Page 1



L A R S N Y B E R G är professor i psykologi och neurovetenskap vid

Umeå universitet och L A R S - G Ö R A N N I L S S O N är professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet. Inom ramen för Betulaprojektet har deras forskningsgrupp studerat hur minnet förändras i vuxenliv och hög ålder. P E T E R L E T M A R K är journalist, verksam vid Dagens Nyheter

där han bland annat skriver för Insidan.



DET ÅLDRANDE MINNET

för oss. Våra erfarenheter och minnen skapar vår historia, identitet och personlighet. Vi vill kunna tänka och känna, prata med våra nära och kära och hänga med i det som händer omkring oss. Men hur förändras egentligen minnet med åren? Och framför allt – kan vi påverka utvecklingen? Under nästan trettio år har forskare följt omkring femtusen personer i Sverige för att besvara dessa frågor. Den här boken är en unik sammanställning av de upptäckter man har gjort. Författarna benar ut vilka faktorer som är mer avgörande än andra för minnets utveckling över livsspannet. De förklarar neurovetenskapen bakom ett gott minne, vilka specifika livsstilsfaktorer som spelar mer roll än andra och avslöjar varför genetik inte är allt.

L ARS NYBERG L ARS - GÖRAN NILSSON PETER LETMARK

AT T K O M M A I H Å G vad vi har varit med om är oerhört viktigt

D et

Å L DR A NDE MINNE T Nycklar till att bevara hjärnans resurser



LARS NYBERG L ARS - GÖRAN NILSSON PETER LETMARK

ISBN 978-91-27-14311-1

O M S L A G: S A R A R. A C E D O | FO T O: iS T O C K B Y G E T T Y

Nyberg_mfl_Det_aldrande_ORIG.indd Alla sidor

9 789127 143111

2016-06-10 15:54


9789127143111_1-170.indd 2

2016-06-28 16:22


Innehåll

KAPITEL 1

Den demografiska revolutionen 9

Myntets baksida 10 Den stora frågan 13 Bokens byggstenar 14 Ett livsperspektiv 16 KAPITEL 2

Våra många minnen 20

Fallet Henry Moliason 20 Hjärnans minnessystem 23 Semantiskt och episodiskt minne i vardagen 25 Hur kan man testa episodiskt och semantiskt minne? 27 KAPITEL 3

Kan man fånga minnets åldrande? 32

Tvärsnittsstudier kontra longitudinella studier 33 Betulaprojektet tar form 35 Försöksdeltagarna – projektets ryggrad 36 Ett representativt urval 37 Många undersökningstimmar 38 KAPITEL 4

Minnet åldras – men inte på samma sätt för alla 41

Vissa minnesförmågor är välbevarade i hög ålder 43 ”Supergamlingar” – exemplet Göte Pettersson 44 Vanligt och robust åldrande 45 Betulastudien kan identifiera ”supergamlingar” 46 Vissa bevarar minnesförmågan i över 20 år 47

9789127143111_1-170.indd 5

2016-06-28 16:22


KAPITEL 5

Vikten av utbildning och tidig kognitiv förmåga 50

Nunnestudien 50 Skolbetyg hänger samman med risk för demens 52 En upptäckt av en gammal minnesskatt 53 Svenska mönstringsdata 53 Utbildning – ett sätt att bygga upp en ”reserv”? 54 KAPITEL 6

Ärftliga faktorer påverkar hur minnet åldras 59

Det svenska tvillingregistret – en unik resurs 59 Vilka gener är viktiga för minnet? 61 Jakten efter nya minnesgener 61 Telomerer 65 Könsskillnader – en viktig faktor för minne och åldrande? 69 Ärftliga faktorer, utbildning och kognitiv reserv 71 KAPITEL 7

Fysiska risk- och friskfaktorer för minnet 73

Fysisk aktivitet – motionsvanor 74 Hur kan motion påverka hjärnan? 76 Kost och motion 78 Skallskada 81 Depression 83 Stress 84 Sömn 87 Fler perspektiv 89 KAPITEL 8

