Issuu on Google+

ATT

EN BRA UPPSATS. LOTTE RIENECKER • PETER STRAY JØRGENSEN MED BIDRAG AV SIGNE SKOV

UPPLAGA 3


Att skriva en bra uppsats ISBN 978-91-47-11151-0 © 2014 Samfundslitteratur och Liber AB Originalets titel: Den gode opgave

– håndbog i opgaveskrivning på videregående uddannelser 4. udgave 2012 Originalupplaga © 2012 Samfundslitteratur Översättning: Ann Lagerhammar Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Sättning: LundaText AB Tredje upplagan 1 Tryck: Spanien 2014

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se


Innehåll Förord till tredje upplagan............................................................................................. 15 Läsarvägledning................................................................................................................. 17

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier.............................................. 18 Den självständiga uppsatsen som genre................................................................... 18 Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne.......................................................................................................... 20 Den självständiga uppsatsen lever upp till vetenskapliga krav.......................... 22 Vetenskap är faktorer i samspel............................................................................................ 22 Den vetenskapliga texten är hierarkisk............................................................................... 22 Vetenskap är både kunskap och undersökning................................................................. 23 Akademiska språkhandlingar................................................................................................ 23 Vetenskapliga och icke-vetenskapliga språkhandlingar/framställningsformer....... 24 Krav på och egenskaper hos en bra uppsats inom högre utbildning.......................... 25

Undvik vanliga missförstånd om vad en bra uppsats är....................................... 26 Andra typer av uppsatser och genrer som du också kommer att skriva i under dina studier....................................................................................... 27 Andra typer av uppsatser: förmedlande uppsatser, träningsuppsatser och provuppsatser............................................................................................................................. 28

Undersökningens bas – uppsatsens pentagon........................................................ 29 Vad kan det stå i pentagonens hörn?.................................................................................. 30 Exempel på bra uppsatser i pentagonen............................................................................ 31 Använd pentagonen................................................................................................................. 37

Kvalitetskriterier hos en bra uppsats.......................................................................... 37 En lärares kommentarer om en uppsats............................................................................. 37 Vetenskapsretorik....................................................................................................................... 38 1. I en bra uppsats är skribenten närvarande som expert och visar prov på självständighet........................................................................................................................... 38 2. En bra uppsats använder sig av ämnets kunskap och redskap............................... 40 3. En bra uppsats är fokuserad.............................................................................................. 42 4. En bra uppsats placerar sig högt på taxonomier för lärandemål........................... 42 5. En bra uppsats består av ett argument.......................................................................... 45 6. En bra uppsats förhåller sig kritiskt till sitt material, sitt ämne och till sig själv. 46 7. En bra uppsats metakommunicerar................................................................................ 46 8. En bra uppsats uppfyller kursens kriterier...................................................................... 47

Exempel på kvaliteter i uppsatser................................................................................ 48

5


Innehåll

Nyanseringar?.................................................................................................................... 56 Den anglosaxiska och den kontinentala vetenskapstraditionen har olika mål och ideal.................................................................................................... 56 Råd till studerande som skriver kontinentalt..................................................................... 59

2. Skrivprocesser i samband med självständiga uppsatser................................................... 61 Ämnesval............................................................................................................................. 61 Ditt intresse för ämnet ............................................................................................................ 62 Ett användbart ämne............................................................................................................... 62 Ett bra uppsatsämne................................................................................................................. 62 Teoretiska, abstrakta eller konkreta uppsatsämnen? ..................................................... 63

Det första man gör efter val av uppsatsämne är att skriva.................................. 63 Börja skriva, javisst, men vad?............................................................................................... 63 Skriv innan du läser – och medan du läser........................................................................ 64 Skriv bakifrån – börja med slutsatsen ................................................................................ 65 Börja med det centrala............................................................................................................ 66 Vänta med att gå på djupet med teori och historik, referat och beskrivningar...... 66

Skriv flexibelt...................................................................................................................... 67 Det inledande skrivandet är tankeskrivande........................................................... 69 Tankeskrivandets (materialgenererande) tekniker........................................................... 69 Varför tankeskrivande?............................................................................................................ 74

Från tankeskrivande till utkast till färdig uppsats................................................... 74 Skriva med respektive utan disposition............................................................................... 74 Uppsatsskrivandets texter: anteckningar, utkast och färdig text.................................. 76 Bör man skriva med en läsare i tankarna?........................................................................ 77 Revidering av text...................................................................................................................... 77 Ta en paus .................................................................................................................................. 79 Revidera på papper ................................................................................................................. 79 Kriterier för revidering ............................................................................................................. 79 Från skribentfokusering till läsarfokusering vid revidering ........................................... 81 Att få feedback .......................................................................................................................... 81 Se till att ta del av din lärares kriterier ............................................................................... 81

Projektplanering av uppsatsarbetet............................................................................ 82 Förutsättningar........................................................................................................................... 82 Använd kalender och planeringsscheman......................................................................... 83 Planera från deadline och bakåt.......................................................................................... 83 Loggbok för skrivarbetet.......................................................................................................... 85 Läsning i samband med uppsatsarbete.............................................................................. 85

Experimentera!.................................................................................................................. 85

6


Innehåll

3. Mindre hemuppsatser och veckouppsatser – styrda uppsatser...................................................................... 86 Vad är syftet med styrda uppsatser under det första studieåret?...................... 86 Kvalitetskriterier................................................................................................................ 87 Krav och möjligheter: Vad måste du göra – och vad kan vara bra att göra? . 89 Fem grundläggande innehållselement i styrda uppsatser............................................. 89

Progression och självständighet................................................................................... 91 Om du får i uppgift att skriva uppsats........................................................................ 92 Uppsatsens inledning: Vad bör finnas med?............................................................ 93 Struktur och framställning............................................................................................. 94 Skrivprocessen – vid sex timmar, tre dagar eller en vecka.................................. 96

4. Problemformu­lering – från tema till fokus och frågor.......................................... 99 Definitioner: ”problem” och andra problemord .................................................... 100 Andra ord för problemformulering....................................................................................... 102

Måste det finnas ett problem (och för vem) för att man ska kunna skriva en självständig uppsats?........................................................................ 103 När kan man problemformulera? ....................................................................................... 104

Problemformuleringar inom ”hårda” ämnen och ”mjuka” ämnen................... 105 En fråga?............................................................................................................................... 105 En bra problemformulering hjälper dig att skriva en bra uppsats.................... 106 Processen: från tema till problemformulering ....................................................... 108 Hur tar du dig från temat till problemformuleringen?................................................... 109

Problemformulera från svaret till frågan ................................................................. 112 En observation............................................................................................................................ 113

Använd frågeord............................................................................................................... 113 Fyll i en mall ....................................................................................................................... 114 Få inspiration.............................................................................................................................. 114

1. Problemformuleringen styr uppsatsens pentagon .......................................... 114 2. Problemformulera kunskapsanvändande på taxonomier för lärandemål................................................................................................................... 115 Vad-, varför- och hurfrågor.................................................................................................... 115 Vad-frågor................................................................................................................................... 115 Varför-frågor............................................................................................................................... 116 Hur-frågor................................................................................................................................... 117

3. Problemformuleringen gör att uppsatsen får formen av ett argument..... 117 4. Bred eller smal problemformulering?................................................................... 118 Problemformuleringen styr uppsatsens avgränsning...................................................... 120

5. Huvudfrågan i problemformuleringen bör klart framgå................................ 121 Dela upp i huvudfrågan och nödvändiga arbetsfrågor.................................................. 122

7


Innehåll

6. Problemformuleringen bör präglas av språklig precision.............................. 123 Vaghet........................................................................................................................................... 123 Se upp med ord i pluralis och breda begrepp.................................................................... 123 Se upp med frånvaro av aktörer och källor....................................................................... 124 Använd ämnesområdets ord och termer ........................................................................... 124 Skriv en kort och tydlig problemformulering .................................................................... 125

