Page 1

ELEVER

NLINE

Om förhållningssätt och säkerhet när man använder Internet i undervisningen

Författare: Liza Greczanik


Innehåll: Om boken ........................................................................................................... 6 Om de pedagogiska uppgifterna .................................................................. 7 4-hörnövningar .................................................................................................. 7 Heta stolen ........................................................................................................ 7 Inledning............................................................................................................. 8 Det unga Internet .............................................................................................. 8 Lära av varandra ................................................................................................ 9 Viktiga vuxenbesök ........................................................................................... 9 Varför Internet i undervisningen? ...................................................................... 9 Ett vidgat textbegrepp ..................................................................................... 10 Ett uppdaterat klassrum .................................................................................. 10 Netikett ............................................................................................................ 11 Pedagogiska övningar om netikett ................................................................. 12 Språket på nätet .............................................................................................. 14 Tydlighet .......................................................................................................... 14 Angelägna språkfrågor ................................................................................... 14 Internetspråk – hot eller möjlighet? ................................................................ 14 Förmåga till språklig anpassning..................................................................... 15 Chattspråket och skolan .................................................................................. 15 Pedagogiska övningar om språket på nätet ................................................... 16 Publicering ....................................................................................................... 20 Som en tatuering ............................................................................................. 20 Grupptryck på nätet ........................................................................................ 20 Vad är egentligen privat? ................................................................................ 21 Anonymitet på nätet........................................................................................ 21 Alias ................................................................................................................ 22 Låtsasidentiteter .............................................................................................. 22 Osynlig identitet? ............................................................................................. 22 Vad kan jag göra för att få bort något från webben? ..................................... 22 Pedagogiska övningar om nätpublicering ...................................................... 24 Integritet .......................................................................................................... 27 E-mobbning..................................................................................................... 27 Näthat .............................................................................................................. 27 Vad säger lagen? .............................................................................................. 28 Vad kan skolan göra? ....................................................................................... 28 Pedagogiska övningar om e-mobbning ......................................................... 30 Kontakt med omvärlden ................................................................................. 32 Vem kan man lita på? ...................................................................................... 32 Grooming ........................................................................................................ 32 Pedagogiska uppgifter om nätkontakter ........................................................ 34 Utbud av information ...................................................................................... 37 Vad är sanning? ............................................................................................... 37 Ny kunskapssyn, nya förmågor .......................................................................... 37 Källkritik ........................................................................................................... 38 Källhantering ................................................................................................... 39 Informationssökning på webben..................................................................... 39 4


Wikipedia ........................................................................................................ 40 ”Farliga sajter” ................................................................................................ 40 Fusk ................................................................................................................. 41 Påverkas du? .................................................................................................... 42 Pedagogiska uppgifter om utbud av information........................................... 43

Utseendefixering i cyberspace....................................................................... 48 Retuschering.................................................................................................... 48 Vem bestämmer vad som är vackert? ................................................................. 48 ”Det är väl klart att man fixar till sina bilder” ....................................................... 48 Avslöja fusket ................................................................................................... 49 Het eller get? ................................................................................................... 49 Pedagogiska övningar om bildmanipulation .................................................. 50 Bland dvärgar och gnomer – om ungdomar och dataspel .......................... 52 Våldsinslag och överdrivet spelande .................................................................. 52 Prata dataspel .................................................................................................. 53 Positiva effekter ............................................................................................... 53 Dataspel i undervisningen .............................................................................. 53 Pedagogiska övningar om dataspel ................................................................ 54 Mobiltelefoner ................................................................................................. 56 Stort affektionsvärde ........................................................................................ 56 Mobilen i skolan ............................................................................................... 56 Mobilen som pedagogiskt verktyg .................................................................... 57 Höga räkningar och bortglömda telefoner ..................................................... 57 Om mobilen blir stulen ..................................................................................... 57 Pedagogiska övningar om mobiltelefoner ...................................................... 59 Lagar och regler .............................................................................................. 61 PUL .................................................................................................................. 61 PUL i klassrummet ............................................................................................ 61 Lägga upp foton på andra? ............................................................................... 61 Upphovsrättslagen .......................................................................................... 61 Pedagogiska övningar om lagar och regler på nätet ............................................ 63 Pedagogiska uppgifter (övrigt) ....................................................................... 64 Slutord .............................................................................................................. 66 Källförteckning ................................................................................................ 67