Kan ”hjärnaktiviteter” påverka minnets åldrande? 91

Stimulerande arbete 92 Ett rikt socialt nätverk 93 Hjärngymnastik 95 Flerspråkighet 103

9789127143111_1-170.indd 6

2016-06-28 16:22


KAPITEL 9

Den åldrande hjärnan 107

Hur kan hjärnans kod dechiffreras? 107 Vad utmärker den åldrande hjärnan? 109 Koppla en åldrande hjärna till ett åldrande minne 111 Brain maintenance: Bevare mig väl 113 Kan den åldrande hjärnan bygga om sig? 116 Den åldrande hjärnan – en syntes 118 KAPITEL 10

Framtidens åldrande 119

Är du smartare än din mormor? Flynneffekten 120 Motsatt utveckling för kropp och tankeförmåga? 124 Framtidens aktiviteter: Stimulera eller rekreera? 125 Epigenetik – en roll i framtidens åldrande? 130 Kommer fler eller färre att drabbas av demens i framtiden? 133 Framtidens Betulastudier 135 Nycklarna till ett gott åldrande 136

Författarnas tack 138 Referenser och noter 142 Register 164

9789127143111_1-170.indd 7

2016-06-28 16:22


Datorer och mobiltelefoner får slut på minne – deras minne fylls upp. Funkar det på samma sätt för människans minne? Ur programmet Christer (Sveriges Radio, september 2012)

9789127143111_1-170.indd 8

2016-06-28 16:22


KAPITEL 1

Den demografiska revolutionen Du som läser den här boken är del av en revolution. Denna revolution syftar inte på viktiga politiska förändringar eller utbyggd rösträtt. Inte heller syftar den på stora teknologiska landvinningar som rymdresor eller utveckling av kraftfulla datorer, smarta telefoner eller ens uppfinningen och den explosionsartade utbredningen av internet. I stället handlar det om den enorma ökningen av förväntad livslängd som skett under det senaste århundrandet, både i Sverige och på många andra håll i världen: den demografiska revolutionen. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var bara cirka fem procent av befolkningen i Sverige äldre än 65 år. Historiska uppgifter från Statistiska centralbyrån1 visar att den andelen hade varit oförändrad åtminstone sedan mitten av 1700-talet. En person som föddes år 1750, eller 1850 eller till och med år 1900, hade med andra ord en väldigt liten chans att få fira sin 70-årsdag. Som bekant är denna chans betydligt större i dag. I skrivande stund är den andel av Sveriges befolkning som är äldre än 65 D EN D EMO G R AF I S K A R E V O L U T I O NE N

9789127143111_1-170.indd 9

9

2016-06-28 16:22


drygt fyra gånger högre än för bara 100 år sedan – och denna utveckling fortsätter.2 Ett nyfött barn i Sverige i dag har en mycket stor chans att få fira sin 100-årsdag! Redan nu brukar man säga att ”70 har blivit det nya 60”. På 1950-talet var risken en procent för en genomsnittlig 60-årig svensk kvinna att dö. I dag ska hon vara 70 år för att löpa samma risk.3 En åldrande befolkning, där individer i ett land har goda möjligheter att uppnå hög ålder, är förstås en mycket positiv utveckling som beror på flera olika samhällsförändringar, till exempel förbättrad sjukvård och utbildning. Förutom de vinster detta innebär för enskilda individer och deras familjer kan utvecklingen också gynna hela nationer genom de kunskaper och färdigheter som de äldre kan bidra till samhället med. För att använda ett populärt uttryck kan man säga att en betydande del av Sveriges och jämförbara länders intellektuella kapital utgörs av äldre personers erfarenheter och visdom.

