9789176787786

Boken utgör den andra delen i den bokserie som givits namnet Svensk straffrätt.

Petter Asp

internationell straffrätt IUSTUS FÖRLAG

Petter Asp

• Internationell straffprocessrätt. Under denna punkt faller bl.a. frågor om svensk jurisdiktion över brott med internationella inslag, internationell rättslig hjälp i brottmål, utlämning (och överlämnande) för brott samt överförande av lagföring.

• Folkrättslig och EU-rättslig påverkan på de nationella straffrättssystemen, dvs. fokus är här på frågan om hur den allmänna folkrätten, internationella konventioner och andra överenskommelser samt EU-rätten på olika sätt ställer krav på de nationella straffrättssystemen.

• Internationella brottmålsdomstolar. I avdelningen ges i första hand en kortfattad översikt över Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion samt över de brott som domstolen har att döma över.

internationell straffrätt

INTERNATIONELL STRAFFRÄTT är en lärobok som fokuserar på straffrättens internationella dimensioner. Boken är indelad i tre avdelningar som behandlar i tur och ordning:

Petter Asp är professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

sve n s k straf f rätt 11

ISBN 978-91-7678-778-6

IUSTUS FÖRLAG

Sv.straffrätt.serie.nr.2.vers3.indd 1

10-12-22 10.21.42

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 2

10-12-20 20.17.12

internationell straffrätt av petter asp

IUSTUS FÖRLAG

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 3

10-12-20 20.17.12

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2011 ISBN : 978-91-7678-778-6 Sättning : Harnäs Text & Grafisk Form Omslag : John Persson Tryck : Edita, Västerås 2011 Förlagets adress : Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn : 018-65 03 30, fax : 018-69 30 99 Webbadress : www.iustus.se, e-post : kundtjanst@iustus.se

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 4

10-12-20 20.17.12

Förord

Denna bok är i första rummet avsedd att användas som lärobok i internationell straff- och straffprocessrätt på juristprogrammet. Boken bör emellertid kunna vara användbar också som en introducerande handbok, som kan nyttjas för att avgränsa och formulera de frågor som behöver besvaras för att man skall kunna komma vidare med ett visst internationellt straffeller straffprocessrättsligt problem.

Som framgår redan av omslaget ingår boken som en andra del i serien svensk straffrätt som skrivs gemensamt av undertecknad, Sandra Friberg, Nils Jareborg och Magnus Ulväng. Boken, som med kan fördel läsas tillsammans med den första delen i denna bokserie: kriminalrättens­ grunder, har givits titeln internationell straffrätt. Begreppet an­­ vänds därvid i vid mening och det är avsett att inkludera den internationella straffprocessrätten.

Inte ens en bok av detta format skriver man utan hjälp av andra. Jag vill därför framföra ett varmt tack till mina medförfattare – Sandra Friberg, Nils Jareborg och Magnus Ulväng – samt till departe­mentsrådet Håkan Friman, ämnesrådet Per Hedvall, chefsåklagaren Ola Löfgren och rättssakkunnige Mari-Ann Roos för värdefulla synpunkter på hela eller delar av manuskriptet till boken.

Skrivbordet, bland bok- och pappershögar, den 3 november 2010 PAP

5

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 5

10-12-20 20.17.12

Innehåll

Förord 5 Förkortningar 11 Inledning 13 1.1 Allmänt om utvecklingen 13 1.2 Straffrättens internationella dimensioner 14 1.2.1 Inledning 14 1.2.2 Svensk internationell straff- och straffprocessrätt 15 1.2.3 Internationell påverkan på de nationella straffrättssystemen 18 1.2.4 Internationell straffrätt i snäv mening 20 1.2.5 Bokens disposition 22 Svensk jurisdiktion 25 2.1 Introduktion till jurisdiktionsreglerna 25 2.1.1 Allmänt 25 2.1.2 Jurisdiktionsreglernas förhållande till andra regler 28 2.1.3 Systematik och terminologi 32 2.2 Lokalisering av brott 34 2.3 Brott begångna inom riket 38 2.3.1 Behörighet 38 2.3.2 Hinder mot lagföring 40 2.3.3 Krav på åtalsförordnande 43 2.4 Brott begångna utom riket 44 2.4.1 Behörighet 44 7

