__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

LÄRAREN OCH ELEVEN Goda relationer ger bättre lärande

May Britt Drugli  |  LÄRAREN OCH ELEVEN

May Britt Drugli är professor vid Regionsenter for barn og unges psykiske helse (RBUP) vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim. Hon medverkar i flera forskningsprojekt med inriktning på bland annat lärare–elevrelationen och har lång erfarenhet av utvecklingsarbete inom förskolan, skolan och socialtjänsten.

LÄRAREN OCH ELEVEN Goda relationer ger bättre lärande

Lärandets uppgifter och utmaningar kan inte lösas genom bestämda arbetssätt eller undervisningstekniker. Först när relationen mellan elev och lärare är god och stödjande kan de olika arbetssätten få en direkt effekt på inlärningen. Den här boken handlar om relationen mellan lärare och elev: vad den betyder för elevens möjlighet att finna sig till rätta i skolan och inte minst för elevens läroprocess. Boken ger en bred översikt över forskningen på området. Dessutom redogör den för konkreta förslag till hur man arbetar för att utveckla positiva relationer och förändra negativa sådana. Boken är särskilt lämplig för lärare och lärarstuderande liksom även för rådgivare och anställda inom socialtjänsten, BUP och andra som handleder lärare när det gäller elever med särskilda behov.

Art.nr 37791

M AY B R I T T D R U G L I

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09688-9_01_cover.indd 1

2014-09-23 11:14


Originalets titel: Relasjonen lærer og elev – avgjørende for elevenes læring og trivsel ©Cappelen Damm Akademisk 2012

  Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37791 ISBN 978-91-44-09688-9 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Inger Lindelöf Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-09688-9_book.indd 2

2014-09-25 14.04


INNEHÅLL

Förord 7 Förord 9 Professor Thomas Nordahl 1 Inledning  13 2 Teoretisk förankring  19

Transaktionsmodellen 19 Anknytningsteori 22 Olika anknytningsmönster  24 Inre arbetsmodeller  27 Föräldraanknytningens betydelse för hur barnet fungerar i skolan  28 Anknytning mellan lärare och elev  29 3 Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen  33

Skolans kultur  33 Klassen och ledarskapet i klassen  36 Läraren 39 Elevens familjeförhållanden  41 Eleven 42

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 3

3

2014-09-25 14.04


Innehåll

4 Relationskvalitet  47

Relationskompetens 47 Positiva lärare–elevrelationer  49 Bekräftelse 51 Tillit 53 Olika beskrivningar av positiva relationer  54 Elevcitat 58 Negativa lärare–elevrelationer  58 Elevernas syn på relationskvalitet  62 5 Lärare–elevrelationens betydelse  67

Elevernas lärande  67 Relationen – en central faktor  67 Det emotionella, sociala och ämnesmässiga hör ihop  70 Ökat engagemang  71 Stress 75 Tillhörighet till skolan  76 Lärare–elevrelationen som skyddande faktor  77 Elevernas psykiska hälsa  79 Elever med internaliserade problem  79 Elever med beteendeproblem  82 Relationer mellan eleverna  86 Relationen till de äldre eleverna  89 6 Att bedöma relationskvalitet  93

Kvalitetssäkra relationerna  93 Enkel bedömning av relationer  96 Observation 97 Att be eleverna bedöma relationen  99

4

978-91-44-09688-9_book.indd 4

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-09-25 14.04


Innehåll

7 Hur man kan främja positiva relationer  101

Bra ledarskap i klassen  101 Struktur på skoldagen  101 Fysiska ramar  102 Regler 103 Vänliga tillsägelser  103 Att hantera negativt beteende  105 Fungerande dagliga strategier  106 Sex goda råd  108 Elever med särskilda behov  109 Marte meo  110 The international development programme (ICDP)  112 8 Förändring av negativa relationer  115

Information 115 Handledning 115 ”Insättning på banken”  117 Att öka förekomsten av positivt samspel  119 Förändring av elevens beteende  121 Sammanfattning 121 Avslutning 122 Litteratur 125