Myntets baksida Finns det några baksidor med en åldrande befolkning? År 2015 belönades den amerikanska skådespelaren Julianne Moore med en Oscarsstatyett och en Golden Globe Award för sin rolltolkning av läkaren Alice i filmen Still Alice, som bygger på den bästsäljande boken med samma namn. Berättelsen inleds med att Alice ska hålla ett föredrag inför en stor publik, när hon plötsligt tappar bort sig och blir alldeles tom i huvudet. Efteråt beskriver hon det som om hon kunde se orden hänga i luften framför sig, men att hon inte kunde nå fram till dem. Hon visste inte var hon var. Men hon förstod att hon så småningom skulle komma att 10

DE T ÅL DR A N D E MIN N ET

9789127143111_1-170.indd 10

2016-06-28 16:22


tappa sin uppmärksamhet, intelligens, förmåga att tänka och sina minnen. Sedan handlar filmen om hur Alzheimers sjukdom smyger sig på henne alltmer, och vi får följa Alices kamp för att kunna vara så delaktig som möjligt i det som händer i hennes liv. Med sina resterande krafter försöker hon hålla förbindelsen öppen till det som en gång var hennes identitet och som i så stor utsträckning formats av hennes förmåga att minnas. Utan tvivel är demenssjukdomar och andra svåra sjukdomar en mörk baksida förknippad med hög ålder. Intresset för den växande åldrande befolkningen är relativt nyvaknat, men det finns inga tecken på att det kommer att mattas av. Snarare tvärtom. Den amerikanske presidenten Barack Obama har ökat anslagen till såväl forskning, omhändertagande som utbildning kring alzheimer och andra demenssjukdomar. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy har gjort likartade uttalanden och satsningar. I Sverige har viktiga steg redan tagits genom till exempel det tioåriga forskningsprogrammet ”Swedish Brain Power”, lett av professor Bengt Winblad. Inom detta nätverk har forskare från många svenska lärosäten samlats för att ur ett tvärvetenskapligt perspektiv ta fram nya kunskaper om demenssjukdomar. Det kan på kortare sikt förhoppningsvis bidra till att drabbade får bästa tänkbara vård och omhändertagande och på längre sikt till nya metoder att fördröja och även bota sjukdomen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de flesta äldre inte har någon demenssjukdom. Över 65 års ålder beräknas mindre än 10 procent av befolkningen drabbas.4 Drygt hälften av alla personer äldre än 90 år har inte en demensdiagnos. D EN D EMO G R A F I S K A R E VO L U T I O NE N

9789127143111_1-170.indd 11

11

2016-06-28 16:22


Finns det då några nackdelar för dem som uppnår hög ålder men som inte drabbas av demens? Ja, en möjlig sådan handlar om hur bra minnet och andra tankeförmågor fungerar när man blir äldre. Minnesförsämring är förvisso ett utmärkande drag för många demenssjukdomar,5 men minnesproblem är för den skull inte synonymt med demens. När man frågar människor som börjar närma sig medelåldern vad de tror kommer att vara viktigast för dem och deras närmaste när de blir äldre, får man ofta svaret att de vill vara mentalt friska. Visst finns det de som tycker att det är viktigt att kunna ge sig ut i joggingspåret eller att kunna ta trappan i några snabba jättekliv. Men de allra flesta brukar säga att de framför allt vill ha sina mentala förmågor i behåll. Om de inte har samma flås när de är ute och promenerar eller om de har reumatisk värk spelar inte lika stor roll. Bara de klarar av att slå på teven själva, följa med i en nyhetssändning och hantera de många vardagliga sysslor som påverkas av hur minnet fungerar. Vi vill kunna gå till affären och handla mat och sedan hitta tillbaka hem igen. Vi vill kunna tänka och känna, prata med våra nära och kära och hänga med i det som händer runt omkring. Alla vet vi hur mycket dessa funktioner egentligen betyder för oss, som förmågan att komma ihåg saker vi har varit med om och namnen på våra barn och barnbarn. Det är detta som skapar vår personlighet och ger oss vår uppfattning om oss själva och om världen. Våra egna upplevelser i livet och de känslor som kopplades till dessa bidrar starkt till att forma vår personlighet; hur vi ser på oss själva och hur andra upplever oss.6 Att förlora sina minnen av dessa upplevelser är definitivt en stor baksida av åldrandet.

