Page 1

Reflex 123 omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhälls­ kunskap. Innehållsförteckningen har ett förslag till uppdelning mellan de olika kurserna. Reflex 123 förklarar utförligt olika samhälls­vetenskapliga begrepp och företeelser och sätter in dem i sitt samman­ hang så att verkligheten blir mer begriplig. Olika sam­ hälls­vetenskapliga modeller och teorier introduceras. Reflex 123 är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case och debatt­ rutor som inbjuder till diskussion, reflektion och ställningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frågor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.

123

Reflex 123 finns även som digitalt läromedel.

123

Hans Almgren, Stefan Höjelid, Erik Nilsson och Anna Furevik är författare till Ref lex 123. Alla fyra har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskola eller folkhögskola – Hans i Arboga, Stefan i Växjö, Erik i Söderköping och Anna i Stockholm.

ISBN 978-91-40-69558-1

9

789140 695581

ALMGR EN HÖJELID NILSSON FUR EV IK

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

123

S A M H Ä L L S K U N S K A P F Ö R G Y M N A S I E S KO L A N

HANS ALMGREN S T E FA N H Ö J E L I D ERIK NILSSON ANNA FUREVIK


6

ATT STUDERA SAMHÄLLSKUNSKAP

12

14 ÄMNETS SYFTE 14 Kunskaper om samhället 14 Förmågor 15 ATT KUNNA UNDERSÖKA SAMHÄLLET 15 Formulera frågeställning 16 Välja metod och material 16 Att använda källkritik 18 Att analysera en text 19 Bearbetning och analys 21 Case: Kan man lita på internet?

KURS 3

GENUSTEORI Genus och makt Inte bara kvinna eller man En del av vår identitet Genus och sexualitet JÄMSTÄLLDHET Jämställdhetspolitiken växer fram Sveriges jämställdhetspolitiska mål FEMINISMER Feminismens gemensamma kärna Likhet eller särart? Feministiska inriktningar GENUS, JÄMSTÄLLDHET OCH FEMINISM – EN SAMMANFATTNING 75 Case: RUT-avdraget: Kvinnofälla eller jämställdhetsreform? 76 Arbetsuppgifter 64 65 66 67 68 69 69 70 71 71 71 72 74

VAD KÄNNETECKNAR EN VETENSKAPLIG STUDIE? 26 Problemställningar 26 Vad är en teori? 28 Förförståelse 29 Positivism eller hermeneutik? 33 VAD ÄR KUNSKAP? 34 Relativitetsproblemet 35 Paradigm och paradigmskifte 37 DET VETENSKAPLIGA STUDIET AV SAMHÄLLET 37 Statsvetenskap – det vetenskapliga studiet av politik 38 Sociologi – att förstå sociala fakta och socialt handlande 40 Case: Att analysera beslutsfattande 42 Arbetsuppgifter

KURS 2

INDIVID OCH IDENTITET

45 KATEGORIER, RELATIONER OCH MAKT 46 NATIONALITET 48 ETNICITET 48 Det mångkulturella Sverige 52 KLASS 52 Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning 53 Klassamhälle idag? 55 KÖN 57 Kön, genus och genusforskning 57 ATT ARBETA FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER 58 Diskrimineringslagen och Diskriminerings­ ombudsmannen 59 Case: Flyktingarna och välfärdssamhället – räddning eller hot? 60 Arbetsuppgifter

MÄNNISKAN, MAKTEN OCH SAMHÄLLET

78

44

VETENSKAPSTEORI

22 24

HAN, HON OCH HEN

62

KOLONIALISMEN Hur påverkades kolonierna av kolonialismen? Kolonialismens följder efter frigörelsen Edward Said och orientalismen NATIONALISMEN Utvecklingen i Egypten Nationalismens betydelse RELIGIONENS ROLL Religion och samhälle MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Utvecklingen av mänskliga rättigheter Case: Mänskliga rättigheter och västerländska värderingar 94 JÄMSTÄLLDHET OCH POLITIK 95 Långt till jämställdhet? 97 SOPHIAS MÖJLIGHETER – OCH ANDRAS? 97 Aktör och struktur, vad betyder mest? 100 Arbetsuppgifter 80 80 81 83 84 84 84 87 88 91 91 92


Innehåll

ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

102

104 HÅLLBARA UTVECKLINGSMÅL 105 RÄCKER VÅR JORD TILL? 106 HOTEN MOT MILJÖN 106 Den förstärkta växthuseffekten 107 VAD KAN VI GÖRA? 108 Vad görs globalt? 109 Vad gör EU? 110 Case: ... betala för grannarnas brakmiddag? 111 Vad gör vi i Sverige? 112 Hur ser framtiden ut? 113 Vad kan du göra? 114 Arbetsuppgifter

MEDIER OCH SAMHÄLLE

116

118 MEDIER OCH DEMOKRATI 120 KOMMUNIKATION I MEDIERNA 120 Kommunikationsmodellen 121 Opinionsbildning 122 Upplysning eller påverkan 123 PRESS, RADIO OCH TV 123 Dagspress 125 Radio och tv 128 SVENSKARNA, INTERNET OCH SOCIALA MEDIER 128 Nyheter på nätet 129 Filterbubblan 130 Kritik mot internet och sociala medier 132 MAKT OCH MEDIER 133 Makten över innehållet 136 REGLER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SVENSKA MEDIER 136 Tryckfrihet 137 Yttrandefrihetsgrundlagen 138 Case: Ska opartisk utrikesjournalistik gälla i public service? 139 Publicistiska regler 140 Internet – en utmaning mot publicistiska regler 142 Arbetsuppgifter

DEMOKRATI OCH DIKTATUR

144

145 146 148 148 149 150 151 152

DEMOKRATINS REGELBOK Direktdemokrati och indirekt demokrati Vilken form av demokrati är bäst? Är demokratin hotad? MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER Civil olydnad – brott eller solidaritet? De mänskliga rättigheternas historia FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 154 FN:s barnkonvention 154 ”De mänskliga rättigheternas vakthundar” 155 VAD ÄR DIKTATUR? 156 Case: Simundervisning och de mänskliga rättigheterna 158 Olika slags diktaturer 159 Politiska ofriheter 159 Brist på fri opinionsbildning 160 Bristande fri- och rättigheter 161 Varför demokrati och inte diktatur? 162 POLITISKA IDEOLOGIER 162 Konservatism 163 Liberalism 164 Socialism 164 Fascism och nazism 165 Feminism 165 Ekologism 165 Nationalism 166 SVERIGES POLITISKA PARTIER 167 Höger-vänster skalan och GAL-TAN-skalan 168 Arbetsuppgifter

7


8

SÅ STYRS SVERIGE

170

171 GRUNDLAGARNA 172 Regeringsformen 173 Fri- och rättigheter 174 RIKSDAGEN 174 Riksdagens makt 178 Utskotten och riksdagsgrupperna 179 Riksdagsarbetet i kammaren 181 PROPORTIONELLA VAL TILL RIKSDAGEN 182 Riksdagsvalet 2014 183 REGERINGEN 183 Hur tillsätts regeringen? 184 Olika slags regeringar 185 Så arbetar regeringen 187 Varför avgår regeringen? 189 Regeringens makt 191 STATSCHEFEN 192 Case: Makten i Sverige 194 Successionsordningen 194 STATSFÖRVALTNINGEN 195 Förvaltningsmyndigheterna 196 Den regionala statsförvaltningen 196 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA 196 Förvaltningsrätten 197 Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen 198 Arbetsuppgifter

EU OCH EMU

214

215

FRÅN GEMENSAM MARKNAD TILL EUROPEISK UNION 217 EU bildas 217 SÅ STYRS EU 217 Europeiska rådet – EU:s vägvisare 218 Kommissionen – samarbetets motor 219 Ministerrådet – medlemsstaternas röst 221 Europaparlamentet – folkets röst 221 EU-domstolen 222 Överstatliga beslut 224 Mellanstatliga beslut 224 DET GRÄNSLÖSA EUROPA 225 Invandring och flyktingpolitik 225 Fri rörlighet för varor, tjänster och kapital 225 EU:s yttre gränser 228 EMU – EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 228 Inträdeskraven till EMU 228 Europeiska centralbanken 229 Penning- och finanspolitik 232 Case: Medlemskap i och utträde ur EU 234 Arbetsuppgifter

STATSSKICK I ANDRA LÄNDER

236

SÅ STYRS KOMMUNEN

200

201 201 202 203 205 205

DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN Vad kommunerna måste göra Vad kommunerna inte får göra Vad kommunerna får göra, om de vill DEN KOMMUNALA DEMOKRATIN Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna 208 DEN KOMMUNALA EKONOMIN 210 LANDSTINGEN OCH REGIONERNA 211 Case: Skatteutjämningssystemet – rättvist eller orättvist? 212 Arbetsuppgifter

237 MONARKIER OCH REPUBLIKER 237 Monarkier 238 Republiker 239 ENHETSSTATER OCH UNIONSSTATER 240 Federalism i tiden 242 PARLAMENTET OCH REGERINGEN 242 Enkammar- och tvåkammarsystem 243 Parlamentarism och presidentstyre 246 PARTISYSTEM 248 VALSYSTEM 248 Majoritetsval 250 Proportionella val 251 Case: Sex, lögner och svarta pengar – därför avgår politiker 252 Arbetsuppgifter


Innehåll

LAG OCH RÄTT

254

256 RÄTTSVÄSENDET 256 Domstolar 259 BROTTSUTVECKLINGEN 259 Varför blev det så? 261 Samhällets möjligheter att förhindra brott 264 HOT MOT RÄTTSSYSTEMET 264 Den organiserade brottsligheten 266 Övergrepp i rättssak 268 Arbetsuppgifter

VÄLFÄRDS­SAMHÄLLET

288

290 FRÅN ALLMOSA TILL BARNBIDRAG 290 Medeltiden 290 Reformationen 291 1800-tal 291 Vägen till välfärdssamhället 292 TRE VÄLFÄRDSMODELLER 292 Den socialdemokratiska välfärdsmodellen 293 Den liberala välfärdsmodellen 293 Den konservativa modellen 294 FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN 296 Socialförsäkringar 296 Försörjningsstöd 298 HUR BETALAS VÄLFÄRDEN? 298 Skatter 299 Arbetsgivaravgifter 299 Avgifter 300 Case: Vem ska ha hand om välfärden? 301 KLARAR VI VÄLFÄRDEN? 301 Åldersexplosionen 302 Hur fungerar pensionssystemet? 304 Arbetsuppgifter

VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK

270

272 ATT FLYTTA HEMIFRÅN 272 Hyreslägenhet 273 Att hyra i andra hand 274 Bostadsrätt 274 ÄKTENSKAPETS EKONOMI OCH JURIDIK 275 Giftorättsgods och enskild egendom 276 Gemensam underhållsskyldighet 276 Makar ärver varandra 277 Skilsmässa 277 Bodelning 278 Case: Vad är en familj? 279 ATT LEVA SOM SAMBOR 279 Skillnader mellan samboförhållande och äktenskap 281 NÄR NÅGON AVLIDER 281 Några arvsbestämmelser 283 ”AVTAL SKA HÅLLAS” 283 Konsumentköplagen, köplagen och distansoch hemförsäljningslagen 284 Kreditköp 286 Arbetsuppgifter

ARBETE OCH ARBETSMARKNAD

306

307

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD I STÄNDIG FÖRÄNDRING 310 Den digitala revolutionen förändrar arbetsmarknaden 311 FRÅN KONFLIKT TILL SAMFÖRSTÅND 312 Arbetsmarknadens parter i samhällsutvecklingen 312 ARBETSMARKNADENS PARTER 313 LAGAR OCH AVTAL 313 Medbestämmandelagen (MBL) 314 Lagen om anställningsskydd (LAS) 316 Arbetsmiljölagen 316 Kollektivavtalen 318 EN JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD? 318 Män och kvinnor arbetar i olika yrken 320 Männen har mer makt 321 Case: Ska låglönejobb lösa arbetslösheten och integrationen? 322 Arbetsuppgifter

9


10 KURS 1/2 SAMHÄLLETS EKONOMI

324

325 PRODUKTIONSFAKTORERNA 327 NATIONALEKONOMISKA SYSTEM 327 Marknadsekonomier 328 Planekonomier 329 Blandekonomier 330 EKONOMINS AKTÖRER 330 Hushållen 331 Företagen 331 Den offentliga sektorn 332 Kreditinstituten 333 KRETSLOPPET, MARKNADEN OCH PRISBILDNINGEN 333 Prisbildning 336 När prismekanismen inte fungerar 337 Konkurrenslagen, karteller och Konkurrensverket 339 BRUTTONATIONALPRODUKTEN 339 BNP inkluderar inte allt 340 Gini-koefficienten och fördelningen av BNP 340 Grön BNP och cirkulär ekonomi 341 HDI och GDI 342 Case: Köer, marknadshyror eller svarta pengar? 344 Arbetsuppgifter

INTERNATIONELL EKONOMI

374

375 VÄRLDSHANDELN 377 Vem handlar med vem? 377 Vad handlar man med? 380 WTO, FRIHANDELN OCH PROTEKTIONISM 381 Protektionism 382 Varför protektionism? 384 Mot ökad protektionism? 384 FATTIGDOM OCH FATTIGA LÄNDER 385 Varför är de fattiga? 387 Hur ska de komma ur fattigdomen? 389 IMF, G7 och G20 – viktiga aktörer inom världsekonomin 391 Case: Är det bra med globalisering? 392 Arbetsuppgifter

KURS 1/2 EKONOMISK POLITIK

346

348 347

DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL OCH MEDEL EKONOMISK TILLVÄXT 349 BNP och konjunkturerna 350 Från hög- till lågkonjunktur … 351 … från låg- till högkonjunktur 351 Försörjningsbalansen 352 STABILT PENNINGVÄRDE 352 Inflationens orsaker 353 Inflationens skadliga följder 354 Deflation 355 LÅG ARBETSLÖSHET 357 BALANS I UTRIKESHANDELN 357 Den viktiga betalningsbalansen 358 FINANSPOLITIK 360 ARBETSMARKNADSPOLITIK 361 PENNINGPOLITIK 361 Penningpolitiken i praktiken 364 VALUTAPOLITIK 366 Case: Målkonflikter 367 EKONOMISK POLITIK SEDAN 1970-TALET 367 1970-talet 367 Avregleringar och högkonjunktur på 1980-talet 369 1990-talets ”stålbad” 370 Sverige efter u-svängen 372 Arbetsuppgifter