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 5

5

2014-09-25 14.04


978-91-44-09688-9_book.indd 6

2014-09-25 14.04


FÖRORD

Ingenting är viktigare för elevers trivsel och lärande i skolan än läraren. Lärarens kompetens och uppträdande har betydelse på både kort och lång sikt och allra mest för de elever som har svårigheter i skolan eller sitt övriga liv. Jag är därför glad över att ha fått tillfälle att skriva en bok om detta viktiga tema. I den här boken finns det flera citat från lärare och elever vid olika skolor i Trondheim. De har deltagit i en kvalitativ studie om lärare–elevrelationen vid Regionsenter for barn og unges psykiske helse, RBUP, och Norges teknisknaturvitenskapelige universitet, NTNU. Jag vill tacka dem för att de har delat med sig av sina tankar och erfarenheter till oss forskare. Min kollega Anne Mari Undheim och jag blev speciellt imponerade över alla fina reflektioner som elever i klass 3, 6 och 8 hade kring detta tema. Norsk faglitteratur- og oversetterforening har gett ekonomiskt stöd till skrivandet av boken – stort tack! Vidare har Arne Østli gett konstruktiva kommentarer till manus, och Thomas Nordahl har skrivit ett sakkunnigt förord. Ett varmt tack till dessa båda experter som jag respekterar mycket. Slutligen vill jag tacka Inger Johanne Holth vid förlaget Cappelen Damm AS som har varit tålmodig, stödjande och positiv under hela skrivprocessen. Trondheim i juli 2012 May Britt Drugli

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 7

7

2014-09-25 14.04


978-91-44-09688-9_book.indd 8

2014-09-25 14.04


FÖRORD Profe s s or T hom a s Nor da h l

Skolan är en av de få institutioner där alla människor har tillbringat en lång tid och som de därmed har många minnen från. Många av dessa erfarenheter och upplevelser relaterar till en viss person, nämligen läraren. De flesta av oss har mött lärare som har gjort ett outplånligt intryck på oss. Det är dem som vi minns livet ut, och vad vi minns främst är som regel vår relation till dem. Det positiva med dessa lärare var att de såg oss, talade med oss, intresserade sig för oss och gav oss uppmuntran. Kort sagt var det lärare som vi kände tyckte om oss. Dagens forskning visar tydligt att kvaliteten på relationen mellan lärare och elev är avgörande i all slags undervisning och allt lärande. Elever motiveras och inspireras av lärare som respekterar dem och bemödar sig om att ha ett positivt förhållande till dem. Elever med ett bra förhållande till läraren trivs också bättre i skolan. Lärare med goda relationer till sina elever förefaller dessutom att uppleva färre beteendeproblem än de lärare som har ett dåligt förhållande till sina elever. Dessutom har en positiv relation mellan elev och lärare en stark effekt på elevens inlärning. Den pedagogiska konsekvensen av dessa forskningsrön bör vara att lärarna i högre grad försöker etablera, upprätthålla och vidareutveckla goda relationer till sina elever. Dessa relationer tycks vara grundläggande för hur väl läraren lyckas på centrala områden av sitt arbete och därmed även för i vilken mån skolans mål uppnås. Resultaten understryker att läraryrket inte är någon instrumentell verksamhet. Pedagogik handlar om hur elev och lärare hanterar olika situationer. Lärandets uppgifter och utmaningar kan inte lösas genom bestämda arbetssätt eller undervisnings©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 9