12

DE T ÅL DR A N D E MIN N ET

9789127143111_1-170.indd 12

2016-06-28 16:22


Den stora frågan Vad vet vi då om hur minnet förändras vid åldrandet? Det övergripande syftet med den här boken är att besvara just denna viktiga fråga. Grunden för boken är resultaten från ett forskningsprojekt som startade i Umeå i slutet av 1980-talet för att undersöka den åldrande hjärnan och dess minnesfunktioner. Projektet fick namnet Betula, eftersom Umeå är björkarnas stad och det latinska namnet på björk är just Betula. En anledning till att projektet drogs i gång var att man redan på 1980-talet såg att andelen äldre blev fler, och att fler därmed riskerade att drabbas av demens. Från början var det meningen att sammanlagt 3 000 Umeåbor skulle följas under en tioårsperiod. Forskarna skulle i tre testomgångar kontrollera allt från deltagarnas minne och andra kognitiva förmågor (som har med tänkande och tolkandet av vår omvärld att göra), exempelvis uppmärksamhet, språkförmåga och visuospatial (rumslig) förmåga, till deras allmänna hälsostatus och livsstil. Men projektet fick fortsatt finansiering och har i dag pågått i nära 30 år. Sex undersökningsomgångar har hunnit genomföras och nya deltagare har hela tiden lagts till. I dag finns det uppgifter om cirka 5 000 Umeåbor, varav merparten har studerats upprepade gånger. Projektet är därmed en unik forskningsresurs, som har gjort tydliga avtryck inom den internationella forskningen med många avhandlingar och publikationer.7 Vad är det då som gör att vissa personer har ett mycket välfungerande minne i hög ålder? Som vi såg ovan är detta något som står högt på mångas önskelista. Både experter och allmänheten har resonerat kring att det måste vara en kombination av arv och miljö – gener och livsstil – som avgör i vilken utsträckning individen har möjlighet att D EN D EMO G R A F I S K A R E VO L U T I O NE N

9789127143111_1-170.indd 13

13

2016-06-28 16:22


åldras med hjärnans funktioner i behåll. Men vilka specifika faktorer rör det sig om egentligen, och vilka betyder mer än andra? För att ta reda på detta gick vi i Betulaprojektet från början ut brett och uppmärksammade många tänkbara (och kanske vid tillfället även otänkbara) faktorer som skulle kunna ha betydelse. Deltagarna fick gå igenom både hälsoundersökningar och intervjuer kring olika omständigheter i sin vardag. Vi frågade deltagarna om allt från deras anhörigas sjukdomar, deras egna motionsvanor, deras arbetsmiljö, arbetsuppgifter och fritidsintressen. Dessutom tog vi hänsyn till olika genetiska faktorer och omständigheter i miljön.

Bokens byggstenar En viktig – och hoppingivande – lärdom som Betulaprojektet har bidragit till är att åldrandet inte påverkar alla våra minnesfunktioner och förmågor på ett enhetligt sätt. För att belysa denna upptäckt kommer vi i kapitel 2 att ge en översikt över människans minnesfunktioner. I kapitel 3 beskriver vi sedan hur dessa minnesfunktioner har studerats i Betulaprojektet. Kapitel 4 berättar om åldersrelaterade minnesförändringar – både försämringar och förbättringar. Ett mycket viktigt resultat från projektet är att visa på de stora skillnader som finns mellan individer när det gäller hur deras minnesfunktioner ändras under åldrandet. Många tror att vi blir mer lika varandra ju äldre vi blir. Men faktum är att det är precis tvärtom, det är när vi är unga som vi liknar varandra som mest. Vartefter åren går och våra olika biologiska förutsättningar får samspela med de skilda erfarenheter vi skaffar oss och de omständigheter som vi utsätts 14