KURS 2 NATIONALEKONOMISKA TEORIER

394

396 397 397 400 402 402 404

MERKANTILISMEN Svensk merkantilism Merkantilismen fram till idag FYSIOKRATISMEN DEN KLASSISKA EKONOMIN Adam Smith och ”den osynliga handen” David Ricardo och lagen om komparativa fördelar 405 Thomas Robert Malthus 405 Liberalism och klassisk ekonomi i Sverige 407 Den klassiska kvantitetsteorin 408 Den klassiska ekonomin och miljön 408 Klassisk ekonomi och nyliberalism idag 409 MARXISMEN 410 Den materialistiska historieuppfattningen 411 Socialdemokraternas ekonomiska tänkande 412 Den kommunistiska ideologin under 1900-talet 413 KEYNESIANISMEN 415 Nykeynesianismen 415 Stockholmsskolan och keynesianism i Sverige 418 MONETARISMEN 420 Den nyklassiska skolan 420 KRITIK MOT KAPITALISM 421 EFTER FINANSKRISEN 2008–2009 422 Case: Hur mycket får miljön kosta? 424 Arbetsuppgifter


Innehåll

INTERNATIONELLA RELATIONER

426 428

AKTÖRER I DET INTERNATIONELLA SYSTEMET 429 Stater 432 Förenta Nationerna – papperstiger eller mänsklighetens hopp 436 EU – en ny aktör i världspolitiken 437 Nato 438 Terrorgrupper och terrorism 439 KRIG OCH KONFLIKTLÖSNING 441 Militär krigföring 443 Dagens och morgondagens krig 445 Krigets lagar 448 MÄNNISKOR PÅ FLYKT 450 Flest flyktingar i fattiga länder 450 FN:s flyktingkonvention 451 SVENSK UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK 452 Alliansfrihet och europeisk identitet 453 Internationellt samarbete 456 Case: Finns det rättfärdiga krig? 458 Arbetsuppgifter

KURS 3

GLOBALISERING

460

461 462 466 466 468 472

VAD ÄR GLOBALISERING? Globaliseringens historik EKONOMISK GLOBALISERING Globaliseringens tigersprång Den ekonomiska globaliseringens drivkrafter Globala aktörer – WTO, IMF och Världsbanken 474 Effekter av ekonomisk globalisering 476 Case: Made in China – det kinesiska miraklet och dess ljusa och mörka sidor 478 KULTURELL GLOBALISERING 478 Hur visar sig den kulturella globaliseringen? 480 Globala medier 481 Elitkulturer, gränsöverskridande förståelse eller kulturernas kamp? 483 POLITISK GLOBALISERING 483 Viktiga globala politiska aktörer 485 GLOBALISERINGEN OCH FRAMTIDEN 485 Utmaningar 487 Case: Olika perspektiv på globalisering 490 Arbetsuppgifter

492 REGISTER 495 BILDFÖRTECKNING

11


63

Han, hon och hen Den frågan ställs ofta till nyblivna föräldrar. Och frågan är inte så dum, för hela livet påverkas av om du är man eller kvinna. Det börjar redan när vi köper barnets första kläder. Gå in i en klädbutik, så ser du att avdelningen för flickor och pojkar skiljer sig åt. På flickornas avdelning finns pastellfärgade kläder, mycket rosa, klänningar och volanger. På pojkarnas avdelning är färgerna mörkare, passformen rymligare och materialen mer slitstarka. I leksaksaffären är mönstret detsamma. På pojkarnas avdelning finns bilar, robotar och dinosaurier, medan flickornas avdelning saluför sådant som dockor, leksaksspisar och glitterlim.   Men skillnaderna slutar inte där. Vi beter oss också olika mot barnet beroende på vilket kön det har, både i familjen och inom barnomsorgen. Forskning har visat att vi håller barnen på olika sätt, tilltalar dem olika och uppmuntrar olika typer av aktiviteter. När barnen blir äldre börjar de se på TV, spela TV-spel och läsa tidningar. I Disneys filmer är de kvinnliga hjältarna smala och graciösa, medan de manliga hjältarna är starka och modiga, ofta av dubbel storlek rent fysiskt. I serietidningen Bamse är det de manliga figurerna Bamse, Skalman och Lille Skutt som ger sig ut på äventyr, medan Nalle-Maja och Nina Kanin stannar hemma med barnen.Allt detta påverkar förstås barnens bilder av vad det innebär att vara flicka respektive pojke. För att analysera hur dessa bilder ser ut och hur de påverkar oss, används begreppet genus.

”Grattis! Vad blev det?”


64

Han, hon och hen

■ GENUSTEORI

Högklackade skor ingår inte i normen för hur män ska klä sig. Denna bild kommer från aktionen Walk a Mile in her Shoes som genomförs varje år för att uppmärksamma problemen med våldtäkter, sexuella trakasserier och våld mot kvinnor i nära relation.

Ordet genus kommer från engelskans gender som betyder socialt kön. Med socialt kön menar vi alla de föreställningar som finns om hur män och kvinnor ska vara. Man brukar skilja på kön och genus, där kön är en biologisk kategori, medan genus syftar på den könsroll som skapas genom uppfostran och kulturell påverkan. Genus är alltså inte något medfött eller naturgivet, utan någonting som ”görs”. Här är begreppet normer centralt.   Normer är idéer och förväntningar kring vad som anses normalt och önskvärt i ett visst sammanhang. Ett slags oskrivna regler som kan vara svåra att få syn på när man lever mitt ibland dem, men som märks tydligt då någon bryter mot dem. En norm kan till exempel vara att man ska stå till höger i rulltrappan eller att män inte ska bära kjol. Då någon bryter mot normerna ger det ofta upphov till irritation och förvirring. Den som står på ”fel” sida i rulltrappan kanske blir knuffad av en stressad medresenär, medan mannen i kjol blir utstirrad och kallad ”bögjävel”.   Normerna för hur män och kvinnor ska vara skiljer sig åt på en mängd sätt, men de ser inte lika ut överallt. Det som anses kvinnligt i en tid eller kultur, kanske inte alls är det i en annan. Idealet för hur en ung kille ska se ut och bete sig är till exempel helt olika


Han, hon och hen

65

beroende på om du befinner dig i Askims välmående villakvarter eller i miljonprogrammets Rosengård. Ett historiskt exempel är att färgen rosa ansågs passande för nyfödda pojkar fram till mitten på 1800-talet, medan den idag ses det som en typisk ”tjejfärg”. De som forskar inom det genusvetenskapliga området uttrycker det som att våra föreställningar om genus är föränderliga och att de skapas i en ständig växelverkan med det omgivande samhället.   Att arbeta med genusfrågor kan bland annat innebära att man analyserar och ifrågasätter de normer som råder i ett visst sammanhang. Målet är då att bredda normerna, så att det skapas flera sätt att vara kvinna och man på. Det kallas för att ha ett normkritiskt eller normkreativt förhållningssätt.

Genus och makt Det finns också ett samband mellan genus och makt. Genushistorikern Yvonne Hirdman synliggör detta med hjälp av begreppet genussystem. Enligt henne är genussystemet en maktstruktur som organiserar förhållandet mellan könen. Systemet bygger på två principer, isärhållande och manlig överordning. Isärhållandet innebär att manligt och kvinnligt görs till varandras motsatser. Normerna för hur kvinnor och män ska vara ser med andra ord helt olika ut. Den manliga överordningen tar sig uttryck i att det som uppfattas som manligt värderas högre än det som uppfattas som kvinnligt. FAKTA

100 möjligheter istället för 2 De senaste åren har det blivit vanligt med så kallad genuspedagogik på förskolor och skolor runt om i Sverige. Men vad handlar genuspedagogik om? Ska personalen hindra flickor från att ha prinsessklänningar och tvinga pojkarna att rita när de bara vill brottas? Kristna Henkel, jämställdhetsexpert och författare till boken ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2”, reder ut begreppen.   – För mig handlar genuspedagogik inte om att alla ska stöpas i samma form. Det handlar inte heller om att vi ska förbjuda eller ta bort någonting. Jämställdhet handlar om att utöka handlingsutrymmet och att lägga till fler alternativ. Istället för att bara ha två alternativ, ett för killar och ett för tjejer, så skapar vi flera möjligheter att vara på, flera möjligheter att klä sig, flera möjligheter till vänskap och lek.

  Kristina Henkel menar att de strikta genusnormerna som finns i samhället påverkar barnens självkänsla negativt. Ett barn som inte passar in i de snäva könsnormerna kan lätt känna sig misslyckat. Genuspedagogiken stärker barnens självkänsla och gör dem bättre rustade för livet.   – När vi delar upp tjejer och killar och ger dem helt olika roller så får det oss alla att krympa. Det påverkar vår självkänsla, eftersom vi lär oss att vi måste passa in i en viss mall för att duga. Det skapar osäkra, otrygga barn. Istället för att hela tiden dela in barnen i pojkar och flickor, borde vi se dem som individer. Det gör att de känner att de duger som de är.


66

Han, hon och hen

  Ett exempel på hur genussystemet fungerar 400 000 finner vi om vi tittar på Efter 40 år minskar skillnaderna något mellan kvinnors och mäns inkomst. hur olika yrkesgrupper kodas som ”manliga” 300 000 * eller ”kvinnliga” och hur Vid pensioneringen ökar skillnaderna åter. detta avspeglas i lön och 200 000 status. Egenskaper som Männen drar ifrån. De kommer snabbare ut på arbetsmarknaden omvårdande och barneftersom kvinnor i större utsträckning utbildar sig. kär kopplas till exem100 000 pel ihop med kvinnlig* I åldrarna 30–40 år, då Kvinnor och män har många har små barn, är ungefär samma inkomst. het, medan egenskaper skillnaderna som störts. som teknisk och händig 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 + år kopplas ihop med manlighet. Problemet är att Inkomstskillnaden mellan dessa egenskaper inte värderas likvärdigt. En tekniker tjänar till män och kvinnor. exempel betydligt mer än en förskollärare, trots att de har ungefär lika lång utbildning. Enligt Yvonne Hirdman återspeglas detta mönster på alla områden i samhället. Det män är och gör värderas systematiskt högre än det kvinnor är och gör.   Genussystemet beskriver en strukturell maktordning i samhället. Strukturell är i det här sammanhanget en motsats till individuell. Maktordningen existerar alltså på gruppnivå och tar sig uttryck i att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Det innebär inte att alla män alltid har makt över alla kvinnor. Enskilda kvinnor kan mycket väl ha mer makt och status än enskilda män, samtidigt som männen är överordnade på ett strukturellt plan. Inkomstskillnader mellan män och kvinnor under livet

Inte bara kvinna eller man När vi pratar om genus är det viktigt att tänka på att män och kvinnor inte är enhetliga grupper. En fattig kvinna med romskt ursprung har till exempel lite gemensamt med den kvinnliga chefen för ett av Sveriges största företag. Din livssituation påverkas med andra ord av fler faktorer än kön, till exempel klass, ålder och etnicitet. För att förstå hur livsomständigheterna ser ut för en enskild man eller kvinna, måste vi titta på hur dessa faktorer samverkar. Ett sådant förhållningssätt kallas för intersektionalitet. I Sverige har vi sedan 2009 diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexualitet eller ålder.   Vi ska ta ett exempel på hur ett intersektionellt förhållningssätt kan


Han, hon och hen

67

se ut i praktiken. År 2009 sökte en kvinna jobb på ett motell i Linköping. Hon fick Etnicitet komma på intervju, men under samtalet gång fick hon frågor som rörde hennes muslimska make, hans kultur och inställning Genus Sexualitet till kvinnor. Intervjuaren sa att hon hade dålig erfarenhet av ”svenska tjejer som är tillsammans med invandrare”. Det slutade med att hon inte fick jobbet.   Hade kvinnan fått jobbet om hon varit gift med en kristen syrian från Libanon eller Klass Ålder en svensk man som konverterat till islam? Hade hon fått det om hon haft manligt kön, men varit gift med en muslimsk kvinna? De frågorna har vi inget Begreppet intersektionalitet svar på, men däremot vet vi att olika former av diskriminering ofta innebär att olika maktordningar samverkar och samverkar och förstärker varandra. Vi vet också att kvinnan i det förstärker varandra. Ordet här exemplet inte accepterade den behandling hon blivit utsatt för. kommer från engelskans Hon gjorde en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). "intersection" som bland DO stämde motellet för diskriminering på grund av kön, etnisk annat betyder vägkorsning eller skärning. tillhörighet och religion. Man gjorde alltså en intersektionell analys och kom fram till att alla tre skälen låg till grund för att kvinnan inte fått jobbet.

En del av vår identitet Begreppet genus introducerades i Sverige på 1980-talet. Innan dess använde man oftast ordet könsroll, som har en likartad betydelse. Problemet med ordet könsroll är att det kan låta som någonting människor kan kliva in och ut ur, ungefär som ett klädesplagg eller en roll på teatern. Så är det förstås inte. Könsidentiteten är en ofrånkomlig del av människans självbild och känsloliv. Normerna kring genus finns alltså inte bara utanför oss själva, utan även inom oss.  Ordet internalisering används för att beskriva en process där människan införlivar samhällets värderingar och gör dem till en del av sin egen person. Idealbilden av hur en ”kvinnlig kvinna” ska vara internaliseras och blir en del av kvinnans egna känslor och identitet. Det gör att hon kanske känner sig kvinnlig då hon sätter på sig en klänning, bakar bullar eller rakar benen. På


68

Han, hon och hen

motsvarande sätt internaliserar männen bilden av den ideala mannen, vilket kan göra att de känner sig manliga då de betalar på restaurang, spelar fotboll eller bygger om altanen. Genus är alltså inte bara något som skapas genom ett samhälleligt tryck, utan också något vi alla har inom oss. Även den som är kritisk till hur idealen för hur män och kvinnor ser ut, måste förhålla sig till dem.

