnor och barn av båda könen stod i äldsta tid under husfaderns myndighet och var alltså omyndiga. Om husfadern dog övergick förmynderskapet som regel till den efterlevande hustrun och efter hennes död till den släkting, som var närmast att ta arv

22

Svensk rättshistoria.indd 22

2010-12-15 20.10


1.4 Familjerätten

efter de minderåriga barnen och som var kommen till mogen ålder. Önskade en son bryta sig ut ur den ursprungliga bogemenskapen och skapa ett eget bo och en egen familj, kunde detta ske med husfaderns samtycke. Sonen fick härvidlag sin andel av fadersboet och fick egen myndighet. Kvinnorna däremot var, med undantag för änkorna, i hela sitt liv omyndiga. Enligt de senare landskapslagarna blev emellertid alla män myndiga vid 15 års ålder, vare sig de vistades i barndomshemmet eller ej. Enligt Hälsingelagen blev männen myndiga så tidigt som vid 12 års ålder. Som myndiga män fick de uppträda inför rätta och svara för sina gärningar. De fick även själva föra process. Som omyndiga kallades de minderåriga övermaga, d.v.s. oförmögna. Härmed åsyftades just deras bristande rättshandlingsförmåga. Kvinnorna, bortsett från änkorna, förblev emellertid även enligt de senare medeltidslagarna omyndiga. Som ogift stod kvinnan under sin faders eller giftomans myndighet och som gift under den äkta mannens. Fadern, giftomannen eller den äkta mannen förde även kvinnans talan inför rätta. Familje- och ättemedlem blev man genom födsel, giftermål eller ättledning. 1.4.1 Äktenskapsrätt I äldsta tid fanns det ett enda sätt, det icke-kyrkliga, att ingå äktenskap, men alltifrån den kristna kyrkans etablering i Sverige fanns det två sätt att ingå äktenskap, nämligen dels det äldre icke-kristna, och dels det senare enligt kyrkans regler. Kyrkan strävade hela tiden efter att få de kyrkligt ingångna äktenskapen erkända som de enda riktiga, men den lyckades icke härmed förrän i och med 1734 års lag. Enligt kyrkans lära var äktenskapet ett sakrament, en helig handling, som Kristus själv instiftat och befallt. Äktenskapet ingick som en del i den gudomliga världs- och skapelse­ ordningen, och var oupplösligt. Ur kyrkans synpunkt sett var det

Äktenskap

23

Svensk rättshistoria.indd 23

2010-12-15 20.10


1. Rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden

Fästning

alltså naturligt att anse det mesta av familjerätten såsom hörande hemma inom kyrkans jurisdiktion och den strävade också efter att få domsrätt i bl.a. äktenskapsmål. Såväl ur icke-kyrklig som kyrklig synpunkt var familjebildning något mycket önskvärt. Släktens och ättens bestånd var beroende av att dess nya medlemmar ingick äktenskap och förde släkten vidare genom nya barnakullar, och enligt kyrkans syn fullgjorde man Guds befallning, när man ingick äktenskap och avlade barn. Äktenskapsavtalet, fästningen, slöts under medeltiden mellan kvinnans giftoman, d.v.s. hennes målsman, och fästmannen. Vad kvinnan själv önskade eller ville, tog man nog icke alltid hänsyn till. Det viktiga var, att familjens intressen gynnades, och giftomannen såg självfallet till att friaren var en för familjen acceptabel person. Det bör dock noteras, att kvinnan enligt Östgötalagen, som i många stycken verkar modernare än de övriga götalagarna, kunde vända sig till tinget och klaga, om giftomannen vägrade henne att gifta sig med den hon själv önskade ha till äkta man. Likaså kunde kvinnan enligt Upplandslagen, Västmannalagen och Hälsingelagen med sina fränders samtycke säga nej till giftermålet, om hon själv icke varit närvarande på fästningsstämman när man slöt avtal om giftermålet. Om dessa bestämmelser om kvinnans rättigheter i samband med äktenskaps ingående kan ses som ett kyrkligt inflytande är svårt att säga. Man kan emellertid konstatera att kyrkans företrädare icke gillade familjernas starka inflytande vid äktenskaps ingående. Kyrkans män ville individualisera det gamla ättesamhället. De ville, att varje individ skulle få bestämma över sig och sina ägodelar liksom även att de unga själva skulle få avgöra med vem de ville gifta sig. En änka behövde däremot enligt svealagarna icke någon giftomans samtycke till ingående av nytt äktenskap. Äktenskapsavtalet, fästningen, ägde rum på en fästningsstämma, där representanter, vittnen, s.k. fastar, från de båda parterna var närvarande. Antalet fastar varierade i de olika landskapen från två till fyra från varje ätt. Fastarnas uppgift var att, om det senare

24

Svensk rättshistoria.indd 24

2010-12-15 20.10


Svensk rättshistoria ISBN 978–91–47–09665-7 © 2011 Författaren och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Upplaga 5:1 Tryck: Kina 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rätts­innehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01

Svensk rättshistoria.indd 2

2010-12-26 17.07


Under århundradenas lopp har det svenska samhället influerats av politiska, ekonomiska och kulturella företeelser samt ideologiska strömningar, som påverkat tänkandet i Västerlandet under de olika tidsskeendena. Den svenska rättsutvecklingen genom tiderna kan inte ses som en isolerad företeelse utan har alltid varit och är alltjämt påverkad av dessa faktorer samtidigt som man genom lagstiftning och rättspraxis i sin tur har påverkat och styrt samhällsutvecklingen. Kodifieringen av denna rättsutveckling tog sin början under 1200talet och har fortgått fram till våra dagar. I Svensk rättshistoria beskrivs och analyseras rättsutvecklingen i Sverige under medeltiden och under tidsperioderna 1527-1734, 1734-1809, 1809-1920 och 1920-1995 mot bakgrund av de samtida faktorer som då påverkat utvecklingen. Nytt i denna upplaga är fyra ursprungligen muntligt framförda presentationer av vår ständigt levande rättshistoria. I dessa skildras den första kätteriprocessen, de s.k. bekännelsefångarna, tärningskast om liv och död och Skänninge mötes beslut.

Göran Inger (1917-2006) var professor i rättshistoria 1970-76 i Lund och professor i rättshistoria och rättssociologi 1976-83 i Uppsala.

GÖRAN INGER

Boken vänder sig till dem som studerar juridik eller historia och ger en översikt av rättsutvecklingen för dem som ägnar sig åt kulturhistoria eller släktforskning.

Svensk rättshistoria

Svensk rättshistoria

Svensk rättshistoria

Best.nr 47-09665-7

Tryck.nr 47-09665-7-00

Namnlöst-3 1

GÖRAN INGER

10-12-27 13.19.18


9789147096657