Issuu on Google+


Livets helighet Mikael Mogren

Verbum


© 2013 Mikael Mogren, Västerås stift och Verbum Förlag Omslag & samtliga bildmontage: Åke Paulsson, Västerås stift Grafisk form: Åsa Ulfvebrand Bilder: omslaget Del Parson, INTEL, Göteborgs universitetsbibliotek, WallpaperVortex. com, PhotoDisc, s 9 Corbis, s 19 Corbis, NASA, s 37 Newport Lutheran Church, s 57 Corbis, s 77 Corbis, NASA, s 102 Corbis, WallpaperVortex.com Tryck: BALTO print, Litauen 2013 ISBN 978-91- 526-3577-3 Verbum Förlag AB | Box 22543 | 104 22 Stockholm | Tel 08-743 65 00 www.verbumforlag.se Livets helighet är skriven till Västerås stifts präst- och diakonmöte 2013. www.svenskakyrkan.se/vasterasstift


Innehåll

Förord

7

Inledning

9

Tolkningen av det gemensamma arvet Livets helighet 16

Grundflödet

19

Treenigheten på besök 24 Teologi för allt levande 27 Anden skapar ett vi 30 Nyväckt intresse 33

Närvaron

37

Mittpunktsmänniskorna avslöjar Kattråttor och gatubarn 42 Mitt i utsattheten 43 Budskap om begränsning 45 Inkarnationen 47 Som när en ros slår ut 49 Vi och dom 50 Ingen plats i härbärget 54

5

40

12


Att gå vilse

57

Kompensation 59 Distansering 62 Jantelagen 63 Övergivenhet 67 Döden 71 Förlora för att vinna

Odla äkthet

74

77

Helgelse 80 Det gemensamma 82 Kroppen 87 Dynamisk människosyn 90 Folkkyrkans motivering 93 Altare och värld 96 Öppning mot levande Gud 99

Leva med livets helighet

Vidare läsning

103

107

6


Förord Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. ur ”gläntan”, tomas tranströmer, sanningsbarriären, 1978

Genom att förlora kan man finna. Vi är många som har förlorat, eftersom vi gått vilse. Kyrkans historia verkar favorisera berättelser om vilsegångare. Några av dem kommer jag att skriva om här. Jag växte upp i en värld av berättelser. Sällan såg jag någon läsa i en bok, men man berättade ständigt. Tidigt insåg jag att berättelser kan vara kraftfulla och spännande. En grundläggande berättelse i den kristna kyrkan utspelar sig bland förlorare i ett stall. Det barn som föddes följde ingen rak väg genom livet. Så länge vi är upptagna av att vägen ska vara rak verkar heligheten hållas på avstånd. Det är som om den inte får plats. Men om vi går vilse kan en oväntad glänta öppna sig. I den här boken vill jag pröva en ordning för hur man mer och mer kan närma sig den gläntan: Det

7


första i den ordningen är grundflödet. Det är överskriften på ett kapitel som behandlar erfarenheter och föreställningar om det gudomliga, vilket är själva förutsättningen. Närvaron är temat i det därpå följande kapitlet. Där är utmaningen att acceptera tillvaron som den är, det vill säga begränsad, och ändå kunna dela. Att acceptera det som är och att närvara i det som är kan vara bland det svåraste som finns. I det följande kapitlet beskriver jag egna erfarenheter av att gå vilse. Sista kapitlet, Odla äkthet, handlar om helgelse, kropp, gästfrihet och annat kraftfullt positivt som ryms i människors erfarenheter. Boken avslutas med en kort genomgång av fyra metoder för att leva med livets helig­ het.

8


Inledning


N

är den amerikanske forskaren Robert Jay Lifton vid Harvarduniversitetet försöker förstå vad det är som gör vår tid så omvälvande pekar han på tre saker. Det första är en rotlöshet. Om vi förut tolkade, värderade och sorterade tillvaron tillsammans med en grupp som vi tillhörde så sker detta nu i allt mindre grad. Det andra han lyfter fram är informationsrevolutionen, det vill säga att vem som helst när som helst kan få tillträde till bilder och erfarenheter från vilken tidpunkt som helst i historien eller samtiden. Det tredje han visar på är att vi vet att teknologins utveckling gjort det möjligt för människan att utplåna allt liv. Sammantaget är det en ledsam samtidsanalys, men Robert Jay Lifton menar att de tre krafterna även gör att individer kan expandera sitt jag som aldrig förr. Den omvärld som ger rum åt människan har vidgats, och det utmanar identiteten till en vidgning som tidigare inte varit möjlig. En motreaktion på denna jagets vidgning är, en­ligt Robert Jay Lifton, fundamentalismen. Sedan 1920-talet har fundamentalism varit ett samlingsnamn på försöken att bevisa religionernas innehåll och kontrollera deras utövning genom entydiga och absoluta föreställningar om tillvaron. Sedan fundamentalism och nation­alism