År 1979 ockuperades Socialsyrelsens trapphus av aktivister som krävde att sjukdomsstämpeln på homosexualitet skulle tas bort. Demonstranterna fick gehör hos myndighetens generaldirektör Barbro Westerholm, som lovade att se över klassificeringssystemet. Senare samma år togs sjukdomsstämpeln bort.

Genus och sexualitet Normerna kring sexualitet har förändrats mycket de senaste hundra åren. Lagen som förbjöd homosexuella handlingar togs bort 1944 och på 1950-talet bildades Sveriges första organisation för homosexuella (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL).År 1979 togs homosexualitet bort ur socialstyrelsens register över sjukdomar. Idag kan homosexuella par adoptera barn och gifta sig i kyrkan och vi har en lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering på grund av sexuell läggning. Trots detta finns många fördomar och negativa attityder kvar.   Den tidiga gayrörelsen strävade efter att homosexuella skulle få juridiska rättigheter och bli tolererade i samhället. Idag kombineras dessa krav med ett ifrågasättande av normerna kring genus och sexualitet generellt. Här är begreppet heteronormativitet viktigt. Ordet innebär att människor förväntas skapa romantiska och sexuella relationer samt bilda familj med personer av motsatt kön.Vi utgår med andra ord från att ”riktiga kvinnor” blir attraherade av män och att ”riktiga män” blir attraherade av kvinnor. Den som inte följer detta mönster faller utanför genusramarna och betraktas som avvikande.   Heteronormen är tätt sammankopplad med genussystemets första princip, som säger att män och kvinnor är varandras motsats. I en heterosexuell relation tänker man sig att mannen och kvinnan har olika roller och att det är genom att de kompletterar varandra som det uppstår harmoni i hemmet. Om två kvinnor lever ihop, vem är då ”mannen i


Han, hon och hen

sängen”? Och vem byter däck på bilen? En man som bär kjol eller bryter mot genusnormerna på annat sätt, riskerar därför att definieras som homosexuell. Kränkningar kopplade till sexualitet och sexuell läggning är idag den vanligast förekommande kränkningen inom skolans värld.   Kritiken mot heteronormen kan sammanfattas i begreppet queer. Ordet betyder udda eller konstig på engelska och användes till en början som ett skällsord för homosexuella. På 1980-talet började begreppet ”tas tillbaka” av radikala gayaktivister med en normbrytande agenda. På 1990- och 2000-talet började Pridefestivalen firas. Det engelska ordet pride betyder stolthet, och syftet med festivalen är just att lyfta fram den egna identiteten och mångfalden av sexuella uttryck som någonting positivt. Festivalen är idag ett återkommande evenemang som firas på många orter i landet. För att inkludera flera sexuella minoriteter än just homosexuella talar dagens gayrörelse hellre om hbtq-personer än om homosexuella, där h står för homosexuella, b för bisexuella, t för transpersoner och q för queer.

■ JÄMSTÄLLDHET Vad betyder egentligen jämställdhet, och vad är det för skillnad på jämlikhet och jämställdhet? Begreppen förvirrar många svenskar och vissa använder orden felaktigt.   Jämlikhet innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma juridiska rättigheter. Ett jämlikt samhälle är ett samhälle där ingen grupp eller individ diskrimineras på grund av sådant som klass, kön, ålder, funktionsnedsättning eller sexualitet.   Jämställdhet är detsamma som jämlikhet mellan könen och jämställdhet är därmed en av flera viktiga jämlikhetsfrågor. Begreppet innebär att män och kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Jämställdhetspolitiken växer fram ”Hur mycket hushållspengar har jag rätt till?” Det var den vanligaste frågan då kvinnor skrev in till tidningarnas ekonomisidor på 1940- och 1950-talet. Under denna period präglades Sverige av familjekonservativa värderingar och 1943 var nästan 80 % av alla svenska kvinnor hemmafruar. Det gjorde att de blev ekonomiskt beroende av sina män och att det var svårt att skilja sig om äktenskapet knakade i fogarna.   Under 1960- och 1970-talet förändrades attityderna radikalt. Den nya ungdomsgenerationen började ifrågasätta gamla sanningar om

69


70

Han, hon och hen

En bild av 1950-talets familjeideal, som byggde på tydligt separerade könsroller. Mannen försörjde familjen, medan kvinnan skötte hem och barn. En tid då en vaxduk kunde kallas för "husmors hjälpreda nr 1".

hur livet ska levas och det fördes en livlig debatt om makt och könsroller.Tillvaron som hemmafru tedde sig plötsligt föråldrad. De unga kvinnorna ville kunna kombinera föräldraskap med utbildning, arbete och egen försörjning. Samtidigt rådde högkonjunktur, den svenska industrin expanderade och behovet av arbetskraft var stort. Det ledde till att över en halv miljon svenska kvinnor tog steget ut på arbetsmarknaden. Sverige gick från en enförsörjarmodell (familj med en familjeförsörjare) till en tvåförsörjarmodell (familj med två familjeförsörjare).   Parallellt med detta växte den svenska jämställdhetspolitiken fram. Om kvinnorna skulle kunna yrkesarbeta, krävdes det att välfärden byggdes ut och att männen tog ett ökat ansvar för hem och barn. År 1972 höll statsminister Olof Palme ett känt tal, där han betonade att ett jämställt samhälle kräver att männen tar sin del av ansvaret för hemarbetet. Talet väckte stor internationell uppmärksamhet och Sverige blev känt som ett föregångsland gällande jämställdhetsfrågor. År 1974 togs två viktiga beslut, dels infördes en ny föräldraförsäkring som gjorde det möjligt att dela på föräldra­ dagarna och dels påbörjades en kraftig utbyggnad av barnomsorgen.

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Sedan 1970-talet har det funnits en bred politisk enighet om att jämställdhet är eftersträvansvärt.Vilka metoder som behövs för att nå dit, råder det dock delade meningar om. Den svenska riksdagens jämställdhetspolitik har som mål att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta arbetar man med fyra delmål: ●

En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.


Han, hon och hen ● En

jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Hur det ser ut med jämställdheten på några av dessa områden kan du läsa om på sidorna 55-56, 263 och 318-320.

■ FEMINISMER Det finns många föreställningar kring vad feminism är och vad feminismen står för.Vi ska här försöka reda ut begreppen lite genom att peka på den minsta gemensamma nämnaren som förenar all feminism och sedan titta på olika varianter av feministisk ideologi.

Feminismens gemensamma kärna I Svenska Akademiens ordlista beskrivs feminism som en rörelse ”för kvinnors jämställdhet med män”. I denna definition ryms två antaganden. Det första är att kvinnor och män inte är jämställda idag, och det andra är att de borde vara det. Den som håller med om båda dessa antaganden är med andra ord feminist. Med denna definition borde de flesta människor kunna räkna sig som feminister.   Begreppet feminism är relativt nytt i Sverige, men det har fått ett stort genomslag de senaste åren.Trots detta är ordet fortfarande laddat, och det råder en mängd missförstånd gällande vad feminismen egentligen står för. Vissa menar till exempel att feminism är detsamma som manshat och att feminister vill införa en diktatur där männen fråntas all makt. En del av missförstånden beror troligen på att det finns en mängd olika sorters feminism, med olika tolkningar av vad underordningen beror på och vilka metoder som bör användas för att bryta den. De tre riktningarna liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism ger till exempel olika svar på dessa frågor. Därför är det kanske bättre att tala om feminismer, i plural. Likhet eller särart? En viktig distinktion är mellan det som brukar kallas likhetsfeminism och särartsfeminism. Likhetsfeminister utgår från att män och kvinnor är i grunden lika och att könsrollerna är sociala konstruktioner. Målet är att individerna ska få utvecklas fritt utan att begränsas av föreställningar om kön. Särartsfeminismen betonar att det finns en grundläggande skillnad mellan könen och att den har en biologisk grund. Därför är det naturligt att män och kvinnor har

71


72

Kvinnlig rösträtt var en viktig fråga för den tidiga kvinnorörelsen. Här ses författaren Elin Wägner framför en hög med pärmar innehållande namnunderskrifter till stöd för kvinnlig rösträtt, som infördes i Sverige 1921.

olika roller i samhället. Målet är att uppvärdera det kvinnliga och ge det större inflytande över samhällsutvecklingen.   Särartsfeminismen var vanlig i den tidiga kvinnorörelsen, då man lyfte fram empati, moderlighet och fredlighet som särskilt kvinnliga egenskaper. Om kvinnorna gavs politiskt inflytande skulle vi få ett varmare och mer ”hemlikt” samhälle, tänkte man sig. Likhetsfeminismen är den riktning som är dominerande idag och den ligger nära den moderna genusteorin. Man kan till och med hävda att Sveriges jämställdhetspolitiska mål har sin grund i likhetsfeminismen, eftersom de utgår från att kvinnor och män ska dela lika på både försörjning och hemarbete. En särartsfeminist hade kunnat invända att det är naturligt att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn, men att statusen på detta arbete måste höjas.   Debatten om likhet och särart har mycket gemensamt med diskussionen om arv och miljö. Vad är det egentligen som formar en människa, är det generna och biologin (arvet) eller är det sociala och kulturella faktorer (miljön)? Frågan är svår att svara på, eftersom vi inte kan låsa in människor i isolerade rum där de växer upp helt utan yttre påverkan. Det är också viktigt att påpeka att likhetsfeminister inte utesluter att det finns skillnader mellan könen och att särartsfeminister inte menar att könsrollerna är opåverkade av kulturella faktorer. Skillnaden ligger snarare i vilken betydelse man ger dessa skillnader och i vilken mån man tänker sig att de ska styra samhället.

Feministiska inriktningar Det finns också feministiska inriktningar med kopplingar till andra politiska ideologier.Vi kommer här titta närmre på liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism.   Liberalfeminismen har sitt ursprung i den liberala ideologin, med rötterna i upplysningstänkandet. De liberala feministerna ansåg att orsaken till att kvinnor befinner sig i underläge är att de genom historien har varit utestängda från politik, utbildning och arbetsliv. Underordningen upprätthålls också av förlegade traditioner och


Han, hon och hen

stereotypa idéer om könens natur. De kämpade därför för att kvinnor skulle få rätt till rösträtt, utbildning och arbete på samma villkor som män.Viktiga frågor för dagens liberalfeminister är bland annat ökad kvinnorepresentation inom politik och ledningsgrupper samt lika lön för lika arbete. Liberalerna beskriver dagens liberalfeminism så här på sin hemsida: ”Liberal feminism handlar om kvinnors och mäns lika rätt till frihet, ansvar och makt.Vi kämpar mot fördomar och könsroller som stänger in människor i trånga fack.”   Socialistisk feminism har sin grund i den socialistiska ideologin som växte fram i slutet på 1800-talet. Enligt denna ideologi har kvinnornas underordnade ställning sin grund i det ekonomiska systemet. Eftersom kvinnor historiskt sett har varit hänvisade till att sköta hem och barn har de inte kunnat försörja sig själva. Därigenom har de hamnat i en beroendeställning gentemot männen. Rätten till arbete och en lön som går att leva på ses därför som centrala frågor. Välfärdsinrättningar såsom förskola och äldreomsorg anses också viktiga, eftersom de är grunden för kvinnors yrkesarbete. Inom den socialistiska feminismen förenas socialismens klassanalys med en feministisk genusanalys. Fokus ligger på att förbättra villkoren för dem som har det sämst ställt. Högre lön till vårdbiträden och undersköterskor ter sig därför som en viktigare fråga än fler kvinnor i bolagsstyrelserna, för att ta ett exempel.   Radikalfeminismen utvecklades i USA i slutet på 1960-talet. Begreppet radikal kommer från det latinska ordet för rot och det syftar på att denna ideologi strävar efter att finna roten eller ursprunget till kvinnoförtrycket. Maktrelationen mellan män och kvinnor, som radikalfeminister kallar för patriarkatet, ses som den mest grundläggande strukturen i samhället. Den tidigare kvinnorörelsen hade fokuserat på att förbättra kvinnors position inom den offentliga sfären, med krav på rösträtt, utbildning och arbete. Radikalfeministerna vände istället blicken mot den privata sfären, mot familjen och sexualiteten. De menade att det är genom att kvinnor utsätts för

73

Kampen mot sexuellt våld engagerar många av dagens unga feminister. Idén om att ”det personliga är politiskt” kommer ursprungligen från radikalfeminismen men idag har frågor som rör våld i nära relation, våldtäkt och sexuella trakasserier blivit en självklar del i den svenska jämställdhetspolitiken. Ett av de fyra jämställdhetspolitiska målen handlar om att mäns våld mot kvinnor måste upphöra och att alla har rätt till ”kroppslig integritet”.


74

Han, hon och hen

våld, hot och sexuellt förtryck i det privata som patriarkatet upprätthålls. Dessa frågor måste därför lyftas fram ur det fördolda och ses som politiska frågor. ”Det personliga är politiskt” blev en viktig paroll. dag är det ganska få som kallar sig radikalfeminister, men däremot har tanken om att det personliga är politiskt influerat andra feministiska riktningar. Radikalfeminismen var också viktig då kvinnojoursrörelsen (som arbetar med att motverka våld mot kvinnor i nära relation) byggdes upp från slutet av 1970-talet och framåt.

■ GENUS, JÄMSTÄLLDHET OCH FEMINISM – EN SAMMANFATTNING Detta kapitel handlar om genus, jämställdhet och feminism, men hur förhåller sig dessa ord egentligen till varandra? Det som förenar begreppen är att alla tre används för att beskriva den samhälleliga relationen mellan män och kvinnor. Ibland används begreppen synonymt. Man kan till exempel prata om genusfrågor, jämställdhetsfrågor och feministiska frågor och mena ungefär samma sak. Men om man vill fånga skillnaden mellan orden, kan man säga de rör sig på olika plan. Genus är ett analytiskt verktyg som används för att beskriva den sociala konstruktionen av kön. Jämställdhet är målet , alltså ett samhälle där män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Feminism är ett ord som beskriver vägen dit, alltså en metod för att uppnå jämställdhet.