7. Använd öppna/slutna frågor medvetet i problemformuleringen ............... 126 En dålig problemformulering – vad är det? ............................................................. 128 Handledning och problemformulering..................................................................... 128 Håll handledaren informerad................................................................................................ 128 Få feedback från handledaren, kurskamraterna och andra.......................................... 129

En bra problemformulering är ingen garanti ......................................................... 130 Obesvarade frågor och oavslutade problemformuleringar........................................... 130

5. Litteratur- och informationssökning.............................. 131 Baskunskaper i informationssökning och informationshantering............................... 132

Sätt ramarna för litteratursökningen.......................................................................... 132 Hur mycket litteratur ska man läsa?................................................................................... 132 Sätt en tidsram för litteratursökningen............................................................................... 133

Från bred till smalare sökning – före och efter problemformulering.............. 134 Inledande sökning och läsning.............................................................................................. 134

Din uppsats förhållande till litteraturen i ämnet.................................................... 135 Litteratur- och informationssökning utifrån en ifylld pentagon....................... 135 Finns det ”litteraturluckor” i pentagonen?.......................................................................... 137 Planering av litteratursökningen........................................................................................... 137

Hur man söker litteratur – sökmetoder..................................................................... 138 Kedjesökning .............................................................................................................................. 138 Systematisk sökning.................................................................................................................. 138 Slumpmässig sökning............................................................................................................... 139 Artiklar och annat material.................................................................................................... 139

För mycket och för lite litteratur.................................................................................. 140 För mycket litteratur – precisera sökorden.......................................................................... 140 Om det inte finns någon litteratur? .................................................................................... 140 Kan man tillåta sig att låtsas som om källorna inte existerar? ................................... 141

Sökord vid litteratursökning till uppsatsen.............................................................. 141 Dokumentation av litteratur- och informationssökning................................................ 143 Checka av din litteratursökning............................................................................................ 144

Värdering av litteratur – källkritik................................................................................ 146 Handledaren och litteratur- och informationssökning........................................ 147 Resurser vid litteratur- och informationssökning.................................................. 148

8


Innehåll

6. Att läsa och göra anteckningar till uppsatser............. 150 Att läsa kurslitteratur och att läsa för en uppsats kräver olika läs- och anteckningsstrategier ..................................................................................... 150 Att läsa och att skriva hör ihop............................................................................................. 151

Att läsa till uppsatser........................................................................................................ 151 Läsmetoder......................................................................................................................... 152 Skumläsning – att läsa för att orientera sig i ämnet ...................................................... 152 Selektiv läsning – målinriktad läsning ............................................................................... 153 Ett sista ord om läsning............................................................................................................ 155

Att göra anteckningar till uppsatsen .......................................................................... 155 Anteckningar under uppsatsarbetets gång: Anteckningsfiler....................................... 156 Var gör man anteckningar?................................................................................................... 156 Bearbetande anteckningar..................................................................................................... 157 Anteckningar som sätter saker i sitt sammanhang ........................................................ 158

7. Källor i uppsatsen.................................................................. 160 Källornas användning i och till uppsatsen ............................................................... 160 Bruksskrifter................................................................................................................................. 161 Källors grad av sakkunskap och vetenskaplighet ............................................................ 162 Varför ska man använda sekundärkällor?......................................................................... 162 Användning av sekundärkällor i uppsatser – vilka och hur?........................................ 163 Hur många källor? .................................................................................................................. 165 Vad kan man använda i en källa? ...................................................................................... 165 Problemformuleringen är vägvisare och måttstock för källhanteringen .................. 165 Var i pentagonen står de olika källorna? .......................................................................... 166

Var och hur omnämner du sekundärkällor i din text? ......................................... 166 Källkvalificering, källargumentation, källdiskussion och källkritik.............................. 167 I förhållande till egen källanvändning i uppsatsen......................................................... 168 Kvalificera sekundärkällorna.................................................................................................. 168 Källargumentation.................................................................................................................... 171

Källdiskussion..................................................................................................................... 172 Källkritik............................................................................................................................... 174 Hur ska man återge källorna?....................................................................................... 176 Citat ............................................................................................................................................. 177 Citatteknik .................................................................................................................................. 179 Parafras och referat ................................................................................................................. 179

Hur hänvisar man till källorna? ................................................................................... 180 Vilka källor ska ha hänvisningar?......................................................................................... 182

Distans till källorna........................................................................................................... 184 Språksmitta och plagiat.......................................................................................................... 185

Litteratur- och källförteckning .................................................................................... 186

9


Innehåll

Var konsekvent .......................................................................................................................... 186 Hänvisningar till böcker ......................................................................................................... 187 Hänvisningar till tidskrifter..................................................................................................... 187 Hänvisningar till artiklar i antologier eller tidskrifter .................................................... 188 Elektroniska källor..................................................................................................................... 188 Broschyrer och liknande.......................................................................................................... 188 Annat material........................................................................................................................... 189 Om upplysningar saknas ....................................................................................................... 189 Andra resurser om källhänvisning och litteraturförteckningar..................................... 191

8. Empiri i uppsatsen................................................................... 192 Kvalitativ empiri och kvantitativ empiri.................................................................... 193 Innan du väljer empiri: Problemformulering och handledare.......................... 194 Förbered alltid insamlingen noggrant................................................................................. 195

Presentation av empiri i uppsatsens inledning ...................................................... 198 Empiri som belägg i uppsatsen..................................................................................... 199 Empirin kan diskuteras i avsnitt om metodkritik, diskussion och slutsats..... 200 Insamling och användning av empiri som involverar människor.................... 201

9. Teori, begrepp, metoder och tillvägagångssätt (= hela under­sökningens metod)............................................ 205 Teorier i uppsatsen........................................................................................................... 207 Begrepp hämtar man ofta i teorin....................................................................................... 208 Begrepp ska definieras och syftet med att använda dem i undersökningen ska anges...................................................................................................................................... 208 Problem med teori i uppsatsen ............................................................................................. 209 För mycket eller för lite teori................................................................................................... 209

Val av teorier till självständiga uppsatser.................................................................. 210 Hur hittar man teorier? .................................................................................................. 212 Föråldrade teorier...................................................................................................................... 213

Teoriavsnitt.......................................................................................................................... 214 Metod och metodavsnitt................................................................................................ 215 Att göra en teori till metod (analysredskap) ..................................................................... 218

Var i uppsatsen skriver man om teorier och metoder?........................................ 219 Teori introduceras i inledningen eller i ett teoriavsnitt.................................................... 219 Var ska kritik av teori och metod stå i uppsatsen?........................................................... 220

Diskussion, värdering och kritik av teorier............................................................... 221 Diskussion, värdering och kritik av metoder: undersökningsmetoden.......... 224 Uppsatsens undersökningsmetod, tillvägagångssättet......................................... 229

10


Innehåll

Från problemformulering till teori och ämnets metoder och undersökningsmetod ............................................................................................. 230 Anlita din handledare.............................................................................................................. 232

10. Uppsatsens disposition och strukturelement............... 233 När och hur disponerar man?....................................................................................... 233 Använd problemformuleringen som styrmedel för dispositionen ................. 236 Genren ger strukturen..................................................................................................... 236 Den vetenskapliga strukturen innehåller argumentationens olika element ..................................................................................................................... 242 Generellt – konkret – generellt: uppe – ner – upp igen........................................ 244 Avsluta uppsatsen uppe ......................................................................................................... 246

Betrakta uppsatsen ur ett fågelperspektiv ............................................................... 247 Struktureringsprocessen pågår under hela skrivarbetet.................................................. 248