11


under 1900-talets gång började samverka har funda­ mentalismen även blivit en politisk kraft att räkna med. Fundamentalismen uppfattar jag som ett brand­ väggsbygge. Man skapar brandväggar inom sig för att inte blanda olika världar. Bakom en brandvägg kan man tillägna sig idéer och upprätthålla ritualer som man slipper konfrontera med omvärlden. Det uppfattas som farligt att treva och pröva, just för att fundamentalismen presenterar tillvaron som entydig och absolut. Öppnar fundamentalister portarna i sina inre brandväggar kan det vara med krav på att omvärlden ska dela deras föreställningar. I värsta fall släpper man en bomb.

Tolkningen av det gemensamma arvet Begreppet fundamentalism kan låta dramatiskt efter alla nyhetssändningar där ordet används. Fundamentalism, tänker jag mig, är något som ryms i varje mänskligt sammanhang och som gärna letar sig in i vår vardag. En vanlig form av fundamentalism är att individer blir hemmastadda i ett sammanhang där bara en viss uppsättning koder och sanningar ryms. Man positionerar sig, ofta med en attityd mot andra så att man inte ens lyssnar på vad de egentligen säger. Det gäller också mig.

12


I den här boken kommer jag många gånger att ta mig själv som exempel. Det gör jag för att försöka sätta ord på vem jag är och därmed teckna en kartskiss över den teologiska provins som jag lever i. Det är kanske inte din provins, och bara det kan vara en upptäckt. När vi börjar gästa varandras provinser har startskottet gått för brottningsmatchen med fundamentalismen. Den brottningen är en anledning till att vi måste ägna oss åt religionernas grundskrifter. De ska inte överlämnas åt grupper som menar sig ha den enda sanna tolkningen av vad som står i dem. Religionernas böcker är något som mänskligheten äger tillsammans. Det går att mötas i dem. Vi måste bara börja med att öppna dem. Bibelns böcker kräver tolkning, det visste redan kyr­ kans första mödrar och fäder. Kristenhetens olika traditioner är rika källor att ösa ur när det gäller bibelläsning och livstydning. Att det skulle vara möjligt att läsa Bibelns böcker bara på ett sätt och att denna tolkning därför skulle vara den enda riktiga är en sen­tida idé. Det är en uppfattning som ligger nära den tidig­moderna vetenskapens anspråk på en enda sanning. En utmaning för oss i den tid vi lever är att våga stå för traditioner och tolkningar som inte alla accepterar, samtidigt som vi vårdar vår nyfikenhet på dem som har andra upp­fattningar.

13


Inget av det vi lär känna i våra egna liv är särskilt ori­ ginellt. Vi är sällan först. Många som har levt före oss har gjort liknande erfarenheter. Kristen tro är en skattkammare fylld med arv från dem som älskat före oss. I den skattkammaren möter vi individer från Bibelns böcker och kyrkans historia. Det är människor som har lämnat efter sig musik, konst, miljöer och texter. Från skattkammaren hör jag sånger och dikter från två årtusenden. Där spelas på bongotrummor, elbas, panflöjter och barockorglar. Senast jag lyssnade var det med technokomp. Det fyller mig med något som liknar ödmjukhet att varje dag leva i lämningarna från alla som byggt samhälle med inspiration från kristna traditioner. Det räcker att tänka på den svenska skola som jag med självklarhet har fått ta del av. Den skulle ha blivit på annat sätt utan vår kultursfärs historia. För mig rymmer skattkammaren också den höstdag jag vandrade runt en vitrappad stenkyrka och en av pasto­ratets förtroendevalda berättade minnen från några av dem som givit röst och liv åt bygden. Vi läste deras namn på stenarna. En längre stund stod vi framför hans farföräldrars grav. Där fick jag höra att det är på deras tomt som han bor idag med sin familj. Senare på eftermiddagen klappade jag hans döttrars häst på mulen.