FAKTA

Hen – vad betyder det? ”Han, hon, hen” heter det här kapitlet. Vad betyder då hen? Hen är ett könsneutralt personligt pronomen som kan användas istället för hon eller han då könet är okänt eller betraktas som oväsentligt. ”Om en person kör mot rött ljus, så blir hen bötfälld” är ett exempel på detta. Ordet används då istället för skrivningar som han/hon, vederbörande och liknande. Men begreppet kan också användas som en beskrivning av ett tredje kön, alltså för att benämna en person som varken känner sig som man eller kvinna. ”Robin har ända sedan barndomen känt att hen inte platsar bland pojkarna” är ett exempel på denna användning. Begreppets vara eller icke vara debatterades flitigt

från 2012 och framåt och 2015 kom ordet med i Svenska Akademiens ordlista. Idag används det av journalister så väl som forskare och politiker, främst i sammanhang där könet är okänt eller oväsentligt.

?

Pojkvän

Flickvän

Partner

Pappa

Mamma

Förälder

Bror

Syster

Syskon

Han

Hon

Hen


CASE

75

RUT-avdraget: Kvinnofälla eller jämställdhetsreform? De politiska blocken är eniga om att jämställdhet är ett mål, men oeniga om vägen dit. En fråga som skiljer partierna åt är inställningen till det så kallade RUT-avdraget. RUT-avdraget infördes av den borgerliga regeringen år 2007, efter en motion som lades fram i riksdagen 2003. RUT är en förkortning för Rengöring, Underhåll och Tvätt. Avdraget innebär att man får skattereduktion för hushållsarbete i hemmet, så kallade hushållsnära tjänster. Man kan till exempel göra avdrag för städning, barnpassning och trädgårdsarbete. Priset för kunden blir ungefär hälften mot vad tjänsten hade kostat utan avdrag.   När avdraget infördes var det bland annat med hänvisning till kvinnors hälsa och jämställdhet. I motionen som föregick reformen uttryckte man det så här: ”Detta avdrag är något som vi kvinnor anser särskilt värdefullt. (…) Om fler personer hade råd att köpa tjänster för att avlastas delar av det som behöver utföras i ett hem, är vi övertygade om att många kvinnor skulle må bättre och inte vara sjukskrivna så mycket som idag.” Man menade alltså att avdraget skulle göra det lättare för kvinnor att kombinera familj och yrkesliv. Men detta sätt att argumentera fick inte stå oemotsagt och frågan gav upphov till en infekterad debatt som kommit att kallas för ”pigdebatten”. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet menade att man inte kan lösa bristen på jämställdhet i hemmet med att låta fattiga kvinnor städa rikare kvinnors hem. På så sätt återskapar man bara forna tiders ”pigsamhälle”.   Men debatten om RUT-avdraget har också kretsat kring dess samhällsekonomiska effekter. Ett annat syfte med avdraget var nämligen göra svarta jobb vita och att minska arbetslösheten genom att skapa fler arbetstillfällen för personer med låg utbildning och kort arbetslivserfarenhet. På så sätt skulle t.ex. nyanlända invandrare lättare kunna få in en fot på arbetsmarknaden, tänkte man sig. Men även här ställdes olika perspektiv emot varandra. Motståndarna till reformen

menade att de arbetstillfällen som skapas i RUT-branschen bygger på låg lön och dåliga arbetsvillkor och att skattepengar inte bör användas för att stödja ett sådant system.   Reglerna för RUT har gjorts om i flera omgångar, men avdraget är idag en etablerad del av det svenska skattesystemet. År 2015 hade RUT-branschen 22 000 anställda och omsatte ca 7,5 miljarder och det har växt fram en mängd företag som profilerar sig på att erbjuda hushållsnära tjänster. Debatten om avdraget pågår däremot fortfarande och i denna fråga ställs relationen mellan kön, klass och etnicitet på sin spets.

Uppgifter: 1. Hur ställer sig riksdagens partier till RUTavdraget? Gör en sammanställning genom att söka på RUT på partiernas hemsidor. Hur påverkas synen på avdraget av partiernas position på höger-vänsterskalan? Används jämställdhet som argument i frågan och i så fall på vilket sätt? 2. Vad anser ni, är RUT-avdraget ett sätt att öka jämställdheten? Utgå från riksdagens definition av jämställdhet då ni diskuterar frågan. 3. Gör en intersektionell analys av RUT-avdraget, där ni tittar på hur klass, kön, ålder och etnicitet hänger ihop när det gäller denna fråga. Vilka grupper gynnas av RUT-avdraget? Finns det några förlorare? Till er hjälp kan ni använda statistik från Statistiska centralbyrån. Gå in på www.scb.se och sök på rut-avdrag.


76 ARBETSUPPGIFTER – HAN, HON OCH HEN

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Förklara skillnaden mellan begreppen kön och genus

8. På vilket sätt förändrades synen på familjen under 1960- och 1970-talet?

2. Vad menas med normkritik?

9. Förklara skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet.

3. Beskriv hur genus och makt hänger ihop enligt Yvonne Hirdman. 4. Vad innebär ett intersektionellt perspektiv? 5. Genus är något vi alla har inom oss, står det i texten. Vad innebär det? 6. Vad står bokstäverna i begreppet hbtq för? 7. Hur används begreppet heteronormativitet av dagens hbtq-rörelse?

10. Hur hänger kvinnornas utträde på arbetsmarknaden under 1960- och 1970-talet ihop med framväxten av den svenska jämställdhetspolitiken? 11. Hur förhåller sig begreppen genus, jämställdhet och feminism till varandra? 12. Beskriv skillnaden mellan likhetsfeminism och särartsfeminism

ANALYSERA OCH RESONERA A1. Utgå från begreppet intersektionalitet och de sju diskrimineringsgrunderna och resonera kring hur genus hänger ihop med andra maktordningar när det gäller villkoren på arbetsmarknaden. A2. Sveriges jämställdhetspolitik har som övergripande mål att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I vilken utsträckning är det så tycker ni? Välj ut några specifika områden som ni resonerar kring, t.ex. i skolan, i familjen och inom sporten. A3. Titta på Sveriges fyra delmål för att uppnå jämställdhet och resonera kring hur de förhåller sig till varandra. Anser ni att något av målen är viktigare än de andra? Hur hänger de ihop? På vilket område har vi kommit längst?

A4. Frågan om arv och miljö har alltid diskuterats livligt i jämställdhetsdebatten. Vad anser du har störst betydelse hur vi blir som personer, arvet (alltså biologin) eller miljön (uppfostran, populärkultur mm)? Vilka konsekvenser får din syn på arv och miljö för hur du ser på jämställdhet och feminism? A5. Jämför hur de tre feministiska riktningarna liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism ser på a) orsaken till kvinnors underordning, b) maktordningens uttrycksformer och c) vad som bör göras för att bryta den. Sammanställ resultaten på ett överskådligt sätt, t.ex. i en mindmap eller en tabell.

DISKUSSIONSFRÅGOR D1. Hur ser idealbilderna för hur en kille/tjej ska vara ut i den miljö där ni rör er? Går de att leva upp till? Hur påverkas ni av dem? D2. Varför väcker människor som bryter mot könsnormerna (tänk en man med nagellack eller en kvinna som är helt ointresserad av hur hon ser ut) så starka reaktioner?

D3. Kristina Henkel menar att genusnormerna påverkar barns självkänsla negativt, vad menar hon med det? Håller ni med om hennes resonemang? D4. Majoriteten av dem som engagerar sig i jämställdhetsfrågor är kvinnor. Varför är det så? Kan män ha något att vinna på jämställdhet mellan könen och i så fall vad?


ARBETSUPPGIFTER – HAN, HON OCH HEN 77

D5. Den svenska riksdagen har arbetat med jämställdhetsfrågor sedan 1970-talet och på politisk nivå är de flesta överens om att jämställdhet är något vi vill ha. Ändå är samhället inte jämställt. Kvinnor utför fortfarande majoriteten hushållsarbetet, och de får lägre lön än männen för

samma jobb, för att ta ett par exempel. Varför är det så? Varför är det så svårt att uppnå jämställdhet? D6. Feminism är ett ord som väcker mycket känslor. Varför tror ni att det är så laddat? Kallar ni er för feminister? Varför/varför inte?

FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER F1. I texten beskrivs hur könsuppdelat det är i butiker som säljer leksaker och barnkläder. Stämmer det? Gör en egen undersökning där ni går runt i butiker, fotograferar och analyserar på vilket sätt de kläder och leksaker som riktar sig till flickor skiljer sig från dem som riktar sig till pojkar. Analysera orsaken till denna uppdelning och diskutera vilka konsekvenser det får. Gör ett bildspel där ni presenterar vad ni kommit fram till med hjälp av de fotografier ni tagit. F2. Intervjua en äldre person om hur genusnormerna såg ut då hen var ung. Hur såg mansidealen och kvinnoidealen ut? Hur såg man på kärlek, sexualitet och familjebildning? Hur förhöll sig personen till dessa normer? Hur har samhället förändrats när det kommer till dessa frågor och hur värderar personen dessa förändringar? Intervjua gärna någon som bröt mot normerna på något sätt, t.ex genom att skilja sig, leva ihop med någon av samma kön eller välja bort barn. Avsluta med att ställa samman alla berättelser och diskutera dem med utgångs-

punkt i begreppen aktör/struktur. Vilken frihet att agera har en person inom givna strukturer? Hur påverkas strukturerna av enskilda aktörers agerande? Hur går det till då normer förändras? F3. Intervjua en person som invandrat till Sverige från ett annat land i vuxen ålder. Ställ frågor om hur normerna kring genus och familjeliv ser ut i Sverige jämfört med det land personen kommer ifrån. F4. Jämför situationen för hbtq-personer i Sverige med hur det ser ut i något annat land. Du kan t.ex hitta information kring detta på RFSL:s hemsida (rubriken internationellt och sedan landinformation) eller på Sidas hemsida. F5. Undersök de politiska partiernas jämställdhetspolitik och ta reda på hur de ställer sig till en eller flera av följande frågor: a) Delad föräldraledighet b) Vårdnadsbidrag c) Kvotering till bolagsstyrelser d) Surrogatmödraskap

NYCKELORD enförsörjarmodell

internalisering

queer

feminism

jämlikhet

radikalfeminism

genus

jämställdhet

socialistisk feminism

genussystem

liberal feminism

strukturell maktordning

hbtq-person

likhetsfeminism

särartsfeminism

heteronormativitet

normer

tvåförsörjarmodell


117

Medier och samhälle De flesta av oss kommer på ett eller annat sätt dagligen i kontakt med något av våra vanligaste medier - tv, radio, tidningar eller internet. En genomsnittlig dag 2016 tittade 81 procent på tv, 68 procent läste åtminstone någon dagstidning, 62 procent lyssnade på radio och 83 procent använde internet. Medierna genomsyrar sedan länge vår vardag, och vare sig vi vill eller inte är det högst troligt att vi alla påverkas på något sätt.   Nyheter har en självklar och framträdande plats i moderna demokratier. Demokratiforskare talar om ”upplyst förståelse” som ett viktigt kriterium för en fungerande demokrati, det vill säga medborgarna i en demokrati måste ha information och kunskap om politik och samhälle för att kunna utöva sin roll som medborgare. Det är här medierna kommer in i bilden. Eftersom vi inte kan få kunskaper i alla frågor genom egna erfarenheter eller genom kontakt med andra människor är det genom medierna som människor navigerar i samhället och får information i olika frågor.   I det här kapitlet ska vi studera mediernas centrala roll i en demokrati; traditionella mediers utveckling (press, radio, tv); internet och sociala medier; olika perspektiv på mediers makt; regler som svenska medier måste följa i sitt arbete och den utmaning som internet har inneburit i det här avseendet.   Men vi börjar med att titta närmare på mediers betydelse för demokratin.


118

Medier och samhälle

President Donald Trump har ända sedan president­ valskampanjen 2016 haft en mycket ansträngd rela­ tion till de flesta medier och många presskonferenser har varit närmast kaotiska. En del medier har till och med talat om att pressfriheten är hotad. På bilden syns den blivande presidenten Trump tala vid en presskonferens i Trump Tower, New York, i början av januari 2017.

■ MEDIER OCH DEMOKRATI Enligt den svenska riksdagen bör medierna ha följande uppgifter i samhället: det vill säga ge medborgarna information för att de ska kunna ta ställning i samhällsfrågor;

att informera,

att kommentera

att granska,

skeenden i samhället;

det vill säga att kontrollera privata och offentliga

makthavare.

I regeringsformen, en av de svenska grundlagarna, betonas i första kapitlet bl.a. att ”den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning”, i andra kapitlet att varje medborgare är garanterad yttrandefrihet , det vill säga ”frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor”, och informaViktigast informationskällor vid valen 2010 och 2014 tionsfrihet , det vill säga ”frihet att Valet 2010 4 inhämta och ta emot upplysningar Valet 2014 samt att i övrigt ta del av andras 3 yttranden”.   En av hörnstenarna i en 2 demokrati är att medborgare fritt 1 kan ta del av information från Tv Radio Dagstidningar Internet Familj/vänner olika källor för att därigenom Internet och familj/vänner bedömdes vara de viktigaste informations­ bilda sig en uppfattning i olika källorna inför valen 2010 och 2014. Tv, radio och dagstidningar mins­ kade alla i betydelse mellan de två valen. Siffrorna är en genomsnittlig samhällsfrågor innan de röstar i bedömning på en femgradig skala av ungdomar mellan 16 och 25 år. Källa: Olle Findahl, Pamela Davidsson: Svenskarna och internet 2015


Medier och samhälle

119

Andel av befolkningen 9–79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 1989–2015 Procent 90 Internet Television

80 70

Radio

60 Morgontidning

50

Sociala medier (internet)

40 Trad. medier (internet)

30

Kvällstidning Text-TV

20 10

CD/grammofonskiva

89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15

olika val eller försöker påverka makthavare. Det är också viktigt att olika röster kommer fram i debatten och att man som medborgare också lär sig att lyssna på argument som man inte själv delar.   I en diktatur är det precis tvärtom. Där missbrukar makthavarna ofta sin makt och lägger mycket energi på att kontrollera medier och medborgare och därmed också den fria opinionsbildningen.