DE T ÅL DR A N D E MIN N ET

9789127143111_1-170.indd 14

2016-06-28 16:22


för, desto mer olika blir vi. Detta innebär att vissa personer uppvisar en tydlig nedsättning av minnesförmågor, medan andra fortsätter att ha ett väl fungerande minne. Orsakssambanden bakom minnesförändringar har under projektets gång visat sig vara synnerligen komplexa och bero på en rad faktorer. Vissa av dessa faktorer grundläggs tidigt, kanske till och med innan födseln, och i kapitel 5 och 6 diskuteras tidiga risk- och friskfaktorer för hjärnan och minnet. Samtidigt finns det mycket som var och en av oss kan göra för att påverka hjärnans och minnets utveckling. I kapitel 7 och 8 beskrivs betydelsen av olika livsstilsfaktorer som motion, yrkesval och social stimulans. Ett inte alltför djärvt antagande är att ett välfungerande minne hänger samman med en frisk och välfungerande hjärna. Hjärnforskningen har sedan Betula drogs i gång på 1980-talet tagit ett par rejäla kliv framåt. När projektet startade fanns inte flera av de hjärnavbildningstekniker (se faktaruta 1) som har utvecklats under det senaste decenniet och som har revolutionerat kunskaperna om hjärnan, inte bara i Umeå utan i hela världen. De nya kamerateknikerna har gjort det möjligt för forskare att titta in i det som man tidigare pratade om som människans själ. Det gör att hjärnan i dag inte längre betraktas som lika mystisk, utan upplevs som mer konkret och begriplig. De nya rönen inom hjärnforskningen har även lärt oss att hjärnan är mer flexibel och anpassningsbar än man tidigare trott. I kapitel 9 kommer vi att presentera ”hjärnan bakom ett gott minne” under åldrandet. I det avslutande kapitel 10 ska vi se närmare på betydelsen av de senaste generationernas stora förändringar av samhälle, utbildningssystem, livsstilsvanor – och faktiskt även kognition och minne.

D EN D EMO G R A F I S K A R E VO L U T I O NE N

9789127143111_1-170.indd 15

15

2016-06-28 16:22


Ett livsperspektiv Genom den här boken vill vi visa vad som skulle kunna bidra till en bibehållen hälsa på äldre dagar. För att nå dit kan man uppmuntra människor att göra vissa aktiviteter och att undvika annat som kan öka risken för att de ska drabbas av demens. Den kanske viktigaste insikten som kan avslöjas redan här, och som tål att upprepas hur många gånger som helst, är att det inte finns några snabba lösningar för att bevara hjärnans funktioner. Det går inte att fixa hjärnan på tre veckor – eller med hjälp av någon kommersiell app som utlovar skydd mot framtida demens efter några veckors träning. Om det i framtiden ska finnas fler äldre som kan leva ett självständigt och fungerande liv är det nödvändigt att anlägga ett livsperspektiv, att insatsen för att nå dit börjar redan när en person föds. Det är en av anledningarna till att Betulaprojektet följer personer under hela deras vuxna liv. Utmaningen är att inte framställa en komplicerad verklighet som så enkel att läsaren kan tro att det handlar om att äta si och så många buketter med broccoli eller att dricka ett visst antal koppar kaffe om dagen. Samtidigt som det är nödvändigt med ett realistiskt perspektiv vill vi också kunna uppmuntra människor genom att kanske säga saker som ”börja jogga” eller ”vårda relationen till dina vänner”, eftersom det faktiskt kan göra skillnad. Men det kommer alltid att vara så att vissa personer som har gjort allt enligt regelboken, som har skött sig under hela livet ändå kommer att bli dementa i tidig ålder. Hur förklaras det? Jo, med det intima lagspelet som hela tiden pågår mellan arv och miljö, de biologiska förutsättningar som var och en har med sig och de livsstilsfaktorer som individen exponeras för under livet. 16

DE T ÅL DR A N D E MIN N ET

9789127143111_1-170.indd 16

2016-06-28 16:22


Härnäst följer insikter från 30 års forskning inom Betulaprojektet, kryddat med viktiga resultat och insikter från andra studier som genomförs på olika håll i världen. Utifrån dessa rön och dagens kunskapsläge ska vi försöka bena ut och avslöja vilka faktorer som är mer avgörande än andra för minnets utveckling över livsspannet.