Problem att disponera..................................................................................................... 248 Framställningsformer – den akademiska textens byggstenar............................ 249 Definierande avsnitt................................................................................................................. 250 Refererande och parafraserande avsnitt............................................................................. 251 Beskrivande och karakteriserande avsnitt.......................................................................... 252 Återgivande, berättande och redogörande avsnitt........................................................... 252 Jämförande avsnitt.................................................................................................................... 253 Analyserande och tolkande avsnitt...................................................................................... 253 Diskuterande avsnitt................................................................................................................ 255 ”Vad menar du själv?” ............................................................................................................ 258 Reflekterande avsnitt................................................................................................................ 258 Utvärderande avsnitt................................................................................................................ 259 Avsnitt med handlingsföreskrifter, perspektiverande avsnitt......................................... 260

Uppsatsens inledning...................................................................................................... 260 Inledningen som mall ............................................................................................................. 261 Inledningen speglar hela uppsatsen..................................................................................... 263 Val av tema, problematisering, motivering och problemformulering........................ 265 Hypoteser .................................................................................................................................... 266 Uppsatsens syfte......................................................................................................................... 266 Perspektiv..................................................................................................................................... 267 Metod........................................................................................................................................... 267 Teori(er) ....................................................................................................................................... 267 Begreppsdefinitioner ................................................................................................................ 268 Empiri .......................................................................................................................................... 268 Avgränsningar............................................................................................................................ 268 Tillvägagångssätt och uppbyggnad av uppsatsen........................................................... 268

11


Innehåll

Uppsatsens slutsats........................................................................................................... 269 Slutsatsen ska relatera till problemformuleringen............................................................ 269 Skriv på slutsatsen efterhand................................................................................................. 271 Perspektivering........................................................................................................................... 272

Uppsatsens serviceavsnitt ............................................................................................. 272 Förstasidan.................................................................................................................................. 273 Innehållsförteckning ................................................................................................................ 273 Använd rubriker för att visa strukturen............................................................................... 274 Bilagor ......................................................................................................................................... 274 Noter, notavsnitt och litteraturhänvisningar i texten ..................................................... 275 Abstract – resumé ..................................................................................................................... 276

11. Uppsatsens argumentation................................................ 277 Argumentationen i uppsatser och andra genrer ................................................... 277 Argumentationen i vetenskapliga uppsatser........................................................... 278 Argumentationen är ett led i en oavslutad vetenskaplig debatt....................... 282 Vad ska din uppsats argumentera för?....................................................................... 282 Uppsatsen som en sammanhängande argumentation......................................... 283 Vetenskaplig kontext........................................................................................................ 284 Slutsats.................................................................................................................................. 286 Slutsatser i uppsatser behöver inte vara omfattande ..................................................... 286 Perspektiveringen rymmer frågor om litteraturen och den egna undersökningen.......................................................................................................................... 287

Belägg................................................................................................................................... 287 Vad kan du använda som belägg – och till vad?............................................................. 288 Teoriers och metoders placering i uppsatsens överordnade argumentation............. 289 Undersökningsargumentation............................................................................................... 289

Undersökningsmetod...................................................................................................... 289 Diskussion och metodkritik........................................................................................... 290 Använd argumentationsmodellen under skrivprocessen................................... 292 Argumentationens element i uppsatsens struktur ................................................ 293 Argumentation i språket................................................................................................. 295 Använd argumentationssignaler........................................................................................... 295 Saklighet...................................................................................................................................... 295

12. Klart och vetenskapligt språk......................................... 296 Först och främst: Språket förändras från tanke till utkast till färdig produkt.............................................................................................................. 297 Text till handledare, uppsats- eller feedbackgrupp.......................................................... 297

Klart och vetenskapligt språk........................................................................................ 298 Klart språk i uppsatser – en dygd snarare än ett krav.................................................... 299

12


Innehåll

Välj precisa, entydiga och vetenskapliga ord.......................................................... 300 Precisa och entydiga ord......................................................................................................... 302 När ska man definiera begrepp, termer och uttryck?..................................................... 302

Välj meningens subjekt och verb med omsorg ...................................................... 303 Subjekten – vad står i fokus?.................................................................................................. 303 Meningens verb ska vara konkreta ..................................................................................... 304

Början, mitten och slutet på ett bra avsnitt.............................................................. 305 Använd ämnesrelaterade nyckelord för att visa på sammanhang i avsnittet......... 306

Skriv metakommunicerande......................................................................................... 307 Vetenskaplig metakommunikation ..................................................................................... 309 Textlig metakommunikation.................................................................................................. 309 För mycket metakommunikation?........................................................................................ 311

Språklig distans och språksmitta.................................................................................. 312 FAQ – Ofta ställda frågor................................................................................................. 314 Använda värderande ord?...................................................................................................... 314 Variation i språket? .................................................................................................................. 315 Litterärt språk? .......................................................................................................................... 315 Förmedlande språk? ................................................................................................................ 315 Talspråk, vardagsspråk, slang?.............................................................................................. 316 Svårt språk?................................................................................................................................. 316 Användning av ”jag”, aktiv och passiv................................................................................ 318 Nominalstil? Både ja och nej ................................................................................................ 319 ”Vad tycker du själv?”............................................................................................................... 320

Vad kan man själv göra?................................................................................................. 321

13. Handledning, självständighet och ägarskap............... 322 Bra handledning................................................................................................................ 324 Sök information om handledningen ......................................................................... 324 Första handledningsmötet ..................................................................................................... 325 Initiativet är ditt!....................................................................................................................... 326 Förberedelse inför handledning............................................................................................. 326 Stäm av förväntningar............................................................................................................. 326

Mailkontakt med handledaren..................................................................................... 327 Flera handledningstillfällen .......................................................................................... 328 Bra textstycken vid handledning........................................................................................... 329

Feedback från makronivå till mikronivå (top–down)........................................... 329 Framåtriktad feedback och bakåtriktad feedback................................................. 331 Handledaren och kvaliteten på ditt arbete ....................................................................... 331 Hur tar man emot kritik?........................................................................................................ 331

13


Innehåll

Efterbearbetning av handledning .............................................................................. 332 Få feedback på alla uppsatser – och ge feedback på feedbacken............................... 332

Ingen vägledning eller dålig handledning?.............................................................. 333 Alternativ till handledning............................................................................................. 333

14. Litteratur om att skriva uppsats...................................... 335 Läs mer om …...................................................................................................................... 335 Exempel på uppsatser.............................................................................................................. 335 Generellt om att skriva uppsatser ........................................................................................ 335 Skrivprocessen............................................................................................................................. 335 Problemformulering ................................................................................................................. 336 Litteratursökning och källhänvisning................................................................................... 336 Argumentation .......................................................................................................................... 336 Språk och formalia.................................................................................................................... 337 Essäer ........................................................................................................................................... 337 Rapporter .................................................................................................................................... 337 Förmedlande uppsatser .......................................................................................................... 337 Studietekniska ämnen ............................................................................................................. 337

Litteratur­förteckning............................................................. 339 Sakregister................................................................................... 346

14


Förord

Förord till tredje upplagan ”Den gode opgave” kom ut första gången i Danmark 1997 och boken används i dag som en introduktion till uppsatsskrivning och studieteknik på många olika utbildningar i Danmark. Boken har översatts till en rad språk och används bl.a. i Sverige, Norge, Tyskland och Litauen. Vi har under åren använt bokens övningar i undervisning, handledning och i kurser som riktar sig till lärare och handledare. Under årens lopp har vi även fått feedback från uppsatsskrivare och deras hand­ ledare. Dessa synpunkter och kommentarer samt vår egen användning av boken ligger till grund för den nya upplagan.