Källa: Nordicom­Sverige

Som diagrammet över medie­ användningen visar är det framför allt internet som gjort att traditionella medier som tv, radio och dagstidningar inte längre är ensamma om att dominera medborgarnas mediekonsumtion.

FAKTA

Medialisering och mediekrati Det talas ibland om att medierna alltmer ”koloniserat” eller helt enkelt erövrat politiken. Medieforskare använder ibland begrepp som medialisering och mediekrati för att illustrera relationen mellan politik och medier och de senares ökade inflytande: • Medialisering innebär att politikerna från 1960-talets början successivt anpassat sig till mediernas sätt att arbeta. Dagens politiker behärskar med andra ord inte bara mediernas sätt att arbeta, de har också lärt sig att tänka som journalister, vilket bl.a. försvårar journalisternas granskning av politiker.

• Mediekratin är ett annat utmärkande drag i vår tids representativa demokrati. Den innebär i korthet att kommunikationen mellan medborgarna och deras valda representanter nästan uteslutande sker genom medier, som alltså ersatt partierna som den viktigaste länken mellan väljare och valda.   Det har inneburit att journalisten och politikern lever i symbios, beroende av varandra, och att politikern måste paketera sina budskap i korta, medieanpassade meningar. Risken är att mer avancerade resonemang om politiska frågor inte får plats, vilket i sin tur gynnar populism och ytlig retorik. USA:s president Donald Trump har valt att oftare meddela sig via twitter än via traditionella medier. Han vill kommunicera direkt med "folket", säger han.


128

Medier och samhälle

De senaste åren har använ­ dandet av internet i mobilen tagit fart ordentligt och 2016 var det 65 procent av befolk­ ningen som kopplade upp sig via mobilen varje dag. Yngre använder mobilen mer än äldre och kvinnor mer än män.

■ SVENSKARNA, INTERNET OCH SOCIALA MEDIER Mellan 2000 och 2015 ökade den totala andelen internet­ användare i världen från 16 till 43 procent, dvs. drygt tre miljarder av jordens befolkning använde internet. De flesta av dessa bodde i fattiga länder. Som framgår av diagrammet låg Sverige i en global jämförelse främst, följt av övriga Europa och Amerika.

Att internet omformat våra sociala liv är ett obestridligt faktum. Enligt den årliga undersökningen ”Svenskarna och internet” hade (2015) 91 procent tillgång till internet. Användningen av internet ökade i alla åldersgrupper även om yngre åldersgrupper är större användare än äldre. I genomsnitt använde vi internet totalt 21 timmar i veckan, varav drygt åtta timmar spenderas på internet i mobilen.

Nyheter på nätet Under 2000-talet har traditionella former av nyhetsförmedling som tryckt press och radio- och tv-nyheter fått en krympande publik samtidigt som digital nyhetsförmedling vunnit Befolkning som använder internet 2005–2015 ny mark. Nyhetsbranschen Procent per 100 invånare 100 förlitar sig nu i större grad Sverige 90 på ”dela-kulturen” i soci80 Europa ala medier som Facebook 70 Amerika och Twitter. Detta kan ske CIS (fd Sovjet) 60 genom att man på sajten 50 Hela världen lägger dela-knappar med 40 Arabvärlden Asien o. Oceanien vars hjälp sedan användar30 Afrika na enkelt kan lägga artikeln 20 10 i sitt flöde i sociala medier. 0 Detta är ett sätt för bran05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 schen att få mediekonsuKälla: Internetstatistik.se


Medier och samhälle

menter att komma in i exempelvis tidningen och börja läsa den. Antalet klick lockar annonsörer eftersom de vill att deras annonser ska synas.   Undersökningar visar att cirka en tredjedel av användare av digitala medier anger sociala medier som en daglig nyhetskälla. Nyheter via sociala medier når i huvudsak en yngre och medelålders publik.

129

Andel av internetanvändarna som besökt ett socialt nätverk och Facebook någon gång eller dagligen 2015 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 12–15 år

Socialt nätverk någon gång Facebook någon gång

16–25 26–35 år år

36–45 år

46–55 år

Filterbubblan Den information som vi får är till stor del beroende av våra tidigare sökningar och ”gillanden”. I Eli Parisers uppmärksammade bok The Filter Bubble, 2011, beskrivs vad som händer när nyheter personanpassas med hjälp av algoritmer. Han bad i samband med oljeläckan i Mexikanska gulfen 2010 två vänner att googla ”BP”. Den ene vännen var miljöintresserad medan den andre höll på med aktier. Den förstnämnde fann nyheter om miljökatastrofen, den andre helt annan information som istället handlade om investeringsmöjligheter i BP:s aktie. Googles algoritmer hade helt enkelt tolkat söktermen som två helt skilda förfrågningar och sedan personanpassat informationen.   Artikellänkar på Facebook står idag för en stor andel, cirka tjugo procent, av trafiken till tidningarnas nyhetssajter. En viss typ av nyhetsinnehåll prioriteras högre, en annan typ lägre. Algoritmerna iakttar noga vad du ”gillar” och sållar effektivt nyheterna åt oss. Många tidningar har både skrämts och inspirerats av Facebooks framgångar på det här området och vissa tidningar sägs enligt kritikerna ha planer på att själva personanpassa nyhetsvärderingen på sina egna sajter så att förstasidan blir ”just så” som du vill ha den. Det skulle vara ett sätt att möta konkurrensen från bl.a. sociala medier. Ytterst handlar det om att ”sälja” annonsplatser. Annonsörerna vill lägga sina annonser vid texter och bilder som läsaren uppmärksammar. Om en artikel blir mycket klickad så uppmärksammas ju även den annons som ligger vid artikeln.   Även om som tidigare konstaterats dela-kulturen är vanlig, vet man ännu inte helt säkert i vilken utsträckning som användare i nätverk uppmärksammar och eventuellt går vidare och läser delade nyheter.

56–65 år

66–75 år

76+ år

Totalt

Facebook var 2015 det helt dominerande sociala nät­ verket. Nästan alla som besökte ett socialt nätverk (77 %) besökte också Face­ book (70 %). Högst besöks­ frekvens på sociala nätverk och Facebook hade ålders­ gruppen 16–25 år, därefter avtog procentsiffran med stigande ålder.


130

Medier och samhälle

Dagstidningarna var länge den främsta informations­ källan, men passerades av tv i början av 2000-talet. Internet är idag den främsta källan till information.

Kritik mot internet och sociala medier Fördelarna med internet och sociala medier är många. Internet sägs ofta på allvar ha utmanat de traditionella mediernas informationsmonopol. Dessutom har nya röster kommit till.Alla med tillgång till nätet kan idag ta del av miljontals nya röster – från kommentarer av läsare i traditionella medier till nischade alternativa medier, enskilda bloggare, Twittertyckare och liknande. Sociala medier är det bästa som hänt demokratin sedan den kvinnliga rösträttens införande har det bland annat hetat.   Men kritikerna är många. De menar att även om man ser klara fördelar med internet och sociala medier måste man också kunna förhålla sig kritiskt till hur de fungerar och dess konsekvenser. Här följer några kritiska perspektiv:   Filterbubblan. Personanpassade flöden leder till att man mer sällan konfronteras med åsikter som avviker från ens egna åsikter. Sedan 2009 är Googles alla sökningar personanpassade.Vår nättillvaro blir med andra ord alltmer skräddarsydd och handlar mycket om att bekräfta vår världsbild. Synonymt med filterbubblan används också ibland uttrycket åsiktsbubblan.   Falsk information. Spridning av falska uppgifter på sociala medier och brist på källkritik hos användarna anses vara ett omfattande problem i och med att de sprids viralt, det vill säga snabbt når många i ett eller flera nätverk. Felaktig fakta som sprids gör att vi får en felaktig världsbild eller helt enkelt felaktig information. Viralgranskaren, en avdelning i Metro, försöker sedan några år avslöja virala faktafel i sociala medier.   Under det amerikanska presidentvalet hösten 2016 nådde s.k. fejknyheter, som mestadels propagerade för Donald Trump mot Hillary Clinton, miljontals människor och några av dem ledde till över två miljoner delningar och ”likes” på Facebook och Twitter.   Sociala medier kan stå

Medier som är viktigast som informationskälla 4,0 3,8 Internet

3,6

Tv

3,4

Dagstidningar Radio

3,2 3,0 2,8 2000

2008

2010

2012

2014

2016

i vägen för äkta samtal.

Den amerikanske psykologen Sherry Turkle skrev för några år sedan i en debattartikel: ”Sluta googla – börja prata” och ansåg att trots att vi är ständigt uppkopplade har vi vant oss av vid äkta och spontana samtal. I sin bok Alone together (2013) visar han hur sociala


145

Demokrati och diktatur skapades redan i antikens Grekland och är således mycket gammal, men det skulle dröja länge innan den slog igenom. Först i början av 1900-talet genomfördes demokratin i Västeuropa och i Nordamerika när allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes i land efter land. Men demokratins anhängare tvingades under 1900-talet kämpa för sina idéer. Och den kampen pågår än idag.   Det här kapitlet beskriver vad som kännetecknar demokrati och diktatur, men visar samtidigt att det finns många länder i världen som är ett slags mellanting med drag av båda. Kapitlet handlar också om mänskliga fri- och rättigheter och de politiska ideologierna. Demokratin som idé

■ DEMOKRATINS REGELBOK Demokratins spelregler skulle kunna sammanfattas så här: ●

Regelbundna politiska val och fri partibildning. Demokratin kräver att politiska val hålls regelbundet, och att det finns minst två politiska partier att välja mellan. Det ska vara tillåtet att bilda politiska partier.

Allmän och lika rösträtt. Alla medborgare över en viss ålder ska ha

rätt att rösta. Det får alltså inte förekomma några inskränkningar i rösträtten på grund av kön, inkomst, etnisk tillhörighet, religion osv. Lika rösträtt innebär att alla röstberättigade har en röst var. ●

Valhemlighet. Alla

ska kunna rösta utan att tvingas avslöja vilket parti eller vilken kandidat de röstar på.


146

Demokrati och diktatur ●

Fri opinionsbildning.

För att alla fritt ska få bilda sig en uppfattning krävs fri åsikts- och opinionsbildning i landet. Friheten gäller både medier och internet.

Majoritetsprincipen.

Rättssäkerhet.

Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens.

En demokratisk stat kräver att ingen häktas eller straffas utan stöd i lagen. Laglöshet eller godtyckliga domar hör inte hemma i ett demokratiskt land.

Enligt den här definitionen är demokrati en metod att fatta beslut. Om de sex reglerna följs kan man vara säker på att beslut fattas på ett demokratiskt riktigt sätt. Folket, via sina representanter i folkrepresentationen, förutsätts alltid fatta ”rätt” beslut. Med det här synsättet blir demokratin ett slags överideologi som täcker olika politiska åsikter och värderingar. Man är demokrat men dessutom t.ex. liberal, konservativ eller socialist.   Demokratin förutsätter att makten aldrig koncentreras utan att det finns plats för många olika konkurrerande uppfattningar. Detta kallas för pluralism, ”många åsikter”, av latinets plures som betyder många. I demokratiska stater kan människor vara oeniga om det mesta, utom om värdet av pluralismen och den fria opinionsbildningen. Lite tillspetsat kan man säga att demokratin förutsätter oenighet. Det är synen på oppositionen som skiljer demokratin från diktaturen: för en demokrati är oppositionen en nödvändighet, för diktaturen ett hot.

Direktdemokrati och indirekt demokrati Ordet demokrati betyder folkmakt, och i en demokrati ska folket ha makten. Folket kan sedan utöva makten på två sätt: direktdemokrati genom folkomröstningar och indirekt demokrati genom att välja ledamöter som representerar folket. Direktdemokrati

Schweiz är det land där direktdemokratin är vanligast.Varje år har medborgarna möjlighet att delta i några nationella folkomröstningar och i hundratals lokala. Omröstningarna gäller sådant som i andra länder avgörs av parlamenten eller kommunen, från tillsättande av polismästare, till byggande av en motorväg eller, som i februari 2017, om det ska bli lättare för tredje generationens invandrare att bli schweiziska medborgare (Majoriteten röstade ja). Resultaten av folkomröstningarna i Schweiz är alltid beslutande, dvs. parlamentet måste följa folkomröstningens resultat.


Demokrati och diktatur

147

Moderaternas partistämma i Karlstad hösten 2015. Representativitet är en svår fråga för alla partier: hur representativ är de här delegaterna för de moderata väljarna? För svenska folket? I förgrunden ser vi moderat­ ledaren Anna Kinberg Batra.

Indirekt demokrati

Indirekt demokrati (eller representativ demokrati) är det normala i alla demokratiska länder. Folket väljer representanter som sedan fattar beslut i folkets ställe. I den svenska regeringsformen klargörs tydligt att det är riksdagen som representerar folket: ”Riksdagen är folkets främsta företrädare”. I kommunerna är det de valda ledamöterna i kommunfullmäktige som beslutar. Den representativa demokratin finns på många håll i samhället – den är billig och praktisk. Men för att besluten ska accepteras av folket är det viktigt att de valda verkligen är representativa för väljarna. FAKTA

Folkomröstningar i Sverige Alla folkomröstningar i Sverige är endast rådgivande så politikerna måste inte rätta sig efter resultatet. Vid 1955 års omröstning röstade en kompakt majoritet av svenska folket för att vi skulle behålla vänstertrafiken, men det hindrade inte riksdagen att några år senare att besluta om övergång till högertrafik. Följande nationella folkomröstningar har hållits i Sverige:

1922 införande av allmänt alkoholförbud

Nej-sidan segrade

1955 övergång till högertrafik

Nej-sidan segrade

1957 tilläggspension 1980 kärnkraftsfrågan 1994 medlemskap i EU

Ja-sidan segrade

2003 införande av euro som Sveriges valuta Nej-sidan segrade Resultatet av folkomröstningarna om tilläggspensions- och kärnkraftsfrågan kan inte bara besvaras med ett ja eller nej, eftersom det fanns tre alternativ att rösta på. I kommunerna har det blivit vanligare med folkomröstningar.


