__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

1

Goodwill Företagsekonomi 1

Goodwill företagsekonomi

Goodwill Företagsekonomi 1 har omarbetats och uppdaterats för att ännu bättre passa gymnasieskolans kurs i företagsekonomi. Den reviderade upplagan har fått en ny layout, fler aktuella bilder och färskare exempel om bland annat dagens unga entreprenörer. Innehållet har utökats med ett avsnitt om svensk näringslivshistoria, utförligare beskrivningar om hållbarhet och företagens sociala ansvar samt mer om digital marknadsföring. Faktaboken innehåller grundläggande kunskaper i ämnet och är indelad i fyra områden med totalt 19 underliggande kapitel: Entreprenörskap och företagande, Ekonomi i siffror, Marknadsföring samt Bokföring och bokslut. Avslutningsvis finns ett avsnitt om projektmetodik. I faktaboken finns vardagliga och verkliga exempel som eleven lätt kan relatera till. Faktatexterna är väl strukturerade och förstärks av överskådliga modeller, diagram och illustrationer. Sist i varje kapitel finns diskussionsfrågor som ger eleverna möjlighet att reflektera, diskutera och argumentera. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. Uppgiftsboken har även den fått ny layout och har i den reviderade upplagan fler och uppdaterade uppgifter. Många uppgifter kan lösas med Excel och valfritt bokföringsprogram. Ett kortfacit finns längst bak i uppgiftsboken. Ett elevfacit finns i såväl tryckt som digital form. Till läromedlet finns även en digital lärarguide med bland annat bilder, kapitelkommentarer samt provfrågor och facit.

ISBN 978-91-523-4345-6

Goodwill

Bo Egervall Eva Blomkvist

1

företagsekonomi


Innehåll

Entreprenörskap och företagande  6 Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Projektledare och redaktör: Birgitta Sacilotto Omslag och grafisk formgivning: Lena Eklund, Kolofon Goodwill – Företagsekonomi 1 ISBN 978-91-523-4962-5 © 2017 Eva Blomkvist, Bo Egervall och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2017

1. Entreprenörer gör livet lättare  8

4. Företagsformer och mer om företag  34

Allt framgångsrikt företagande kommer från goda idéer  8 Vad är en entreprenör?  8 Exempel på idéer som lett till framgångsrika företag  11 Entreprenör – intraprenör  13 Från jordbrukssamhälle till informationssamhälle  14 Diskutera 16 Sammanfattning 17

Olika företagsformer  34 Företagets intressenter  39 Företagens sociala ansvar – CSR  40 Hållbar utveckling  42 Indelning av företag  44 Diskutera 46 Sammanfattning 47

2. Affärsidén – det viktigaste för företaget  18

5. Leda och organisera  48

Affärsidén är grunden för framgång  18 Affärsidén ska tillfredsställa behov  18 Vad ska affärsidén omfatta?  21 Yttre och inre affärsidé  21 Affärsiden måste ibland förnyas  21 Franchising 22 Diskutera 23 Sammanfattning 23

Ledarskap 48 Formella och informella ledare  50 Hur ska en bra ledare vara?  51 Organisera 52 Diskutera 54 Sammanfattning 55

3. Att starta eget  24 Varför vill så många starta företag?  24 Eget företag är ett risktagande  25 Att tänka på före starten  25 Affärsplanen – en beskrivning av företaget  27 Hur ska företaget finansieras?  28 Registrera företaget  31 Samhället ställer vissa krav  32 Diskutera 33 Sammanfattning 33


Innehåll

Entreprenörskap och företagande  6 Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Projektledare och redaktör: Birgitta Sacilotto Omslag och grafisk formgivning: Lena Eklund, Kolofon Goodwill – Företagsekonomi 1 ISBN 978-91-523-4962-5 © 2017 Eva Blomkvist, Bo Egervall och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2017

1. Entreprenörer gör livet lättare  8

4. Företagsformer och mer om företag  34

Allt framgångsrikt företagande kommer från goda idéer  8 Vad är en entreprenör?  8 Exempel på idéer som lett till framgångsrika företag  11 Entreprenör – intraprenör  13 Från jordbrukssamhälle till informationssamhälle  14 Diskutera 16 Sammanfattning 17

Olika företagsformer  34 Företagets intressenter  39 Företagens sociala ansvar – CSR  40 Hållbar utveckling  42 Indelning av företag  44 Diskutera 46 Sammanfattning 47

2. Affärsidén – det viktigaste för företaget  18

5. Leda och organisera  48

Affärsidén är grunden för framgång  18 Affärsidén ska tillfredsställa behov  18 Vad ska affärsidén omfatta?  21 Yttre och inre affärsidé  21 Affärsiden måste ibland förnyas  21 Franchising 22 Diskutera 23 Sammanfattning 23

Ledarskap 48 Formella och informella ledare  50 Hur ska en bra ledare vara?  51 Organisera 52 Diskutera 54 Sammanfattning 55

3. Att starta eget  24 Varför vill så många starta företag?  24 Eget företag är ett risktagande  25 Att tänka på före starten  25 Affärsplanen – en beskrivning av företaget  27 Hur ska företaget finansieras?  28 Registrera företaget  31 Samhället ställer vissa krav  32 Diskutera 33 Sammanfattning 33


Ekonomi i siffror  56

Marknadsföring  112

Bokföring och bokslut  146

1. Ekonomiska grundbegrepp  58

11. Marknad, målgrupp och mål  114

15. Bokföring och balans  148

19. Att göra bokslut  200

Inbetalning – inkomst – intäkt  58 Utbetalning – utgift – kostnad  60 Räkna ut varukostnaden  63 Personalkostnader 65 Företagets resultat  67 Diskutera 68 Sammanfattning 69

Vad innebär marknadsföring?  114 Marknad och marknadsandel  115 Vilken är företagets målgrupp?  115 Segmentering – urval av marknaden  116 Behov 117 Företagets mål  117 Diskutera 119 Sammanfattning 119

Bokföringen ger information  148 Affärshändelser och verifikationer  148 Bokföringslagen styr  150 Balansräkning 151 Dubbel bokföring  153 Bokföring på balanskonton  154 Sammanställning av balansräkningen  157 Diskutera 160 Sammanfattning 161

Årsbokslut eller årsredovisning?  200 Stegen i bokslutsarbetet  201 Bokslutstablå 206 Eget kapital i enskild näringsverksamhet  208 Förenklat årsbokslut  209 Diskutera 210 Sammanfattning 211

2. Nollpunkten – en varningssignal  70 Kostnaderna och intäkterna måste analyseras  70 Fasta och rörliga kostnader  70 Nollpunkten – när resultatet är noll  72 Resultatdiagram 73 Diskutera 76 Sammanfattning 77

3. Konsten att göra bra inköp  78 Olika inköp – flera leverantörer  78 Business to business – B2B  80 Så går inköpen till  81 Vilket anbud ska företaget välja?  84 Diskutera 87 Sammanfattning 87

4. Pris och moms  88 Vad påverkar priset?  88 Pålägget beräknas i förväg  90 Marginalen beräknas i efterhand  92 Pålägg och marginal hänger samman  93 Moms – skatt på nästan alla produkter  95 Diskutera 98 Sammanfattning 99

5. Budget – ekonomisk planering  100 Budgeteringen ger koll på verksamheten  100 Resultatbudget 101 Likviditetsbudget 104 Händelser som påverkar budgetarna  107 Fler orsaker till att budgetera  107 Diskutera 110 Sammanfattning 111

12. Produkt, pris, plats och påverkan – vilken mix!  120 Konkurrens och konkurrensmedel  120 Produkt 121 Pris 122 Plats 123 Påverkan 124 Personalen – ett femte P  128 Marknadsmix 129 Digital marknadsföring  130 Diskutera 131 Sammanfattning 131