Ändringar i denna upplaga Tredje upplagan bygger på den andra upplagan från 2008, men är kraftigt om­ arbetad, med många nya modeller, diagram, mallar, övningar och exempel. Vi har byggt ut andra upplagans viktigaste element: den självständiga uppsatsen. Det är en genre med fler likheter än skillnader mellan olika ämnen, en genre som inbe­ griper en rad olika element (som beskrivs i vår pentagonmodell), som omfattar uppsatsskrivandets grundläggande hörnstenar, och som har argumentation och dokumentation som två centrala lärandemål för uppsatsskrivaren. De viktigaste ändringarna i denna upplaga är: Självständiga uppsatser – mest

Tredje upplagan riktar in sig på kandidat- och magisteruppsatser (C- respektive D-uppsatser), men omfattar även sådana styrda uppsatser som ibland ligger till grund för självständiga uppsatser. Vi har däremot inte tagit med fakta och exem­ pel som framför allt är relaterade till avhandlingar. Mer om litteratursökning och argumentation

Vi har sedan den andra upplagan jobbat mycket med sökning och användning av litteratur i samband med uppsatsskrivande, och det har fått oss att skriva mer om metoder vid litteratursökning, om uppsatsers litteraturbaserade argumenta­ tion och till att göra fler övningar och mallar om litteratursökning och utvärde­ ring. Vi har utökat listan över rekommenderad läsning och ger fler exempel på ­arbeten från olika ämnesområden där studenterna har tillämpat litteraturen på ett bra sätt. En del av detta hittar du i kapitlen om styrda uppsatser, argumenta­ tion, litteratursökning och källhänvisning. Vi har fått god hjälp med detta genom vårt mångåriga samarbete med Det Kongelige Bibliotek, bibliotekschefen Tina Buchtrup Pipa och informationsspecialisten Lorna Wildgaard. Vi har tagit del av de resurser som de, och de danska forskningsbiblioteken i stort, har utarbetat till studerande under åren. 15


Förord

Mindre om

Vi har i denna upplaga inte tagit med kapitlen om korrekt språk, typografi och layout samt skrivkramp. Om korrekt språk i uppsatsen kan man läsa i Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter (Norstedts, 2010) och Studiepraktikan (Liber, 2007). Om typografi och layout kan man läsa i Studentens skrivhandbok (Liber, 2007). Om skrivkramp kan man läsa i Klara dina studier!: handbok för studenter på universitet och högskolor (Liber, 2012). Mer till yrkes- och masterutbildningarna

Att skriva en bra uppsats innehåller nu även en rad exempel från yrkeshögsko­ lornas många utbildningar samt från olika masterutbildningar. Både yrkes- och masterutbildningarna använder flitigt Att skriva en bra uppsats, och härifrån får vi mycket feedback från handledare. Exempel

En rad exempel har ersatts med helt nya exempel som har fått höga betyg. Bra exem­pel kan vi alla lära oss något av. Ta del av dem – och stjäl! När det gäller formen, inte innehållet, är det i hög grad tillåtet att plagiera och imitera. För alla nya exempel och alla idéer vill vi tacka alla de lärare och hand­ ledare som har hjälpt oss: Sine Carlsen, Lise Sommer, Mia Mørkeby, ­Stine ­Heger, Gitte Holten Ingerslev, Christine Knudsen, Gunver Mossin Kofoed, Anette ­Aagaard, Thomas Dam. Dessutom Elisabeth Engberg-Pedersen för detaljerade kommentarer, rättelser i den andra upplagan och förslag till den tredje. Vi vill gär­ na ha fler exempel framöver, gärna även från naturvetenskapliga och vård­veten­ skapliga utbildningar på alla nivåer. Nytt författarteam

Vår mångåriga kollega Signe Skov har ersatt Christian Kock, S­ igne Hegelund och Lis Hedelund. Signe Skov har särskilt bidragit till kapitlen om styrda uppsatser, språk och argumentation. Lycka till med uppsatsskrivandet önskar Peter Stray Jørgensen Lotte Rienecker

16


Förord

Läsarvägledning Att skriva en bra uppsats är en bok som inte nödvändigtvis behöver läsas i ett svep, från pärm till pärm. Vi rekommenderar dock att man läser kapitel 1 om upp­ satsgenren och kvalitetskriterier i sin helhet – det är nämligen här vi presenterar ­bokens övergripande idéer och introducerar de begrepp som vi använder i resten av boken. Vi har skrivit boken så att varje kapitel kan läsas på flera nivåer: ᏷᏷ Man kan läsa rubrikerna och rutorna med goda råd och förslag som kortfattat visar på viktiga poänger och riktlinjer. ᏷᏷ Man kan läsa den beskrivande, resonerande och argumenterande texten om man vill få förklaringar till våra rekommendationer. ᏷᏷ Man kan slutligen läsa de kommenterade exemplen om man vill ha det hela svart på vitt. Vi har inte kunnat undvika en del upprepningar och korshänvisningar i boken. Upprepningarna förekommer endast när något kan ses utifrån en annan syn­ vinkel eller i en helt annan kontext. Korshänvisningarna är antingen komplement ­eller ett sätt att undvika att skriva exakt samma sak på flera ställen.

17


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier Denna bok handlar om hur du lär dig att skriva en självständig uppsats. Även om alla uppsatser inte är självständiga, utgör de ett steg på vägen, dvs. de lär dig att på ett eller annat sätt leva upp till de krav som genren ställer. I detta kapitel redogör vi för de typer av uppsatser som man kan få i uppgift att skriva inom högre utbildning. Vi betonar särskilt de villkor och krav som den självständiga och undersökande (vetenskapliga) uppsatstypen ska leva upp till. Dessutom definierar och beskriver vi de begrepp vi använder och det perspektiv vi utgår från i boken. Genre – en definition Genrebegreppet är centralt i denna bok. En genre är en grupp texter som liknar varandra när det gäller beståndsdelar, struktur och eventuellt också språk, eftersom texterna har samma syfte och funktion och samma språkhandling (dvs. något man gör med ord, t.ex. att beskriva, att analysera, att utvärdera).

Den självständiga uppsatsen som genre Med ”självständiga uppsatser” menar vi texter skrivna av de studerande som i princip ska leva upp till de krav och kriterier som gäller för vetenskapliga texter. De självständiga uppsatserna har sina modeller och förebilder i olika profes­ sionella facktexter, bland annat sådana som skrivs av lärare inom ämnesområdet som en del av deras forskning. Och det är den genren som i många fall är bäst som förebild för de studerande: den vetenskapliga artikeln (på engelska: research ­paper). Den kräver följaktligen en hög grad av självständighet hos de studerande. I självständiga uppsatser väljer den skrivande själv sitt ämne, ställer upp problem­ 18


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

formuleringen, söker och väljer litteratur (teori), väljer tillvägagångssätt (metod) samt analyserar, utvärderar och drar slutsatser. En kandidatuppsats (C-uppsats) är ett exempel på en självständig uppsats. I en sådan uppsats kan självständighet innebära att skribenten analyserar empiri eller tar med vetenskapliga perspektiv (teorier) i diskussionen. Genom självstän­ diga uppsatser ska man öva sig på att behandla ett material på ett vetenskapligt sätt. Graden av självständighet kan dock variera i och med att en del beslut som rör uppsatsen kan vara tagna på förhand av läraren eller institutionen – vilket då framgår av instruktionerna. Det kan till exempel handla om begränsningar i ämnesval och/eller problemformulering och/eller val av källor. Senare i kapitlet skriver vi mer om hur man visar prov på självständighet i sin uppsats. Inom högre utbildning är självständiga uppsatser framför allt ᏷᏷ licentiat- och doktorsavhandlingar ᏷᏷ kandidat- och magister-/masteruppsatser ᏷᏷ projektrapporter ᏷᏷ forskningsrapporter ᏷᏷ en del mindre uppsatser på grundnivå. Inom en del utbildningar används projektrapport och forskningsrapport som gene­rell term för avhandlingar. Det vi skriver om självständiga uppsatser gene­ rellt gäller även för projektrapporter. Projektrapporter skiljer sig inte som genre från den självständiga uppsatsen, utan innehåller samma element och har samma karaktär av undersökning, argu­ mentation och dokumentation. Vi har sett många projektrapporter vid Roskilde Universitet och Copenhagen Business School (bland annat i egenskap av exa­ minatorer) och kan konstatera att den enda skillnaden är att projektrapporten normalt tar sin utgångspunkt i praktiska samhällsrelaterade och yrkesrelaterade problemställningar och är resultatet av ett grupparbete, medan kraven och krite­ rierna för uppsatsen som text är desamma. Det skrivs även andra typer av upp­ satser än självständiga uppsatser inom högre utbildning. Vi redogör för dem på s. 28 och i kapitel 3. När man ska skriva en text är det till stor hjälp om man känner till den genre som texten ska skrivas inom – eller vet vilka genrebeslut man har fattat. Ju klarare man är över detta, desto lättare är det att fatta alla olika typer av beslut, ända ner på ordnivå.