148

Demokrati och diktatur

Vilken form av demokrati är bäst? Den direkta demokratin är omständlig och kostsam. Dessutom finns risken att folk tröttnar och inte går till valurnorna. I Schweiz är valdeltagandet i genomsnitt 40 procent. Ett starkt argument för den indirekta demokratin är att valda ledamöter har större möjligheter att få överblick över de politiska frågorna och därigenom får en större politisk mognad än väljarna. Med indirekt demokrati blir besluten ofta helt enkelt av högre kvalitet.   Lite tillspetsat innebär det här resonemanget att folket inte alltid förstår sitt eget bästa, och kanske skulle rösta ”fel” i en rad frågor, om de hade fått möjlighet. En total överensstämmelse mellan väljare och valda är svår att uppnå, men om klyftan blir för stor kan det bli problem. Är demokratin hotad? Det är lätt att tro att världen blir mer och mer demokratisk, och att ett land, som en gång blivit en stabil demokrati, förblir det. Men Transitländer kallar Freedom tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. I en rapport från männisHouse 29 postkommunistiska korättsorganisationen Freedom House 2017 beskrivs hur läget har länder i Centraleuropa och Centralasien som efter 1989 försämrats, inte bara i auktoritära stater där ”allvarliga vidrigheter” varit övergångsländer från begås, utan också i demokratiska stater där populistiska och natiodiktatur till demokrati. Men nalistiska krafter vinner terräng. Den största nedgången i demokrati under senare år har den och frihet skedde i de etablerade demokratierna. positiva utvecklingen i många länder vänts till   I Europa monterar länder som Polen och Ungern ned domstolar motsatsen. Bilden visar och myndigheter som skulle ha kontrollerat regeringens verksamhet demokratinivån i de central­ men som i stället förvandlas till regeringens förlängda arm. Radioeuropeiska transitländerna 2007–2017. och tv-stationer stängs eller trakasseras på olika sätt, t.ex. genom att journalister utestängs från presskonferenDemokratinivåer för transitländer i Centraleuropa ser. Ansvariga utgivare 1,5 hotas av höga böter vilEstland ket leder till självcen2,0 Slovakien Lettland sur bland journalisterTjeckien na. Minoriteter trycks Litauen 2,5 Polen ned eller hotas. Andra Slovakien åsikter än den styrande 3,0 regimens kommer inte Bulgarien till tals. Det förenklade Rumänien 3,5 Ungern budskapet från regimen står oemotsagt efter4,0 som inga journalister 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 eller oppositionella Källa: Freedom House: Nations in Transit 2017. The False Promise of Populism. släpps fram.


Demokrati och diktatur

  I USA försöker Trump att kontrollera eller åtminstone kringgå medierna genom twittrande i stället för presskonferenser och genom att kalla vissa mediers nyhetsförmedling fake news. Han erkänner inte oppositionen som en likvärdig motståndare utan hävdar att enbart han är den som talar för den ”vanlige amerikanen”, övriga talar för ”eliten”.   Statsvetarprofessorn Ayscha Mounk vid Harvarduniversitetet i USA och hans kollega Roberto Fo har sedan 00-talet undersökt människornas inställning till demokrati i flera länder, bland annat har de frågat hur viktigt man tycker det är att leva i en demokrati och hur öppna medborgarna är för icke-demokratiska styrelseformer. Deras undersökningar visar hur stödet för demokratin minskar och öppenheten för auktoritära alternativ ökar, särskilt bland yngre.   Även i Sverige finns de här tendenserna. Särskilt bland unga finns en stor skepsis mot demokratin: Hela 30 procent av de unga väljarna sympatiserar med tanken på en stark ledare som inte behövde bry sig om de politiska valen och riksdagen. Det är en fördubbling sedan 2005 när den första undersökningen gjordes.

■ MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER Demokratins regelbok är ofullständig om man inte tar med skyddet för de mänskliga fri- och rättigheterna. Skulle man nöja sig med de sex punkterna i avsnittet Demokratins regelbok är det risk att demokratin leder till ”majoritetens tyranni”, som den franske politikern Alexis de Tocqueville [tɔkvi´l] uttryckte det på 1830-talet. Risken med alla former av demokrati är ju att majoriteten kör över minoriteten.

149

Demonstranter utanför Trump Tower i New York dagen innan republikanen Donald Trump installeras som USA:s president den 20 januari 2017.


156 CASE

Simundervisning och de mänskliga rättigheterna

Två schweiziska muslimska medborgare stämde den schweiziska staten inför Europadomstolen eftersom deras båda döttrar, födda 1999 och 2001, tvingades delta i blandad simundervisning, alltså där flickor och pojkar undervisas tillsammans. Föräldrarna ansåg att detta skulle strida mot deras tro, trots att skolan hade lovat att flickorna mycket väl kunde vara klädda i burkini.   I januari 2017 kom Europadomstolens dom. Integration väger tyngre än religionsfrihet och skolan har ”en speciell roll i den sociala integrationsprocessen, särskilt när barn med utländskt ursprung är inblandade”. Simlektioner är inte bara att simma utan främst ”att delta i aktiviteten med alla andra elever”. Schweiz begick alltså inget brott mot religionsfriheten.

Integration eller religionsfrihet i den svenska skolan? I Sverige blev frågan aktuell redan 2016 när Skolinspektionen tillät en muslimsk grundskola, Alazharskolan i Stockholm, att ha uppdelade idrottslektioner. Så här motiverade rektorn den könssegregerade idrottsundervisningen:   ”Det handlar mycket om vad eleverna själva vill. Vi är en svensk grundskola och följer regler och lagar. Det är endast ett ämne det handlar om, alla andra ämnen har flickor och pojkar tillsammans. … Många tjejer vågar ta för sig mer när de är själva. Många flickor

bär sjal och föredrar att träna utan killar och med kvinnlig lärare för att de då kan ha på sig mindre kläder och träna utan huvudbonad.”   Efter Europadomstolens beslut kom debatten återigen igång. Utbildningsminister Gustav Fridolin begärde att Skolverket utreder ett förbud mot könsuppdelade klasser:   – Är det så att man upplever att man har problem att ha pojkar och flickor tillsammans så ska man ta tag i de problemen, inte undvika dem genom att helt enkelt skilja könen åt. Det kommer att gälla för alla ämnen. … Alla svenska skolor, oavsett huvudman, ska stå upp för den värdegrund vi har i läroplanen. I den ingår att jobba aktivt med jämställdhet och att pojkar och flickor ska kunna ha lektioner ihop i respekt för varandra. (SR 4 februari 2017)   Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand var en av dem som tyckte förslaget var positivt:   – Det är positivt att regeringen vill se över lagstöd för att säkra att eleverna får en jämställd och likvärdig undervisning. Men det får aldrig innebära att lärares uppdrag att anpassa och utforma undervisningen efter elevers behov inskränks.   Men alla höll inte med. Här är två röster mot ett förbud. Först statsvetarprofessorn Marie Demker som menar att Fridolins förslag gör henne beklämd:   ”När jag gick i skolan … var delar av gymnastiklektionerna uppdelade mellan pojkar


157

och flickor. Jag spelade t.ex. handboll med bara flickor medan pojkarna ägnade sig åt någon annan bollsport. … Så länge män och kvinnor inte är jämställda i våra samhällen kommer alla försök att behandla alla lika resultera i att maktstrukturerna upprätthålls. Jag menar att det är barnsligt att låtsas att inte gruppen män maktmässigt är överordnad gruppen kvinnor – vilket inte betyder att det finns individer i båda grupperna som har en annan position. Det är också närmast provocerande att en person som talar om sin lärarerfarenhet från skolan inte låtsas om att det är i ungdomsåren som spänningarna mellan könen väldigt lätt förstärker och cementerar en över- och underordning som består i vuxen ålder.   Naturligtvis skall män och kvinnor liksom flickor och pojkar visa varandra ömsesidig respekt och hänsyn i alla sammanhang. Frågan

här är ju hur vi åstadkommer det – Fridolin blandar ihop medel och mål.   Vi kan och bör lämna dessa frågor lämnas till den professionella pedagogens omdöme och fortsätta föra en uppfriskande debatt kring frågan. Och det är i det sammanhanget naivt att tro att strikt likabehandling av alla individer är detsamma som att bemöta individer med lika omsorg och respekt.”   Sarah Delshad, grundare av Muslimska feminister, menade att ett förbud rimmar illa med elevdemokratin.”Förslaget kan helt enkelt stjälpa mer än vad det hjälper.” Effekten skulle också bli att en del unga flickor inte kan delta i undervisningen i idrott om inte flickorna kan få vara för sig själva.   – Ja men gud ja, så kan det ju bli. Jag kan tänka mig att många trotsar det, givetvis. Då blir det en problematik med utebliven närvaro och så vidare.

Gymnastiklektion för flickor på Dammfriskolan i Malmö 1953. Då hade en del kommuner redan avskaffat de könsuppdelade gymnastiklektionerna. Frågor: 1. Sammanfatta Europadomstolens dom. 2. Vilka två principer är det som krockar här? 3. Vilka argument talar för Gustav Fridolins beslut? Vilka argument talar emot? 4. Hur skulle den här frågan kunna lösas med god vilja, utan att majoriteten kör över minoriteten?

5. Är idrottsundervisningen ett problem på din skola? (Om du svarar nej, får du en kontrollfråga: Är alla verkligen överens om att det inte är ett problem?) 6. I Tyskland har man på många håll behållit flickskolor av samma skäl som de avskaffades i Sverige för drygt 50 år sedan, att främja jämställdheten. Hur tänkte man i Sverige, hur tänker man i Tyskland?


166

Demokrati och diktatur

en nation. Nationalismen förutsätter att det som rör nationen är viktigare än andra värden och intressen. Om nationens intressen ska förverkligas krävs att de styrande politiskt kontrollerar ett territorium som ju oftast är en suverän stat, t.ex. Sverige. Ofta beskrivs nationalismen som en åsiktsriktning som växte fram på 1800-talet och enade Italien och Tyskland, samtidigt som nationalistiska idéer splittrade Osmanska riket och habsburgarnas rike. I kampen mot förtryck och för självständighet mot kolonialmakterna spelade nationalismen en stor roll.   Vid förra sekelskiftet var nationalism och patriotism detsamma, man lyfte det egna landet och det egna folket på andras bekostnad. Sedan flera decennier tillbaka trodde man att sådana nationalistiska övertoner var borta i stora delar av världen. Men idag med de mer aggressiva regeringar som sitter vid makten eller kan komma till makten hörs sådana argument allt oftare. Donald Trumps kampanjord America first! liknar argument som framförs av de högernationalistiska partierna i Frankrike och Tyskland, Front National och Alternative für Deutschland (AfD), eller de nationalistiska regeringarna i Ryssland, Polen och Ungern. Den här typen av militant nationalism är väldigt annorlunda från den demokratiska nationalism som för Sverige kanske kan förknippas med Kalle Anka på julafton, köttbullar och Lilla Idas sommarvisa. Den typen av nationalism är en följd av och orsak till den samhörighetskänsla som är nödvändig för att ett samhälle ska hålla ihop.

■ SVERIGES POLITISKA PARTIER I början av 1900-talet var huvuddragen av det svenska partisystemet utvecklat. Länge var det partisystemet stabilt och med undantag av vissa partisplittringar hade riksdagen fem partier: Socialdemokraterna, Vänstern, Moderaterna, Centern, Liberalerna. Ideologierna låg till stor del till grund för dessa partier: Socialdemokraterna vilade på den demokratiska socialismen;Vänsterpartiet den revolutionära socialismen, Centern och Moderaterna konservatismen; Liberalerna liberalismen.   Först på 1980-talet kom ytterligare partier in i riksdagen. I valsamverkan med Centern fick Kristdemokraterna ett mandat i riksdagen 1985. Riksdagsvalet därefter, 1988, kom Miljöpartiet de gröna in i riksdagen. Ny demokrati var ett kortlivat, populistiskt parti i riksdagen 1991-1994.   Efter 1960-talet var blockpolitiken det normala i riksdagen. Det socialistiska blocket bestod av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet medan det borgerliga blocket bestod av Moderaterna, Centern,


Demokrati och diktatur

167

Liberalerna och Kristdemokraterna. De borgerliga partierna bildade 2004 en gemensam valplattform inför riksdagsvalet 2006 som snart kom att kallas Alliansen. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010. De har tagit avstånd från blockpolitiken, men har oftare anslutit sig till borgerliga förslag i riksdagen än socialdemokratiska.

Höger-vänster skalan och GAL-TAN-skalan Det är vanligt att placera partierna efter en höger-vänster-skala, med de borgerliga partierna till höger och de socialistiska till vänster. Hur de olika partierna placeras beror främst på deras uppfattning om hur stor den offentliga sektorn bör vara: ju mer stat och kommun ska ta hand om med skattpengar, desto längre till vänster, och ju mer enskilda människor ska sköta, desto längre till höger. Men den inbördes placeringen av t.ex. Liberalerna och Centern är inte alltid given.   Men höger-vänster-skalan är inte självklar. På 1970-talet var det populärt att rangordna partierna efter ekologi-tillväxt , där Miljöpartiet,Vänstern och Centern stod för ekologi, Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna för tillväxt. Numera diskuterar statsvetare ytterligare en rangordning, GAL-TAN-skala där akronymerna GAL står för Grön, Alternativ, Libertarian (frihetlig) och TAN för Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk. GAL-TAN fokuserar inte längre på pengar och fördelningspolitik utan på sociala och kulturella värden. Detta skulle exempelvis kunna röra globalisering och migration, EU-medlemskapet, HBTQ-frågor, bensinskatt och andra transportfrågor. Olika sätt att inbördes placera partierna Grön/Alternativ/Libertär

Vänster

Industriell

Höger

Traditionalistisk/Auktoritär/ Nationalistisk

Vänster

Höger

Agrar

Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson har S- och M-väljarna stor spännvid på GAL-TAN-skalan. SD-väljarna däremot ligger fast på GAL-TAN men har stor spännvidd på höger-vänsterskalan.