13. Marknadsför rätt  132 Marknadsföringslagen 132 Andra begränsningar vid marknadsföring  134 Reklamombudsmannen 135 Prisinformationslagen 135 Konkurrenslagen 136 Diskutera 137 Sammanfattning 137

14. Undersök och analysera  138 Marknadsundersökningar 138 Genomförandet av en enkätundersökning  140 Analysera företagets produkter  143 Diskutera 145 Sammanfattning 145

16. Aktivitet ger resultat  162

Bilaga 1  Projektmetodik  212

Viktiga begrepp inom redovisningen  162 Resultaträkningen 164 Kontoplanen 166 Kontanta affärshändelser  167 Kreditaffärer 168 Diskutera 172 Sammanfattning 173

Förberedelser 214 Projektplan 216 Genomförande 219 Redovisning 221

17. Kontera verifikationer  174

Bildförteckning 235 Register 237 Formelsamling 240 Kontoplan 241

Baskontoplanen 174 Balanskonton 175 Resultatkonton 178 Att välja rätt konto  180 Kontering 181 Grundbok och huvudbok  183 Att arbeta i bokföringsprogram  185 Diskutera 186 Sammanfattning 187

18. Att bokföra med moms  188 Inklusive eller exklusive moms  188 Bokföring med moms  190 Momsredovisning 195 Betalning till skattekonto  197 Diskutera 198 Sammanfattning 199

Bilaga 2  Bokföringslagen  224


Ekonomi i siffror  56

Marknadsföring  112

Bokföring och bokslut  146

1. Ekonomiska grundbegrepp  58

11. Marknad, målgrupp och mål  114

15. Bokföring och balans  148

19. Att göra bokslut  200

Inbetalning – inkomst – intäkt  58 Utbetalning – utgift – kostnad  60 Räkna ut varukostnaden  63 Personalkostnader 65 Företagets resultat  67 Diskutera 68 Sammanfattning 69

Vad innebär marknadsföring?  114 Marknad och marknadsandel  115 Vilken är företagets målgrupp?  115 Segmentering – urval av marknaden  116 Behov 117 Företagets mål  117 Diskutera 119 Sammanfattning 119

Bokföringen ger information  148 Affärshändelser och verifikationer  148 Bokföringslagen styr  150 Balansräkning 151 Dubbel bokföring  153 Bokföring på balanskonton  154 Sammanställning av balansräkningen  157 Diskutera 160 Sammanfattning 161

Årsbokslut eller årsredovisning?  200 Stegen i bokslutsarbetet  201 Bokslutstablå 206 Eget kapital i enskild näringsverksamhet  208 Förenklat årsbokslut  209 Diskutera 210 Sammanfattning 211

2. Nollpunkten – en varningssignal  70 Kostnaderna och intäkterna måste analyseras  70 Fasta och rörliga kostnader  70 Nollpunkten – när resultatet är noll  72 Resultatdiagram 73 Diskutera 76 Sammanfattning 77

3. Konsten att göra bra inköp  78 Olika inköp – flera leverantörer  78 Business to business – B2B  80 Så går inköpen till  81 Vilket anbud ska företaget välja?  84 Diskutera 87 Sammanfattning 87

4. Pris och moms  88 Vad påverkar priset?  88 Pålägget beräknas i förväg  90 Marginalen beräknas i efterhand  92 Pålägg och marginal hänger samman  93 Moms – skatt på nästan alla produkter  95 Diskutera 98 Sammanfattning 99

5. Budget – ekonomisk planering  100 Budgeteringen ger koll på verksamheten  100 Resultatbudget 101 Likviditetsbudget 104 Händelser som påverkar budgetarna  107 Fler orsaker till att budgetera  107 Diskutera 110 Sammanfattning 111

12. Produkt, pris, plats och påverkan – vilken mix!  120 Konkurrens och konkurrensmedel  120 Produkt 121 Pris 122 Plats 123 Påverkan 124 Personalen – ett femte P  128 Marknadsmix 129 Digital marknadsföring  130 Diskutera 131 Sammanfattning 131

13. Marknadsför rätt  132 Marknadsföringslagen 132 Andra begränsningar vid marknadsföring  134 Reklamombudsmannen 135 Prisinformationslagen 135 Konkurrenslagen 136 Diskutera 137 Sammanfattning 137

14. Undersök och analysera  138 Marknadsundersökningar 138 Genomförandet av en enkätundersökning  140 Analysera företagets produkter  143 Diskutera 145 Sammanfattning 145

16. Aktivitet ger resultat  162

Bilaga 1  Projektmetodik  212

Viktiga begrepp inom redovisningen  162 Resultaträkningen 164 Kontoplanen 166 Kontanta affärshändelser  167 Kreditaffärer 168 Diskutera 172 Sammanfattning 173

Förberedelser 214 Projektplan 216 Genomförande 219 Redovisning 221

17. Kontera verifikationer  174

Bildförteckning 235 Register 237 Formelsamling 240 Kontoplan 241

Baskontoplanen 174 Balanskonton 175 Resultatkonton 178 Att välja rätt konto  180 Kontering 181 Grundbok och huvudbok  183 Att arbeta i bokföringsprogram  185 Diskutera 186 Sammanfattning 187

18. Att bokföra med moms  188 Inklusive eller exklusive moms  188 Bokföring med moms  190 Momsredovisning 195 Betalning till skattekonto  197 Diskutera 198 Sammanfattning 199

Bilaga 2  Bokföringslagen  224


Kapitel 1  Entreprenörer gör livet lättare Kapitel 2  Affärsidén – det viktigaste för företaget Kapitel 3  Att starta eget Kapitel 4  Företagsformer och mer om företag Kapitel 5  Leda och organisera

Entreprenörskap och företagande

6  KAP I T E L 1 . E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I V ET L ÄTTA R E

I Sverige finns över en miljon företag. De är viktiga eftersom de skapar jobb och ger skatteintäkter till stat och kommun, pengar som kan användas till exempelvis sjukvård och skola. De flesta företag är enmansföretag, men det finns också stora världsomspännande bolag som Ericsson, H&M, Ikea och Volvo. Bakom många företag finns framgångsrika entreprenörer som med fantasi, drivkraft och hårt arbete fått sina verksamheter att blomstra. Det första kapitlet förklarar innebörden av entreprenörskap och beskriver entreprenörers historiska och nutida roll i samhället. De följande kapitlen behandlar affärsidén, vad det innebär att starta eget företag och vilka företagsformer som man kan välja mellan. Avsnittet avslutas med ett kapitel som beskriver ledarstilar och organisationsformer.

7


Kapitel 1  Entreprenörer gör livet lättare Kapitel 2  Affärsidén – det viktigaste för företaget Kapitel 3  Att starta eget Kapitel 4  Företagsformer och mer om företag Kapitel 5  Leda och organisera

Entreprenörskap och företagande

6  KAP I T E L 1 . E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I V ET L ÄTTA R E

I Sverige finns över en miljon företag. De är viktiga eftersom de skapar jobb och ger skatteintäkter till stat och kommun, pengar som kan användas till exempelvis sjukvård och skola. De flesta företag är enmansföretag, men det finns också stora världsomspännande bolag som Ericsson, H&M, Ikea och Volvo. Bakom många företag finns framgångsrika entreprenörer som med fantasi, drivkraft och hårt arbete fått sina verksamheter att blomstra. Det första kapitlet förklarar innebörden av entreprenörskap och beskriver entreprenörers historiska och nutida roll i samhället. De följande kapitlen behandlar affärsidén, vad det innebär att starta eget företag och vilka företagsformer som man kan välja mellan. Avsnittet avslutas med ett kapitel som beskriver ledarstilar och organisationsformer.

7


1 företag = organisation med en viss mängd resurser

Vad är företagsekonomi? Ordet ekonomi betyder hushållning med begränsade resurser. Företagsekonomi innebär alltså läran om hur ett företag på bästa sätt använder sina resurser. Till området företagsekonomi räknas redovisning, marknadsföring, organisation och ledarskap. Även miljötänkande och hållbar utveckling har blivit en del av företagsekonomin.

entreprenör = person som organiserar nyskapande verksamhet

Entreprenörer gör livet lättare

En entreprenör kan beskrivas som en driftig, framgångsrik företagare som förverkligar en egen idé. Entreprenören har en tanke om något som ingen annan tidigare har gjort. Det kan vara en helt ny produkt, men det kan också vara ett nytt tillverkningssätt, ett nytt material, en ny kombi­ nation av vara och tjänst, eller ett nytt sätt att distribuera en tjänst på. Det innebär att entreprenören ibland måste gå emot vanliga uppfatt­ ningar om hur saker och ting ska göras. Vanliga karaktärsdrag hos entre­ prenörer är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självstän­ dighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande.

Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som har producerats av svenska och internationella företag. Bakom företagen finns entreprenörer, driftiga personer, som kommit på och utvecklat smarta idéer som de sedan har förverkligat i sina verksamheter.

Ordet entreprenör används även om företagare som tar på sig total­ ansvaret för exempelvis ett bygge eller tar hand om snöröjningen i en kommun.

Allt framgångsrikt företagande kommer från goda idéer Ett företag kan beskrivas som en liten eller stor organisation av människor som har en viss mängd resurser. Resurserna kan till exempel vara arbetskraft, kapital, teknik och information. Företaget använder resurserna till att utveckla, producera och sälja varor och/eller tjänster. Många företag har grundats när en eller flera personer uppfunnit något eller utvecklat en idé till något som varit till nytta för många människor. De män och kvinnor som byggt framgångsrika företag utifrån egna idéer brukar kallas entreprenörer.

Nytänkare inom musik Daniel Ek föddes 1983 och växte upp i stockholmsförorten Rågsved. Han förenade två stora intressen, musik och datorer, till en idé som blev ett världsomspännande företag. Daniel startade 2006 tillsammans med Martin Lorentzon musiktjänsten Spotify som gör det möjligt att lyssna på strömmad musik och podcasts samt att se videoklipp över internet. Tjänsten har växt till att bli världens största i sitt slag med över 100 miljoner användare (maj 2016). Källa: Wikipedia

Genom historien har kända entreprenörer nästan alltid varit män. Det­ ta har dock jämnat ut sig med åren och idag finns det många företag som drivs av kvinnliga entreprenörer.

Vad är en entreprenör? Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till: ”den som får något gjort”. Begreppet entreprenör har ­flera betydelser, men en vanlig definition är ”en person som ser möjlig­ heter och organiserar nyskapande verksamhet”.

8  KAP I T E L 1 . E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I V ET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

9


1 företag = organisation med en viss mängd resurser

Vad är företagsekonomi? Ordet ekonomi betyder hushållning med begränsade resurser. Företagsekonomi innebär alltså läran om hur ett företag på bästa sätt använder sina resurser. Till området företagsekonomi räknas redovisning, marknadsföring, organisation och ledarskap. Även miljötänkande och hållbar utveckling har blivit en del av företagsekonomin.

entreprenör = person som organiserar nyskapande verksamhet

Entreprenörer gör livet lättare

En entreprenör kan beskrivas som en driftig, framgångsrik företagare som förverkligar en egen idé. Entreprenören har en tanke om något som ingen annan tidigare har gjort. Det kan vara en helt ny produkt, men det kan också vara ett nytt tillverkningssätt, ett nytt material, en ny kombi­ nation av vara och tjänst, eller ett nytt sätt att distribuera en tjänst på. Det innebär att entreprenören ibland måste gå emot vanliga uppfatt­ ningar om hur saker och ting ska göras. Vanliga karaktärsdrag hos entre­ prenörer är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självstän­ dighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande.

Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som har producerats av svenska och internationella företag. Bakom företagen finns entreprenörer, driftiga personer, som kommit på och utvecklat smarta idéer som de sedan har förverkligat i sina verksamheter.

Ordet entreprenör används även om företagare som tar på sig total­ ansvaret för exempelvis ett bygge eller tar hand om snöröjningen i en kommun.

Allt framgångsrikt företagande kommer från goda idéer Ett företag kan beskrivas som en liten eller stor organisation av människor som har en viss mängd resurser. Resurserna kan till exempel vara arbetskraft, kapital, teknik och information. Företaget använder resurserna till att utveckla, producera och sälja varor och/eller tjänster. Många företag har grundats när en eller flera personer uppfunnit något eller utvecklat en idé till något som varit till nytta för många människor. De män och kvinnor som byggt framgångsrika företag utifrån egna idéer brukar kallas entreprenörer.

Nytänkare inom musik Daniel Ek föddes 1983 och växte upp i stockholmsförorten Rågsved. Han förenade två stora intressen, musik och datorer, till en idé som blev ett världsomspännande företag. Daniel startade 2006 tillsammans med Martin Lorentzon musiktjänsten Spotify som gör det möjligt att lyssna på strömmad musik och podcasts samt att se videoklipp över internet. Tjänsten har växt till att bli världens största i sitt slag med över 100 miljoner användare (maj 2016). Källa: Wikipedia

Genom historien har kända entreprenörer nästan alltid varit män. Det­ ta har dock jämnat ut sig med åren och idag finns det många företag som drivs av kvinnliga entreprenörer.

Vad är en entreprenör? Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till: ”den som får något gjort”. Begreppet entreprenör har ­flera betydelser, men en vanlig definition är ”en person som ser möjlig­ heter och organiserar nyskapande verksamhet”.

8  KAP I T E L 1 . E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I V ET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

9


innovation = ny lösning, uppfinning

Är entreprenörer också uppfinnare?

Exempel på idéer som lett till framgångsrika företag

Entreprenör är inte samma sak som uppfinnare, även om en del entre­ prenörer också varit uppfinnare. Inte heller är någon som gjort en ny upptäckt entreprenör. Entreprenören är den som tar tillvara på uppfin­ ningen eller upptäckten och gör något nyskapande av den. En ny lösning som leder till en verksamhet brukar benämnas innovation.

En ny produkt. Dynamiten som uppfanns av Alfred Nobel på 1860-­talet, gjorde att man kunde transportera sprängmedlet och spränga på ett säkrare sätt. Ett nytt sätt att tillverka produkter på. Henry Ford konstruerade på 1910-talet det löpande bandet i sin bilfabrik i Detroit, USA. Det innebar att bilarna kunde tillverkas snabbare och billigare.

Vad är det då som är nyskapande eller innovativt? Gränserna är förstås flytande, men det bör vara något som leder till en bestående förändring för de som tillverkar och för de konsumenter som köper en produkt, det vill säga en vara eller tjänst.

produkt = vara eller tjänst

nytt material i tillverkningen

ny produkt dynamit persondator foppatofflor

stretchjeans

ny kombination av produkter mobiltelefon + abonnemang hemleverans av matkassar

Socialt ansvar och miljöprofil. The Body Shop som säljer kosmetika­ produkter, grundades på 1970-talet i Storbritannien av Anita Roddick och hennes make. Företagets bärande idé är att värna om miljö, rätt­visa och hållbar utveckling. De säljer endast produkter som inte testats på djur, använder återvinningsbara förpackningar och gör inköp som stöd­ jer fattiga producenter i tredje världen. Alfred Nobel uppfann dynamiten och instiftade Nobelpriset.

ny teknik

IDÉ

nytt tillverkningssätt löpande bandet

nytt distributionssätt Ikea nätbutiker

Ny/egen design, nya val av material. Filippa Knutsson kom tidigt i kontakt med internationella trender inom mode. 1993 startade hon tillsammans med två kompanjoner klädföretaget Filippa K. Hennes entreprenörskap består av nyskapande design av kläder och nya val av material. Filippa K lanserade bland annat de första stretchjeansen. Ett nytt sätt att distribuera varor och tjänster till kunderna på. ­Ingvar Kamprad som startade Ikea på 1940-talet kom på att möbler kan säljas billigare om köparna transporterar hem sina platta paket och monterar möblerna själva.

eldriven bil Bluetooth

nytt sätt att använda ny teknik

Ett nytt sätt att sälja på. Jan Stenbeck startade på 1980-talet ett före­tag som senare blev Comviq. Han lanserade i Sverige idén att sälja mobil­ telefoner och abonnemang i samma paket.