14


När jag tänker tillbaka, inser jag att i skattkammaren möter vi också varandra. Vi blir någonting tillsammans, eftersom vi förhåller oss till ett gemensamt arv. När mina resurser, min tro och min framtid blir våra resurser, vår tro och vår framtid kan vi börja förändra och förändras. Att gästa andra människors provinser är en viktig del av att vara kyrka. Så bekämpar vi att hårdbevakade brandväggar byggs. Kyrka, på grekiska kyriakon (det som tillhör Herren), är för mig bland annat den fyllda skattkammaren. Det kan ta ett tag innan man blivit mottaglig och kan börja upptäcka det som finns i den. Den som bara gör ett snabbt besök kan tycka att det är ointressant och fyllt med bråte. Den här boken hoppas jag ska fungera som ett sökljus djupare in i skattkammaren, både för dem som ännu inte är hemmastadda i kyrkans skattkammare och för dem som sedan länge är förtrogna med kyrkans arv. Min förhoppning är att man oavsett förkunskaper ska se hur det skimrar.

15


Livets helighet En uppfattning som ofta återkommer i Bibelns böcker är att livet har sitt ursprung i något annat, en utanförvarande, inneboende självständighet. I svenska språket använder vi ett forngermanskt ord för att beteckna denna annanhet, nämligen Gud. Judarna insåg tidigt att livet var beroende av sådana funktioner som blodomlopp och andning. De judiska fädernas och mödrarnas syn på tillvaron var ofta mycket konkret och jordnära. De uppfattade blod och liv som samma sak; den som förlorade sitt blod förlorade sitt liv. När jag skriver liv menar jag allt som lever, från mins­ta cell. Livet finns inte utan kropp, på samma sätt som mitt liv inte kan flytta in i någon annan kropp. Livet, som vi känner det här på jorden, är beroende av materia. De miljöer och betingelser som formas kring djur och människor är både livets förutsättning och resultat. När jag skriver helighet är jag medveten om att det är ett ord med många betydelser. Ingen religion eller tradition har monopol på helighet. I den judiska värld som skildras i de bibelböcker som kallas Gamla testamentet eller Hebreiska bibeln är helighet i första hand ett kännetecken på Gud. I den världens föreställningar var Gud fri från den mänskliga tillvarons begränsningar och sam-

16


tidigt otålig mot människors ondska. Gud var oåtkomlig och upphöjd, liksom avskild från världen. Ofta framställs heligt som motsatsen till profant. Då tänker man sig olika zoner, där det heliga är en skyddad och avskild zon. Det som inte är heligt är profant. Den hebreiska bibeln går flera gånger emot tanken på att Guds välde skulle gälla en särskild sakral zon. Till exempel börjar en av psalmerna i Psaltaren med att slå fast att jorden är Herrens. Jorden är Herrens med allt den rymmer, världen och alla som bor i den. Det är han som har lagt dess grund i havet och fäst den över de strömmande vattnen. psaltaren 24:1–2, se även 2 kungaboken 19:15, psaltaren 47:8, 99:1, 103:19 När jag talar om helighet följer jag orden från den tjugo­ fjärde psalmen och menar att helighet inte är någon avgränsad sektor. Helighet är tecken på förankring, djup­förankring, i den annanhet vi kallar Gud. Det som är heligt förmedlar det gudomliga. Innebörden av liv-

17


ets helighet är att allt levande och de betingelser som hör till livet är förbundna med den outgrundliga urkraft som är Gud. Samtidigt tror jag att man kan uppfatta och ta till sig helighet i högre eller lägre grad. I slutet av boken kommer tips på hur man kan öva sin känslighet för att upptäcka hur den värld vi lever i är förankrad i det gudomliga. Om många fördjupar sin insikt om livets helighet kan den insikten alltmer prägla vår livsstil. I ett globalt perspektiv är det en nödvändig omorientering, eftersom de gemensamma resurserna är begränsade. Även på det individuella området kan det betyda nystart att ta emot livets helighet. Ska jag kunna tro att människor är dynamiska och kan förändras i mötet med livets helighet fordrar det att Gud är dynamisk. Därför vill jag undersöka om Gud inte kan förstås som en kraftfull och livsbejakande gemen­ skap, ett slags grundflöde.

18


9789152635773