168 ARBETSUPPGIFTER – DEMOKRATI OCH DIKTATUR

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vilka krav måste uppfyllas för att ett land ska kunna kalla sig demokratiskt? 2. Vilken är skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati? 3. Hur tillämpas direktdemokrati i Schweiz och i Sverige? 4. Beskriv diktaturens kännetecken.

5. Vilka typer av diktaturer nämner boken? 6. Sammanfatta kort innehållet i konservatismen, i liberalismen och i socialismen. 7. Vad är grundtanken i feminismen? Ekologismen? Nationalismen? 8. Vad är skillnaden mellan demokratisk nationalism och militant nationalism?

ANALYSERA OCH RESONERA A1. Vad kan det finnas för orsaker till att nationalismen har ökat i världen? Vilka kan konsekvenserna bli? Vilka åtgärder kan vi ta till för att förhindra detta?

A3. Thailand är ett turistparadis, men också en militärdiktatur. Borde Thailand bojkottas som turistland? Ge argument för och emot.

A2. I ett demokratiskt samhälle måste majoriteteten värna om minoritetens rättigheter. Varför det?

A4. När Donald Trump blev amerikansk president introducerades begreppet "alternativa fakta". Resonera kring varför det är viktigt att ett samhälle kan enas om samma fakta när ett beslut ska fattas.

DISKUSSIONSFRÅGOR D1. Borde kommunala folkomröstningar förekomma oftare? Vilka frågor skulle i så fall vara lämpliga att avgöras genom folkomröstningar? D2. Numera är det tekniskt enkelt att genomföra folkomröstningar via internet: är det en bra eller dålig metod för att vägleda politiker? D3. Vi antar att en av dina kompisar i klassen är klart naziinfluerad. Hur skulle du agera om det vore så? D4. Finns det någonting som du och dina klasskompisar skulle kunna göra för att

försöka påverka regimerna i t.ex. Iran eller Kina att införa demokrati? Diskutera och kom med något förslag! D5. Är de antidemokratiska krafterna, särskilt bland yngre personer, på framgång? Vad skulle det i så fall bero på? D6. Ett politiskt parti uppkommer som ett svar på ett upplevt problem i samhället som de befintliga partierna inte har ett svar på. Vad ser du som nästa partibildning i Sverige? Motivera och ta fram belägg för ditt svar.

FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER F1. Studera någon av de mänskliga rättig­ heternas vakthundar: Amnesty, Civil Rights Defenders, Human Rights Watch, Freedom House, Reportrar utan gränser. Välj ut ett land och ta reda på hur det

landet enligt organisationen bryter mot de mänskliga fri- och rättigheterna. Jämför med hur landets styrande framställer landet på sin hemsida.


ARBETSUPPGIFTER – DEMOKRATI OCH DIKTATUR 169

F2. Hur används de ideologiska etiketterna (konservativ, liberal, socialistisk etc) av de politiska partierna i Sverige? Studera något partis hemsida och notera hur partiet ideologiskt benämner sig. F3. Du har precis blivit tillsatt som ny demokratiminister och ska försöka neutralisera hoten mot demokratin i Sverige. Följande hot har blivit identifierade: 1) Allt färre vill bli politiker 2) Undersökande kvalitetsmedia har svårt att överleva 3) Allt mer kränkningar mot människor med annan åsikt på internet. Skissa fram en handlingsplan för att lösa dessa problem.

alternativen ut? Hur löd argumenten för de olika sidorna? Vilka ståndpunkter intog de olika partierna? F5. Nedanstående cirkeldiagram föreställer de länder som har förbättrats respektive försämrats mest vad gäller politiska och medborgerliga rättigheter under 2016. Minussiffror är försämring och plussiffror förbättring. a) Vilket land har förbättrats mest? b) Vilket land har försämrats mest? c) Vilken demokrati (fritt land) har förbättrats respektive försämrats mest? d) Undersök situationen i ett av dessa länder och ta reda på vad som händer där.

F4. Fördjupa dig i någon av de nationella folkomröstningar som hållits. Hur såg

Största förändringarna 2015–2016 vad gäller politiska rättigheter och medborgerliga friheter 0 Fritt

Turkiet Sydsudan Libyen Nicaragua Kongo (Kinshasa) Tadzjikistan Venezuela Polen Zambia Etiopien Ungern Lesotho Moçambique Niger Jemen

Delvis fritt Inte fritt

-5

-10

+10

Somalia Centralafrikanska republiken Vitryssland Argentina Myanmar Burkina Faso Papua Nya Guinea

-15

+5

0

Källa: Freedom House. Freedom in the World 2017. Hela rapporten finns på nätet.

NYCKELORD civil olydnad

GAL-TAN

liberalism

demokrati

ideologier

mänskliga fri- och rättigheter

diktatur

jämställdhet

nationalism

feminism

konservatism

pluralism

folkomröstning

korruption

socialism


Varje år firas körsbärsblomningsfestivalen Sakura Matsui i Brooklyns botaniska trädgård i New York. Festivalen är känd som en rit för att fira såväl vårens ankomst som traditionell och modern japansk kultur. På bilden en västerländsk tjej som anammat ”det japanska” och därmed också den globala kulturen.


461

Globalisering Nästan dagligen hör vi talas om och kan läsa om globalisering i olika medier, böcker och i debatter om politik och ekonomi. Men fenomenet är egentligen inget nytt. Människor har av olika anledningar haft globala kontakter med varandra i årtusenden. Själva begreppet började i modern mening användas på 1960-talet, men fenomenet i sig tog fart i stor skala först på 1980- och 1990-talen. Lite förenklat kan man säga att globalisering är en kraft som i ökad utsträckning berör människors liv i alla världens länder.   Det här kapitlet handlar bland annat om globaliseringens historik och drivkrafter och om tre olika former av globalisering: ekonomisk, kulturell, och politisk. Avslutningsvis behandlas globaliseringen och framtiden.Vad händer med demokratin i en globaliserad värld? Olika uppfattningar ställs också mot varandra när det gäller frågan om globaliseringen utgör frälsning eller fälla.

■ VAD ÄR GLOBALISERING? Globalisering kommer av ordet global (globus = klot, kula), som är en term som syftar på att något berör och innefattar hela världen. Enligt Nationalencyklopedin (NE) avser begreppet en förändringsprocess där stater och samhällen över hela jordklotet knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden:   ”Globalisering kan ses som en samlingsbenämning på utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur. I allmänt språkbruk har termen emellertid i första hand kommit att syfta på ekonomiska förhållanden. Med ekonomisk globalisering avses då den senaste fasen i kapitalismens utveckling under vilken de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade.”


482

Globalisering

Huntington (1927–2008) betydelsen av nya konfliktlinjer i den globala politiken (”Civilisationernas kamp”, se s. 442). Hans tanke var helt enkelt att flera civilisationer FRÅN MET I NEW YORK består utan att påverkas av västerlandet när det bland annat gäller religion, språk och synen på individen. Huntingtons bok, Civilisationernas kamp, gavs ut i polemik mot Francis Fukuyama för hans kontroversiella verk The End of History and the Last Man, i svensk översättning Historiens slut och den sista människan, som publicerades år 1992. Fukuyama hade där hävdat att 2017 2018 historien är slut i och med Sovjetunionens 31 mars 7 oktober 27 januari COSÌ FAN TUTTE NORMA TOSCA Mozart Bellini Puccini fall och kalla krigets slut.Världen domine14 april 14 oktober 10 februari ras av liberal demokrati och det kommer LUISA MILLER TROLLFLÖJTEN KÄRLEKSDRYCKEN Verdi Mozart Donizetti inte att inträffa några fler stora idéstrider 28 april 18 november 24 februari som den liberala demokratins kamp mot ASKUNGEN MORDÄNGELN LA BOHÈME Massenet Adès Puccini nazism eller kommunism. 10 mars SEMIRAMIS   Huntingtons teser har emellertid senare Rossini utsatts för stark kritik och många forskare LIVEPABIO.SE tycker att det finns klara tecken på västerI mer än femtio länder visas ländsk påverkan av världen i form av demokratisering, spridning på olika biografer Metropoliav marknadsekonomi, mänskliga rättigheter och konsumtionskultans föreställningar digitalt i tur. Det sista handlar om allt från matvanor, film, tv-program och realtid, ett av många exemmusik till levnadssätt, som blir alltmer lika var du än befinner dig pel på kulturens globalisering. Säsongen 2017–2018 på jordklotet. DIREKTSÄND

OPER A PÅ BIO

ger Met tolv operor som visas på biografer i hela Sverige. På bilden sopranen Sonya Youncheva som Mimi i Puccinis La Bohème.

Är vissa kulturformer mer globala än andra? Hur global är kinesisk opera?


Globalisering

■ POLITISK GLOBALISERING I en globaliserad värld där vi blir alltmer beroende av varandra måste regeringar ofta samarbeta för att lösa politiska problem, exempelvis på miljöområdet eller när det gäller ekonomisk politik eller militära hot. För att underlätta samarbetet har olika stater därför ibland valt att bilda globala eller regionala organisationer och i en del fall valt andra och mer långtgående samarbetsformer. Den mest välkända globala organisationen är FN (s. 432) som grundades efter andra världskriget. FN är en typisk mellanstatlig organisation och det innebär att den yttersta makten ligger hos medlemsstaterna. Exempel på regionala organisationer och samarbetsformer är Mercosur, ASEAN, AU, Nafta, och EU.

Viktiga globala politiska aktörer När föregångaren till EU, EEC, skapades i slutet av 1950-talet var det i princip fred och frihandel som det handlade om. De ursprungliga sex medlemsländerna bildade en tullunion, avskaffade tullarna inbördes och upprättade en gemensam tullmur utåt mot andra länder. Arbetet med att stärka det ekonomiska samarbetet har sedan dess fortsatt inom EU och idag är målsättningen att få en fullständigt fri inre marknad för varor, kapital, tjänster och arbetskraft. Nitton länder delar också den gemensamma valutan euro och bedriver en nära samordnad ekonomisk politik som också påverkar övriga EUländer. Dagens EU har ofta karakteriserats som en ekonomisk jätte, men en politisk dvärg.   Ekonomiskt är EU utan tvekan en jätte, helt i klass med USA och andra globala aktörer. EU kan med kraft utmana USA i olika handelstvister. Det kan exempelvis gälla import av kött från djur som fått tillväxthormoner eller import av genmodifierade grödor. I grunden är förstås beslut som dessa politiska och sedan en tid arbetar EU aktivt med att stärka sin ställning i världspolitiken även inom andra områden än rent ekonomiska och handelspolitiska. Det kan gälla militära snabbinsatsstyrkor i krisområden eller klimatpolitik. På det senare området har EU varit pådrivande mot övriga världen när det gäller att sätta upp ambitiösa klimatmål för att minska den globala uppvärmningen.   Andra viktiga globala politiska aktörer är G20 (s. 390) som tagit över som den tyngsta globala aktören för att samordna den ekonomiska politiken.   År 1971 grundades WEF (World Economic Forum). Grundaren Klaus Schwab utvecklade den så kallade ”intressentmodellen” inom

483


484

Globalisering

Greenpeace är ett bra exempel på en internationell icke-statlig organisation med starkt genomslag i global opinionsbildning. På bilden stoppar Greenpeace-aktivister sättningen av den kontroversiella genmodifierade potatisen Amflora i Nedre Vojakkala i Haparanda. Amflora, som innehåller en gen för så kallad antibiotikaresistens, är förbjuden i många EU-länder. Greenpeace uppmanade regeringen att följa försiktighetsprincipen och stoppa vidare odling av Amflora i Sverige.

företagsledning. Den bygger på tanken att framgångsrika företagsledare måste ta hänsyn till företagets alla intressenter, inte bara aktieägare, kunder och anställda, utan också det omgivande samhället inklusive regeringar. Syftet med WEF är att försöka tillhandahålla en plattform för att lösa internationella konflikter, eftersom dessa skapar osäkra förutsättningar för stora företag. Mest känt är det årliga toppmötet i januari i Davos, som samlar inte bara mäktiga företagsledare utan också internationella politiska ledare, framstående forskare och journalister för att diskutera de mest angelägna frågorna på den globala politiska agendan, inklusive hälsa och miljö. Icke-statliga organisationer

Frivilligorganisationerna, även kallat icke-statliga organisationer (NGO = Non Governmental Organizations), har fått ökad betydelse på senare år. Ibland hävdas det att deras ökade betydelse under senare decennier inom sig bär fröet till vad som kan kallas ett globalt civilsamhälle. Motsatsen till NGO:s är statliga (governmental) internationella organisationer, som sedan FN:s tillkomst efter andra världskriget utgör grunden i FN-systemet. Frivilligorganisationerna är i regel, men inte alltid, specialiserade på en fråga som exempelvis katastrofhjälp, fredsarbete, miljö eller mänskliga rättigheter. Många av dessa organisationer har sitt ursprung i ett enskilt land, men har sedan utvecklats i ett mer internationellt samarbete. Några, bland annat Amnesty International, har redan från början organiserat sig


Globalisering

globalt. De brukar betecknas som internationella icke-statliga organisationer (INGO = International Non Governmental Organisations).   Bland frivilligorganisationerna finns också en del av vad som brukar kallas anti-globaliseringsrörelsen eller den globala rättviserörelsen. De kräver en alternativ globalisering till den så kallade ”nyliberala globaliseringen” och deras mer traditionella syn på ekonomisk utveckling, dvs. bland annat lägre skatter och färre statliga regleringar.   Ett tydligt försök att bilda ett alternativ till WEF utgör World Social Forum (WSF) som höll sitt första möte 2001 i Porto Alegre i Brasilien.World Social Forum är egentligen en årlig konferens som syftar till att samordna kampanjer och diskussioner om strategier mot den pågående globaliseringen. Man försöker arrangera dessa möten ungefär samtidigt med det årliga WEF i Davos i Schweiz i början av året. WSF har vuxit till en jättelik konferens, med seminarier, diskussioner och föredrag i olika ämnen som arrangeras av folkrörelser och gräsrotsorganisationer av olika slag från hela världen.