5


Publicering Som en tatuering Kanske känns det till en början spännande att lägga ut utmanande bilder på sig själv på Internet eller att publicera fotografier på sina vänner från helgens vilda fest. Det är emellertid lätt att glömma vad det faktiskt innebär att trycka på ”publiceringsknappen”. Med en enkel tangenttryckning är de utlagda bilderna plötsligt allmängods. Detta innebär att de kan spridas till en stor publik inom loppet av några sekunder. Så fort bilderna börjar cirkulera på nätet är de svåra, ofta nästintill omöjliga, att avlägsna. Därför är det mycket viktigt att tänka sig för både en och två gånger innan man skickar ut information i cyberrymden. Det här gäller förstås inte bara bilder utan all typ av publicering – även t.ex. text, ljud och video. Eleverna bör också beakta att handlingar som utförs i ett förhastat ögonblick framför datorn riskerar att göra sig påmint senare i livet. Det galna fotot från avslutningsfesten eller den avslöjande texten om drömkillen kan dyka upp många år senare i sammanhang där de inte lämpar sig. Med den nya teknologin kommer många nya möjligheter. Numera äger var och varannan tonåring en digitalkamera, en filmkamera eller en mobiltelefon med avbildande funktioner. Genom den moderna tekniken kan eleverna snabbt föreviga mer eller mindre minnesvärda stunder och dela med sig av dem till sina kompisar – eller en större publik. Det är emellertid lätt att förblindas av det blixtsnabba och okomplicerade dokumentationsförfarandet. Så fort bilden eller filmen ligger i kameran kan den hamna i fel händer. Därför är det viktigt att ständigt ha uppsikt över bilderna och vara försiktig med vem som har tillgång till dem. Ungdomarna bör träna sig i att se publiceringen som en del av en längre händelsekedja. En bild eller films livslängd upphör inte när den har laddats upp på nätet – den börjar där. Vem vill du ska se bilden? Kan den hamna i fel händer? Riskerar du att såra eller kränka någon om du publicerar bilden? Kan bilden innebära att du eller någon annan råkar illa ut? Teknikanvändarna får inte glömma bort att de har ett ansvar mot sig själva och mot andra när de surfar på nätet och att deras handlingar kan ge konsekvenser

Grupptryck på nätet När unga drivs av sin nyfikenhet tänker de inte alltid på följderna. Några vill imponera på sina kompisar och gör ibland saker som de egentligen inte tycker känns okej. Misstag gör vi alla, men på nätet är de svåra att radera och lägga bakom sig. Särskilt allvarligt är publicering av sexuell karaktär. I tidningarna berättas då och då om flickor eller pojkar som av kompisar, eller främlingar, pressats att klä av sig framför datorns webbkamera. Ibland har filmklippen spelats in och spridits på nätet, vilket av uppenbara skäl kan slå mycket hårt mot flickan eller pojken framför kameran. På senare tid har det i vissa ungdomskretsar blivit populärt att hetsa kompisarna till att utföra livsfarliga lekar framför kameran t.ex. att ”surfa” på biltak och springa över järnvägar. Klippen läggs sedan ut på sajter som t.ex. YouTube. Det är viktigt att skolan hjälper eleverna att stålsätta sig mot grupptryck och påtryckningar från kompisar eller

20


okända personer på nätet samt utveckla deras förmåga att stå upp för sig själv och sina rättigheter. Framförallt bör eleverna informeras om att ingen kan tvinga dem till någonting på Internet. Så fort en situation känns olustig eller skrämmande är det klokast att stänga av datorn – och berätta om händelsen för en vuxen.