19


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne Gemensamt för de självständiga uppsatserna är att de undersöker ett relevant problem inom ett visst ämne i en ämnesmässig kontext och på ett vetenskapligt sätt. Här följer en definition: Den vetenskapliga genren – en definition Dokumentation …

፛፛

… av en undersökning … … av ett problem relevant inom ett visst ämne … … utifrån ämnets (eller angränsande ämnens) aktuella forskningsläge … … med hjälp av ämnesområdets teorier och metoder … … i syfte att övertyga … … andra kolleger … … om resultatets och slutsatsernas tillförlitlighet …

፛፛

… på ett sätt som är acceptabelt utifrån ämnesområdets diskurs.

፛፛ ፛፛ ፛፛ ፛፛ ፛፛ ፛፛

Detta är en definition som de flesta forskare ställer sig bakom. Vad de olika be­ greppen innebär beskrivs nedan. Begreppsförklaring ፛፛

፛፛

፛፛

20

Undersökning är det övergripande begreppet i vetenskapligt skrivande – det är den akademiska språkhandlingen. Men undersökning innebär inte nödvändigtvis att man måste lösa det valda problemet; inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området förväntas man vanligtvis att analysera, tolka, diskutera och utvärdera problemet. Ett problem innebär att flera problem endast kan behandlas i en och samma uppsats om de kan samlas under en hatt. Att ett problem är relevant inom ett visst ämne innebär först och främst att det hör till ämnet. I praktiken kontrolleras detta i och med att din handledare ska godkänna att det du skriver om hör till ämnet. När vi talar om ett relevant problem menar vi inte att något ska vara mycket problematiskt för att utgöra grunden för en problemformulering, utan snarare att det ska saknas ett svar på det valda problemet. Det handlar om ett problem som det finns ett visst behov av att undersöka inom ämnet. Ett problem är alltså inte varje fråga som man inte kan svaret på, utan en fråga som man saknar svar på, dvs. där man kan använda ett eventuellt svar till något. Vi redogör närmare för vad detta innebär i kapitel 4 som handlar om problemformulering.


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

፛፛

፛፛

፛፛

፛፛

Aktuellt forskningsläge innebär de mest aktuella kunskaperna inom ­ämnet vid en viss tidpunkt. Ämnesområdets teorier och metoder inbegriper de begrepp och färdigheter som man använder sig av i undersökningen. Begrepp motsvarar här ungefär ”teorier”, och färdigheter motsvarar ”metoder”. Tanken är att man i en självständig uppsats ska välja de teorier och metoder från ämnesområdets ”verktygsväska” som lämpar sig bäst för arbetet med problemet, dvs. de med vars hjälp man löser problemet bättre än man hade gjort utan dem. Teorier och metoder är ofta redskap för problemlösning i den självständiga uppsatsen – inte mål i sig. Det finns dock rena teori- och metoduppsatser där ”problemlösningen” ligger i att behandla problem inom eller mellan teorier och metoder. Målet är att övertyga om tillförlitligheten i undersökningens resultat och slutsatser. Undersökningen ska, i idealfallet, tillföra ämnet något nytt, hur litet det än må vara, men detta nya ska vara trovärdigt, och därför är vetenskapligt skrivande alltid argumenterande. Argumentationen (att övertyga) vänder sig till kolleger som kan använda och vidareutveckla resultaten, och framställningen ska därför göras i enlighet med kårens vetenskapliga praxis. När det gäller vem man ska se som sin läsare, se rutan nedan, ”Vem skriver man för i en självständig uppsats?”.

Man ska tänka på sin målgrupp som icke-specialiserade studiekamrater eller kol­ leger: Vem skriver man för i en självständig uppsats? Målgruppen för uppsatser som skrivs inom högre utbildning kan bäst beskrivas som en person inom samma ämnesområde, med samma grundutbildning och samma allmänna akademiska förutsättningar som den skrivande, men som inte har specialkunskaper inom just det fält eller den problemställning som uppsatsen handlar om.

21


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Den självständiga uppsatsen lever upp till vetenskapliga krav Bakom genredefinitionen ligger en förståelse av vad vetenskap är. Detta skriver vi om här nedan.

Vetenskap är faktorer i samspel Centralt inom vetenskapen är att man undersöker hur minst två faktorer (men även 16 eller 144 faktorer!) påverkar varandra, t.ex. ᏷᏷ hur förklarar dessa begrepp (faktor 1) fenomenet x (faktor 2)? ᏷᏷ hur har den historiska utvecklingen x påverkat y? För uppsatsskrivaren innebär det att alltid tänka på att låta faktorerna sam­spela med varandra – ofta teorier med empiri – men det kan även vara teorier som sätts i samspel med varandra eller teori och metod. I praktiken är dock de allra flesta uppsatser undersökningar av empiri med hjälp av ämnets metoder, teorier och begrepp i syfte att analysera, förklara, diskutera, utvärdera och konstruera em­ piri/material/fenomen/texter. Men det finns andra varianter. Studerande skriver även rent teoretiska uppsatser, där teoretiska positioner analyseras, diskuteras och utvärderas (se s. 282). Även här gäller att förmågan att låta faktorer samspela med varandra, och undersöka hur de kan bidra till ökad förståelse, utgör kärnan i vad studerande och forskare gör och vad forskare presterar i skrift.

Den vetenskapliga texten är hierarkisk Den självständiga uppsatsen är en hierarkisk text med problemformuleringen högst upp i textens hierarki. Problemformuleringen ska idealiskt sett styra alla val skribenten gör – dokumentation, teori och metod, men också språkliga val på mikronivå. Man talar om textens högre och lägre nivåer. Vetenskapliga texters olika nivåer ፛፛

፛፛

22

Textens högre nivåer: –– Grunden, textens övergripande riktlinje: Problemformulering, syfte, underlag, teorier, metoder, litteratur, kunskapsanvändning, argumentation, ämnesinnehåll. –– Formen: Element i texten, struktur, ordningsföljd, inledningar, avslut osv. Textens lägre nivåer: –– Utförande: Menings- och ordkonstruktion, formalia.


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Dessa nivåer säger något om vad man som skribent och läsare bör prioritera högt respektive lågt i arbetsprocessen och vid feedback och bedömning. Men det är inte helt lätt, eftersom språk inte bara handlar om korrekt språk utan också om innehåll och innebörd, och det utvisar dessutom om man skriver vetenskapligt och i rätt genrer. Därför är det i detaljerna, i språket, som hela textens kunskaps­ bas, undersökningsform och vetenskaplighet visar sig.

Vetenskap är både kunskap och undersökning Vetenskap handlar som sagt om att undersöka, och det är viktigt att det under­ sökande arbetet görs i en kontext som är präglad av ämnets samlade kunskap, teorier och metoder, och som är förankrad i ämnets litteratur. På svenska har vi inte de beteckningar som på engelska gör skillnad mellan forskarens två centrala färdigheter: scholar och researcher. Man ska vara både bru­ kare (scholar) och under­sökare (researcher), dvs. både läsa och känna till littera­ turen inom sitt område (scholarship) och kunna undersöka (research). Vetenskapens två sidor kan ställas upp på följande sätt: Kunskap om ämnets litteratur (scholarship, beläsenhet, andras material):

Jämförelse av undersökningar (research, bruk av andras material):

Kunskap, data, empiri

ᏱᏱ

Undersökningsmetoder, tillvägagångssätt

ᏱᏱ

Syfte, undersökningens relevans

ᏱᏱ

Centrala begrepp

ᏱᏱ

Motivation

ᏱᏱ

Teorier, modeller

ᏱᏱ

Val och insamling av material

ᏱᏱ

Vetenskapliga motiv

ᏱᏱ

ᏱᏱ

Lämpliga källor

ᏱᏱ

Urvalskriterier

ᏱᏱ ᏱᏱ

ᏱᏱ ᏱᏱ

Alternativ till valda källor Förhålla sig kritisk till källor, ha ett kritiskt perspektiv

Problemformulering, ”vilket är problemet?”