■ GLOBALISERINGEN OCH FRAMTIDEN Är globaliseringens effekter i huvudsak positiva eller negativa? Innebär den att statens framtid på allvar är hotad, det vill säga att ekonomi och teknik kommer att dominera över politik? Eller är det så att demokratin kommer att finna nya former som en konsekvens av globaliseringen? Globaliseringen som fenomen ger upphov till många frågor, men inga entydiga svar.

Utmaningar När man talar om globalisering syftar man i regel på så kallad ”hårdvara”, det vill säga spridning av varor, tjänster, kapital, teknologi och människor. Men globalisering, hävdar många forskare, kan också handla om så kallad ”mjukvara” i form av spridning av idéer.   Historiskt har sambandet mellan t.ex. globalisering och teknikutveckling varit starkt. Ju friare idéer har kunnat flöda över gränser desto större möjligheter har det funnits för fortsatt teknikutveckling, samtidigt som teknikutvecklingen bidragit till att bryta ned gränser och knyta länder, företag och individer närmare varandra. Globaliseringen har bland annat bidragit till att öka det globala välståndet, minska fattigdomen, sprida demokrati och mänskliga rättigheter och knyta länder och människor närmare varandra. Samtidigt växer den globala ojämlikheten främst inom världens länder, och den ojämlikheten kan delvis förklaras av globaliseringen.   Den ekonomiska ojämlikheten kan enligt vissa debattörer mot-

485


486

Globalisering

En indisk student lutar sig mot en mur målad med antikapitalistisk graffiti i Mumbai, Indien. Mumbai var värd för ett av de globala mötena för World Social Forum (WSF) och samlade omkring 80 000 deltagare från cirka 130 länder. Även om Indien har liberaliserat sin ekonomi och sett en ökad närvaro av multinationella företag ansågs Indien som ett lämpligt val för mötet på grund av sina många aktivister och som en lämplig talesperson för fattiga länder.

verkas bland annat genom offentligt finansierad utbildning. Men trenderna där är snarast de motsatta hävdar andra: ”De rika har egna skolor, medan de fattiga bränner bilar”. I Europa och USA tar sig denna maktlöshetsig ofta utryck i allt i mer nationalistiska tongångar.   Många effekter av globaliseringen drabbar oss alla mer eller mindre. Om det är bra eller dåligt beror till stor del på vår egen inställning. En effekt är att vi blir mer beroende av varandra, interdependenta. Denna effekt kan ses som negativ eller positiv. För länder som inte är självförsörjande kan det vara negativt. Andra negativa effekter är globala virus som sprids blixtsnabbt, finanskriser som sprids mycket fortare nu än 1929, fejkade nyheter och virala lögner som sprids med blixtens hastighet. Å andra sidan medför ju beroende att vi måste samarbeta, förstå varandra och kommunicera med varandra för att möta många av världens utmaningar som krig och konflikter, ojämlikhet, sysselsättning, klimat- och miljöhot.   En annan effekt är att vi kan resa över hela världen, att världen blivit vår personliga arena. Negativt tycker nog många som kan känna det som ett hot mot det lilla trygga lokalsamhället där man växte upp, levde och dog i samma by som sina föräldrar. Därför, men också av miljöskäl, finns trender som bl.a. går mot drömmar om ”gröna vågen”, en levande landsbygd, att konsumera närproducerat. Å andra sidan ger globaliseringen en personlig frihet som är enorm, det ger en möjlighet att förverkliga sina drömmar och att styra sina liv, och det ökar förståelsen mellan folk och motverkar förmodligen stereotyper och rasism.


CASE

487

Olika perspektiv på globalisering I USA vann den konservative mångmiljardären Donald Trump presidentvalet 2016 och i många europeiska länder har högerpartier under senare år nått stora framgångar i opinionen. I debatten har det talats om nationalism och högerpopulism och de flesta analyser som publicerats efter den brittiska folkomröstningen har riktat in sig på ekonomiska förklaringsfaktorer och resonemang om de ”bortglömda”, dvs. globaliseringen har lett till ökat välstånd i hela världen, men inte för alla. Många mindre välutbildade medborgare i de rikaste länderna har blivit av med välbetalda men relativt lågkvalificerade arbeten som flyttat utomlands eller på vissa ställen gått till invandrare som varit redo att jobba för lägre löner.   Internationalismen idag handlar till stor del om varor och pengar som slungas runt jordklotet. Det kallas med ett annat ord för globalisering och hälsas med glädje av många, i synnerhet av de som gynnas. Men samtidigt växer motståndet. Mitt land översvämmas av utländska varor och invandrare och våra jobb flyttar utomlands, heter det i de flesta västerländska länder. Men de häftigaste reaktionerna väcker de människor som flyr hit undan krig. Vår kultur och våra värderingar måste därför värnas, sägs det.   Enligt socialpsykologen Jonathan Haidt aktiveras invandringsfientlighet och auktoritära impulser av den urbana elitens värderingar och stöd för mångkulturalism. Globalisering och auktoritarism, dvs. ett styrelseskick som karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten, är viktiga delar av förklaringen och en viktig skillnad är enligt honom den mellan globalister och nationalister. Även franska Nationella frontens partiledare, Marine le Pen, har vid ett antal tillfällen beskrivit läget i sitt hemland Frankrike som ett slag mellan ”globalister” och ”patrioter”.   Haidt har i sin forskning visat hur globaliseringen och stigande välstånd förändrat värderingarna och hållningen bland ”eliten”, globalisterna, i städerna. De talar och agerar på ett sätt som omedvetet aktiverat auktoritära tendenser bland en del av nationalisterna.

Han anser att invandringen har varit central i nästan alla högerpopulistiska rörelser och de som avfärdar den invandringsfientliga inställningen som ren rasism har enligt honom missat ett antal viktiga aspekter som har att göra med allmänmänskliga behov att leva i en stabil och sammanhållen moralisk ordning. Men liberala vänderdebattörer har kritiserat Haidt och menat att han förminskar betydelsen av den liberala idén om ett tolerant och pluralistiskt samhälle.   När Storbritanniens premiärminister Theresa May hösten 2016 talade nedsättande om idén om ett globalt medborgarskap möttes hon av stark kritik från många finansiella och politiska kretsar. Hon förnekar upplysningstidens centrala värden, hette det bland annat. Premiärminister May uttryckte sig så här: ”Om man tror att man är en världsmedborgare, då är man ingenstans en medborgare”. Men i den efterföljande debatten var det också många som menade att hon satte fingret på en öm punkt, nämligen att världens finansiella, politiska och teknokratiska elit under lång tid har distanserat sig själva från sina egna landsmäns oro och därför förlorat deras förtroende. Men att ha fina globala mål är ingen ursäkt för att svika sina skyldigheter mot sina landsmän. Kritikerna av ett globalt medborgarskap brukar också hävda att man är medborgare i en stat med ett etablerat politiskt styre. Sådana styren finns i enskilda länder, inte på global nivå.   Anhängare av ett globalt medborgarskap hävdar å andra sidan att man inte ska tolka idén bokstavligt utan symboliskt. Den teknologiska revolutionen inom områden som rör t.ex. kommunikation och ekonomisk globalisering har fört samman människor från skilda länder. Dessutom bär människor på många identiteter och ett globalt medborgarskap behöver inte utesluta ett nationellt. Dessutom brukar globalister hävda att gemensamma utmaningar på global nivå som pandemier och klimatförändring skadas om varje regering hela tiden bara försöker maximera sina egna nationella intressen.


488

Bättre nu – för nästan alla En av globaliseringens försvarare är Johan Norberg, författare och liberal debattör. År 2001 gav han ut boken Till världskapitalismens försvar, som översatts till en rad andra språk. Samma år gav han tillsammans med vänsterpartisten America Vera-Zavala ut Global rättvisa är möjlig. Femton år senare (2016) utkom hans bok om Framsteg – tio skäl att se fram emot framtiden.   Trots att nationalismen under senare tid har fått en renässans och att vi enligt Norberg dagligen översköljs av negativa budskap om världens tillstånd – finanskris, migrationskris, arbetslöshet, hungersnöd, krig och miljökatastrofer – anser han att mänsklighetens framsteg under de senaste decennierna varit oöverträffade: ”Oavsett vilken statistik du refererar till är det mesta bättre nu – för nästan alla.”   Trots periodvisa bakslag och kvarstående katastrofer är huvudintrycket enligt Norberg att världen blivit mer dräglig och mindre fattig. Han pekar bland annat på den stora ökningen av medellivslängden i fattiga länder, och att spädbarnsdödligheten och analfabetismen minskat dramatiskt. Den här utvecklingen beror på att kapitalismen spridit sig över världen och ”gett människor frihet

att tänka själva, investera och producera som de själva vill, och drivkraften att spara, uppfinna, effektivisera och specialisera sig”.   Norberg håller med om att det finns chockerande ojämlikhet i världen, och att stora regioner marginaliserats: ”Men det beror på för lite globalisering, inte på för mycket. Ojämlikheten i världen beror på den ojämlika fördelningen av kapitalism. Där den har funnits har den gett människor en chans att förverkliga sina drömmar, arbeta och skapa. Där den inte har funnits har människor inte fått chansen att förbättra sin situation.”   Det finns enligt Norberg överväldigande bevis för att fria marknader skapar materiell standardökning, men det är inte det viktigaste. Det handlar i stället om den värdighet som globaliseringen ger till tidigare förtryckta människor. Det kan handla om människor i fattiga länder som varit förtryckta av storbönder, afrikanska kvinnor som varit i händerna på sin makes totala kontroll eller fattiga indier som fastnat i lokala ockrares, utpressares, skuldslaveri i stället för att få chansen att gå till banken och låna.   I marknadsekonomin som den nu fungerar enligt Norberg påminner företagens frihet mest om ”hovmästarens frihet att erbjuda restauranggäster en matsedel att välja från.

Sverige

USA Hans Rosling, professor i internationell hälsa och grundare av stiftelsen Gapminder, blev känd världen över för sin animerade statistik kring tillståndet i världen. Han brukade bland annat utmana den gängse bilden av en tvådelad värld av rika och fattiga länder.

Indien

Kina


489 Frihandel innebär att också andra hovmästare – till och med utländska – får springa fram med alternativa menyer.” (Källa: johan norberg.net)

Ekonomisk depression och klimathot Johan Ehrenberg, grundare av tidningen ETC, gjorde i boken Globaliseringsmyten (1998) en kritisk granskning av den bild av Sveriges ekonomi som enligt honom spritts av politiker och media. Det som fått ge namn åt boken var ”myten” om globaliseringen och kärnan i myten är att politikerna inte har någon möjlighet att bestämma över samhällsutvecklingen i en värld med en globaliserad ekonomi. Om politikerna ändrar villkoren för företagandet i Sverige, så behöver företagen bara flytta produktionen till något annat land.   Ehrenberg menade att världen alltid har varit global, och att inga drastiska förändringar gjort den mer global 1998 än för tjugo år sedan. Det är inte globaliseringen som har gjort att politiken har förlorat makt. Ehrenberg hävdade i boken att politikerna själva har avsagt sig makten genom att medvetet undvika att försöka kontrollera och styra den ekonomiska utvecklingen och genom att lämna över ansvaret för ekonomin till

riksbanken och låta politiken dikteras av EU:s olika ekonomiska krav.   I en intervju i ETC nästan tjugo år senare anser Ehrenberg att allt fler människor lämnat den absolut värsta fattigdomen och ”att det finns en utveckling skapad av politisk fajt som vi inte ser eftersom vi inte är en del av den. Latinamerikas förändring är enorm. Liksom Sydostasiens”. Det man kan oroa sig för globalt är enligt Ehrenberg att hela ekonomin kan hamna i djup depression på grund av oförmågan att lösa klimathotet: ”Där har världens eliter väldigt svårt att agera. Skogar skövlas fast alla vet att det är fel. Oljeindustri och bilindustri förstör medvetet och ljuger för alla. Den här destruktiviteten i jakten på snabba vinster är kanske det som till slut tvingar fram en politik som stoppar deras obegränsade makt. Jag tror inte vi kommer sitta still och se världens rasa samman i klimatsammanbrott.”

Diskutera: Det finns som texten visar helt olika perspektiv på och uppfattningar om globaliseringen. Vilka perspektiv tycker du stämmer bäst överens med dina egna? Diskutera och motivera dina svar.

Sverige

Kina

USA

Indien

”Vi och dom”, där ”dom” aldrig kan få det som ”vi”. I diagrammen representeras varje land av en färgad bubbla vars storlek anger befolkningsmängden. Färgen visar geografiskt område. Den horisontella axeln representerar BNP per capita och den vertikala axeln förväntad livslängd. Vilken är den mer övergripande förändringen om man jämför 1960 och 2015? Ange också några mer detaljerade förändringar för enskilda länder.


Reflex 123 omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhälls­ kunskap. Innehållsförteckningen har ett förslag till uppdelning mellan de olika kurserna. Reflex 123 förklarar utförligt olika samhälls­vetenskapliga begrepp och företeelser och sätter in dem i sitt samman­ hang så att verkligheten blir mer begriplig. Olika sam­ hälls­vetenskapliga modeller och teorier introduceras. Reflex 123 är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case och debatt­ rutor som inbjuder till diskussion, reflektion och ställningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frågor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.

123

Reflex 123 finns även som digitalt läromedel.

123

Hans Almgren, Stefan Höjelid, Erik Nilsson och Anna Furevik är författare till Ref lex 123. Alla fyra har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskola eller folkhögskola – Hans i Arboga, Stefan i Växjö, Erik i Söderköping och Anna i Stockholm.

ISBN 978-91-40-69558-1

9

789140 695581

ALMGR EN HÖJELID NILSSON FUR EV IK

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

123

S A M H Ä L L S K U N S K A P F Ö R G Y M N A S I E S KO L A N

HANS ALMGREN S T E FA N H Ö J E L I D ERIK NILSSON ANNA FUREVIK

Profile for Smakprov Media AB

9789140695581  

9789140695581  

Profile for smakprov