9

2014-09-25 14.04


Förord

tekniker. Först när relationen mellan elev och lärare är god och stödjande och andra förutsättningar uppfyllts kan de olika arbetssätten få en direkt effekt på inlärningen. Med relationer menar vi vilken inställning till eller uppfattning av andra människor man har. Med ett annat uttryck handlar relationer om vad andra människor betyder för oss. Relationerna påverkas av vilka uppfattningar andra har om oss och hur de förhåller sig till oss. Dessa relationer är en grund för och en del av vår kommunikation eller sociala samverkan med andra. Relationer både bygger på och utvecklas i interaktioner med andra människor. Kärnan i en bra relation handlar om att vara människa, kunna kommunicera och samverka med andra. Den lärare som vill ha en god relation med sina elever måste tillåta sig att vara människa och lägga bort några av sina roller. En central fråga som har att göra med relationen mellan elev och lärare är huruvida lärarstudenter och lärare kan lära sig att etablera ett positivt och stödjande förhållande till sina elever. Forskning om hur lärare utvecklas i yrket visar just att lärare tar konsekvenserna av sina erfarenheter och blir duktigare efter några års praktik. Att vara en bra lärare är inte bara en medfödd förmåga som vissa har och andra inte har. Pedagogik är en mellanmänsklig aktivitet, och kärnan i läraryrket handlar om hur väl läraren kan samverka med sina elever. En framställning av detta kärn­område i pedagogiken som genetiskt bestämt, något som inte går att påverka, skulle vara detsamma som att säga att pedagogik är irrationellt och saknar både akademiskt och praktiskt intresse. Då skulle framgång i läraryrket framstå som ett oförklarligt fenomen, vilket både är felaktigt och föga ändamålsenligt. Av det skälet är den här boken om relationen mellan lärare och elev betydelsefull. Denna relation har länge varit ett rätt försummat område i pedagogiken. Ämnet är personligt, svårt att tala om och även emotionellt laddat. Därför är det lättare att fokusera på andra saker när man talar om lärande och undervisning. May Britt Drugli visar i sin bok att relationen går att påverka i positiv riktning, och att lärare som har kunskapen och viljan har goda möjligheter att vidareutveckla sina relationer till eleverna. Hon ger en grundläggande insikt om relationella förhållanden mellan elev och lärare och visar inte minst hur det rent praktiskt går att arbeta med detta område i skolan. De lärare och studenter som tar bokens budskap på allvar kan komma 10

978-91-44-09688-9_book.indd 10

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-09-25 14.04


Förord

att betyda mer för sina elever, bidra till ett ökat lärande och inte minst se till att många i den uppväxande generationen i framtiden kan se tillbaka på de stödjande och positiva lärare de mötte under sin skoltid. Hamar juni 2012 Professor Thomas Nordahl

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 11

11

2014-09-25 14.04


978-91-44-09688-9_book.indd 12

2014-09-25 14.04


KAPITEL 3

Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

Vid beskrivningen av transaktionsmodellen framkom det att lärare–elevrelationen kan påverkas av olika faktorer: skolans kultur, klassen och ledarskapet i klassen, läraren, elevens familjeförhållanden och eleven själv. Dessa faktorer beskrivs mer konkret nedan.

Skolans kultur Relationerna mellan lärare och elever påverkas av och påverkar själva skolans överordnade kultur. Skolans kultur består av en uppsättning traditioner, värderingar och föreställningar som har utvecklats under lång tid inom den enskilda skolan och som inverkar på hur eleverna fungerar i skolan (Barr 2011). I en positiv skolkultur bryr sig lärare och elever om varandra och stödjer varandra, samtidigt som lärarna är medvetna om sin betydelse som goda rollmodeller. Vidare har de gemensamma värderingar, normer och mål, och båda parter känner tillhörighet till dessa. (Barr & HigginsD’Alessandro 2007)

Skolan måste fungera bra som system för att relationerna mellan dess olika aktörer ska vara positiva. Man har bland annat funnit att kvaliteten på relationerna mellan lärare och elever är mer positiva i skolor där lärarna upplever att rektorn är stödjande och inkluderande (Pianta 1999), och där skolan rent allmänt lägger vikt vid att främja lärarnas ämnesmässiga och professionella utveckling, till exempel genom handledning och kompetens©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 33