Operationalisering av teorier och metoder

ᏱᏱ

Analys

ᏱᏱ

Diskussionsteman

ᏱᏱ

Argumentation, poänger

ᏱᏱ

Utvärdering av undersökningen

ᏱᏱ

Röd tråd, disposition

ᏱᏱ

Framställning, språk

Akademiska språkhandlingar Inom varje textgenre använder man ett antal akademiska framställningsformer (element i texten, som referat, analys, jämförelse osv., som vi redogör för på s. 272ff) och ett antal tillhörande karakteristiska språkhandlingar. Inom akade­ 23


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

miskt skrivande gäller det särskilt att förstå den akademiska språkhandling som är att undersöka. När du ska skriva en uppsats måste du veta vilka språkhandlingar uppsatsen ska utföra – och vilka den inte ska utföra. Här följer en sammanställning över veten­skapligt acceptabla respektive oacceptabla språkhandlingar:

Vetenskapliga och icke-vetenskapliga språkhandlingar/ framställningsformer Gångbart i den vetenskapliga genren är:

ᏱᏱ

analysera argumentera begrunda beskriva (be)visa citera definiera

ᏱᏱ

diskutera

ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ

ᏱᏱ

göra sannolikhetsberäkningar kategorisera konkretisera konstruera kontextualisera kritisera kvalificera nyansera parafrasera precisera

ᏱᏱ

prioritera

ᏱᏱ

problematisera

ᏱᏱ

reflektera

ᏱᏱ

relatera

ᏱᏱ

resonera

ᏱᏱ

syntetisera

ᏱᏱ

tolka

ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ

ᏱᏱ ᏱᏱ

ᏱᏱ

Icke-gångbart i den vetenskapliga genren är:

ᏱᏱ

agitera berätta erfara förmoda kåsera lovprisa mena

ᏱᏱ

missionera

ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ

ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ ᏱᏱ

nedgöra plagiera popularisera postulera tillstå tro tycka underhålla uppleva

undersöka utvärdera (utifrån ämnesrelaterade kriterier!) välja

Kort och gott: En självständig uppsats utför språkhandlingen att undersöka samt de övriga språkhandlingar som följer på det. 24


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Krav på och egenskaper hos en bra uppsats inom högre utbildning Sammanfattningsvis kan man ställa upp följande krav och kvalitetskriterier: Karakteristiska drag och kvalitetskriterier hos en självständig uppsats Fokus och kontext Den primära språkhandlingen är att undersöka. ፛፛ Inriktning, syfte och relevans har preciserats. ፛፛ Skribenten positionerar sig som en undersökande expert inom sitt ämne. ፛፛ Det grundläggande förhållandet mellan avsändare och mottagare är ämnesexpert–ämnesexpert. ፛፛ Funktionen inom det akademiska samfundet är kommunikation av vetenskapliga resultat i en vetenskaplig och användbar form. ፛፛

Teori, metoder, begrepp ፛፛ Den innehåller alltid teori, begrepp och/eller metod. ፛፛ Teori(delen) är vald och motiverad utifrån funktionen analysredskap och/eller förklaringsmodell – och/eller som föremål för analys/diskussion/utvärdering. ፛፛ Metod är vald, systematiskt beskriven och motiverad utifrån materialets omfång och form samt utifrån uppsatsens inriktning och syfte. ፛፛ Alla viktiga begrepp är definierade. Argumentation och resonemang ፛፛ Det finns belägg (dvs. korrekt dokumentation, motiveringar) för det ­centrala påståendet/huvudpoängen. ፛፛ Den innehåller resonemang, argumentation och tillvägagångssätt. ፛፛ Det finns motiveringar för alla viktiga val och beslut om innehåll, till­ väga­gångssätt osv. ፛፛ Den har inga inre motsägelser och inkonsekvenser – om det finns ­sådana redogörs de för. ፛፛ Den förhåller sig till relevant motargumentation, värderingsutlåtanden och undviker partiskhet (förutfattade meningar). Struktur och element ፛፛ Den består av ett antal fasta textelement och har en (ganska) fast grundstruktur (disposition), och undersökningens tillvägagångssätt beskrivs. ፛፛ Den följer gängse normer för vad som ska stå i inledningen och slut­ satsen. ፛፛ Den är oftast i form av en argumentation.

25


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Källor Källorna är aktuella. ፛፛ Den använder sig av samt förhåller sig analytiskt och kritiskt till andras arbeten. ፛፛ Den kvalificerar och utvärderar sina källor. ፛፛ Den följer vedertagna normer och regler för behandling av sekundär­ källor, referenser, citatteknik, noter m.m. ፛፛

Språk och framställning ፛፛ Den använder ämnets språk. ፛፛ Den använder ämnesrelaterade och akademiska framställningsformer. ፛፛ Den har ett begreppsmässigt klart, precist, konsekvent språk som är ­korrekt, tidlöst och metakommunicerande. ፛፛ Det finns relevanta serviceavsnitt (abstract, inledning, noter, litteraturförteckning osv.). ፛፛ Typografi och layout matchar framställningen.

Det kan låta som högt uppsatta ideal. De uppfylls sällan fullt ut i varje enskild text, men de som genomgår en högre utbildning bör inte desto mindre behärska dem, och alla som undervisar på universitet och högskolor ska sträva efter att stu­ denterna blir förtrogna med dem och följer dem. Även om det ser omfattande ut, kan man lära sig dem efterhand som man jobbar med dem. Det är dessa egenska­ per hos en bra uppsats som denna bok handlar om.

Undvik vanliga missförstånd om vad en bra uppsats är Det förekommer tyvärr en del felaktiga uppfattningar om vad som är avgörande för kvaliteten på en uppsats och som kan hämma eller blockera skrivandet. Dessa missförstånd är bland annat ᏷᏷ att den ska präglas av ett personligt, och inte bara akademiskt, engagemang ᏷᏷ att omfattande och bred kunskap belönas mest ᏷᏷ att man ska vara originell och nytänkande ᏷᏷ att det i grund och botten gäller att vara överens med sin lärare ᏷᏷ att om bara innehållet är bra kan man strunta i formen ᏷᏷ att ett abstrakt och akademiskt språk i uppsatsen värderas högt. Dessutom tror de studerande ofta att de betyg de får i högre utbildning är mycket viktiga för de framtida anställningsmöjligheterna (det kan stämma om man har 26


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

tänkt doktorera). De första årens betyg är sällan viktiga så länge man fortsätter att studera, men de kan ge en fingervisning om den studerandes studiebegåvning.

Andra typer av uppsatser och genrer som du också kommer att skriva i under dina studier Du kommer säkert att skriva (och läsa och tala) i en rad andra genrer under dina studier. I ”genreskogen” nedan kan man se hur de olika grenarna representerar var sin grupp texter med samma grundläggande språkhandling. En språkhand­ ling är något man gör med ord, t.ex. att lova eller ljuga. Det är främst ”trädet” till vänster som du ska kunna hantera, medan övriga är sådana som man normalt inte skriver i när man studerar (såvida man inte anmodas att göra det). Genreskogen – den självständiga uppsatsen och andra facktextgenrer – lexikaliska texter – läroböcker

– populärvetenskapliga artiklar

– fältdagböcker – vägledningar

– berättelser – redogörelser

– rapporter

– recensioner

– praktikrapporter – självständiga uppsatser – vetenskapliga artiklar/avhandlingar – akademiska essäer Undersökande texter

Registrerande texter

– personliga essäer – ”fristil” – krönikor – kåserier

Förmedlande texter

Resonerande texter

– omdömen

Värderande texter

Reglerande texter

27


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

De genrer man inte ska skriva i när man skriver en självständig uppsats är de som har en annan språkhandling än den undersökande, och/eller andra målgrup­ per och andra syften. Detta är en viktig poäng, eftersom en del studenter, på alla studie­nivåer, med all sannolikhet kommer att skriva i fel genre, särskilt i genren lärobok eller förmedlande text, vilket leder till problem med det undersökande och dokumenterade arbete som ska ligga till grund för uppsatsen, och dessutom problem med syfte, målgrupp och avsändarposition. Det beror förmodligen på att merparten av de texter man läser när man studerar är i sådana genrer som man inte själv ska skriva i, dvs. läroböcker, webbsidor, ordböcker och förmedlande uppsatser (om inte läroplanen kräver det). Dessa genrer skrivs av lärarna och/ eller forskarna, och genrerna förutsätter att man redan har undersökt och doku­ menterat. Först därefter förmedlar man.

Andra typer av uppsatser: förmedlande uppsatser, träningsuppsatser och provuppsatser Förmedlande uppsatser är egentligen inte akademiska uppsatser utan vänder sig till läsare utanför den akademiska kretsen. Inom många ämnesområden menar man att det är viktigt att de studerande har kunskap om denna typ av uppsats, och därför har vi valt att ta med den här. Allmänt sett fokuseras det allt mer på att lära de studerande ”professionellt skrivande”, dvs. att skriva i olika genrer som an­ vänds yrkesmässigt inom institutioner och andra verksamheter. Vi redogör kort för detta i nästa kapitel, även om denna typ av uppsatser inte är bokens tema. Vi hänvisar dock till kapitel 3 där vi har sammanställt en del användbar litteratur om att skriva förmedlande uppsatser. Träningsuppsatser är uppsatser som förbereder och tränar studenterna i de fär­ digheter och textelement (framställningsformer) som de ska behärska när de ska skriva en självständig uppsats, t.ex. att referera, analysera och utvärdera. Provuppsatser testar akademiska färdigheter och ämneskunskaper, t.ex. i exa­ mensuppsatser. Både träningsuppsatser och provuppsatser hör till själva utbildningarna och liknar inte genrer som ligger utanför. Det gör däremot den självständiga uppsat­ sen, som liknar en vetenskaplig avhandling/artikel. Träningsuppsatser och prov­ uppsatser kan du läsa om i kapitel 3 ”Mindre hemuppsatser och veckouppsatser – styrda uppsatser”.

28


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Övning: Genrebestäm artiklar som du har läst ᏷᏷ Genrebestäm några artiklar från din litteraturlista ᏷᏷ Handlar det om undersökande artiklar (research papers) eller förmedlande text, essäer etc.? ᏷᏷ Vilka framställningsformer förekommer mest (referat, analys, diskussion osv.)? ᏷᏷ Vilken funktion har varje avsnitt? Vad gör avsnitten, till skillnad från vad de säger (innehåll)? ᏷᏷ Aktiviteten är lämplig att göra i grupp.

Undersökningens bas – uppsatsens pentagon För att den självständiga uppsatsen ska få erforderlig vetenskaplig grund måste ett antal olika villkor uppfyllas. Detta illustrerar vi med en pentagon: 1. Undersökningens frågeställning (problemformulering): Vad frågar du?

5. Undersökningsmetodens tillvägagångssätt: Hur frågar du?

4. Undersökningens redskap (teori, begrepp, metod): Vilka verktyg använder du för att ställa dina frågor?

2. Undersökningens syfte: Varför frågar du?

3. Undersökningens empiri (material, data, fenomen): Till vilket material ställer du dina frågor?

29


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Pentagonen visar de grundläggande hörnstenarna i varje vetenskaplig under­ sökning. Modellen är central för förståelsen av vetenskapligt skrivande och som styrmedel i uppsatsskrivandet. Vi kommer hädanefter i boken att använda oss av pentagonen för att placera och relatera andra element och aktiviteter i uppsats­ skrivandet till uppsatsens grundläggande element. Det finns undersökningar som inte innehåller empiri i vanlig mening, utan som i stället undersöker teori(er), begrepp eller metoder. I sådana fall står det även teori(er) i pentagonens tredje hörn (se exempel 4 nedan).

Vad kan det stå i pentagonens hörn? Här följer några exempel på vad som kan vara relevant att skriva i pentagonens olika hörn. • • • • • • • • Tillvägagångssätt • Idealisk arbetsgång (= uppsatsens struktur) • Undersökningens ordningsföljd: – först, sedan, därefter, slutligen – framställningsformer: planera, samla in, analysera, diskutera, dra slutsatser

• Nyckelbegrepp i uppsatsen • Teorier för att analysera, förklara och diskutera • Metoder (hur samla information, analysera och agera utifrån ämnets praxis)

30

Observation ”Brister” Funderingar Motivation Problemställning Problemformulering Ämnesluckor • Bidrag till ämnet • ”Vad kan vem använda uppsatsen (-s resultat) till?” • Rekommendationer • Praktisk nytta • Ändrad praxis

• Texter (faktatexter, teorier, journaler …) • Intervjuer • Cases • Observationer • Mätningar • Statistik


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel på bra uppsatser i pentagonen Här följer sex exempel på pentagoner som har fyllts i utifrån bra uppsatser (men som även har en del brister, vilka vi påpekar i våra kommentarer). Uppsatserna är hämtade från olika utbildningar och ämnesområden. Exempel 1: Uppsats i litteraturhistoria (kandidatnivå) 1. "I det följande ska jag försöka bevisa att psykologin inte föddes med naturalismen, utan kan ses som kännetecknande för hela århundradets (1800-talets) litteratur." 5. 1. Den litteraturhistoriska problemställningen 2. De klassiska litteraturhistoriska teoretikernas ökning 3. Analys av det intressanta i texter från före 1870 4. Analys av texter efter 1870 5. Sammanfattning (slutsats) som stödjer problemformuleringen.

4. Teori: Litteraturhistorieteoretikers påståenden (analysredskap). Metod: • begreppet "det intressanta" • "allmänt tillgänglig psykologisk begreppsapparat".

2. "Denna uppsats syfte är att betrakta 1800-talets litteratur i ett brett perspektiv och lyfta fram ett sammanhang som inte framträder vid traditionella tidsindelningar." (Före och efter det modernas genombrottet, ca 1870.) (Det omedelbara syftet är ämnesinternt, men perspektivmässigt sätts problematiken i relation till undervisning i en litterär period på gymnasiet.)

3. Litterära texter och metatexter (recensioner, m.m.) före och efter det modernas genombrott.

Kommentarer: En historisk problemställning som talar för en tidigare etable­ rad periodindelning. Vi ser ofta historiska uppsatser som är mer berättande: Vad hände då egentligen? Detta är ett bra exempel på problemorientering i en upp­ sats i historia. Egentligen är problemformuleringen en hypotes, ett påstående som skribenten har för avsikt att påvisa. Många uppsatser har en hypotes som utgångspunkt i stället för en fråga, men hypotesen kan alltid vändas till en upp­ satsfråga som uppsatsen besvarar. Se vidare i kapitlet om problemformulering på s. 112.

31


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 2: Uppsats från en sjuksköterskeutbildning (yrkesutbildning)

1. "Hur kan jag som anestesisköterska kommunicera med och reducera oron hos en patient som ska sövas och tidigare upplevt awareness under anestesi?" 5. 1. Teorigenomgång. 2. Analys av praxisbeskrivningen med hjälp av begrepp från teorin. 3. Slutsats i relation till praxisbeskrivningen. 4. Perspektiv: Förslag till procedurer i samband med awareness. 4. Teori: Litteratur om awareness. Ångestteori. Teori om kommunikation med patienter. Amerikanska teorier om kommunikationsstrategi. Metod: Teoriernas begrepp används som analysmodell.

2. "Jag kommer att titta närmare på kommunikationen med patienter som har varit utsatta för sådana traumatiska upplevelser, i hopp om att kunna reducera patienters oro för att sövas på nytt."

3. Praxisbeskrivning (patienten NN) + andras empiri.

Kommentarer: Uppsatser från yrkesutbildningar har som regel ett praktiskt syfte som handlar om hur man kan agera (bättre) i jobbet. Utgångspunkten är ett prak­ tiskt problem som skribenten ger ett förslag till lösning på.

32


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 3: Uppsats i statskunskap (kandidatnivå)

1. "Denna uppsats ska undersöka vad det innebär att gå från kunskap i form av evalueringar till förändringar i praktiken … Vad är det som gör att evalueringar ofta inte leder till något? … Vilka betingelser ska vara uppfyllda för att evalueringar ska leda till lärande? Var dessa betingelser uppfyllda i samband med den bostadssociala insatsen 1993–2004? Vilka barriärer kan det finnas i den bostadssociala insatsen som hindrar att evalueringarna leder till lärande?" 5. "Vi kommer inledningsvis i kapitel 2 att redogöra för våra metoder och introducera vårt case … (vi redogör) i kapitel 3 för vilka evalueringar som har varit aktuella … I kapitel 4 introducerar vi den analysapparat som vi kommer att använda oss av … vi anpassar teorierna i detta avsnitt … I kapitel 5 operationaliserar vi modellen för lärande genom evalueringar och utvecklar fem hypoteser … I kapitel 6 prövar vi de fem hypoteserna … (med hjälp av semistrukturerade intervjuer.)."

2. "Därför är det relevant att undersöka vad man kan göra när man gör evalueringar och samtidigt vill lära sig något av dem."

4. Teori: "Det gör vi genom att redogöra för teorier om lärande i organisationer, som bl.a. handlar om hur man går från kunskap till praxis." Metod: Metodlitteratur, t.ex. Bryman: Social Research Methods; Christensen: Kvalitativ analys; Kvale: Den kvalitativa intervjun. Och många fler.

3. "Uppsatsens empiri är den så kallade 'bostadssociala insatsen' som påbörjades under regeringen Nyrup, och där det från första början gjordes många evalueringar."

Kommentarer: Här finns alla uppsatsens element med. Det enda man skulle kun­ na invända är att syftet ter sig lite snävt. Det ser ut som om relevansen först och främst är individuell, det vill säga att skribenterna själva vill bli lite klokare. Vi föreslår att uppsatsen pekar längre än bara till att skribenterna vill lära sig mer. Målgruppen är i princip studiekamrater och kolleger eller yrkesverksamma som skulle kunna ha nytta av undersökningens resultat.

33


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 4: Uppsats från bibliotekarieutbildningen (kandidatnivå)

1. "Jag har för avsikt att redogöra för vilken betydelse diskursbegreppet har inom organisationsteorin. Vidare har jag för avsikt att redogöra för vilka uppfattningar om konstruktion som ligger i de olika innebörderna och användningarna av diskursbegreppet. Detta ska leda till en diskussion om huruvida det finns ett samband mellan diskursbegrepp, konstruktionsuppfattning och organisationsförståelse." 5. 1. "… går jag igenom de tre texterna och redogör för varje författares teorier… 2. … jämför jag de tre. Jag försöker att inplacera författarna i varandras teorier i syfte att jämföra deras diskursbegrepp och organisationsförståelse. 3. … har jag för avsikt att redogöra för förhållandet mellan diskursbegrepp och konstruktionsuppfattning."

4. Teori: Søren Barlebo Wennerbergs teori om socialkonstruktivism. Metod: Analys, jämförelse och kategorisering av de tre teoretikernas definitioner av diskursanalys utifrån Søren Barlebo Wennerbergs teori om socialkonstruktivism.

2. "Eftersom diskursbegreppet kan ha flera innebörder, är det viktigt att visa på skillnaden mellan dessa för att veta vilken innebörd diskursbegreppet kan ha, och för att veta vilken konstruktionsuppfattning som ligger till grund för användningen av diskursbegreppet." – "Slutsatserna om förhållandet mellan diskurs och konstruktion antas kunna överföras till andra fält …"

3. "… tre texter skrivna av teoretiker inom fältet organisationskommunikation …" (teorier om organisationskommunikation).

Kommentarer: Denna uppsats är speciell på så sätt att den utgör ett bidrag till (ämnets) metod och ett klargörande av begrepp och begreppsuppfattningar som grund för en senare analys.

34


1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 5: Uppsats från socionomutbildningen (yrkesutbildning)

1. "Hur påverkas nyanlända flyktingar av att leva på existensminimum – sett i ett inklusions-/exklusionsperspektiv – inom livsområdena socialt liv, fritid och det politiska livet? Kan socionomen genom erkännande eller brist på erkännande påverka familjernas tillgång till eller uteslutning ur dessa livsområden?" 5. • Ekonomisk/juridisk ram. • Val av familjer till intervjuerna. • Metodisk/teoretisk ram: in- och exklusion. • Intervjuguide görs utifrån Henning Hansens modell • Analysmodell görs utifrån teorin. • Analys av familjeintervjuerna. • Social insatsdel: begreppet erkännande introduceras och intervjuerna analyseras utifrån detta.

2. "… att undersöka hur den låga inkomstnivån påverkar deras liv i övrigt … att samla information så att det blir möjligt att framställa saklig kritik."

3. Intervju med tre flyktingfamiljer och två socionomer.

4. Teori: Henning Hansen om 5 livsområden; Luhmann via Nils Mortensen om inklusion/exklusion; C. Juul Kristensens marginalitetsbegrepp. Høilund & Juuls erkännandebegrepp utifrån deras normativa teori om socialt arbete. Metod: Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.

Kommentarer: Här är syftet att ge en saklig kritik av en aktuell situation, och un­ dersökningen har för avsikt att samla in kunskap som kan stödja kritiken. Lägg märke till att problemformuleringen består av två frågor och två syften. I båda fallen är det den sista frågan och det sista syftet som är överordnat. Den första är en förutsättning för den andra. Vi föreslår att man alltid tydligt visar vilken pro­ blemformulering som är den överordnade när det finns flera frågor, samt vilket som är det centrala syftet.

35


ATT SKRIVA EN BRA UPPSATS är en mycket välstrukturerad handbok i uppsatsskrivning, från idéstadiet till färdig uppsats. Boken är även utmärkt att använda som uppslagsbok när man vid olika tillfällen fastnar i processen – vare sig det handlar om problemformulering, litteratursökning, själva skrivprocessen eller någon annan del av arbetet med att ta fram en korrekt och relevant text. Denna 3:e upplaga är kraftigt omarbetad med nya modeller, diagram, mallar och exempel. Den är vidareutvecklad när det gäller uppsatsskrivandets grundläggande hörnstenar och lägger stort fokus på argumentation, dokumentation, utvärdering och metoder för litteratursökning som är centrala områden för uppsatsskrivaren. Bokens huvudteman är: ᏵᏵ genrer och kvalitetskriterier ᏵᏵ skrivprocesser vid självständiga uppsatser ᏵᏵ mindre hemuppsatser – styrda uppsatser ᏵᏵ problemformulering ᏵᏵ litteratur- och informationssökning ᏵᏵ källor till uppsatsen ᏵᏵ empiri i uppsatsen ᏵᏵ teori, metoder och tillvägagångssätt ᏵᏵ uppsatsens disposition och argumentation ᏵᏵ språkhantering ᏵᏵ handledning

Boken vänder sig till alla uppsatsskribenter inom högre utbildning,

liksom deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Den riktar främst in sig på kandidat- och magisteruppsatser men kan med fördel användas vid andra, självständiga uppsatser. Boken är skriven av Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen, med bidrag av Signe Skov.

Best.nr 47-11151-0

Tryck.nr 47-11151-0-00


9789147111510