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 7

10-12-20 20.17.12

2.4.2 Hinder mot lagföring trots behörighet 59 2.4.3 Åtalsförordnande 60 2.5 Exkurs: om relationen mellan olika jurisdiktionsregler m.m. 61 Internationell rättslig hjälp, utlämning m.m. 66 3.1 Internationell rättslig hjälp 66 3.1.1 Inledning 66 3.1.2 Rättslig hjälp i Sverige enligt LIRB 68 3.1.3 Rättslig hjälp utomlands 84 3.1.4 Särskilt om delgivning 85 3.1.5 Samarbete med internationella brottmålsdomstolar 86 3.1.6 Om utvecklingen mot ömsesidigt erkännande 86 3.2 Utlämning och överlämnande 87 3.2.1 Inledning 87 3.2.2 Utlämning från Sverige 90 3.2.3 Överlämnande inom EU 98 3.2.4 Utlämning och överlämnande till Sverige 103 3.3 Överförande av lagföring 103 3.3.1 Inledning 103 3.3.2 Förutsättningar för överförande av lagföring 105 3.3.3 Hinder mot överförande av lagföring 105 3.3.4 Återkallande 106 3.3.5 Verkan av en framställning 106 3.3.6 Tillfälliga tvångsåtgärder 107 3.4 Vissa andra former av samarbete 108 Folkrättslig påverkan och mellanstatligt samarbete 111 4.1 Allmänt om folkrättens betydelse för straffrätten 111 4.2 Mellanstatligt konventionsbaserat samarbete 113 4.3 Europakonventionen och andra överens­kommelser om mänskliga rättigheter 115 4.3.1 Inledning 115 4.3.2 Artiklar av särskilt straffrättsligt intresse 115

8

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 8

10-12-20 20.17.12

EU-straffrätt 119 5.1 Inledning 119 5.2 EU-straffrättens historia i huvuddrag 120 5.3 Översikt över EU-straffrätten 126 5.4 EU:s harmoniseringskompetens på området för materiell straffrätt 127 5.4.1 Kompetensens omfattning 127 5.4.2 Initiativ och beslutsformer 133 5.4.3 Nödbromsen 136 5.4.4 Tillämpning av proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna 138 5.4.5 Kompetens vid sidan av kapitel 4? 139 5.5 Positiva förpliktelser (EU-rätten som golv) 139 5.6 Negativa förpliktelser (EU-rätten som tak) 142 5.7 Allmän normintegration 145 5.7.1 Inledning 145 5.7.2 Blankettstraffbud som hänvisar till EU-rättsliga bestämmelser 145 5.7.3 EU-rättskonform tolkning av straffstadganden 148 5.7.4 EU-rätten som bas för normativa bedömningar 150 5.8 Straffprocessuellt samarbete 152 5.8.1 Inledning 152 5.8.2 Särskilt om principen om ömsesidigt erkännande 154 5.9 Institutionellt samarbete (Europol, Eurojust m.m.) 157 Internationell straffrätt (folkstraffrätt) 163 6.1 Inledning 163 6.2 Internationella brottmålsdomstolen 164 6.2.1 Allmänt om domstolen 164 6.2.2 Domstolens jurisdiktion 164 6.2.3 Särskilt om brotten 166 Litteratur m.m. (i urval) 170 Sakregister 175 9

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 9

10-12-20 20.17.12

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 10

10-12-20 20.17.12

1 Inledning

1.1 Allmänt om utvecklingen 1. Straffrätten har av tradition setts som ett rättsområde med utpräglad nationell karaktär. Rätten att bestraffa har i mångt och mycket uppfattats som ett utflöde av den nationella suveräniteten, dvs. varje stats självständighet och rätt att bestämma över sig själv, och den självklara utgångspunkten har varit att varje lands domstolar tillämpar inhemsk straffrätt.