33

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

höjning (Fontaine m.fl. 2006). Både arbetsmiljön – att det till exempel finns ett bra samarbete mellan kollegorna – och de överordnade värderingar och normer som är förankrade i skolan inverkar på relationen mellan lärare och elev. Kulturen vid den enskilda skolan spelar in, bland annat i vad mån man arbetar med att främja en medvetenhet kring skolans värderingar och i vilken utsträckning de anställda följer dem i praktiken. De värderingar som betonas i den enskilda skolan påverkar beteendet hos både anställda och elever. Om man lyckas få många att omfatta samma värden kommer dessa att bli normer som ger sociala regler för vad som är rätt och fel beteende i givna situationer (Busch 2010). En sådan värdering kan till exempel vara att alla elever ska bemötas med respekt och tillit. Om detta är accepterat och internaliserat i lärargruppen kommer det att påverka den enskilda lärarens uppträdande och fungera som social självreglering. I en sådan miljö är det svårt att handla i strid med den accepterade värderingen. Skolledningen bör säkerställa att de värderingar som lärarna grundar sin yrkesutövning på är funktionella såtillvida att de främjar positiva relationer mellan lärare och elever. Om skolan exempelvis har en uttalad värdering som gäller att mobbning inte får förekomma i skolan, är det av avgörande betydelse att man även arbetar aktivt med varje anställds medvetenhet om hur målsättningen ska omsättas i praktiken. Detsamma gäller i förhållande till eleverna. En del skolor har en kultur som i sig främjar förändring hos både lärare och elever, något som även påverkar deras inbördes relationer. I andra skolor är kulturen mindre öppen och dynamisk och kan därför motverka utveckling och förändringsprocesser. Skolor som främjar en känsla av tillhörighet och samarbete, bidrar bland annat till prosocialt beteende hos eleverna (Barr & Higgins-D’Alessandro 2007), vilket har en positiv inverkan på lärare– elevrelationen. Ett exempel på olika kulturer skolorna emellan kan vara huruvida det är legitimt att tala negativt om en elev när kollegorna kan höra, till exempel i lärarrummet, eller om det finns en uttalad norm att man av respekt för eleverna gör sådana utgjutelser i ett mer slutet forum. I skolor där det är fritt fram att ta ut sin frustration över enskilda elever när alla hör på, blir följden lätt att fler lärare får en negativ uppfattning om dem, vilket ökar risken för att fler lärare får en negativ relation till vederbörande.

34

978-91-44-09688-9_book.indd 34

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

Läraren kommer in efter rastvakten: ”Herregud, den där Robin är helt hopplös. Han är uppkäftig och omöjlig och det går inte att prata med honom. Jag försökte få honom att gå ut, men han bryr sig inte. Jag blir så utless!”. Lärare 2: ”Ja, det är typiskt honom, han hör inte på vad man säger.” Lärare 3: ”Jag hade en riktig omgång med honom i går, men ingenting hjälper.” Lärare 4: ”Jag undrar hur det ska gå för en sån typ.”

I andra skolor stoppas sådana här emotionella utbrott snabbt eftersom det finns en tydlig norm att man inte tar upp sina egna frustrationer gällande enskilda elever i lärarrummet. Det är tänkbart att om man, som i exemplet ovan, fritt kan uttrycka sig negativt om en elev så fungerar det som en ”negativ smitta”. Sådana skarpa uttalanden kan ge andra lärare en negativ uppfattning om en elev som de kanske inte ens känner. Denna negativa uppfattning kommer sannolikt att prägla deras uppträdande om de får med den aktuella eleven att göra. I skolor där man är angelägen om att ha en uttalad värdegrund som bidrar till positiva processer mellan lärare och elever och elever sinsemellan kommer man snart fram till ett respektfullt sätt att bemöta elever. Det innebär bland annat att man inte tar upp frustrationer orsakade av enskilda elever när alla hör på. Skolans värderingar är centrala för dess klimat och därmed också för relationerna mellan lärare och elever. Ett mål bör vara att eleverna lär sig att umgås med andra på ett respektfullt sätt, att de utvecklar en god social kompetens, har ett positivt uppträdande, visar förmåga till etisk reflektion och tar ansvar för sina kamrater. Målsättningen bör vara att de utvecklar goda arbetsvanor och får positiva värderingar som tjänar det samhälle de ska leva i. (Jennings & Greenberg 2009)

För att målet ska uppfyllas måste lärarna och övriga anställda i skolan vara goda rollmodeller. Det är rektor och skolledning som har det överordnade ansvaret för att så sker. Att se till att det utvecklas goda relationer mellan lärare och elever kan inte uteslutande vara varje enskild lärares åliggande. Skolans ledning har ansvar för att främja en kultur som bidrar till att alla

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 35

35

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

elever bemöts med respekt och engagemang från lärarnas sida samt att åtgärder snabbt sätts in för att lösa de problem som uppstår, till exempel när någon lärare–elevrelation har blivit dålig.

Klassen och ledarskapet i klassen Klassen som system är den nivå som betyder allra mest för elevernas dagliga erfarenheter i skolan. Det som händer där inverkar i hög grad på elevernas trivsel, lärande och utveckling liksom på lärarens känsla av att klara av sitt arbete. Lärarens sätt att vara och ledarskap har stor inverkan på klimatet i klassen och därmed läromiljön. Klassledning har att göra med hur läraren kommunicerar med elevgruppen och utgör en ram för relationen med varje elev. Det som försiggår mellan lärare och elev i klassen har enligt Pianta och Hamre (2009) tre dimensioner: • emotionellt stöd (positivt klimat, lärarens sensitivitet, hänsyn till

elevens perspektiv)

• organisation (reglering av beteende, produktivitet, inlärningsstrategier) • stödjande instruktioner (procedurer och färdigheter, förståelse, analys

och problemlösning, kvalitet på feedback).

Det räcker inte att inrikta sig på den emotionella delen av samspelet; i skolan krävs det mer för att elevernas lärande och upplevelse av att klara av saker ska gynnas. Alla tre nämnda dimensioner av samspelet mellan lärare och elev måste fungera som en helhet för att eleverna ska bli engagerade och kunna lära. Lärare–elevrelationen är en integrerad del i denna helhet. När läraren i sin undervisning har förmåga att vara emotionellt närvarande, att organisera klassen på ett bra sätt och att ge bra instruktioner, kommer engagemang och lärande att gynnas i elevgruppen. Detta visar att lärare–elevrelationen hänger samman med många andra faktorer, förutom att vara direkt relaterad till undervisning och lärande. Relationen mellan lärare och elev är inte något som kommer utöver allt annat som läraren gör med eleverna, den är invävd i det som pågår i skolans vardag mellan lärare och elever. Genom arbetet med skolämnena skapas ett utrymme där relationen utvecklas. Relationer i skolan etableras och upprätthålls genom att lärare och elever samarbetar kring olika uppgifter och aktiviteter. 36

978-91-44-09688-9_book.indd 36

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

Som pedagog har läraren många möjligheter att arrangera aktiviteter som också gynnar relationer. Detta är särskilt viktigt att vara medveten om när man ska lära känna nya elever eller när man arbetar med problematiska elever. Hur kan läraren skapa en pedagogisk situation som ger plats åt ett positivt samspel med denna elev/de här eleverna? Det finns många studier som visar samband mellan egenskaper hos klassen och kvaliteten på samspelet mellan läraren och eleverna (bl.a. Birch & Ladd 1997; Hamre & Pianta 2005; Howes 2000). I klasser med en positiv atmosfär, där interaktionerna över lag präglas av värme och stöd både mellan läraren och eleverna och mellan eleverna sinsemellan, är det i allmänhet även en god kvalitet på relationen mellan lärare och elev. I klasser där kommunikationen mellan parterna präglas av negativa känslor och låg grad av sensitivitet, är däremot även kvaliteten på lärare–elevrelationerna ofta dålig. Den allmänna tonen och kommunikationsformen i klassen har stor betydelse för hur lärare–elevrelationerna utvecklas. Ledarskapet i klassen hänger tätt samman med lärare–elevrelationerna, och är det som läraren gör för att skapa en fysisk och social miljö i klassen, för att genomföra rutiner och dagliga aktiviteter samt för att förebygga och bemöta negativt beteende. (Elias & Schwab 2006)

