8 . fa l l s k ä r m s h o p p n i n g o c h f ö rvä n t n i n g a r
föreläsningsstress kallas Trier Social Stress Test där deltagarna ska hålla en fem minuter lång föreläsning inför en publik som innefattar psykologer vilka ska filma, bedöma och kritisera framträdandet. I en studie där man mätte de fysiologiska reaktionerna vid ett sådant framträdande kunde man se hur stresshormonet kortisol i blodet ökade, pulsen stegrades och blodtrycket ökade.3 Man såg också att ökade kortisolnivåer ledde till försämrat arbetsminne. Effekterna var inte lika dramatiska som hos fallskärmshopparna, men föreläsningssituationen resulterade ändå i ungefär tio procent lägre prestation. Effekten av stress är förmodligen relevant också för skolbarn. Töres Theorell, vid Karolinska Institutet, undersökte tillsammans med Mats Lindahl och Frank Lindblad, från Högskolan i Kalmar, en grupp barn från sjätte och nionde klass när de utförde matematikprov och mätte samtidigt barnens kortisolnivåer.4 Barn med hög stressnivå hade förhöjda kortisolnivåer, hyperventilerade mer och presterade sämre än barn med lägre kortisolnivåer. En ökad stressreaktion var också kopplad till sämre självförtroende. Låt oss titta närmare på vad som händer under en stressreaktion och hur det kan förklara förändringarna i arbetsminne liksom långtidsminne.
Stresshormoner och nervceller Stressreaktionen förbereder kroppen på att »fly eller fäkta«. Blodet slussas till musklerna medan kärlen i huden drar ihop sig, pupillerna vidgas och svettkörtlarna stimuleras, vilket gör den stressade personen blekt kallsvettig. I hjärnan är noradrenalin en viktig transmittorsubstans vid stressreaktionen. Det är också noradrenalin som gör oss extra alerta då något intressant eller oväntat händer i omgivningen. Det är alltså bara en gradskillnad i hur mycket noradrenalin som utsöndras som avgör skillnaden 127
110302 Hjarnan ORI.indd 127
11-02-10 15.31.54 Svart (processfärg)