9789147090228

Stefan Melin

Associationsrätt

Associationsrätt

Den trygga basen i svensk ekonomi har under lång tid varit storföretagen. Detta håller på att ändras i och med de förändrade förutsättningarna på världshandelsmarknaden.

Nu ser både Sverige och EU de små och medelstora företagen som en viktig grund för fortsatt välfärdsutveckling.

Den ena statliga utredningen efter den andra tillsätts för att föreslå regelförändringar som ska underlätta för etablering och tillväxt. EU har föreslagit en ny associationsform – europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) – som Sverige ställer sig positivt till.

Den ökade fokuseringen på företagens villkor gör att de associationsrättsliga reglerna blir ett viktigt redskap i förändringsarbetet. Associationsrätt in nuce är avsedd för juridiska och ekonomiska utbildningar och för alla i praktisk verksamhet som behöver ett översiktligt faktamaterial om företagsformerna och de grundläggande associationsrättsliga reglerna. Ändringar av regler, beteckningar m.m. till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har beaktats i boken.

Associations rätt Stefan Melin

Stefan Melin, jur. kand, har skrivit en rad juridiska böcker, bl.a.

Marknadsrätt in nuce, Juridikens begrepp och Juridiska begrepp för ekonomer.

in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur

Best.nr 47-09022-8

Tryck.nr 47-09022-8-00

Associationsra tt - omslag.indd 1

09-12-08 14.00.22

Associationsrätt ISBN 978-91-47-09022-8 © 2009 Stefan Melin och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn, ProduGrafia

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Associationsra tt.indd 2

09-12-03 11.57.52

Förord

Grunden för det svenska välfärdsbygget har under lång tid varit landets stora och konkurrenskraftiga företag. Sverige är ett exportland, och de förändrade förutsättningar i världshandeln som är att vänta och redan pågår möts nu med en ökad satsning på små och medelstora företag. Detta gäller för EU som helhet. Aktivitetsnivån är hög för att underlätta etablering av mindre företag (och tillväxt).

Nya företagsformer har tillkommit eller är på väg. Kommissionen har t.ex. föreslagit ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag). Sverige har ställt sig positivt till associationsformen, som anses kunna underlätta för just små och medelstora företag att bedriva verksamhet. Enligt förslaget ska aktiekapitalet vara lägst en euro. I Sverige ökar antalet privata företag som övertar verksamheter som länge bedrivits i offentlig regi. Detta låg bakom den nya form av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning som infördes 2006 och som ska underlätta för sådana verksamheter.

Annars är det regelförenklingsarbetet som är mest intensivt för närvarande, inte minst på associationsrättens område. Den ena statliga utredningen efter den andra har tillsatts i syfte att föreslå förändringar som gör det enklare och mer attraktivt att starta och driva företag. Från företagssidan har många klagat på det tunga arbete och de administrativa kostnader som onödigt många och krävande regler förorsakar (detta gäller naturligtvis inte bara associationsrättsliga regler). 2005 års aktiebolagslag har mottagits positivt av företag därför att lagen bland annat är mer lättillgänglig än tidigare versioner.

Sverige tillhör de länder som är pådrivande inom EU för att underlätta för företagen genom regelförbättringar och regelförändringar. År 2009 inrättades Regelrådet som ska kontrollera att förslag till nya 3

Associationsra tt.indd 3

09-12-03 11.57.52

Förord

regler är utformade på bästa sätt för företagen. Regelrådet ska även samråda kontinuerligt med företag och näringslivsorganisationer.

För de större företagen (börsnoterade) finns Svensk kod för bolagsstyrning som en viktig del i näringslivets självreglering. Koden, som förkortades och förenklades 2008, gäller för alla börsnoterade företag. God bolagsstyrning ska bidra till ökad effektivitet hos hela näringslivet och till ökad tillväxt och dynamik i den svenska ekonomin.

I boken har hänsyn tagits till de unionsrättsliga ändringar som gäller efter Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009.