Facebook Spotify

En ny tjänst. Mark Zuckerberg startade 2004 tillsammans med tre studie­­kamrater en gemenskap på internet som döptes till Facebook. Detta sociala medium var en ny tjänst som nu finns över hela världen.

ny profil inom CSR och hållbarhet Body Shop

Filippa Knutsson är en framgångsrik entreprenör som startade och driver modeföretaget Filippa K.

10  KAP I T E L 1. E N TR E PR E N Ö R E R GÖ R L I VET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

11


innovation = ny lösning, uppfinning

Är entreprenörer också uppfinnare?

Exempel på idéer som lett till framgångsrika företag

Entreprenör är inte samma sak som uppfinnare, även om en del entre­ prenörer också varit uppfinnare. Inte heller är någon som gjort en ny upptäckt entreprenör. Entreprenören är den som tar tillvara på uppfin­ ningen eller upptäckten och gör något nyskapande av den. En ny lösning som leder till en verksamhet brukar benämnas innovation.

En ny produkt. Dynamiten som uppfanns av Alfred Nobel på 1860-­talet, gjorde att man kunde transportera sprängmedlet och spränga på ett säkrare sätt. Ett nytt sätt att tillverka produkter på. Henry Ford konstruerade på 1910-talet det löpande bandet i sin bilfabrik i Detroit, USA. Det innebar att bilarna kunde tillverkas snabbare och billigare.

Vad är det då som är nyskapande eller innovativt? Gränserna är förstås flytande, men det bör vara något som leder till en bestående förändring för de som tillverkar och för de konsumenter som köper en produkt, det vill säga en vara eller tjänst.

produkt = vara eller tjänst

nytt material i tillverkningen

ny produkt dynamit persondator foppatofflor

stretchjeans

ny kombination av produkter mobiltelefon + abonnemang hemleverans av matkassar

Socialt ansvar och miljöprofil. The Body Shop som säljer kosmetika­ produkter, grundades på 1970-talet i Storbritannien av Anita Roddick och hennes make. Företagets bärande idé är att värna om miljö, rätt­visa och hållbar utveckling. De säljer endast produkter som inte testats på djur, använder återvinningsbara förpackningar och gör inköp som stöd­ jer fattiga producenter i tredje världen. Alfred Nobel uppfann dynamiten och instiftade Nobelpriset.

ny teknik

IDÉ

nytt tillverkningssätt löpande bandet

nytt distributionssätt Ikea nätbutiker

Ny/egen design, nya val av material. Filippa Knutsson kom tidigt i kontakt med internationella trender inom mode. 1993 startade hon tillsammans med två kompanjoner klädföretaget Filippa K. Hennes entreprenörskap består av nyskapande design av kläder och nya val av material. Filippa K lanserade bland annat de första stretchjeansen. Ett nytt sätt att distribuera varor och tjänster till kunderna på. ­Ingvar Kamprad som startade Ikea på 1940-talet kom på att möbler kan säljas billigare om köparna transporterar hem sina platta paket och monterar möblerna själva.

eldriven bil Bluetooth

nytt sätt att använda ny teknik

Ett nytt sätt att sälja på. Jan Stenbeck startade på 1980-talet ett före­tag som senare blev Comviq. Han lanserade i Sverige idén att sälja mobil­ telefoner och abonnemang i samma paket.

Facebook Spotify

En ny tjänst. Mark Zuckerberg startade 2004 tillsammans med tre studie­­kamrater en gemenskap på internet som döptes till Facebook. Detta sociala medium var en ny tjänst som nu finns över hela världen.

ny profil inom CSR och hållbarhet Body Shop

Filippa Knutsson är en framgångsrik entreprenör som startade och driver modeföretaget Filippa K.

10  KAP I T E L 1. E N TR E PR E N Ö R E R GÖ R L I VET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

11


Entreprenör – intraprenör En entreprenör som vill förverkliga en idé kan göra det genom att an­ tingen driva ett eget företag eller att arbeta som anställd i ett befintligt företag. Fördelen med att starta eget är att entreprenören själv kan ut­ veckla sin idé på det sätt som denne tycker är bäst, utan att behöva till­ stånd och stöd från chefer och medarbetare som kanske har en annan åsikt. Nackdelen med egenföretagandet är att det kan behövas mycket pengar för att utveckla en idé till något som är kommersiellt gångbart, något som går att sälja i större skala. Ibland är det därför enklare att utveckla idéer som anställd i ett redan etablerat företag, om det är ett företag som ger sina medarbetare utrym­ me att komma med nya idéer. Personer som är förnyare i ett etablerat företag eller någon annan organisation kallas intraprenörer.

Framgångsrik entreprenör Entreprenörskap i skolan Även i skolan kan det finnas entreprenörer, även om nytänkandet inte bedrivs i ett företag. En elev som exempelvis kommer på ett annorlunda sätt att anteckna på lektionerna eller att plugga inför prov, och sedan på ett organiserat sätt delar med sig detta till andra, visar också prov på entreprenörskap.

12 

Markus ”Notch” Persson började programmera redan vid sju års ålder. När han var åtta år hade han producerat sitt första spel, ett textbaserat äventyrsspel. Han arbetade flera år som spel­ utvecklare på olika IT-företag, men startade så småningom det egna spelföretaget Mojang AB. Hans mest kända skapelse är det överlevnadsinriktade äventyrsspelet Minecraft. Mojang och Minecraft såldes 1914 till Microsoft för 2,5 miljarder dollar (cirka 19 miljarder svenska kronor).

Framgångsrik bloggare och entreprenör Isabella Löwengrip startade som 14-åring bloggen ”Blondinbella” och blev därmed en av Sveriges första bloggare. Tio år senare räknades bloggen som Nordens största med över en miljon unika besökare i veckan. Vid sidan av bloggen har hon startat flera företag och skrivit flera böcker.

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

13


Entreprenör – intraprenör En entreprenör som vill förverkliga en idé kan göra det genom att an­ tingen driva ett eget företag eller att arbeta som anställd i ett befintligt företag. Fördelen med att starta eget är att entreprenören själv kan ut­ veckla sin idé på det sätt som denne tycker är bäst, utan att behöva till­ stånd och stöd från chefer och medarbetare som kanske har en annan åsikt. Nackdelen med egenföretagandet är att det kan behövas mycket pengar för att utveckla en idé till något som är kommersiellt gångbart, något som går att sälja i större skala. Ibland är det därför enklare att utveckla idéer som anställd i ett redan etablerat företag, om det är ett företag som ger sina medarbetare utrym­ me att komma med nya idéer. Personer som är förnyare i ett etablerat företag eller någon annan organisation kallas intraprenörer.

Framgångsrik entreprenör Entreprenörskap i skolan Även i skolan kan det finnas entreprenörer, även om nytänkandet inte bedrivs i ett företag. En elev som exempelvis kommer på ett annorlunda sätt att anteckna på lektionerna eller att plugga inför prov, och sedan på ett organiserat sätt delar med sig detta till andra, visar också prov på entreprenörskap.

12 

Markus ”Notch” Persson började programmera redan vid sju års ålder. När han var åtta år hade han producerat sitt första spel, ett textbaserat äventyrsspel. Han arbetade flera år som spel­ utvecklare på olika IT-företag, men startade så småningom det egna spelföretaget Mojang AB. Hans mest kända skapelse är det överlevnadsinriktade äventyrsspelet Minecraft. Mojang och Minecraft såldes 1914 till Microsoft för 2,5 miljarder dollar (cirka 19 miljarder svenska kronor).