Detta återspeglas bl.a. däri att de internationellt privaträttsliga reglerna och principerna om lagval inte kan sägas ha någon direkt motsvarighet på det straffrättsliga området.1 2. Helt opåverkad av internationellt inflytande har emellertid straffrätten inte varit. I sammanhanget kan bl.a. hänvisas till: • att folkrätten ytterst sätter vissa gränser för den nationella straffrätten (exempelvis kan folkrätten sätta gränser för i vilken utsträckning en stat kan bestraffa gärningar begångna på en annan stats territorium), • att det sedan relativt länge har utarbetats internationella instrument (huvudsakligen konventioner) som uppställt krav på, och därigenom påverkat, staternas straffrättsliga och straffprocessuella lagstiftning (dylika instrument har bl.a. utarbetats inom FN:s och Europarådets regi), • att EU successivt har kommit att få allt större betydelse för straffrätten,­ samt 1

Det finns dock regler som anger att nationella domstolar i viss utsträckning skall beakta innehållet i utländsk rätt.

13

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 13

10-12-20 20.17.12

1 inledning

• att utvecklingen också lett fram till en internationell straffrätt i snäv mening med särskilda internationella brottmålsdomstolar med verksamhet som avser det som brukar kallas internationella brott.

För svensk rätts del har, under de senaste 15 åren, särskilt utvecklingen inom EU varit betydelsefull.

3. Trots att det har förekommit internationellt samarbete som har påverkat den svenska straffrätten har det, fram till ganska nyligen, varit den svenska riksdagen som haft den yttersta makten över strafflagstiftningen. Internationella överenskommelser som förhandlats fram inom t.ex. FN, Europarådet och EU har visserligen kunnat påverka den nationella strafflagstiftningen, men i den utsträckning överenskommelsen fordrat lagstiftning eller annars varit av större vikt har det funnit krav på godkännande från riksdagen, antingen i förväg (detta har gällt rambeslut inom EU) eller i efterhand, s.k. ratifikation (andra internationella överenskommelser).

4. På senare tid har utvecklingen dock i allt större utsträckning gått mot internationalisering, vilket kanske särskilt tydligt kommer till uttryck ge­­ nom utvecklingen inom den EU, där man på ungefär 20 år gått från en situation i vilken straffrätten ansågs ligga utanför samarbetet, till Lissabon­ fördraget med en uttryckligen föreskriven överstatlig kompetens på straffrättsområdet.

5. Denna lärobok syftar till att ge en introduktion till straffrättens internationella dimensioner. Tyngdpunkten i boken ligger på de regler som rör eller har påtaglig betydelse för den materiella straffrätten på nationell nivå. Det betyder att vissa delar av den internationella straffrätten ges en ganska styvmoderlig behandling. Detta gäller bl.a. Internationella brottmålsdomstolen (ICC, International Criminal Court) och dithörande frågor liksom reglerna om samarbete på verkställighetsområdet.

1.2 Straffrättens internationella dimensioner 1.2.1 Inledning 1. För att man fullt ut skall förstå den internationella straffrätten bör man ta sin utgångspunkt i att straffrätten fortsatt är en i huvudsak nationell företeelse. I princip kan man fortfarande koppla nästan all världens straffrätt till nationalstater. Vi har t.ex. en svensk straffrätt, en norsk straffrätt, en tysk straffrätt och en spansk straffrätt och i vart och ett av dessa straffsystem så finns det nationella brottsbeskrivningar som ligger till grund för utdömande av straff av nationella domstolar.

14

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 14

10-12-20 20.17.12

1 inledning

2. Med de nationella straffrättssystemen som utgångspunkt kan man sedan säga att den internationella straffrätten omfattar tre huvudsakliga områden: I. Svensk internationell straff- och straffprocessrätt (den nationella straff- och straffprocessrättens internationella dimension) (a) regler om nationella begränsningar (b) regler om jurisdiktion (c) regler om straffrättsligt samarbete (utlämning, överlämnande, ­internationell rättslig hjälp, verkställighet osv.) dvs. regler om utsträckningen av de nationella systemen och om ­samarbete mellan systemen.