Det bör observeras att EG-fördragets artiklar har omnumrerats i fördraget om EU:s funktionssätt (EUF-fördraget).

Associationsrätt in nuce ger översiktliga kunskaper om grundläggande associationsrättsliga regler. Aktiebolagsrätten behandlas av naturliga skäl mer utförligt. Även förändringsarbetet och världshandelsfrågor har fått utrymme i boken.

Stefan Melin i november 2009

4

Associationsra tt.indd 4

09-12-03 11.57.52

Innehåll

Förord 3 1. Inledning 9 del a 2. De associationsrättsliga reglerna 12

Öppen och sluten association 13 Minoritetsskydd m.m. 13 Majoritetsprincipen 13

3. Företagsformer 14

Vad är företag 14 Större och mindre företag 15 Fåmansföretag 16 Joint venture 17 Associationens ”författning” 17

4. Företagens framtid 18

Regelförenklingar 18 Ändrad företagsinriktning 19 Regelrådet 20 Globaliseringsrådet 21 Rådet för konkurrenskraft 22

5. Myndigheter 24 Del B 6. Associationsformer 28

Allmänna associationsformer 28 Firma 28

5

Associationsra tt.indd 5

09-12-03 11.57.53

Innehå l l

Beslutanderätt 31 Redovisning 31 Revision 37 Registrering 39 Några begrepp 41 7. Enskild näringsidkare 43

Enskild näringsidkare (”enskild firma”) 43

8. Bolag 45 9. Handelsbolag och enkla bolag 47

Enkla bolag 48 Handelsbolag 49 Kommanditbolag 55

10. Aktiebolag 58

Enklare aktiebolag 58 Vad är ett aktiebolag 59 Registrering 60 Stiftelseurkunden 61 De får inte … 62 Avstämningsbolag 62 Kupongbolag 63 Privata och publika aktiebolag 63 Privat aktiebolag 64 Publikt aktiebolag 64 Bolagsbildningen 65 Bolagsordningen 66 Bolagsstämma 66 Styrelsen 70 Verkställande direktör (VD) 72 Borgenärsskydd 74 Fusion 76 Delning 78 Upplösning av aktiebolag 79 Skatt 81

11. Aktier 82

Betalning av aktierna 82 Överlåtelserätt 83

6

Associationsra tt.indd 6

09-12-03 11.57.53

Innehå l l

Lika rätt 83 Aktiekapital 84 Apportegendom 85 Ökning av aktiekapitalet och nya aktier 85 Definitioner 86 Nyemission 87 Kvittningsförbud 88 Fondemission 89 Förvärv av egna aktier 89 Överlåtelse av egna aktier – publikt bolag 90 Spridningsförbud 91 Aktiebrev 91 Aktiebok 93 Hembudsförbehåll och andra förbehåll 95 12. Koncern 98

Moderföretag 98 Dotterföretag 99 Koncernredovisning 99

13. Börsnoterade bolag 100

Flaggning 100 Värdepappersmarknad 101 Svensk kod för bolagsstyrning 101

14. Bolagsrättsliga direktiv 104

Publicitetsdirektivet 104 Kapitaldirektivet 104 Fusionsdirektivet 105 Andra direktiv 105

15. Ekonomisk förening 106

Föreningens ändamål 106 Det kooperativa kravet 106 Tre slags föreningar 107 Öppen association 107 Föreningens ”författning” 108 Föreningsstämma 108 Styrelse och VD 110 Redovisning 111

7

Associationsra tt.indd 7

09-12-03 11.57.53

Innehå l l

Eget kapital 111 Överskottsutdelning 112 Upplösning av ekonomisk förening 112 16. Ideell förening 117

Föreningsmöte (stämma etc.) 118 Styrelse, VD 119 Vinst 119 Likvidation 119

17. Särskilda associationsformer 120

Bostadsrättsförening 120 Medlemsbank 121 Andra kooperativa föreningsformer 122 Europakooperativ 123 Europabolag (SE-bolag) 123 Europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) 123 Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) 124