Vad är egentligen privat? Blogginlägg om gårdagens familjemiddag, kärlekshälsningar genom Twitter, statusuppdateringar om det aktuella känsloläget på Facebook: Internet har kraftigt förflyttat gränserna för vad vi anser är offentligt och privat idag. Det som tidigare hölls mellan hemmets fyra väggar förkunnas nu högt och tydligt på nätet. Med andra ord har våra privata rum blivit mycket större och inbegriper ofta en stor publik. Dagboksskrivandet på nätet är ett utmärkt exempel på hur de privata sfärerna har expanderat. Förr skrev man sina innersta hemligheter i dagböcker som kunde låsas med nyckel och gömmas i skrivbordslådan. Idag har bloggen i mångt och mycket tagit den traditionella dagbokens plats. Visserligen skiljer sig bloggandet en hel del från dagboksskrivandet i form och funktion, men utgångspunkten – att reflektera kring det egna och andras liv, är densamma. De flesta bloggare är väl medvetna om att deras bloggtexter är offentliga och anpassar således innehållet i inläggen efter detta faktum. Det finns emellertid gott om bloggare som inte bryr sig om, eller verkar glömma bort, att det som skrivs i hemmets lugna vrå blir synligt för en världspublik så fort det läggs upp på nätet. Som nätskribent bör man alltid fråga sig själv om ens tankar och åsikter verkligen är ämnade för allas ögon och resonera kring textens syfte. Kan du stå för din text imorgon? Ett blogginlägg om pojkvännens otrohet eller gårdagens supkalas kanske upplevs som okej om skribenten väljer att publicera sig anonymt - i annat fall riskerar informationen att bita tillbaka när bloggaren minst anar det. Det privata kan också vara en marknadsföringsstrategi - ett sätt att locka publik. Dokusåpornas genomslagskraft under 1990-talet och början av 2000-talet visar att det finns ett stort intresse och en efterfrågan på ”vanliga” människor som delar med sig av sina personliga angelägenheter i media. Säkert rider många bloggare på denna våg. Att använda öppenheten för att öka sin besöksstatistik är med all sannolikhet en vanlig taktik i bloggosfären. Det är upp till var och en att bedöma var gränsen går för hur mycket man vill avslöja om sig själv. Det viktiga är att problematisera offentligheten och reflektera kring den egna integriteten. Vad vill jag egentligen berätta – och för vem?

Anonymitet på nätet Det är lätt att förledas av nätets anonymitet när man sitter framför datorskärmen. Många ungdomar upplever sig bli osynliga så fort de loggar in på nätet och passar därför på att göra saker som de kanske inte skulle våga göra annars. I kommunikationen på nätet behöver man inte se sin adressat i ögonen vilket gör det lättare att spetsa orden och töja på gränserna. Att handlingarna på nätet faktiskt kan medföra allvarliga konsekvenser är det få som tänker på (läs mer i kap. E-mobbning).

21


Alias Flertalet Internetbesökare – både unga och äldre - brukar använda sig av alias (täcknamn) när de figurerar på olika sajter, t, t.ex. spelar online-spel eller lämnar kommentarer i bloggar och chattforum. Alias är bra av den anledningen att ens riktiga namnuppgifter inte sprids på nätet i onödan. Genom täcknamnet kan man i viss mån värna om sin identitet och undvika att bli kartlagd av sökmotorer som t.ex. Google. Täcknamnet är emellertid ett tveeggat svärd. Bakom täcknamnen kan vem som helst gömma sig. Även om eleverna tror sig samtala med jämnåriga kamrater går det aldrig att lita på att detta verkligen är sant. Dessutom är det lätt att utge sig för att vara någon annan på nätet, kanske någon i den egna klassen eller skolan. Inte sällan används alias som en förevändning för att bete sig illa.

Låtsasidentiteter I tonåren går mycket tid åt till att försöka lära känna sig själv och till att bygga upp sin självkänsla. Ofta är det spännande att via nätet testa gränser och uppleva hur det är att vara någon annan – kanske någon äldre och mer intressant än den man upplever sig vara. Genom Internet föds tillfällen att skapa låtsasidentiteter. En fjortonårig grundskoleelev väljer kanske att bli fem år äldre när han figurerar i cyberrymden. Mopeden är utbytt mot en BMW och pojkrummet har förvandlats till en lyxig lägenhet i centrum. En introvert flicka som ofta hamnar i skuggan i skolan kan låtsas vara populär och livserfaren så fort hon loggar in på nätet. Internet blir en arena där ungdomarna lockas till identitetsexperiment. Att utforska sig själv och andra genom nätet på detta sätt ter sig ganska oskyldigt. Så fort datorn stängs av är man ju sig själv igen. Låtsasidentiteterna kan emellertid skapa problem om de krockar med verkligheten. Detta speglar Sara Kadefors i sin boksuccé Sandor slash Ida (2001). Hennes romanfigurer Sandor och Ida träffas i ett chattrum på Internet. Han är en blyg, oerfaren kille från Göteborg och hon är en populär, tuff partytjej från Stockholm. På nätet bygger de upp en önskebild av sig själva – och blir förälskade i varandra. Allt ställs dock på ända när deras riktiga identiteter avslöjas.

Osynlig identitet? Det är viktigt för eleverna att beakta att de inte är osynliga på nätet. Datorns IPnummer gör det tämligen lätt att spåra varifrån ett meddelande har skickats. På de flesta skolor loggar eleverna in på Internet via ett användarkonto vilket i stort sett omöjliggör anonym surfning. I detta sammanhang är det också av stor vikt att understryka faran i att låna ut sitt lösenord till andra. Vid oaktsam hantering av det personliga lösenordet finns det risk för att t.ex. en elev loggar in och använder nätet otillbörligt i någon annans namn. Detta kan bli mycket oangenämt för den person som ansvarar för användarkontot om t.ex. känsligt material har laddats ner eller ett brott har begåtts.

Vad kan jag göra för att få bort något från webben? Hur kan lärare motverka att elever lägger ut kränkande material på Internet? Genom diskussioner kan man komma ganska långt. Lärare och elever bör tillsammans fundera över Internets faror och möjligheter som publiceringsverktyg. På så sätt får eleverna hjälp att utveckla en moralisk kompass som de kan använda sig av när de surfar på nätet på egen hand. En bra tumregel är att aldrig göra saker i cyberrymden som man inte skulle ha gjort i verkligheten. I synnerhet bör eleverna fundera på hur deras 22


handlingar på nätet kan komma att påverka andra: Hur skulle jag själv känna om någon gjorde så här mot mig? Kan någon ta illa upp om jag lägger upp den här bilden eller filmen? Ansvaret mot sig själv och mot andra ska sitta i ryggmärgen. Skolan bör arbeta preventivt i frågan om kränkande nätpublicering. Lika viktigt är givetvis att ge eleverna hjälpmedel och stöd om det oönskade händer. Vad ska man göra om en kompis eller en främling har lagt ut uppgifter om dig på nätet som du känner dig kränkt av? Går det att göra någonting överhuvudtaget? På Datainspektionens hemsida finns bra tips och råd riktade till ungdomar som upplever att de har blivit kränkta på Internet. ”Om du har blivit utsatt för förtal, olaga hot, hets mot folkgrupp, hot mot tjänsteman eller brott mot tystnadsplikt, bör du göra en polisanmälan hos närmaste polismyndighet. Om du har lidit skada av publiceringen kan du också begära skadestånd. En publicering kan också vara otillåten enligt personuppgiftslagen som skyddar din integritet.” (Datainspektionen). Enligt Datainspektionen kan man också göra en hel del på egen hand för att komma till rätta med oönskat material på nätet, t, t.ex. kontakta den ansvarige för webbsidan där uppgifterna finns, eller det företag som ansvarar för webbplatsen. Ett annat värdefullt tips är att ta en skärmdump (print screen) om man stöter på otrevligheter på nätet. Skärmdumpen kan användas som bevis i ett senare skede. Av samma anledning skall alltid kränkande sms, mail, mms eller filmer sparas.

23


9789127418370  

Om förhållningssätt och säkerhet när man använder Internet i undervisningen Författare: Liza Greczanik

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you