D EN D EMO G R A F I S K A R E VO L U T I O NE N

9789127143111_1-170.indd 17

17

2016-06-28 16:22


FAKTARUTA 1

Metoder för hjärnavbildning Att titta in i hjärnan med hjälp av magnetkamera Att hjärnan och dess många regioner är av avgörande betydelse för minnet och kognitionen är i dag en etablerad sanning. Än så länge vet vi sannolikt dock bara en liten del om hur hjärnans alla vindlingar och områden fungerar och om vad som förändras i hjärnan vid åldrande och demenssjukdomar som gör att minnet försämras. Utvecklingen inom detta område går emellertid framåt i en rasande fart. Kunskaperna har ökat så mycket att somliga pratar om ett nytt paradigm – eller till och med om en ”neurorevolution”.1 Till stor del beror det på den tämligen nya hjärnavbildningstekniken med magnetkamera, MRI (Magnetic Resonance Imaging), som är en mycket viktig teknik inom sjukvården. Några av personerna bakom utvecklingen av MRI-tekniken, Paul Lauterbur och Peter Mansfield, fick år 2003 nobelpriset för sina upptäckter. MRI erbjuder ett ”titthål” rakt in i den levande och arbetande hjärnan. Strukturell MRI kan användas för detaljerad avbildning av hjärnan, till exempel för att mäta storleken på olika områden. Med fMRI-tekniken (funktionell MRI) kartläggs olika funktionella system, exempelvis hur hjärnans synområden aktiveras av olika typer av synintryck. För att förstå åldersrelaterade minnesförändringar är det viktigt att kunna göra mätningar av både hjärnans struktur och funktion. En krympande hjärna är en faktor som kan förutsäga utveckling av demens, och det är något som kan utvärderas med MRI. MRI-tekniken har spelat en viktig roll för Betulaprojektet. I början av 1990-talet 18

DE T ÅL DR A N D E MIN N ET

9789127143111_1-170.indd 18

2016-06-28 16:22


presenterades de första resultaten från fMRI-undersökningar,2 vilket var ungefär samtidigt med Betulas andra testomgång. Sedan tog utvecklingen fart. I slutet av 1990-talet etablerades en hjärnavbildningsenhet vid Umeå universitet,3 och allteftersom infördes MRI-tekniken i Betulaprojektet. I dag används den mer som regel än undantag.

Hjärnavbildning med PET-kamera Ytterligare en viktig hjärnavbildningsmetod är PET-kamera (positronemissionstomografi) som kompletterar MRI på flera sätt, bland annat när det gäller kartläggning av demens. Kortfattat kan man säga att MRI är mer inriktat mot struktur medan PET studerar olika slags funktioner, som hjärnans ämnesomsättning och transmittorsystem. PET, och en näraliggande metod kallad SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography), kan påvisa andra hjärnförändringar som förknippas med demens och framför allt Alzheimers sjukdom. Dessa inkluderar förändrad glukosmetabolism (hjärnans användning av näring), ansamling av amyloida plack (proteinämnen) samt olika slags inflammatoriska processer.4 PET är också en värdefull metod för att kartlägga olika signalsubstanser i nervsystemet, såsom dopaminsystemen. Dessa förändras vid åldrandet, vilket har kopplats till åldersrelaterade kognitiva förändringar.

Förkortningar MRI – efter engelska Magnetic Resonance Imaging fMRI – efter engelska functional MRI (svensk term = funktionell MRI) PET – positronemissionstomografi SPECT – efter engelska Single Photon Emission Computed Tomography. D EN D EMO G R A F I S K A R E VO L U T I O NE N

9789127143111_1-170.indd 19

19

2016-06-28 16:22


KAPITEL 2

Våra många minnen Vad är det som gör att vi faktiskt minns? Vilka processer avgör detta, och hur går det till? Och vad är det som gör att vi glömmer? I det här kapitlet beskriver vi de olika minnessystem vi har och hur de normalt fungerar och samspelar i hjärnan. Detta hjälper oss att förstå hur minnet sedan förändras i åldrandet. Vi inleder detta kapitel med att beskriva en operation som gjordes vid Hartfordsjukhuset i Connecticut i usa 1953 och som har gått till minnesforskningens historia och gett eftervärlden stora kunskaper om hjärnan och dess olika minnesfunktioner. Fallet illustrerar hur förödande det kan bli om delar av hjärnan skadas och vissa minnesförmågor därmed går förlorade. Beskrivningen är ett dramatiskt men tydligt exempel på relationen åldrande och minne, eftersom det område i hjärnan som påverkades av operationen är avgörande för de minnesfunktioner som ofta är nedsatta i hög ålder.