18. Stiftelser 126

Stiftelseförvaltning 127

19. Näringsförbud 128

Företrädare som kan drabbas 128 Ne bis in idem 131

Del C 20. Världshandel 134

Företagarvänligt klimat 135 Globalisering 135 Globaliseringsrådets slutrapport 136

Referenser 139 Register 141

8

Associationsra tt.indd 8

09-12-03 11.57.53

1. Inledning

Associationsrätten är det rättsområde som innehåller regler för ekonomiska samverkansformer och deras verksamheter. En association (sammanslutning) är en organisation av delägare eller medlemmar – fysiska eller juridiska personer – som har ingått avtal om samverkan för ett gemensamt ändamål. Ett avtal och ett formulerat ändamål är de rekvisit som måste vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en privaträttslig association. Bolag och föreningar är de vanligaste associationsformerna: enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, ekonomisk förening och ideell förening. Stiftelser saknar medlemmar och är inte associationer men brukar ändå föras till associationsrätten. Ibland görs en uppdelning i allmänna associationsformer och särskilda associationsformer.

Det råder etableringsfrihet inom EU. Detta betyder att ett bolag kan startas i vilken medlemsstat som helst – verksamhet kan även bedrivas genom filial. I flertalet EU-länder finns för övrigt en uppdelning i publika och privata aktiebolag som i stort överensstämmer med reglerna i Sverige.

Både i Sverige och i flera andra medlemsländer i EU pågår ett arbete som syftar till att förenkla reglerna inom den del av associationsrätten som omfattar små och medelstora bolag. I Sverige förs därför även en diskussion om det kanske är motiverat att införa en ny företagsform utan personligt betalningsansvar, i syfte att stimulera näringsverksamhet i mindre skala. Det kan alltså finnas flera skäl att förenkla bolagsreglerna. Från kommissionen har föreslagits en ny associationsform, europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag), med 9

Associationsra tt.indd 9

09-12-03 11.57.53

Ass o ci at ionsrätt

enklare regler och stor frihet för aktieägarna att bestämma i olika frågor – se s. 123. Således ytterligare en insats i syfte att underlätta för företagande och för konkurrens inom världshandeln.

10

Associationsra tt.indd 10

09-12-03 11.57.54

del a

Associationsra tt.indd 11

09-12-03 11.57.54

2. De associationsrättsliga reglerna

Det associationsrättsliga regelverket innehåller både tvingande och dispositiva regler. Tvingande regler (indispositiva) som är avsedda att skydda borgenärsintressen och framtida aktieägare, kan inte åsidosättas. Det kan däremot sådana tvingande regler som enbart är avsedda att skydda minoritetsägare, om samtliga aktieägare samtycker. Dispositiva regler har en kompletterande funktion genom att främst reglera frågor där inget annat har beslutats av kompetent organ i bolaget.

Det har framförts (Utredningen om ett enklare aktiebolag) att aktiebolagslagen skulle kunna kortas ned betydligt och göras mer överskådlig, om den i huvudsak innehöll tvingande regler som anses befogade utifrån olika skyddsintressen – i övrigt skulle det råda kontraktsfrihet för aktieägarna att bestämma vad som ska gälla för bolaget. En sådan lösning skulle överensstämma med förslaget till europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) som bygger på långtgående kontraktsfrihet – se s. 123.

Tills vidare bygger dock förenklingsförslagen på att det är en fördel för bolagen (särskilt de små) om det i lagen finns dispositiva bestämmelser som gäller när bolaget inte beslutar något annat. På det sättet kan bolagen slippa onödiga kostnader för bolagsrättsliga avtal – samtidigt som de erbjuds en handlingsfrihet. (Se mer om förenklingsförslag s. 18.)

12

Associationsra tt.indd 12

09-12-03 11.57.54

2. D e ass o ci at ionsrättsliga reg ler na

Öppen och sluten association En öppen association har ingen begränsning av antalet medlemmar.

Det gäller t.ex. en förening. I både föreningar och bolag är det dock möjligt att begränsa utomståendes möjligheter att bli medlemmar, och föreningar kan förvägra utomstående medlemskap.

Ett aktiebolag är en sluten association i den meningen att antalet medlemmar begränsas av antalet aktier. Genom hembudsförbehåll (s. 95) i bolagsordningen kan man i praktiken hindra att aktie övergår till utomstående.

Minoritetsskydd m.m.

Minoritetsskyddsregler är viktiga inom associationsrätten. I huvudsak gäller likhetsprincipen, dvs. att alla medlemmar i en association har samma rätt i denna – om inte annat framgår av bolagsavtalet, bolagsordning eller stadgar. I aktiebolag är likhetsprincipen knuten till aktierna, inte till aktieägarna.

Majoritetsprincipen I svenska associationer är majoritetsprincipen huvudregel. En majoritet av medlemmarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör associationen – i aktiebolag ägare med ett aktieinnehav som representerar en majoritet av rösterna. Typiskt för associationer med många medlemmar är också att det finns ett organ, i regel en styrelse, som kan besluta i många frågor som det skulle vara praktiskt omöjligt att låta alla medlemmar avgöra. För större och mer betydelsefulla frågor finns ett överordnat organ (bolagsstämma, föreningsstämma), där medlemmarnas röster i majoritet avgör frågor som styr de verkställande organen, t.ex. styrelse och VD (ofta bara styrelse).

13

Associationsra tt.indd 13

09-12-03 11.57.54

3. Företagsformer

Företag kan bedrivas i olika former, t.ex. som enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag.

Drygt en halv miljon fysiska personer driver rörelse i eget namn (enskilda näringsidkare). De är därmed den största företagargruppen. Därefter är aktiebolag den dominerande företagsformen (ca 350 000). Hos aktiebolagen finns också det största antalet anställda personer. Handelsbolagen är ca 125 000. De svarar endast för ca en procent av antalet anställda i företag (ca 40 000). Fåmansföretagen har dock ökat i antal och handelsbolagen har fått större betydelse.

99,2 procent av företagen 2009 utgjordes av småföretag med 0–49 anställda – 74 procent av dessa var enmansföretag. Av sysselsatta inom den privata sektorn finns ca 53 procent (drygt en tredjedel av den totala sysselsättningen) i småföretag. Fler än hälften av handelsbolagen sysslar med varuhandel eller tjänster inom områden som vård, utbildning, hotell och restaurang. Handelsbolagsformen kan betraktas som populär – till detta bidrar bl.a. beskattningsreglerna. Siffror, siffror – men det kan vara bra att ha några att snegla på vid studier av associationsrätt.

Vad är företag Det finns flera lagdefinitioner av företag (jfr näringsverksamhet s.

44): • Bokföringslagen (1999:1078): ”En fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag” (1 kap. 2 §).

14

Associationsra tt.indd 14

09-12-03 11.57.54

3. Föret agsfor mer

• Årsredovisningslagen (1995:1554): ”En fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport” (1 kap. 3 §).

• Konkurrenslagen (2008:579): ”En fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, dock inte till den del verksamheten består i myndighetsutövning” (1 kap. 5 §). ”Med företag avses också sammanslutning av företag” (andra stycket). Begreppet företag överensstämmer här i stort sett med begreppet näringsidkare. För att betraktas som företag krävs inte att verksamheten drivs i vinstsyfte. Att fysiska personer omfattas av begreppet företag innebär enligt unionsrätten att bl.a. uppfinnare, artister och professionella idrottsmän inbegrips.

Större och mindre företag Av årsredovisningslagen framgår också att större företag är • företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, eller • företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a. medeltalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, c. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.

(1 kap. 3 §.)

15

Associationsra tt.indd 15

09-12-03 11.57.54

Ass o ci at ionsrätt

Enligt samma paragraf är mindre företag följaktligen företag som inte är större företag. Små och medelstora är i redovisningssammanhang företag med • högst 50 anställda • en balansomslutning som inte överstiger 4,5 miljoner • en nettoomsättning på högst 83 miljoner kronor.

Minst 97 procent av alla svenska företag kommer att definieras som mindre företag, om det förslag om gränsvärdeshöjning i 1 kap. 3 § som Utredningen om enklare redovisning har lämnat leder till lagändring.

Balansomslutning är summan av företagets tillgångar och summan av skulder och eget kapital enligt balansräkningen.

Nettoomsättning är intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen (1 kap. 3 § årsredovisningslagen).

Fåmansföretag ”Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där 1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller 2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.”

(56 kap. 2 § inkomstskattelagen 1999:1229, omtryckt 2008:803.)

Paragrafen citeras för att missförstånd ska undvikas. Definitionen finns således i skatterätten, inte i associationsrätten. Som fåmansföre16

Associationsra tt.indd 16

09-12-03 11.57.54

3. Föret agsfor mer

tag räknas alltså aktiebolag och ekonomiska föreningar där högst fyra personer äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna i företaget. Vid beräkningen av antalet delägare räknas en person tillsammans med sina närstående (närståendekrets) som en person (56 kap. 5 §). För fåmansföretag finns speciella skatteregler för beskattning av delägarna, inte företaget som sådant. Ägare av fåmansföretag ska i princip beskattas på sätt som motsvarar anställdas beskattning för arbetsinkomster.

Joint venture Ett begrepp som ofta dyker upp i associationsrättsliga sammanhang är joint venture. Det ett avtalsreglerat samarbete mellan två eller flera parter som driver en verksamhet. Genom avtalet bestämmer parterna gemensamt över verksamheten. Joint venture kallas ibland samverkansföretag.

Associationens ”författning” Ett dokument ligger till grund för en associations verksamhet: • handelsbolag – bolagsavtalet • enkelt bolag – bolagsavtalet • aktiebolag – bolagsordningen • förening – stadgarna • stiftelse – stiftelseförordnandet Dokumentet är associationens ”författning”, som bl.a. reglerar vilken verksamhet associationen ska bedriva och syftet med denna, hur associationen ska vara organiserad, hur beslut ska fattas som rör organisationen och vilka rättigheter och skyldigheter medlemmarna har.

17

Associationsra tt.indd 17

09-12-03 11.57.55

4. Företagens framtid

Olika insatser från statsmakterna för att främja svenska företags möjligheter i den internationella konkurrensen är att vänta framöver.

Bland annat har ett intensivt regelförenklingsarbete inletts som redan resulterat i lagändringar (många fler är på väg de närmaste åren).

Den pågående minskningen av regelbördan ska alltså, åtminstone indirekt, bl.a. främja företagens möjligheter att konkurrera. På sikt kan ännu mer ingripande åtgärder väntas, t.ex. utveckling av helt nya företagsformer och ändringar i marknadsekonomins system (jfr ”Ändrad företagsinriktning” nedan). Såväl möjligheterna att hävda sig på den snabbt förändrade världsmarknaden som arbetstryggheten torde komma att kräva detta. Europeiska kommissionens förslag om SPE-bolag (se s. 123) kan ses som en trevare från EU till nödvändiga associationsrättsliga förändringar i den riktningen, vare sig detta har varit ett argument i bakgrundsbilden eller inte.