Framgångsrik bloggare och entreprenör Isabella Löwengrip startade som 14-åring bloggen ”Blondinbella” och blev därmed en av Sveriges första bloggare. Tio år senare räknades bloggen som Nordens största med över en miljon unika besökare i veckan. Vid sidan av bloggen har hon startat flera företag och skrivit flera böcker.

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

13


Från jordbrukssamhälle till informationssamhälle Sverige är numera ett rikt land, men det har inte alltid varit så. I mitten av 1800-talet var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa. Men ut­ vecklingen de senaste 150 åren har gradvis förvandlat Sverige från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett rikt industrisamhälle, och numera ett framgångsrikt informationssamhälle. Orsakerna till detta är många. Under 1800-talet hade vi ingen egen in­ dustri att tala om, men det fanns råvaror som efterfrågades av mer ut­ vecklade industriländer i Europa. Framför allt var det Storbritannien som behövde järn och trävaror till sin industri. Även spannmål och stål ingick i den svenska exporten. Inkomsterna från exporten bidrog till att utveckla den svenska industrin och med tiden kom fler och fler industri­ varor att ingå i den svenska exporten. Svenska entreprenörer och upp­ finningar skapade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet verk­ stadsföretag som senare har vuxit och blivit stora internationella före­ tag. Exempel på detta är Aga (fyren), Alfa Laval (mjölkseparatorn), LM Ericsson (telefonen), Nobel (dynamiten) och SKF (kullagret).

Verkstadsindustrin betyder mycket för svensk ekonomi och tillverkar allt från verktyg och stekpannor till bilar, flygplan och avancerade ma­ skiner. Många kända svenska företag som exempelvis ABB, Alfa Laval, Atlas Copco och Volvo räknas dit. Trots att många av dessa företag nu­ mera har utländska ägare så betraktar vi dem ofta som svenska. IT = informationsteknik

IT- och telekomindustrin har vuxit snabbt de senaste decennierna. Hit räknas handel, tillverkning och tjänster som rör kommunikation. Erics­ son tillverkade tidigare mobiltelefoner, men i den allt hårdare konkur­ rensen såldes telefonverksamheten och i stället är företaget nu bland de största i världen på mobilnät. Andra svenska it-företag som lyckats på senare år är Spotify som utvecklat ett sätt att sälja musik på nätet och Skype som utvecklat en tjänst att ringa gratis via internet. Andra exportsuccéer är svensk musik med artister som Abba, Roxette, Avicci och Seinabo Sey. Ett annat exempel är ”det svenska spelundret”

Efter andra världskrigets slut 1945 låg Europa i ruiner. Sverige var ett av få länder med en industri som var intakt vilket gav oss goda exporttill­ fällen, och under 1950- och 1960-talen växte ekonomin med rekordfart. Nu kom också nya exportframgångar med exempelvis bilar, last­bilar, bussar och elektroniska produkter, samtidigt som våra basnäringar skog och järnmalm fortsatte att ge Sverige stora exportinkomster. Un­ der denna period grundades två stora konsumentvaruföretag, IKEA och H&M som sedan dess har utvecklats till stora koncerner med butiker över hela världen. Framgångarna har fortsatt under de senaste decen­ nierna och under 2010-talet står sig svensk exportindustri stark, trots ökad konkurrens från framför allt länder i Asien. Svenska exportframgångar Svenska företag har tillverkat papper och pappersmassa sedan 1800-ta­ let och gör det fortfarande, samtidigt som man utvecklar fler och fler förädlade produkter. I ett stort företag som SCA utgör i dag papper och pappersmassa endast 30 procent av bolagets försäljning. I stället är de största produktområdena varor som personliga hygienprodukter, blö­ jor, inkontinensskydd, mensskydd, servetter och pappersnäsdukar.

14  KAP I T E L 1 . E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I VET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

15


Från jordbrukssamhälle till informationssamhälle Sverige är numera ett rikt land, men det har inte alltid varit så. I mitten av 1800-talet var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa. Men ut­ vecklingen de senaste 150 åren har gradvis förvandlat Sverige från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett rikt industrisamhälle, och numera ett framgångsrikt informationssamhälle. Orsakerna till detta är många. Under 1800-talet hade vi ingen egen in­ dustri att tala om, men det fanns råvaror som efterfrågades av mer ut­ vecklade industriländer i Europa. Framför allt var det Storbritannien som behövde järn och trävaror till sin industri. Även spannmål och stål ingick i den svenska exporten. Inkomsterna från exporten bidrog till att utveckla den svenska industrin och med tiden kom fler och fler industri­ varor att ingå i den svenska exporten. Svenska entreprenörer och upp­ finningar skapade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet verk­ stadsföretag som senare har vuxit och blivit stora internationella före­ tag. Exempel på detta är Aga (fyren), Alfa Laval (mjölkseparatorn), LM Ericsson (telefonen), Nobel (dynamiten) och SKF (kullagret).

Verkstadsindustrin betyder mycket för svensk ekonomi och tillverkar allt från verktyg och stekpannor till bilar, flygplan och avancerade ma­ skiner. Många kända svenska företag som exempelvis ABB, Alfa Laval, Atlas Copco och Volvo räknas dit. Trots att många av dessa företag nu­ mera har utländska ägare så betraktar vi dem ofta som svenska. IT = informationsteknik

IT- och telekomindustrin har vuxit snabbt de senaste decennierna. Hit räknas handel, tillverkning och tjänster som rör kommunikation. Erics­ son tillverkade tidigare mobiltelefoner, men i den allt hårdare konkur­ rensen såldes telefonverksamheten och i stället är företaget nu bland de största i världen på mobilnät. Andra svenska it-företag som lyckats på senare år är Spotify som utvecklat ett sätt att sälja musik på nätet och Skype som utvecklat en tjänst att ringa gratis via internet. Andra exportsuccéer är svensk musik med artister som Abba, Roxette, Avicci och Seinabo Sey. Ett annat exempel är ”det svenska spelundret”

Efter andra världskrigets slut 1945 låg Europa i ruiner. Sverige var ett av få länder med en industri som var intakt vilket gav oss goda exporttill­ fällen, och under 1950- och 1960-talen växte ekonomin med rekordfart. Nu kom också nya exportframgångar med exempelvis bilar, last­bilar, bussar och elektroniska produkter, samtidigt som våra basnäringar skog och järnmalm fortsatte att ge Sverige stora exportinkomster. Un­ der denna period grundades två stora konsumentvaruföretag, IKEA och H&M som sedan dess har utvecklats till stora koncerner med butiker över hela världen. Framgångarna har fortsatt under de senaste decen­ nierna och under 2010-talet står sig svensk exportindustri stark, trots ökad konkurrens från framför allt länder i Asien. Svenska exportframgångar Svenska företag har tillverkat papper och pappersmassa sedan 1800-ta­ let och gör det fortfarande, samtidigt som man utvecklar fler och fler förädlade produkter. I ett stort företag som SCA utgör i dag papper och pappersmassa endast 30 procent av bolagets försäljning. I stället är de största produktområdena varor som personliga hygienprodukter, blö­ jor, inkontinensskydd, mensskydd, servetter och pappersnäsdukar.

14  KAP I T E L 1 . E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I VET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

15


Sammanfattning Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som producerats av svenska och internationella företag. Bakom företagen finns perso­ ner som har uppfunnit något eller utvecklat en idé till en produkt som många har nytta av. Driftiga personer som har byggt upp framgångsrika företag av en idé kallas entreprenörer. Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till ”den som får något gjort”. Den vanligaste definitio­ nen på en entreprenör är ”en person som ser möjligheter och organise­ rar nyskapande verksamhet”. Entreprenörer finns överallt i samhället och vanliga personlighetsdrag är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visio­ närt tänkande.

som har blivit ett begrepp i media. Företag som Digital Illusions och Mojang har utvecklat spel som har blivit stora försäljningssuccéer, bland annat det överlevnadsinriktade äventyrsspelet Minecraft. Ett annat område där svenska företag är framgångsrika är bioteknik som innefattar forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet och gäller exempelvis läkemedel, vaccinationer och behandlingsmetoder. Även genforskning och genteknik ryms inom detta område, liksom forskning inom miljöområdet.

Diskutera 1. Entreprenörer från förr Varför är det genom historien mest manliga entreprenörer som startat företag som senare blivit stora och framgångsrika?

Entreprenören är den som tar tillvara på en uppfinning eller upptäckt och gör något nyskapande av den som får betydelse. En lösning som le­ der till en ny verksamhet brukar benämnas innovation. En entreprenör kan välja mellan att förverkliga sina idéer i ett eget före­ tag eller genom att arbeta som anställd. Personer som utvecklar idéer i ett befintligt företag kallas intraprenörer. De senaste 150 åren har Sverige förvandlats från ett fattigt jordbruks­ samhälle till ett rikt industrisamhälle och numera ett framgångsrikt in­ formationssamhälle. Exporten av järnmalm och trä på 1800-talet gav inkomster som bidrog till den svenska industrialiseringen. Svenska en­ treprenörer och uppfinningar skapade i början av 1900-talet verkstads­ företag som vuxit och blivit stora internationella företag. Efter andra världskrigets slut 1945 var Sverige ett av få länder med en industri som var intakt, vilket gav Sverige goda exporttillfällen. Under de senaste de­ cennierna har exportframgångar även uppnåtts inom andra områden som IT, musik och bioteknik.

2. Framgångsrika företag På vilket sätt kan samhället bidra till att vi även i fortsättningen får entreprenörer som skapar framgångsrika företag i Sverige? 3. Idéer Varför lyckas vissa entreprenörer förverkliga sina idéer medan andra misslyckas?

16  KAP I T E L 1. E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I VET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

17


Sammanfattning Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som producerats av svenska och internationella företag. Bakom företagen finns perso­ ner som har uppfunnit något eller utvecklat en idé till en produkt som många har nytta av. Driftiga personer som har byggt upp framgångsrika företag av en idé kallas entreprenörer. Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till ”den som får något gjort”. Den vanligaste definitio­ nen på en entreprenör är ”en person som ser möjligheter och organise­ rar nyskapande verksamhet”. Entreprenörer finns överallt i samhället och vanliga personlighetsdrag är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visio­ närt tänkande.

som har blivit ett begrepp i media. Företag som Digital Illusions och Mojang har utvecklat spel som har blivit stora försäljningssuccéer, bland annat det överlevnadsinriktade äventyrsspelet Minecraft. Ett annat område där svenska företag är framgångsrika är bioteknik som innefattar forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet och gäller exempelvis läkemedel, vaccinationer och behandlingsmetoder. Även genforskning och genteknik ryms inom detta område, liksom forskning inom miljöområdet.

Diskutera 1. Entreprenörer från förr Varför är det genom historien mest manliga entreprenörer som startat företag som senare blivit stora och framgångsrika?

Entreprenören är den som tar tillvara på en uppfinning eller upptäckt och gör något nyskapande av den som får betydelse. En lösning som le­ der till en ny verksamhet brukar benämnas innovation. En entreprenör kan välja mellan att förverkliga sina idéer i ett eget före­ tag eller genom att arbeta som anställd. Personer som utvecklar idéer i ett befintligt företag kallas intraprenörer. De senaste 150 åren har Sverige förvandlats från ett fattigt jordbruks­ samhälle till ett rikt industrisamhälle och numera ett framgångsrikt in­ formationssamhälle. Exporten av järnmalm och trä på 1800-talet gav inkomster som bidrog till den svenska industrialiseringen. Svenska en­ treprenörer och uppfinningar skapade i början av 1900-talet verkstads­ företag som vuxit och blivit stora internationella företag. Efter andra världskrigets slut 1945 var Sverige ett av få länder med en industri som var intakt, vilket gav Sverige goda exporttillfällen. Under de senaste de­ cennierna har exportframgångar även uppnåtts inom andra områden som IT, musik och bioteknik.

2. Framgångsrika företag På vilket sätt kan samhället bidra till att vi även i fortsättningen får entreprenörer som skapar framgångsrika företag i Sverige? 3. Idéer Varför lyckas vissa entreprenörer förverkliga sina idéer medan andra misslyckas?

16  KAP I T E L 1. E N TR E PR E N Ö R E R G Ö R L I VET L ÄTTA R E

KAPITEL 1. ENTREPREN ÖR ER G ÖR LIVET LÄT TAR E  

17


2

Affärsidén – det viktigaste för företaget

En god affärsidé Anna läste i en tidning att matbutiker slänger mängder av fullt ätbar frukt varje dag. Kunderna kräver att frukten ska se perfekt ut så det räcker med små, obetydliga skönhetsfel för att butiken ska kasta dem i soptunnan. Anna fick en idé. Varför inte ta tillvara på det som slängs och göra något av det? Tillsammans med pojkvännen Samir gjorde hon upp med tre lokala handlare om att få hämta all överbliven frukt varje dag. De hyrde ett nedlagt skolkök, köpte glasburkar och etiketter och körde igång med att producera fruktchutney. Det visade sig att det fanns många som gärna ville köpa den lokalproducerade varan. Nu tillverkar de dagligen 200 burkar chutney som de säljer till livsmedelsbutiker med god vinst.

Affärsidén är grundläggande för ett företags verksamhet. Den behöver inte vara unik, men en bra affärsidé bidrar till att ett företag hävdar sig i konkurrensen och blir framgångsrikt.

Affärsidén är grunden för framgång Vad beror det på att en del företag går bra och andra dåligt? De företag som säljer varor och tjänster som köparna vill ha blir framgångsrika, medan företag på sikt slås ut om ingen frågar efter de produkter som de erbjuder. Skillnaden mellan framgång och misslyckande kan vara affärs­ idén. En affärsidé kan till exempel vara: att som stormarknaden sälja matvaror billigare än andra att som kvarterskrogen erbjuda bra service och vällagad mat till rim­ liga priser för boende i området primära behov mat kläder trygghet

sekundära behov fritid mode resor

18  KAP I T E L 2 . A F FÄ R SI D É N

att som närbutiken tillhandahålla ett begränsat sortiment av daglig­ varor och ha långa öppettider

Affärsidén ska tillfredsställa behov Vi människor har primära behov som måste tillfredsställas för att vi ska överleva, som mat, dryck, någonstans att sova och kläder för att skydda kroppen. Vi har också sekundära behov som inte är lika nödvändiga. Dit räknas bland annat semesterresor, fritidsaktiviteter, restaurangbesök, elektriska apparater och modekläder. En affärsidé ska identifiera ett be­ hov och erbjuda ett sätt att tillfredsställa det. Företaget ska genom sin affärsidé ge människor fördelar som de är beredda att betala för.

Vad är en produkt? Produkter är de varor och tjänster som före­tag er­bjuder till för­sälj­ning. Tjänster är allt­så också produkter. Flyg­resor, kurser, skön­hets­be­hand­ ling­ar och biofilmer är exem­pel på produkter, liksom Annas och Samirs fruktchutney i exemplet.

KAP IT EL 2. AFFÄR S IDÉN  

19


2

Affärsidén – det viktigaste för företaget

En god affärsidé Anna läste i en tidning att matbutiker slänger mängder av fullt ätbar frukt varje dag. Kunderna kräver att frukten ska se perfekt ut så det räcker med små, obetydliga skönhetsfel för att butiken ska kasta dem i soptunnan. Anna fick en idé. Varför inte ta tillvara på det som slängs och göra något av det? Tillsammans med pojkvännen Samir gjorde hon upp med tre lokala handlare om att få hämta all överbliven frukt varje dag. De hyrde ett nedlagt skolkök, köpte glasburkar och etiketter och körde igång med att producera fruktchutney. Det visade sig att det fanns många som gärna ville köpa den lokalproducerade varan. Nu tillverkar de dagligen 200 burkar chutney som de säljer till livsmedelsbutiker med god vinst.