Fallet Henry Moliason Det som hände 1953 var att kirurgerna tog bort stora delar av den sjöhästformade struktur i hjärnan som heter 20

DE T ÅL DR A N D E MIN N ET

9789127143111_1-170.indd 20

2016-06-28 16:22


hippocampus på den då 27-årige Henry Moliason (känd som fallet hm). Det var ett sista desperat försök att försöka lindra hans svåra epilepsi med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp. Första tiden efter ingreppet tyckte läkarna att Henry repade sig snabbt och att operationen hade lyckats bra. Men så småningom märkte de att något inte var som det skulle. Varje gång som läkaren kom på besök för att prata med sin patient fick han presentera sig på nytt. Och ganska snart efter att läkaren hade lämnat salen hade Henry glömt att han hade haft besök. När släktingarna kom för att hälsa på honom efter operationen kände han igen dem. Men om de lämnade rummet för att hämta en vas att sätta blommor i och kom tillbaka tio minuter senare hälsade Henry på dem som om de besökte honom för första gången. Vid tiden för Henrys operation visste man inte så mycket om hur minnet fungerade och hur det samspelade med olika områden i hjärnan, men det började gradvis gå upp för experterna att ingreppet hade påverkat Henrys förmåga att skapa nya minnen. Henry Moliason själv, som dog 2008, var för evigt dömd att leva i ovisshet om sitt eget mörker. Under de dryga 60 år som gått sedan ingreppet har fallet Henry Moliason studerats ingående,1 och det står i dag klart att hans specifika minnesproblem orsakades av att läkarna hade opererat bort stora delar av hippocampus och närliggande strukturer i de mittersta delarna av tinningloberna (se figur 2.1). Dessa delar av hjärnan är centrala för förmågan att över tid bevara information om upplevda händelser (episoder), som att läkaren nyss var inne i rummet. Från hippocampus förs informationen succes­sivt över till hjärnbarken runt pannloben, hjässloben, tinningloben och nackloben (figur 2.1). Där sker en så kal­ lad minneskonsolidering, som innebär att informationen VÅ R A M ÅNG A M I NNE N

9789127143111_1-170.indd 21

21

2016-06-28 16:22




L A R S N Y B E R G är professor i psykologi och neurovetenskap vid

Umeå universitet och L A R S - G Ö R A N N I L S S O N är professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet. Inom ramen för Betulaprojektet har deras forskningsgrupp studerat hur minnet förändras i vuxenliv och hög ålder. P E T E R L E T M A R K är journalist, verksam vid Dagens Nyheter

där han bland annat skriver för Insidan.



DET ÅLDRANDE MINNET

för oss. Våra erfarenheter och minnen skapar vår historia, identitet och personlighet. Vi vill kunna tänka och känna, prata med våra nära och kära och hänga med i det som händer omkring oss. Men hur förändras egentligen minnet med åren? Och framför allt – kan vi påverka utvecklingen? Under nästan trettio år har forskare följt omkring femtusen personer i Sverige för att besvara dessa frågor. Den här boken är en unik sammanställning av de upptäckter man har gjort. Författarna benar ut vilka faktorer som är mer avgörande än andra för minnets utveckling över livsspannet. De förklarar neurovetenskapen bakom ett gott minne, vilka specifika livsstilsfaktorer som spelar mer roll än andra och avslöjar varför genetik inte är allt.

L ARS NYBERG L ARS - GÖRAN NILSSON PETER LETMARK

AT T K O M M A I H Å G vad vi har varit med om är oerhört viktigt

D et

Å L DR A NDE MINNE T Nycklar till att bevara hjärnans resurser



LARS NYBERG L ARS - GÖRAN NILSSON PETER LETMARK

ISBN 978-91-27-14311-1

O M S L A G: S A R A R. A C E D O | FO T O: iS T O C K B Y G E T T Y

Nyberg_mfl_Det_aldrande_ORIG.indd Alla sidor

9 789127 143111

2016-06-10 15:54

Profile for Smakprov Media AB

9789127143111  

9789127143111  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded