om borgenärens medverkan krävs och om sammanblandning måste ha undvikits. Denna problematik kan därför inte såsom irrelevant redan på ett intuitivt plan uteslutas från min fortsatta utredning. Det anförda betyder att jag i det följande på relativt bred front kommer att undersöka i vad mån hinder mot att tillerkänna borgenären skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv kan följa av att det inte har företagits någon individualisering av egendom för det aktuella anspråket, till exempel på grund av att sammanblandning föreligger eller att gäldenären inte har reserverat någon egendom med borgenären i åtanke, eventuellt under iakttagande av viss form.
1.2.2.6 Byte av objekt för anspråket Allra längst skulle specialitetsprincipen gå om den inte bara uppställde de hittills beskrivna villkoren för borgenärsskydd utan till och med krävde att det inte har skett något byte av objekt för borgenärens anspråk. Specialitetsprincipen skulle härvidlag till en del kunna överlappa den så kallade traditionsprincipen och innebära att en borgenärsskyddad rätt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag förutsätter att egendomen överförs i borgenärens besittning. Alternativt eller i kombination härmed skulle andra särskilda förutsättningar för borgenärsskydd kunna uppställas. Jag väljer att låta den följande undersökningen omfatta frågan i vad mån borgenärens skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv förutsätter att det inte har skett något byte av objekt för hans eller hennes anspråk. Problematiken faller enligt min uppfattning inom ramen för en undersökning av specialitetsprincipens innebörd, eftersom denna princip, så som den brukar formuleras i doktrinen, synes uppställa ett krav på att det i någon bemärkelse föreligger identitet mellan den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk och annan egendom. Vidare kan konstateras att det även vid motsatt uppfattning i denna grundläggande fråga skulle ha varit befogat att inkludera problematiken i förevarande utredning. För att specialitetsprincipens inverkan på borgenärens möjlighet att åtnjuta skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv skall tydliggöras är det således nödvändigt att först fastställa vad som gäller vid avsaknad av specialitetsproblematik. Endast mot denna bakgrund kan specialitetsprincipens betydelse uppfattas på ett rättvisande sätt.15
15
Jfr Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 154 och 164 ff., Millqvist, Sakrättens grunder s. 78 ff. samt Undén, Svensk sakrätt I s. 13 f.
43
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 43
2011-12-29 14.24