Affärsidén är grundläggande för ett företags verksamhet. Den behöver inte vara unik, men en bra affärsidé bidrar till att ett företag hävdar sig i konkurrensen och blir framgångsrikt.

Affärsidén är grunden för framgång Vad beror det på att en del företag går bra och andra dåligt? De företag som säljer varor och tjänster som köparna vill ha blir framgångsrika, medan företag på sikt slås ut om ingen frågar efter de produkter som de erbjuder. Skillnaden mellan framgång och misslyckande kan vara affärs­ idén. En affärsidé kan till exempel vara: att som stormarknaden sälja matvaror billigare än andra att som kvarterskrogen erbjuda bra service och vällagad mat till rim­ liga priser för boende i området primära behov mat kläder trygghet

sekundära behov fritid mode resor

18  KAP I T E L 2 . A F FÄ R SI D É N

att som närbutiken tillhandahålla ett begränsat sortiment av daglig­ varor och ha långa öppettider

Affärsidén ska tillfredsställa behov Vi människor har primära behov som måste tillfredsställas för att vi ska överleva, som mat, dryck, någonstans att sova och kläder för att skydda kroppen. Vi har också sekundära behov som inte är lika nödvändiga. Dit räknas bland annat semesterresor, fritidsaktiviteter, restaurangbesök, elektriska apparater och modekläder. En affärsidé ska identifiera ett be­ hov och erbjuda ett sätt att tillfredsställa det. Företaget ska genom sin affärsidé ge människor fördelar som de är beredda att betala för.

Vad är en produkt? Produkter är de varor och tjänster som före­tag er­bjuder till för­sälj­ning. Tjänster är allt­så också produkter. Flyg­resor, kurser, skön­hets­be­hand­ ling­ar och biofilmer är exem­pel på produkter, liksom Annas och Samirs fruktchutney i exemplet.

KAP IT EL 2. AFFÄR S IDÉN  

19


Vad ska affärsidén omfatta? Affärsidén är verksamhetens kärna. Den ska vara enkel och tydlig och kunna sammanfattas så att även personer utanför företaget förstår den. Affärsidén bör beskriva följande:

Så här skriver Ikea på sin webbplats: Vision och affärsidé Vår vision är ”att skapa en bättre vardag för de många människorna”. Vår affärsidé går ut på att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt kan köpa dem.

vilka produkter företaget säljer och vilka behov företaget ska till­ fredsställa vilka kunder och marknader företaget vänder sig till hur varorna eller tjänsterna ska säljas och till vilken prisnivå

För att kunna erbjuda våra kunder prisvärd kvalitet arbetar vi hårt med att optimera hela vår värdekedja. Vi bygger upp långvariga relationer med leverantörer, satsar på automatiserade tillverkningsprocesser och tillverkar stora volymer. Dessutom sträcker sig vår vision bortom heminredning. Vi vill skapa en bättre vardag för alla som påverkas av vårt företag.

hur företaget ska göra för att hävda sig mot konkurrenterna vilka resurser företaget har och hur verksamheten ska genomföras

Yttre och inre affärsidé

Källa: www.ikea.se

inre affärsidé produkter kunder försäljning

yttre affärsidé konkurrenter resurser

De första tre punkterna vänder sig till köparna och visar vad företaget tänker göra för att tillfredsställa deras behov. De utgör företagets yttre affärsidé som också presenteras för kunderna och alla utanför företaget. Den två sista punkterna är den inre affärsidén som man helst behåller inom företaget. Den yttre affärsidén handlar om att göra rätt saker me­ dan den inre affärsidén talar om hur företaget ska göra dem på rätt sätt. Affärsidén – en ledstjärna för personalen Affärsidén ska synas utåt men den ska också vara en ledstjärna för per­ sonalen. Om alla kan identifiera sig med affärsidén, om chefer fattar beslut som följer den och de anställda förstår hur de ska jobba för att förverkliga den, finns alla förutsättningar för att företaget ska bli fram­ gångsrikt.

Affärsiden måste ibland förnyas Även goda affärsidéer blir med tiden föråldrade. Ny teknik gör gamla produkter omoderna och konkurrenter dyker upp med bättre lösning­ ar samtidigt som levnadsvanor, tycke och smak förändras. En affärsidé måste hela tiden utvecklas och förändras så att den tar hänsyn till kun­ dernas önskemål och konkurrenternas åtgärder.

20  KAP I T E L 2 . A F FÄ R SI D É N

KAP IT EL 2. AFFÄR S IDÉN  

21


Vad ska affärsidén omfatta? Affärsidén är verksamhetens kärna. Den ska vara enkel och tydlig och kunna sammanfattas så att även personer utanför företaget förstår den. Affärsidén bör beskriva följande:

Så här skriver Ikea på sin webbplats: Vision och affärsidé Vår vision är ”att skapa en bättre vardag för de många människorna”. Vår affärsidé går ut på att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt kan köpa dem.

vilka produkter företaget säljer och vilka behov företaget ska till­ fredsställa vilka kunder och marknader företaget vänder sig till hur varorna eller tjänsterna ska säljas och till vilken prisnivå

För att kunna erbjuda våra kunder prisvärd kvalitet arbetar vi hårt med att optimera hela vår värdekedja. Vi bygger upp långvariga relationer med leverantörer, satsar på automatiserade tillverkningsprocesser och tillverkar stora volymer. Dessutom sträcker sig vår vision bortom heminredning. Vi vill skapa en bättre vardag för alla som påverkas av vårt företag.

hur företaget ska göra för att hävda sig mot konkurrenterna vilka resurser företaget har och hur verksamheten ska genomföras

Yttre och inre affärsidé

Källa: www.ikea.se

inre affärsidé produkter kunder försäljning

yttre affärsidé konkurrenter resurser

De första tre punkterna vänder sig till köparna och visar vad företaget tänker göra för att tillfredsställa deras behov. De utgör företagets yttre affärsidé som också presenteras för kunderna och alla utanför företaget. Den två sista punkterna är den inre affärsidén som man helst behåller inom företaget. Den yttre affärsidén handlar om att göra rätt saker me­ dan den inre affärsidén talar om hur företaget ska göra dem på rätt sätt. Affärsidén – en ledstjärna för personalen Affärsidén ska synas utåt men den ska också vara en ledstjärna för per­ sonalen. Om alla kan identifiera sig med affärsidén, om chefer fattar beslut som följer den och de anställda förstår hur de ska jobba för att förverkliga den, finns alla förutsättningar för att företaget ska bli fram­ gångsrikt.

Affärsiden måste ibland förnyas Även goda affärsidéer blir med tiden föråldrade. Ny teknik gör gamla produkter omoderna och konkurrenter dyker upp med bättre lösning­ ar samtidigt som levnadsvanor, tycke och smak förändras. En affärsidé måste hela tiden utvecklas och förändras så att den tar hänsyn till kun­ dernas önskemål och konkurrenternas åtgärder.

20  KAP I T E L 2 . A F FÄ R SI D É N

KAP IT EL 2. AFFÄR S IDÉN  

21


Utveckling av affärsidén Familjen Ax:son Johnson startade sitt första företag år 1873. Affärs­idén var att exportera järn och importera kol. År 1910 ut­veck­lades affärsidén till att omfatta handel med järn, rederi­verk­ sam­het och ett handels­hus. Nästa stora förändring skedde i slutet av 1980-talet då företaget avvecklade all handel med olja, metaller och stål. Företaget bytte inriktning och startade verk­samhet inom svensk detalj- och dagligvaruhandel. I dag har före­taget kända namn som Åhléns, Willys och Hemköp

gengäld måste franchisetagaren följa affärsidén och betala en franchise­ avgift som tas ut som procent på försäljningen eller på inköpen. Svenska Franchiseföreningen lämnar information om franchiseföretag.