Klassledningen bildar den ram inom vilken relationerna utvecklas. När läraren utövar ledarskap förhåller han/hon sig till elevgruppen, men i lärare– elevrelationen handlar det om hennes/hans förhållande till varje enskild elev. Lärarens sätt att leda gruppen gynnar eller hämmar i hög grad utvecklingen av de olika elevrelationerna. Ett gott förhållande mellan lärare och elever utvecklas lättast när läraren har goda rutiner och strukturer i klassen, tydliga och uttalade positiva förväntningar på eleverna och aktiviteterna är anpassade till dem (Donohue, Perry & Weinstein 2003). Lärare som kommunicerar med elevgrupper så att förklaringar och instruktioner ges i dialog med dem, som ger evaluerande feedback till sina elever och som växlar mellan att ge instruktioner i storgrupp och smågrupp, har generellt bättre relationer till sina elever än andra lärare (La Paro, Pianta & Stuhlman 2004). En grundläggande del av klassledningen är att ha kontroll över klassen och kunna leda den på ett lämpligt sätt. Det betyder att läraren kan leda med ©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 37

37

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

hjälp av ändamålsenliga rutiner och strategier och på så sätt utöva en yttre kontroll av klassen. En annan viktig del av en bra klassledning är dessutom att läraren främjar elevernas självkontroll och självdisciplin. Detta handlar om att få eleverna att ta en inre kontroll över sig själv. Vid utövning av ledarskap måste både yttre och inre kontroll fungera för att klassrummet ska vara en bra plats att vistas i för både elever och lärare. En lärare som främst leder genom yttre kontroll får en mycket arbetsam vardag. Genom att främja elevernas egen inre kontroll och självreglering grundad på accepterade värderingar och normer får läraren elevgruppen att samarbeta. Läraren kan inte bestämma att eleverna ska samarbeta, hon/han kan bara arbeta för att eleverna själva ska välja att göra det. Elevernas samarbete med läraren främjas av att läraren gör följande (Elias & Schwab 2006): • uppträder respektfullt i samspelet med eleverna

• arrangerar en läromiljö i linje med det som främjar positiv utveckling • lär känna varje enskild elev

• gör undervisningen intressant

• följer med i samspelet eleverna emellan

• direkt ger hjälp och stöd till de elever som behöver det.

Klassledning bör i första hand handla om att tillämpa proaktiva strategier, som att främja arbetsro, samarbetsvilja, motivation och positivt beteende hos eleverna. Läraren behöver emellertid även behärska lämpliga reaktiva strategier för att snabbt kunna stoppa elevers oro och negativa beteende. Om en lärare övervägande använder reaktiva strategier är det ofta ett tecken på att klassledningen inte fungerar tillräckligt bra. Läraren måste se till att vara ett steg före när det gäller negativa processer i elevgruppen. Normalt sjunker kvaliteten på relationerna mellan lärare och elever allteftersom eleverna blir äldre. O’Connor (2010) fann emellertid att när läraren bland annat uppvisar en hög kvalitet på sitt ledarskap sker det i betydligt mindre grad. Positiv klassledning leder till ett emotionellt och socialt klimat i klassen, som återigen gynnar elevernas skolarbete. När klassledningen fungerar präglas klassen av få konflikter och negativa beteenden, smidiga övergångar mellan aktiviteter, adekvata känslouttryck, respektfull kommunikation, problemlösning, inriktning på och engagemang i inlärningsaktiviteterna samt stöd och respons i enlighet med elevernas behov (Jennings 38

978-91-44-09688-9_book.indd 38

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

& Greenberg 2009). I ett sådant klimat kommer även goda relationer att utvecklas och upprätthållas.