Regelförenklingar Företagen har länge klagat på det tunga arbete och de administrativa kostnader som onödigt många och krävande regler förorsakar verksamheten. Sverige tillhör de EU-länder som har genomfört fullständiga mätningar av företagens administrativa kostnader. Regeringen har startat ett förenklingsarbete, och departement och myndigheter har, i samarbete med näringslivet, föreslagit ett stort antal förenklingsåtgärder. Vid mitten av 2009 hade 460 av 940 åtgärder hunnit genomföras. Av återstående genomförs en del på kort sikt, medan andra behöver utredas och analyseras. Resultatet av åtgärderna är

18

Associationsra tt.indd 18

09-12-03 11.57.55

4. Föret agens f ramt id

minskade administrativa kostnader och, i många fall, förbättrad service och tillgänglighet, kortare handläggningstider och samordning när uppgifter inhämtas till myndigheter. I fortsättningen ska företagens administrativa kostnader mätas återkommande. Sverige är ett av sju EU-länder som gör fullständiga mätningar.

Vidare ska bl.a. också belysas vilka effekter en reglering har för företagen. Vid en hearing med små aktiebolag framkom att reglerna för aktiebolag upplevs som tydligare och mer ändamålsenliga genom den nya aktiebolagslagen. Det är främst inom skatterätten och arbetsrätten man upplever problem, exempelvis 3:12-reglerna (fåmansbolag), reglerna om mervärdesskatt och reglerna om anställningsskydd.

Ett regelförenklingsarbete pågår alltså mycket påtagligt inom associationsrättens område. Regelförenklingarna ska minska företagens administrativa kostnader, ge företagen bättre villkor och göra det mer attraktivt att starta företag. Förenklingsarbetet bedrivs inom många områden av det som hör till företags åligganden. ”Regelförenklingar i syfte att minska företagens administrativa kostnader och skapa bra villkor för företagen har blivit en allt viktigare fråga i många länder och står även högt på EU:s dagordning” (Utredningen om enklare redovisning, delbetänkande SOU 2008:67 s. 13). ”En målsättning vid förslagens utformning har varit att minska aktiebolagens administrativa börda så långt det är möjligt utan att andra viktiga intressen som exempelvis skyddet för aktiebolagets borgenärer, skattekontrollen och bekämpandet av ekonomisk brottslighet eftersätts” (Utredningen om ett enklare aktiebolag, slutbetänkande SOU 2009:34 s. 16).

Ändrad företagsinriktning Det konstateras i regeringens skrivelse i juni 2009, skr. 2008/09:206, att tillväxt, sysselsättning och välfärd i Sverige tidigare i stor utsträckning har baserats på stora företag. ”Den globaliserade ekonomin har dock lett till stora strukturförändringar i det svenska näringslivet.

Småföretag verksamma inom den växande tjänstesektorn blir allt viktigare för sysselsättningen och tillväxten.” Detta är också en EU19

Associationsra tt.indd 19

09-12-03 11.57.55

Stefan Melin

Associationsrätt

Associationsrätt

Den trygga basen i svensk ekonomi har under lång tid varit storföretagen. Detta håller på att ändras i och med de förändrade förutsättningarna på världshandelsmarknaden.

Nu ser både Sverige och EU de små och medelstora företagen som en viktig grund för fortsatt välfärdsutveckling.

Den ena statliga utredningen efter den andra tillsätts för att föreslå regelförändringar som ska underlätta för etablering och tillväxt. EU har föreslagit en ny associationsform – europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) – som Sverige ställer sig positivt till.

Den ökade fokuseringen på företagens villkor gör att de associationsrättsliga reglerna blir ett viktigt redskap i förändringsarbetet. Associationsrätt in nuce är avsedd för juridiska och ekonomiska utbildningar och för alla i praktisk verksamhet som behöver ett översiktligt faktamaterial om företagsformerna och de grundläggande associationsrättsliga reglerna. Ändringar av regler, beteckningar m.m. till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har beaktats i boken.

Associations rätt Stefan Melin

Stefan Melin, jur. kand, har skrivit en rad juridiska böcker, bl.a.

Marknadsrätt in nuce, Juridikens begrepp och Juridiska begrepp för ekonomer.

in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur

Best.nr 47-09022-8

Tryck.nr 47-09022-8-00

Associationsra tt - omslag.indd 1

09-12-08 14.00.22