Diskutera 1. Hur kommer man på en bra affärsidé? Hur går man tillväga för att komma på något nytt som ingen annan har tänkt på? 2. Förnyelse av affärsidén Varför måste man hela tiden arbeta med att utveckla affärsiden? 3. Förankring av affärsidén bland de anställda

Franchising Affärsidén behöver inte vara unik för att företaget ska bli framgångsrikt. Det viktigaste är att den tillfredsställer ett behov på den marknad där företaget verkar. En lyckad affärsidé kan därför användas på flera olika platser. Ett exempel på detta är franchising som innebär att ett företag hyr en redan färdig affärsidé. Kända franchiseföretag är McDonald’s, 7-Eleven, Circle K, Pressbyrån, Hemglass och Vapiano. franchisetagare = den som hyr en ­affärsidé franchisegivare = den som hyr ut sin affärsidé

Franchisetagaren, den som hyr affärsidén, får använda det välkända före­ tagsnamnet som sitt eget och har då lättare att få kunder. Franchise­ givaren, det företag som står bakom affärsidén, ger stöd och hjälper fran­ chisetagaren att driva företaget genom att erbjuda utbildning, ekono­ misk rådgivning, varor, utrustning till butiken och reklamkampanjer. I

Varför är det viktigt att alla som arbetar i ett företag är väl bekanta med affärsidén?

Sammanfattning En affärsidé är ett företags innersta kärna och grund. Affärsidén måste tillfredsställa behov för att företaget ska lyckas. Den ska vara kort, enkel och tydlig så att även personer utanför företaget förstår den. Den yttre affärsidén vänder sig till köparna och visar vad företaget vill göra för att tillfredsställa deras behov. Den inre affärsidén visar vilka resurser företaget har och hur det tänker gå tillväga för att genomföra idén. Affärsidén ska synas utåt men också vara en ledstjärna för de anställda. För att företaget ska lyckas är det viktigt att affärsidén är väl förankrad hos chefer och anställda. En affärsidé måste hela tiden utvecklas och förändras så att den tar hänsyn till kundernas önskemål och konkurren­ ternas åtgärder. En affärsidé behöver inte vara unik för att lyckas. Det viktigaste är att den tillfredsställer ett behov inom just det område eller på den mark­ nad där företaget verkar. En lyckad affärsidé kan därför användas på fle­ ra platser. Ett exempel på detta är franchising som innebär att ett före­ tag hyr en redan färdig affärsidé.

22  KAP I T E L 2 . A F FÄ R S I D É N

KAP IT EL 2. AFFÄR S IDÉN  

23


Utveckling av affärsidén Familjen Ax:son Johnson startade sitt första företag år 1873. Affärs­idén var att exportera järn och importera kol. År 1910 ut­veck­lades affärsidén till att omfatta handel med järn, rederi­verk­ sam­het och ett handels­hus. Nästa stora förändring skedde i slutet av 1980-talet då företaget avvecklade all handel med olja, metaller och stål. Företaget bytte inriktning och startade verk­samhet inom svensk detalj- och dagligvaruhandel. I dag har före­taget kända namn som Åhléns, Willys och Hemköp

gengäld måste franchisetagaren följa affärsidén och betala en franchise­ avgift som tas ut som procent på försäljningen eller på inköpen. Svenska Franchiseföreningen lämnar information om franchiseföretag.

Diskutera 1. Hur kommer man på en bra affärsidé? Hur går man tillväga för att komma på något nytt som ingen annan har tänkt på? 2. Förnyelse av affärsidén Varför måste man hela tiden arbeta med att utveckla affärsiden? 3. Förankring av affärsidén bland de anställda

Franchising Affärsidén behöver inte vara unik för att företaget ska bli framgångsrikt. Det viktigaste är att den tillfredsställer ett behov på den marknad där företaget verkar. En lyckad affärsidé kan därför användas på flera olika platser. Ett exempel på detta är franchising som innebär att ett företag hyr en redan färdig affärsidé. Kända franchiseföretag är McDonald’s, 7-Eleven, Circle K, Pressbyrån, Hemglass och Vapiano. franchisetagare = den som hyr en ­affärsidé franchisegivare = den som hyr ut sin affärsidé

Franchisetagaren, den som hyr affärsidén, får använda det välkända före­ tagsnamnet som sitt eget och har då lättare att få kunder. Franchise­ givaren, det företag som står bakom affärsidén, ger stöd och hjälper fran­ chisetagaren att driva företaget genom att erbjuda utbildning, ekono­ misk rådgivning, varor, utrustning till butiken och reklamkampanjer. I

Varför är det viktigt att alla som arbetar i ett företag är väl bekanta med affärsidén?

Sammanfattning En affärsidé är ett företags innersta kärna och grund. Affärsidén måste tillfredsställa behov för att företaget ska lyckas. Den ska vara kort, enkel och tydlig så att även personer utanför företaget förstår den. Den yttre affärsidén vänder sig till köparna och visar vad företaget vill göra för att tillfredsställa deras behov. Den inre affärsidén visar vilka resurser företaget har och hur det tänker gå tillväga för att genomföra idén. Affärsidén ska synas utåt men också vara en ledstjärna för de anställda. För att företaget ska lyckas är det viktigt att affärsidén är väl förankrad hos chefer och anställda. En affärsidé måste hela tiden utvecklas och förändras så att den tar hänsyn till kundernas önskemål och konkurren­ ternas åtgärder. En affärsidé behöver inte vara unik för att lyckas. Det viktigaste är att den tillfredsställer ett behov inom just det område eller på den mark­ nad där företaget verkar. En lyckad affärsidé kan därför användas på fle­ ra platser. Ett exempel på detta är franchising som innebär att ett före­ tag hyr en redan färdig affärsidé.

22  KAP I T E L 2 . A F FÄ R S I D É N

KAP IT EL 2. AFFÄR S IDÉN  

23


1

Goodwill Företagsekonomi 1

Goodwill företagsekonomi

Goodwill Företagsekonomi 1 har omarbetats och uppdaterats för att ännu bättre passa gymnasieskolans kurs i företagsekonomi. Den reviderade upplagan har fått en ny layout, fler aktuella bilder och färskare exempel om bland annat dagens unga entreprenörer. Innehållet har utökats med ett avsnitt om svensk näringslivshistoria, utförligare beskrivningar om hållbarhet och företagens sociala ansvar samt mer om digital marknadsföring. Faktaboken innehåller grundläggande kunskaper i ämnet och är indelad i fyra områden med totalt 19 underliggande kapitel: Entreprenörskap och företagande, Ekonomi i siffror, Marknadsföring samt Bokföring och bokslut. Avslutningsvis finns ett avsnitt om projektmetodik. I faktaboken finns vardagliga och verkliga exempel som eleven lätt kan relatera till. Faktatexterna är väl strukturerade och förstärks av överskådliga modeller, diagram och illustrationer. Sist i varje kapitel finns diskussionsfrågor som ger eleverna möjlighet att reflektera, diskutera och argumentera. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. Uppgiftsboken har även den fått ny layout och har i den reviderade upplagan fler och uppdaterade uppgifter. Många uppgifter kan lösas med Excel och valfritt bokföringsprogram. Ett kortfacit finns längst bak i uppgiftsboken. Ett elevfacit finns i såväl tryckt som digital form. Till läromedlet finns även en digital lärarguide med bland annat bilder, kapitelkommentarer samt provfrågor och facit. Eva Blomkvist är lärare i ekonomi och juridik samt egenföretagare. Hon har tidigare bland annat varit utredare och handläggare på Konkurrensverket. Bo Egervall arbetar som gymnasielärare i företagsekonomi. Båda författarna har lång undervisningserfarenhet.

ISBN 978-91-523-4345-6

Goodwill

Bo Egervall Eva Blomkvist

1

företagsekonomi

Profile for Smakprov Media AB

9789152343456  

9789152343456  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded