9789147103836

SOtSerien från Liber

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i geografi.

I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

GEOGRAFI ÅR 8

GEOGRAFI

GEOGRAFI

Best.nr 47-10383-6 Tryck.nr 47-10383-6

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Geo_år_8_omsl.indd 1

2012-05-15 16.01

ISBN 978-91-47-10383-6 © 2012 Lars Lindberg, Solveig Mårtensson och Liber AB Redaktör: Christian Laring Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus, Anna Lindsten Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Leif Eriksson och Johnny Dyrander (diagrammen) Produktion: Thomas Sjösten

Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47103836_inl.indd 2

2012-05-15 16.06

Innehåll Landskapet omkring oss 4 Berg i Skandinavien 6 Island bildas fortfarande 7

Jordskorpan 8 Jordens inre 8 Kontinenterna rör sig 9

Bergarter och mineral 10 Världens högsta berg 11 Metaller i jordskorpan 13

Den bästa odlingsmarken 58

Svenskt jordbruk 59 Ett modernt jordbruk 60 Jordbruket förändras 62 Jordbrukslandskapet förändras 64

Mer om mat 66 Livsmedelsindustrin 66 Långväga handel med mat 68 Uppgifter 69

Sverige – ett land rikt på malm 13

Fritidens landskap 70

Att leta efter malm och mineral 14

Ut i naturen – utan att störa eller förstöra 72

Kirunavaara – väldens största järngruva 16

Allemansrätten 73

Global malmbrytning 18

Rörligt friluftsliv 76

Jordytan bryts ner och berg blir till sand 21 Det geologiska kretsloppet 22 Uppgifter 23

Inlandsisen har format det nordiska landskapet 24

Nationalparker, världsarv och fritidsanläggningar 78 Skydda och bevara 78 Våra fritidsvanor förändrar landskapet 80

Istider 24

Andra fritidsanläggningar 82

Spår efter isen 27

Uppgifter 83

Grus och sand till nytta 32 Uppgifter 33

Staden 84 I stadens olika delar 86

Skogslandskapet och trävarorna 34

Staden ”staden” 87

Jordens skogar 36

Boendemiljöer i staden 88

Skogarna avverkas för hårt 37

Planering i svenska tätorter 90

Skogen och klimatet 38

Kommuner gör kartor för planering 90

Minskningen minskar 39

Industriområden 91

Skogen i framtiden 39

Var finns affärerna? 92

Skog i Sverige 40 Skogsregioner i Sverige 41 Att bruka skogen 42

Vad används träden till? 46

”Vi ses i centrum!” 94 Bostäder och grönområden 95 Uppgifter 96

Resor 97

Skogen som råvara 46

Trafik och trängsel 97

Bränsle från skogen 47

Långväga resor 98

Skogen ger jobb åt många 48

Infrastruktur och planering 100

Orter med skogsindustri 49

Städer i Europa 102

När efterfrågan minskar 49

Gamla städer 102

Internationell handel med skogsprodukter 50

Dominerande städer 103

Energiskog 52

Världsstäder 104

Uppgifter 53

Städer som helt förändrats 105

Jordbrukslandskapet och matvarorna 54 Jorden vi brukar 56 Jordarter 56

Andra storstadsområden i Europa 106 Uppgifter 107

Register 108

Jordmåner 57

47103836_inl.indd 3

2012-05-10 15.25

Bildförteckning Kjell-Arne Larsson/IBL 4 Jonas Forsberg/Naturfotograferna/IBL 6 Lee Frost/Robert Harding World Imagery/Getty Images 7 Lars Lindberg 10 Morgan Warren/Corbis/Scanpix 11 J. A. Kraulis/Masterfile/Scanpix 12 Fredric Alm/LKAB 14 Baitel Esais/Gamma/Scanpix 16 LKAB 17 Bettmann/Corbis/Scanpix 18 Ernie Mastroianni/The Milwaukee Journal Sentinel/AP/Scanpix 26 Ola Jennersten/Naturfotograferna/IBL 27 (1) Lars Lindberg 27 (2) Göran Hansson/Naturfotograferna/IBL 28 Björn Röhsman/Naturfotograferna/IBL 29 Martin Borg/Bildhuset/Scanpix 30 Klas Rune/Naturfotograferna/IBL 32 Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 34 Tim Laman/Nature Picture Library/IBL 37 (1) Helena Larsson/Naturfotograferna/IBL 37 (2) Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL 37 (3) Jianan Yu/Reuters/Scanpix 39 Joakim Berglund/Scanpix 40 Johan Gunséus/Scanpix 43 Lars Jarnemo/Naturfotograferna/IBL 44 Alf Linderheim/Naturfotograferna/IBL 45 Lars Lindberg 46 Fredrik Sandberg/Scanpix 47 Yvonne Åsell/SvD/Scanpix 50 Jessica Gow/Scanpix 51 Jan Töve/Naturfotograferna/IBL 54 Staffan Andersson/sydpol.com/IBL 58 Karlo Pejsak 60–61 Floris Leeuwenberg/The Cover Story/Corbis/Scanpix 63 Marie Birkl/Scanpix 66 Stefan Lindblom/Scanpix 67

47103836_inl.indd 111

2012-05-10 15.29

Lennart Hyse/Scanpix 68 Anna Simonsson/Scanpix 70 Trons/Scanpix 72 Rolf Höjer/Scanpix 74 Claes Grundsten/Bildhuset/Scanpix 75 Fredrik Funck/Scanpix 76 (1) Anders Good/IBL Bildbyrå 76 (2) Per Klaesson/Scanpix Bildhuset 77 Claes Grundsten/Bildhuset/Scanpix 79 Malcolm Hanes/Scanpix 80 Thomas Nilsson/Scanpix 81 Lennart Hyse/Scanpix 82 Johan Bjurer/Scanpix 84 Pontus Lundahl/Scanpix 88 Jeppe Gustafsson/Scanpix 91 Roger Turesson/Scanpix 94 Erik G Svensson/Scanpix 95 Sara Moritz/DN/Scanpix 97 Javier Larrea/AGE/Getty Images 102 Lucas Schifres/Bloomberg/Getty Images 103 Alan Copson/Robert Harding World Imagery/Getty Images 104 Urs Kuester/Photographer’s Choice/Getty Images 105 Omslag: Claes Grundsten/Bildhuset/Scanpix

47103836_inl.indd 112

2012-05-10 15.29

LANDSKAPET Sanddyner vid polska ร stersjรถkusten (Slowenski Nationalpark).

4

47103836_inl.indd 4

2012-05-10 15.25

J

ordklotets yta kallas för jordskorpan och består

av berg. Men om du tittar ut genom fönstret ser du antagligen att jordytan inte bara består av berg. Du kanske inte kan se något berg alls? Om du bor i Skåne kanske det inte ens finns en enda bergknalle i hela kommunen? Landskapet består istället av jord, av sand, grus och sten. Men om vi tänker oss att vi kunde ta bort allt detta lösa material från marken, då skulle landskapet bara bestå av berg. Detta berg kallas för berggrunden.

OMKRING OSS I det här kapitlet kommer du att kunna lära dig mera om berggrunden, om hur jord, sand, grus och sten har bildats och om hur landskapet omkring oss har formats. Du kan också läsa om vad vi människor använder av det som finns i jordskorpan och hur vi på det sättet förändrar landskapet.

5

47103836_inl.indd 5

2012-05-10 15.25

Västra väggar, en förkastning vid Omberg i Östergötland.

Berg i Skandinavien och i andra länder I Skandinavien är berggrunden mycket gammal. Berget bildades för länge sedan under jordens urtid och brukar därför kallas för urberg. Idag är urberget väldigt stabilt. De enstaka skakningar, jordskalv, som sker märks oftast bara på geologernas instrument. Det kraftigaste skalvet under 1900-talet inträffade 1985 och kändes visserligen i stora delar av Sydsverige men ingen människa skadades.

Att Skandinavien är ett geologiskt stillsamt område idag betyder inte att det alltid varit så. I Skåne finns rester av 150 miljoner år gamla vulkaner, och sprickor i berggrunden visar att väldiga jordbävningar har ägt rum även här i Skandinavien. Sjön Vättern ligger mellan två sådana sprickor. Marken mellan sprickorna har sjunkit ner och den sänka som då bildades har sedan fyllts med vatten.

En sådan sänka kallas för gravsänka. En spricka i berggrunden där berget har glidit uppåt eller nedåt kallas förkastning.

6 landskapet omkring oss

47103836_inl.indd 6

2012-05-10 15.25

Island bildas fortfarande Vi behöver bara flytta oss till Island för att hitta motsatsen till vår stabila berggrund. Ön Island håller fortfarande på att bildas, och där är berggrunden allt annat än stabil. Där finns mer än 200 vulkaner och utbrotten kommer ofta.

Den mest aktiva vulkanen Hekla har haft 19 utbrott sedan 1100-talet. Även jordbävningar är vanliga.

Den mest dramatiska händelsen på senare tid var när vulkanen Helgafell på Hemön fick ett våldsamt utbrott år 1973. Hela öns befolkning på 5 300 personer flyttades till fastlandet under en enda natt!

Våren 2010 fick vulkanen Eyjafjallajökull ett häftigt utbrott. Vulkanen ligger under en glaciär med samma namn och den heta lavan smälte isen. Strömmar med vatten och isberg förstörde vägar och broar. Men det största problemet var de enorma mängder aska som dag efter dag i en månads tid sprutade ur vulkanen. Askan var giftig, och människor och djur fick hålla sig inomhus.

Askan spred sig högt uppe i atmosfären och orsakade problem i flygtrafiken över hela Europa.

Geologerna vet att det kommer nya vulkanutbrott och jordbävningar på Island. Men de vet tyvärr inte när och var de kommer att inträffa. Alla nya hus byggs i betong och förstärks så att de klarar en kraftig jordbävning.

Eyjafjallajökulls utbrott 2010.

Askan som sprutade ur vulkankratern nådde högt upp i atmosfären och gjorde att de jetdrivna passagerarplanen inte fick flyga över stora delar av Europa.

landskapet omkring oss

47103836_inl.indd 7

7

2012-05-10 15.25

Jordskorpan Jordskorpan består av fast berg och är den yttersta delen av jordklotet. Jordskorpan bygger upp kontinenterna men också havets botten. Jordskorpan är egentligen ganska tunn. Om vi jämför jorden med ett äpple är jordskorpan ungefär lika tjock som äpplets skal. Tjockast är den under höga bergskedjor som Himalaya, tunnast är den på oceanernas botten. Jordytans högsta punkt är Mount Everest, 8 850 meter över havet. Marianergraven utanför Filippinerna i Stilla havet är jordytans djupaste del, 11 034 meter under havets yta.

JORDENS UPPBYGGNAD

Jordskorpa Mantel Yttre kärna Inre kärna

Jordskorpan är tjockast under höga berg och tunnast på havets botten.

Den består av en övre del som kalllas kontinentalskorpa och en undre del som kallas oceanskorpa.

Jordens inre Under jordskorpan ligger ett skikt som kallas för manteln.

Manteln är ungefär 300 mil tjock och består nästan enbart av fast material. Bara i den översta delen finns flytande magma, som är en smält blandning av olika bergarter. På grund av värmen från jordens inre rör sig materialet i manteln, och dessa rörelser påverkar jordskorpan.

Längst in i jordklotet finns kärnan. Temperaturen i kärnan är hög, kanske upp mot 5 000 grader. Jordens kärna fungerar ungefär som ett gigantiskt kärnkraftverk där värmen kommer från radioaktiva ämnen som faller sönder. Kärnan består till största delen av järn och nickel och är mycket tung.

Den har en yttre flytande del och en inre del som är fast.

8 landskapet omkring oss

47103836_inl.indd 8

2012-05-10 15.25

Kontinenterna rör sig Det är svårt att tänka sig att marken vi står och går på sakta rör sig. Jordskorpan verkar vara fast och stabil, den består ju av hårda berget. Ändå påstod en man som hette Alfred Wegener redan 1912 att kontinenterna långsamt gled runt på jorden som gigantiska skepp. Han ansåg också att alla kontinenterna tidigare hade suttit ihop i en enda superkontinent som han kallade Pangea (= allt land).

Om du studerar en världskarta ser du att till exempel Sydamerika och Afrika passar ihop som två bitar i ett pussel. Dessutom består de båda kontinenterna av samma bergarter där de en gång satt ihop. Fossil, visar att samma djurarter levde både i Afrika och i Sydamerika för 200 miljoner år sedan.

Detta skulle vara helt omöjligt om världskartan vid den tiden hade sett ut som den gör idag.

Fossil = är avtryck eller avgjutningar av växter eller djur som bevarats i berget.

JORDSKORPANS KONTINENTALPLATTOR

Stillahavsplatten

Stillahavsplattan Eurasiska plattan Nordamerikanska plattan Afrikanskaplattan

Nazcaplattan

Sydamerikanska plattan

Indiskaustraliska plattan

Antarktiska plattan Vulkaner

Mittatlantiska ryggen

Jordskorpan är uppdelad i sju större och ett tiotal mindre så kallade kontinentalplattor. Varje platta består av jordskorpan och den översta delen av manteln.

Dessa plattor flyttar sig sakta.

På vissa platser glider plattorna ifrån varandra, och magma väller upp i den spricka som bildas. Mittatlantiska ryggen är en bergskedja på havets botten ungefär mitt i Atlanten. Här glider plattorna isär. Sydamerikanska plattan glider bort från Afrikanska plattan, och Nordamerikanska plattan glider bort från Euroasiska plattan. Samtidigt väller magma upp, som hela tiden bildar ny havsbotten.

Vid gränserna mellan kontinentalplattorna är vulkanutbrott och jordbävningar vanliga.

landskapet omkring oss

47103836_inl.indd 9

9

2012-05-10 15.25

Bergarter och mineral Granit är en grötliknande blandning av mineralen kvarts, fältspat och glimmer.

Den övre delen av jordskorpan stelnade och blev till fast berg för mer än 4 miljarder år sedan, men dagens bergarter har bildats senare under jordens långa historia. Bergarterna brukar delas in i tre olika grupper efter hur de har bildats.

Sandsten kan se ut på olika sätt, men känns igen på att ytan är som sandpapper.

Kalksten kan vara grå eller rödaktig och innehåller ofta fossil. Kalksten är en sedimentär bergart som har bildats av skalet från små organismer som lever i havet. När de dör faller de ner till botten och bildar tjocka lager som pressas samman till kalksten.

Gnejs består av samma mineral som granit (kvarts, fältspat och glimmer) men gnejs är randig.

Magmatiska bergarter Magmatiska bergarter har bildats av magma från de nedre delarna av jordskorpan eller från manteln. Antingen har magman kommit ut som lava på jordytan vid vulkanutbrott, eller så har den stelnat i gångarna upp till vulkankratrar. Dessa bergarter är oftast svarta. Exempel är diabas och basalt. Men magmatiska bergarter kan också bildas djupare ner i jordskorpan. Ett exempel är granit, den vanligaste bergarten i det nordiska urberget.

Lagrade eller sedimentära bergarter Älvar och floder för med sig fin sand och lera ut till havet. När det strömmande vattnet når havet sjunker sanden och leran till botten. Stora floder som Ganges och Mississippi för med sig enorma mängder material ut i havet. På några miljoner år bildas flera kilometer tjocka lager med sand och lera. Sådana lager brukar kallas för sediment. Längst ner i botten på dessa enorma sedimentpackar är trycket högt, och av leran och sanden bildas sedimentära bergarter. Exempel är sandsten och lerskiffer.

Omvandlade bergarter I sedimentära bergarter som pressas ihop under högt tryck och hög temperatur djupt ner i jordskorpan smälter de fina kornen samman och bildar kristaller. Av sandsten kan bergarten gnejs bildas, och kalksten kan omvandlas till marmor. Gnejs och marmor är alltså exempel på omvandlade bergarter.

10 planeten jorden

47103836_inl.indd 10

2012-05-10 15.25

Tältläger vid Mount Everest, världens högsta berg.

Världens högsta berg Mount Everest är världens högsta berg, 8 850 meter över havet enligt kartboken. Men hur säker är den siffran? Bergskedjan Himalaya har bildats genom att den indiska kontinentalplattan pressats mot den asiatiska plattan. Denna långsamma kollision har ännu inte slutat helt, så Everest pressas fortfarande uppåt. Men samtidigt nöts toppen ner av väder och vind och kan på det viset bli lägre. Glaciären på toppen kan förstås också variera i höjd.

Höjden på ett berg mäts som höjden över havsytan. Nu ligger inte Mount Everest vid havet så havsytans läge vid Everest måste räknas fram med hjälp av en modell av jordklotet. Men det är inte helt lätt eftersom jorden inte bara är tillplattad vid polerna utan också lite bucklig. Summan av kardemumman blir att höjden av Mount Everest är något osäker, precis som höjden på alla andra berg.

landskapet omkring oss

47103836_inl.indd 11

11

2012-05-10 15.25

SOtSerien från Liber

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i geografi.

I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

GEOGRAFI ÅR 8

GEOGRAFI

GEOGRAFI

Best.nr 47-10383-6 Tryck.nr 47-10383-6

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Geo_år_8_omsl.indd 1

2012-05-15 16.01