II. Internationell påverkan på de nationella straff- och straffprocess­ rättsliga systemen (a) folkrättsliga förutsättningar för straffrätten (b) mellanstatligt samarbete (FN, Europarådet etc.) (c) överstatligt samarbete (EU) dvs. läran om de sätt på vilka olika former av internationellt samarbete påverkar de nationella systemen.

III. Internationell straffrätt i snäv mening (folkstraffrätt) dvs. framväxten av ett straffrättsligt system vid sidan av national­ staterna.

3. Denna systematik tar alltså sin utgångspunkt i att straffrätten fortfaran­ de i huvudsak befinner sig på nationell nivå. De nationella straffrättssystemen finns och frodas även om den tilltagande internationaliseringen betyder (I) att det i ökad utsträckning uppstår frågor om bl.a. de nationella straffsystemens utsträckning och deras relation till varandra, (II) att de i allt större utsträckning formas av krav från internationellt håll samt (III) att de, såvitt gäller vissa brottstyper, har fått konkurrens av ett framväxande internationellt straffsystem. I de närmast följande avsnitten ges en mycket kortfattad introduktion till dessa delområden.

1.2.2 Svensk internationell straff- och straffprocessrätt 1. Ett första delområde (I) som vi har att hantera är alltså den svenska internationella straff- och straffprocessrätten, dvs. det regelverk som rör den nationella straff- och straffprocessrättens tillämpning i fall som har internationell anknytning.

15

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 15

10-12-20 20.17.12

1 inledning

2. Inom detta område uppstår till att börja med frågan om den nationella straffrättens utsträckning i materiellt och processuellt hänseende.

Till att börja med har vi (a) frågan i vilken utsträckning de nationella brottsbeskrivningarna överhuvudtaget kan anses omfatta gärningar som har internationella inslag. Frågan kan sägas gälla huruvida de nationella brottsbeskrivningarna, t.ex. om stöld i BrB 8:1, förargelseväckande beteende i BrB 16:16 osv., med hänsyn tagen bl.a. till deras skyddsintressen, överhuvudtaget kan anses omfatta gärningar som förövas utomlands eller som annars har påtaglig koppling till en annan stat. En stöld anses utgöra brott mot BrB 8:1 oavsett var i universum den begås och oavsett mot vem den riktar sig; en stöld i en förort till Rio de Janeiro är således ett brott mot svensk lag. Bestämmelsen om förargelseväckande beteende (BrB 16:16) anses emellertid – eftersom brottsbeskrivningen avser att skydda det svenska intresset av allmän ordning – kunna tillämpas bara på gärningar förövade i Sverige. På motsvarande sätt anses bestämmelsen om tjänstefel (BrB 20:1) som huvudregel endast vara tillämplig om fråga är om utövning av svensk myndighet (vilken i någon utsträckning kan tänkas ske utomlands). Dessa frågor rör närmast tolkningen av de enskilda brottsbeskrivningarna – frågan är om en viss gärning överhuvudtaget kan sägas innebära en överträdelse av en svensk brottsbeskrivning – och har därför behandlats i den första delen av denna bokserie (Svensk straffrätt I, Kriminalrättens grunder, i det följande KG).2 3. Härutöver måste emellertid (b) avgöras huruvida Sverige har jurisdiktion över gärningen, dvs. huruvida svenska domstolar är behöriga att döma över ett brott som eventuellt har förövats. Denna fråga styrs i huvudsak av reglerna i 2 kap. brottsbalken. Det finns emellertid, vilket utvecklas närmare nedan i slutet av avsnitt 2.4.1.2, specialregler i åtskilliga specialstraffrättsliga lagar. Litet förenklat kan sägas att frågan om svensk jurisdiktion inkluderar följande frågeställningar: (I) finns tillräcklig anknytning till Sverige? (frågan om behörighet) ( II) föreligger hinder mot åtal på grund på grund av utländsk dom (eller annars på grund av folkrättsliga hänsyn)?

(III) bör åtal väckas? (frågan om åtalsförordnande)

2

Ledning beträffande dessa frågor ges emellanåt också i framställningar gällande de enskilda brottsbeskrivningarna. Se t.ex. KBrB II s. 16:92.

16

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 16

10-12-20 20.17.13

1 inledning

4. Eftersom varje straffsystem i inte obetydlig utsträckning är tillämpligt också i relation till gärningar som har förövats utomlands (eller annars har en koppling till utlandet) råder i regel en påtaglig överlappning mellan olika straffsystem. En och samma gärning kan sålunda mycket ofta tänkas bli lagförd i flera stater. När så är fallet kan man säga att det föreligger en positiv kompetenskonflikt. Negativa kompetenskonflikter (fall där ingen stat har behörighet) kan också förekomma, men de torde vara mycket sällsynta.

5. Sammanfattningsvis kan sägas att ett första område inom den internationella straffrätten är de regler som styr de nationella straffrättssystemens utsträckning och att denna fråga har dels en materiell, dels en processuell sida. Detta illustreras i följande skiss där A, B och C symboliserar tre nationella straffrättssystem.

B A C 6. Utgångspunkten är alltså att vi har ett stort antal nationella straffsystem (som har en viss materiell och processuell utsträckning). Utöver regler som på detta sätt handlar om de nationella straffrättssystemens utsträckning finns också (c) regler om internationellt straffprocessuellt samarbete och utbyte mellan olika stater. Inom detta område finner vi bl.a.

• regler om utlämning och överlämnande för brott (som kan aktualiseras bl.a. när den person som misstänks för ett brott befinner sig i en annan stat än den där förundersökning pågår), • regler om internationell rättslig hjälp i brottmål (t.ex. assistans med beslag och husrannsakan åt en annan stat, bevisupptagning åt utländsk domstol etc.), samt • regler om överförande av straff, påföljder, särskild rättsverkan osv.

Fråga är alltså i princip om regler som styr i vilken utsträckning olika stater kan bistå varandra inom det straff- och straffprocessuella området, dvs. fråga är om regler som gäller samverkan mellan de nationella straffrättssystemen. Denna samverkan symboliseras nedan av pilar som går till och från de olika straffrättssystemen.

17

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 17

10-12-20 20.17.13

1 inledning

B A C

7. Utan dylika regler skulle det vara mycket lätt för brottsmisstänkta att undvika rättvisan. I frånvaro av regler om utlämning och överlämnande skulle t.ex. den som beger sig till en stat som saknar jurisdiktion över ett förövat brott kunna uppnå något som liknar immunitet. Och i frånvaro av regler om rättslig hjälp skulle lagföring kunna vara ogenomförbar om centrala bevis finns i en annan stat än den i vilken lagföring skall ske osv.

8. Som en utgångspunkt gäller på detta område att varje stat själv bestämmer i vilken utsträckning man vill hjälpa andra stater. Detta betyder att det i regel är lagstiftningen i den stat som ombeds hjälpa till som styr huruvida den efterfrågade hjälpen kan lämnas eller ej. Inte sällan bygger emellertid de nationella reglerna på internationella överenskommelser enligt vilka staterna har åtagit sig att på visst sätt och under vissa villkor lämna varandra hjälp.

9. Behovet av regler om internationellt straff- och straffprocessrättsligt samarbete blir naturligtvis större ju mer människor förflyttar sig mellan olika stater. Det är således ingen slump att man inom EU – där man strävar efter fri rörlighet för personer, kapital, tjänster osv. på den inre marknaden – har visat särskilt intresse för regler om internationellt straffprocessuellt samarbete.

1.2.3 Internationell påverkan på de nationella straffrättssystemen 1. Även om straffrätten ännu i grunden är nationell står de olika staternas straffrättssystem inte fria från påverkan utifrån. Bl.a. bör framhållas att folkrätten ytterst sätter vissa gränser för den nationella straffrättskipningen och att stater, under ganska lång tid, har ägnat sig åt att sluta internationella överenskommelser i syfte att på olika sätt samordna eller på annat sätt forma de nationella straffrättssystemen. Av särskild betydelse på det 18

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 18

10-12-20 20.17.13

1 inledning

straffrättsliga området har varit de överenskommelser som har slutits inom ramen för FN:s och Europarådets verksamhet.

2. Det internationella samarbete som har bedrivits har oftast byggt på överenskommelser i form av folkrättsligt bindande instrument (konventioner), men samarbetet har emellanåt också varit av mer ”mjuk” karaktär, t.ex. i form av rekommendationer eller ömsesidiga icke-bindande överenskommelser om att utforma lagstiftningen på visst sätt. Inte minst det nordiska samarbetet har i stor utsträckning byggts upp på det sistnämnda sättet.

3. Mellanstatliga överenskommelser av det slag som här avses kan ta sikte på olika delar av den nationella straff- och straffprocessrätten, härunder bl.a.:3 • utformningen av brottsbeskrivningarna (genom instrumenten åtar sig konventionsstaterna att kriminalisera i den utsträckning som överenskommelsen anger), • utformningen av regler om straffrättslig jurisdiktion (genom instrumenten åtar sig konventionsstaterna att se till att domsrätt föreligger i den utsträckning som överenskommelsen anger), • utformningen av reglerna om utlämning (genom instrumenten åtar sig konventionsstaterna att tillse att de kan bevilja utlämning i den utsträckning som överenskommelsen anger), samt • utformningen av reglerna om internationell rättslig hjälp (genom instrumenten åtar sig konventionsstaterna att tillse att de kan bevilja rättslig hjälp i den utsträckning som överenskommelsen anger).

Inte sällan innehåller överenskommelserna regler som berör alla fyra punkterna. En överenskommelse om t.ex. terroristrelaterade brott kan sålunda innehålla såväl krav på kriminalisering, krav på möjlighet att utlämna misstänkta personer som krav på möjlighet att lämna internationell rättslig hjälp.

4. Också instrument som inte direkt tar sikte på straffrättsliga frågor kan emellertid ha mycket stor betydelse för straffrätten på nationell nivå.

Exempelvis är det uppenbart att regler om mänskliga rättigheter – med EKMR i spetsen – sätter upp vissa spelregler för hur den nationella straffrätten kan utformas. Av EKMR följer bl.a. att konventionsstaterna måste 3

Överenskommelserna kan avse också annat, t.ex. överförande av lagföring, särskilda samarbetsformer, internationell verkställighet osv.

19

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 19

10-12-20 20.17.13

1 inledning

tillförsäkra den som anklagas för brott en rättvis rättegång (artikel 6), att de skall respektera legalitetsprincipen (artikel 7) samt att det finns gränser för i vilken utsträckning yttranden av olika slag kan kriminaliseras (artikel 10). Se närmare avsnitt 4.3.2 nedan.

5. Ett mer institutionaliserat samarbete kring straffrättsliga frågor, som numera har överstatlig snarare än mellanstatlig karaktär, bedrivs inom EU. Också här handlar det emellertid i huvudsak om att det inom EU antas instrument som skall implementeras i medlemsstaterna och därigenom påverkar den nationella straff- och straffprocessrätten.

6. Det sagda kan sägas innebära att de nationella straffrättssystemen påverkas ”uppifrån” på en rad olika sätt, vilket illustreras i nedanstående skiss i relation till stat A: Konventioner antagna i FN, Europa­ rådet etc.

Allmän folkrätt

EU

B A C

1.2.4 Internationell straffrätt i snäv mening 1. Utöver, eller vid sidan av, de nationella straffrättssystemen finns numera också etablerat ett internationellt straffrättssystem. Detta består framför allt av Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC), men också av de ad hoc-domstolar som upprättats för att hantera brott begångna under en viss väpnad konflikt (sådana domstolar finns, alternativt har funnits, beträffande bl.a. Rwanda, f.d. Jugoslavien och Sierra Leone). Fråga är här om en straffrätt som är internationell i den meningen att såväl den bestämmelse på grundval av vilken straff utdöms 20

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 20

10-12-20 20.17.13

1 inledning

som den domstol som hanterar de ifrågavarande brottmålen är internationell. Här kan man alltså, på sätt som illustreras av följande bild, tala om ett straffrättssystem vid sidan av de nationella systemen.

Konventioner antagna i FN, Europa­ rådet etc.

Allmän folkrätt

EU

B A C

Internationella brottmålsdomstolen m.m.

2. Det kan – särskilt efter Lissabonfördragets ikraftträdande – diskuteras om inte EU-straffrätten åtminstone i viss utsträckning kan betecknas som en internationell straffrätt i den mening som här avses. EU har ju, som utvecklas närmare nedan, en inte obetydlig kompetens att anta rättsakter på det straffrättsliga området. Likväl är det (ännu) för tidigt att tala om EU-straffrätten som ett internationellt straffrättssystem i egentlig mening; EU kan visserligen anta rättsakter som påverkar (eller skall tillämpas inom ramen för) den nationella straff- och straffprocessrätten, men det är för tidigt att se EU-straffrätten som ett eget system som är skilt från den nationella straff- och straffprocessrätten. Det gäller särskilt med hänsyn dels till att EU:s kompetens är indirekt, dvs. alltid riktar sig till lagstiftaren på nationell nivå och för sin tillämpning alltid förutsätter nationell genomförandelagstiftning,4 dels till att det inom EU ännu (här bortses från EU-domstolens kompetens att meddela förhandsavgöranden på det straffrättsliga området) saknas judiciell kompetens, dvs. domstolar som på ett övernationellt plan kan tillämpa EU-rätten.

4

Se dock nedan avsnitt 5.8 angående det förhållandet att EU på det internationellt straffprocessrättsliga området kan anta direkt tillämpliga förordningar.

21

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 21

10-12-20 20.17.13

1 inledning

1.2.5 Bokens disposition 1. Boken är disponerad på så sätt att avdelning I (kapitlen 2 och 3) fokuserar på den svenska internationella straffprocessrätten, dvs. frågor om jurisdiktion och olika typer av straffprocessrättsligt samarbete. I denna del behandlas frågor om jurisdiktion relativt utförligt medan frågor om internationellt samarbete – bl.a. med hänsyn till att de kan sägas ha en ganska utpräglad processuell karaktär – behandlas mer översiktligt.

2. I avdelning II (kapitlen 4 och 5) behandlas den påverkan från internationellt håll som den nationella straffrätten alltmer utsätts för. Kapitel 4 fokuserar på det internationella samarbetet i stort och det beskrivs översiktligt hur arbetet inom FN och Europarådet påverkar den nationella straff- och straffprocessrätten. Därefter ägnas kapitel 5 åt att beskriva det allt mer omfattande och allt viktigare straffrättsliga och straffprocessuella samarbetet inom EU. 3. Boken avslutas sedan genom avdelning III som endast innehåller ett kapitel som kortfattat beskriver det som kan betecknas som internationell straffrätt i egentlig mening, dvs. Internationella brottmålsdomstolen och de olika ad-hoc-tribunaler som tillskapats för att hantera brott begångna under olika väpnade konflikter.

22

10-79 Iustus Straff 2, Asp 21 dec.Indd 22

10-12-20 20.17.13

Boken utgör den andra delen i den bokserie som givits namnet Svensk straffrätt.

Petter Asp

internationell straffrätt IUSTUS FÖRLAG

Petter Asp

• Internationell straffprocessrätt. Under denna punkt faller bl.a. frågor om svensk jurisdiktion över brott med internationella inslag, internationell rättslig hjälp i brottmål, utlämning (och överlämnande) för brott samt överförande av lagföring.

• Folkrättslig och EU-rättslig påverkan på de nationella straffrättssystemen, dvs. fokus är här på frågan om hur den allmänna folkrätten, internationella konventioner och andra överenskommelser samt EU-rätten på olika sätt ställer krav på de nationella straffrättssystemen.

• Internationella brottmålsdomstolar. I avdelningen ges i första hand en kortfattad översikt över Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion samt över de brott som domstolen har att döma över.

internationell straffrätt

INTERNATIONELL STRAFFRÄTT är en lärobok som fokuserar på straffrättens internationella dimensioner. Boken är indelad i tre avdelningar som behandlar i tur och ordning:

Petter Asp är professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

sve n s k straf f rätt 11

ISBN 978-91-7678-778-6

IUSTUS FÖRLAG

Sv.straffrätt.serie.nr.2.vers3.indd 1

10-12-22 10.21.42