Läraren Egenskaper hos läraren som person är naturligtvis en central faktor för hur relationen till olika elever utvecklas. Läraren bemöter eleverna bland annat utifrån sina inre arbetsmodeller för samspel som utvecklats sedan barn­ domen. Lärarens förmåga till empati med sina elever är en viktig faktor även om empati i sig inte räcker för att goda relationer ska utvecklas (Barr 2011). Även professionell kunskap och användandet av sådan har i hög grad betydelse för kvaliteten på relationen mellan lärare och elev. Vissa lärare är medvetna om sin egen roll i samspelet med eleverna medan andra i grunden är mindre vana vid att fokusera på vad de själva bidrar med i relationen. Spontant passar en lärare bättre ihop med vissa elever än andra, och med dem är det enkelt att etablera goda relationer. Det går i stort sett av sig själv, och man brukar tala om att kemin stämmer mellan parterna. Andra elever och lärare passar inte lika bra ihop, och då är det avgörande att läraren är medveten om sitt ansvar för att sträva efter en förbättring. Då matchar de varandra dåligt från början och relationen blir inte bra av sig själv. Men det är, som påpekats ovan, alltid läraren som har huvudansvaret för att göra relationen till varje elev så bra som möjligt. Läraren måste vara medveten om vilka känslor och reaktioner som vissa elever väcker och ansvara för att aktivt göra något åt en besvärlig relation. Det kan till exempel innebära att ta initiativ till att tala med kollegor eller skolledning eller begära handledning. Det är naturligt att lärare då och då får en dålig relation till en elev, men det är inte tillåtet att låta bli att ta ansvar för att göra något åt saken. Som läraren i TV-serien Blanke ark, Håvard Tjora, säger: ”Det är mitt jobb att tycka om alla mina elever. Om jag känner att jag inte gör det är det mitt ansvar att göra något åt det.”

Horppu och Ikonen-Varila (2009) fann att lärare som uppger sig ha haft en trygg anknytning till sina föräldrar har en mer komplex uppfattning av sig själva i sin yrkesroll än andra lärare. De har tydligt fokus på emotionellt, ©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 39

39

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

s­ ocialt och kognitivt lärande och intresserar sig mer för relationella aktivi­ teter i sitt samspel med eleverna. Även Kesner (2000) fann ett sådant samband när det gällde närhet i lärare–elevrelationen. Sambandet var emellertid inte särskilt starkt, något som visar att det finns andra faktorer än lärarnas egen uppväxthistoria som betyder mer. Vidare har man funnit att lärarnas bedömning av sin ”self-efficacy” visar samband med kvaliteten på lärare–elevrelationen. Det betyder att lärare som upplever sig ha möjlighet att påverka beslut som fattas i skolan, som upplever att de lyckas leda och motivera sina elever och klara av sitt arbete, även har goda relationer till eleverna (Hamre m.fl. 2008). Det är sannolikt att denna upplevelse av ”self-efficacy” påverkar lärarens beteende mot sina elever och gör det på ett sätt som underlättar etablerandet och upprätthållandet av goda relationer till dem. De här lärarna är trygga i sitt möte med olika elever och tar för givet att de kommer att skapa bra relationer. De lyckas genom sitt sätt att vara att främja elevernas motivation och prosociala beteende (O’Connor 2010), något som underlättar relationsbildningen. Hur läraren har det i sitt övriga liv spelar också in. Yoon (2002) fann ett tydligt samband mellan lärares rapportering om egen stress och antalet elever som de hade en negativ relation till. Man fann dock inget samband mellan stress och positiva relationer. Studien visar ett samband mellan lärares stressnivå och deras uttryck för negativa affekter, till exempel vrede i klassrummet. Troligen är det detta negativa sätt att uppträda som ger negativa relationer till en del elever. Även depression hos lärare associeras med en hög konfliktnivå i förhållande till eleverna (Hamre m.fl. 2008). Typiskt för människor med depression är en låg energinivå. En lärare som är deprimerad saknar av naturliga skäl kraft att finna bra lösningsstrategier när det uppstår problem med en elev. I de fallen kan ett bra förhållande mellan läraren och skolledningen garantera att problemen åtgärdas snabbt och att insatser görs som kommer både elev och lärare till godo. En annan studie visar att deprimerade lärare som har varit med om att förlora en närstående kan ha problem med att etablera goda relationer till sina elever därför att de försöker utnyttja eleverna som stöd åt sig själva (Pianta 2006). Man kan tänka sig att lärare som upplever stor livsstress eller är deprimerade inte orkar arbeta med de särskilt krävande elevrelationerna, och resultatet blir negativa relationer. Det finns emellertid mycket få studier som har undersökt sambandet mellan lärarens psykiska hälsa och lärare–elevrelationens kvalitet. 40

978-91-44-09688-9_book.indd 40

©   S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-09-25 14.04


3  Faktorer som påverkar lärare–elevrelationen

I den norska, nationella studien av lärare–elevrelationen bland 850 lärare fann vi att kvinnliga lärare har bättre relationer till sina elever än manliga lärare genom att de har högre resultat för närhet och lägre på konflikt (Drugli 2012). Både manliga och kvinnliga lärare har bättre kvalitet på relationerna till flickor än till pojkar. De bästa relationerna med låg nivå av konflikt och hög nivå av närhet fanns mellan flickor och kvinnliga lärare medan relationerna mellan manliga lärare och pojkar hade den högsta konfliktnivån. En studie från Nederländerna visar exakt samma resultat med hänsyn till kön hos lärare och kvaliteten på lärare–elevrelationen (Spilt, Koomen & Jak 2012). Några studier har visat att en högre utbildning hos läraren har samband med bättre relationer mellan lärare och elev, medan relationskvaliteten sjunker med antalet år av erfarenheter i skolan (Hearns 1998; O’Connor & McCartney 2007). En annan studie visar att lärare med mer än sju år i yrket har en större tendens till att låta negativa känslor gentemot en elev komma till uttryck i form av negativt uppträdande i samspelet med eleven, jämfört med lärare med färre än sju års erfarenhet i skolan (Stuhlman & Pianta 2001). Det kan tyda på att det filter som hindrar att negativa tankar uttrycks i negativt beteende försvinner efter några år i yrket, och att det kanske är något man bör uppmärksamma och tala om. Troligen har detta samband mer att göra med att läraren är trött av sitt arbete än med antalet arbetade år i sig. Om läraren med tiden förlorar energi och engagemang och det kommer till uttryck i sämre kvalitet på klassledningen, ligger det nära till hands att vederbörande lättare provoceras av de elever som är svåra att leda och låter dem få skulden för svårigheterna, i stället för att se att det är det egna ledarskapet som ger dåliga förutsättningar för beteende och relationer. I de fallen har handledning och stöd stor betydelse. Andra studier visar emellertid inga samband mellan relationskvalitet och utbildning eller antal år i skolan (Wentzel 2002). I den norska studien fann vi inte heller någon skillnad i relationskvalitet som har att göra med vare sig antalet utbildningsår eller antalet tjänstgöringsår (Drugli 2011).

Elevens familjeförhållanden När barnet börjar skolan som sexåring har det redan en utvecklingshistoria. Hemförhållandena och egenskaper hos föräldrarna har betytt mycket för hur utvecklingen har gått vid det laget och spelar även i fortsättningen en stor roll ©   S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-09688-9_book.indd 41

41

2014-09-25 14.04


LÄRAREN OCH ELEVEN Goda relationer ger bättre lärande

May Britt Drugli  |  LÄRAREN OCH ELEVEN

May Britt Drugli är professor vid Regionsenter for barn og unges psykiske helse (RBUP) vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim. Hon medverkar i flera forskningsprojekt med inriktning på bland annat lärare–elevrelationen och har lång erfarenhet av utvecklingsarbete inom förskolan, skolan och socialtjänsten.

LÄRAREN OCH ELEVEN Goda relationer ger bättre lärande

Lärandets uppgifter och utmaningar kan inte lösas genom bestämda arbetssätt eller undervisningstekniker. Först när relationen mellan elev och lärare är god och stödjande kan de olika arbetssätten få en direkt effekt på inlärningen. Den här boken handlar om relationen mellan lärare och elev: vad den betyder för elevens möjlighet att finna sig till rätta i skolan och inte minst för elevens läroprocess. Boken ger en bred översikt över forskningen på området. Dessutom redogör den för konkreta förslag till hur man arbetar för att utveckla positiva relationer och förändra negativa sådana. Boken är särskilt lämplig för lärare och lärarstuderande liksom även för rådgivare och anställda inom socialtjänsten, BUP och andra som handleder lärare när det gäller elever med särskilda behov.

Art.nr 37791

M AY B R I T T D R U G L I

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09688-9_01_cover.indd 1

2014-09-23 11:14

Profile for Smakprov Media AB

9789144096889  

9789144096889  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded