Page 1

BI@JK@E8@J8:JJFEC@CA<HL@JK

=IwEK8EB<K@CCK8C

9FEE@<IJ


9FEE@<ILK9@C;E@E> GfjkX[i\jj19fo*(,0#('*-*JkfZb_fcd 9\jbjX[i\jj1 Jm\Xm€^\e,-#JkfZb_fcd ?\dj`[X1nnn%Yfee`\ilkY`c[e`e^%j\ <$gfjk1`e]f7Yfee`\ilkY`c[e`e^%j\

Fi[\i&C€ifd\[\cj`e]fidXk`fe K\c\]fe1'/$-0-/-'' K\c\]Xo1'/$-0-/-('

I\[Xbki1KfY`XjCl[m`^jjfe >iXÔjb]fid1G\k\i>X`d\i FdjcX^1G\k\i>X`d\i >iXejbXi\1DXi`kJ`^li[jfe

GiXkbmXie\eÆ=i‚ekXeb\k`cckXc @J9E0./$0($-))$0..0$+ Ÿ)'((Bi`jk`eX@jXZjjfeC`ca\hl`jkfZ_9fee`\i LkY`c[e`e^

=ijkXlggcX^Xe =ijkXkipZbe`e^\e

BFG@<I@E>J={I9L; ;\kkXm\ib€ijbp[[XkXmcX^\efdlgg_fmji€kk%M`[k`cc€dge`e^Xm jbfcbfg`\i`e^jXmkXc\kfZbj‚bXccXk9FELJ$XmkXc\k €i[\kXkkj\jfd \kk\e^‚e^jdXk\i`XcfZ_]‚i\ec`^kXmkXc\km\i_lml[kX^\k`ek\bfg`\$ iXj]ile[\im`je`e^j€e[Xd‚c% ;\ejfdYipk\idfkcX^\efdlgg_fmji€kkbXe‚kXcXjXmXccd€e‚bcX$ ^Xi\fZ_[dXjk`ccYk\i\cc\i]€e^\cj\`lggk`cckm‚‚ifZ_Yc`jbpc[`^ Xkk\ic€^^X\ij€kke`e^k`cclgg_fmjdXe&i€kkj`ee\_XmXi\% @ek\cc\ZkX @e]fcf^89>k\Yfi^)'('


@EC<;E@E> 8KK 8I9<K8 D<; GI8KBM8IE<E Tanken med Pratkvarnen är att eleverna kontinuerligt, under en längre tidsperiod, ska få möjlighet att arbeta med olika typer av retoriska övningar. På så vis blir de vana vid att uttrycka sig i klassrummet, både individuellt och i grupp. Pratkvarnen är indelad i två delar. Det spelar ingen roll i vilken ordning eleverna arbetar med övningarna i del I av Pratkvarnen, men arbetet med del I bör komma före del II. I del I får eleverna möta olika talsituationer under kortare lektionspass. I del II arbetar eleverna under en längre tidsperiod med att bygga upp och strukturera ett tal, från första tanken till framförandet. Lycka till! Kristina Isacsson Liljequist

GI8KBM8I IE<E%Ÿ9FEE@< < ILK9@C;E@E> 89%

*


K@CC CvI8I<E

=i‚^fibi`e^i\kfi`b Frågor kring retorik och om att vara talare. Använd gärna frågorna tidigt i undervisningen med en ny klass så att eleverna blir observanta på det talade ordet, både i den egna familjen och på tv. Frågorna kan sedan med fördel tas upp flera gånger.

för gruppdiskussioner eller låt den enskilde eleven få skriva ned sina tankar kring frågorna. Det kan vara bra att diskutera någon eller några frågor åt gången då ämnet är ganska stort. En idé är att inleda varje lektion med en av frågorna. Då återkommer man naturligt till den muntliga delen och poängterar att den är viktig. Här får eleverna tillsammans fundera över talarens och lyssnarens villkor. I diskussionerna får du chansen att ta upp rädslor och svårigheter som kan uppstå när man ska tala inför andra. Diskutera gärna med eleverna vad man som lyssnare respektive talare kan göra för att underlätta situationen.

()

GI8KBM8IE<E%Ÿ9F 9FEE@<I LK9@C;E ;E@E>89%


K@CC <C<M<E

=i‚^fibi`e^i\kfi`b

FI;<K <K I<KFI@ I<K B 9<KP;<IÉBFEJK<E8KKK8C8É% När är ä det viktigt ktigt att vara en bra tala talare? Vad är vviktigtt att tänka på om man sska bli li en bra talare? I vilka yrk rken kan det vara viktigt att vara en god talare?? Vad är det bästaa me V med att redovisa i skolan? n? Varför? Vad är det värsta med att tt redovisa i sk skolan? an? Varför Varför? Vad ska man tän änka på när man redov redovisarr fför klassen? Vad ska de som m lyssnar på en redovisning dovi ing tänka på? Kan alla bli d duktiga iga på att tala inför grupp? upp? Varför? Varför in inte? Ärr det vikti viktigt attt vara en bra talare i sskolan? an? Varför? Varför in inte? e? Hur kan ma man stötta ötta en klasskamrat som inte vill redovisa sa infö ör klassen? Behöver eh en förälder er va vara bra på att tala? tala Varför? I så fall i vilka Varfö k situationer? Varför V inte?

GI8KBM8I IE<E%Ÿ9FEE@< < ILK9@C;E@E>%BFG@<I@E>K@CCwK<E% w

(*


K@CC CvI8I<E

?\ddX_fjd`^ En beskrivning av elevens hem. Fungerar såväl med de äldre som med de yngre eleverna.

sådan. Välj om redovisningarna ska ske parvis eller i grupp. Instruktionen kan också användas för en skrivuppgift. Arbetet innebär att eleverna måste vara strukturerade när de arbetar tillsammans. De måste vara tydliga då de beskriver olika rum för den som lyssnar. Till hjälp har de en tankekarta. De får också träna på att göra beskrivningarna mer levande, genom att sätta ord på sina sinnesintryck.

(+

GI8KBM8IE<E%Ÿ9F 9FEE@<I LK9@C;E ;E@E>89%


K@CC <C<M<E

?\ddX_fjd`^

Gör en beskrivning ning av ditt hem genom att först göra en tankekarta över ru ummen, färgerna och sak kerna som finns där. Använd nv tankekartan an när du tar med lyssnarna arna på en rrundvandring dvandring i ditt hem. Starta i hallen allen och gå sedan vidare re från rum til till rum. um. Dina lyssnare ska känna k att de upplever platsen ts du beskriver, så beskriv skriv vad du känner när du står i de olika rummen ummen: Hurr ser det ut? Hör man någont nting speciellt? Doftar det n någon nting särskilt? Får år man m någon speciell peciel känsla i dee olika rummen? Diskutera hur lyssnaren upplevde beskrivningen. eskrivningen. Hur sk skulle beskrivningen rivn av hemmet haa varit va om m inte sinnesintry sinnes ycken tagits med?

GI8KBM8I IE<E%Ÿ9FEE@< < ILK9@C;E@E>%BFG@<I@E>K@CCwK<E% w

(,


K@CC <C<M<E

@ek\cc\Zk`f% 8kkjbi`mX\egcXe]i[`kkkXc%

Utgå från frågorna nedan då du skriver dina funderingar kring hur ditt muntliga framförande ska gå till, men du får också gärna fundera fritt och med egna tankar. OBS! Skriv en sammanhängande text, svara inte enbart på frågorna. Titta på sid. 47 så ser du vad du ska lämna in till din lärare efter att du har framfört ditt tal. Vilka ska du tala inför, dvs. vilken är målgruppen? Fundera över hur många åhörare det är. Känns det enkelt eller jobbigt att tala inför dem? Vad beror det på? Om det känns jobbigt, hur kan du göra för att det ska kännas bättre? Var ska du tala? Hur ser platsen ut? Är det något hjälpmedel du måste ha med dig för att ditt tal ska fungera eller för att göra ditt framförande bättre? Hur vill du att åhörarna ska vara placerade? Varför? Finns det några speciella problem? Finns det någonting som du känner dig orolig inför? (Exempel: Händer som börjar skaka, du har glömt vad du ska säga, någon skrattar). Hur ska du undvika eller bemöta problemen? Vad ska ka du ttala om? Görr en så kort kor och tydlig sammanfattning g eller prese presentation av ditt ämne som möjligt. ligt. Gärn Gärna bara med en mening. Varför ska du u tala om just det här ämnet äm t? Skriv ned din na tankar.

8:K@F GIFELEK@8K@F D<DFI@8 <CF:LK@F ;@JGFJ@K@F @EM<EK@F @EK<CC<:K@F

GI8KBM8I IE<E%Ÿ9FEE@< < ILK9@C;E@E>%BFG@<I@E>K@CCwK<E% w

+(


K@CC <C<M<E

@em\ek`f% 8kkjXdcXdXk\i`XcfZ_`[„\ik`cc[`kkkXc%

När du har ett ämne för ditt tal är det dags för dig att samla fakta och idéer. Så här gör du då:

(

)

Skriv en plan för hur du ska få inspiration, fakta, information och kunskap som behövs för att kunna utföra ditt arbete. Under tiden du hittar material som passar för ditt arbete, skriver du ned det i en tankekarta. Se exempel nedan.

OBS! S! G Glöm inte att du måste hänvisa nvis till källan. Det betyder att d du skriver ve va varifrån å du ffått din fakta. Sätt en klocka på två vå m minuter uter och skr skriv ned alla ideér och all ffakta du kommer på (ja, ja, allt du kan ka och vet!) e om ditt ämne. mne Du kan mer än du tror! Läs sedan ig igenom vad du skrivit. Där D finns nns säkert något någ du kan ka använda till din tankekarta. rta.

8:K@F GIFELEK@8K@F D<DFI@8 <CF:LK@F ;@JGFJ@K@F @EM<EK@F @EK<CC<:K@F

+)

GI8KB B M8IE<E%Ÿ9FEE@<I LK9@C ;E@E E>%BF G@<I@E>K@ K@CCwK<E%


K@CC <C<M<E

;`jgfj`k`f% MX[jbXbfddX`m`cb\efi[e`e^6

När du ska framföra din presentation är det viktigt att du noga har funderat igenom i vilken ordning du ska säga olika saker. Fundera över: hur du ska inleda presentationen för att väcka publikens intresse. Vad börjar du med att berätta om? vilka delar som är viktiga att ha med. Finns det något som är onödigt att ha med? hur du gör en bra avslutning? Ska den vara tänkvärd eller dramatisk? Det kanske ska vara en uppmaning till dem som lyssnar att själva göra någonting? Utgå från din tankekarta och skriv i vilken ordning du ska säga vad. Det räcker att skriva stödord eller meningar i punktform. T Tänk på att inledningen, hur du börjar ditt tal, är viktig för att direkt få lyssnarnas up ppmärksamhet. rksamhe Om m dett är någon någonting som är extra viktigt i ditt tal kan du gärna upprepa det flera gånger. Kanske gå Ka en n gång i början, en g gång i mitten och en gång i slutet av ditt tal. Många kända talare, alare, till exempel politik politiker, använder sig av upprepningar för f att uppmana si sina lyssnare yssnare att göra någont någonting eller lle övertyga dem i en fråga fråga.

8:K@F GIFELEK@8K@F D<DFI@8 <CF:LK@F ;@JGFJ@K@F @EM<EK@F @EK<CC<:K@F

GI8KBM8I IE<E%Ÿ9FEE@< < ILK9@C;E@E>%BFG@<I@E>K@CCwK<E% w

+*


K@CC <C<M<E

<cfZlk`f% Jgi‚bfZ_fi[mXc%

Skriv ditt tal. Det är viktigt att du funderar över vilka du talar till. Använd allt du gjort på sid. 41–43 och det som står i tipsrutan på den här sidan. Fundera över vilka ord och vilken typ av språk du kommer att använda och varför du vill använda just det. Exempel: Œ 2IO IV^qVLMZ UsVOI UWLMWZL WKP [TIVO MN\MZ[WU  Œ 2IOO NZ[SMZ IV^qVLI M\\ XWM\Q[S\ [XZsS MN\MZ[WU  Œ 1 JZRIV I^ \ITM\ NZ[SMZ RIO ^IZI \aLTQO UML UQVI s[QS\MZ WKP Q [T]\M\ IV^qVLMZ RIO WZL för att uppmana lyssnarna att tycka som jag. Tänk på att använda ord som känns naturliga för dig. Om du tror på det du säger så är det stor chans att de som lyssnar också gör det.

8:K@F GIFELEK@8K@F D<DFI@8 <CF:LK@F ;@JGFJ@K@F @EM<EK@F @EK<CC<:K@F

++

GI8KB B M8IE<E%Ÿ9FEE@<I LK9@C ;E@E E>%BF G@<I@E>K@ K@CCwK<E%


BI@JK@E8@J8:JJFEC@CA<HL@JK

GiXkbmXie\em`cc]‚\c\m\ieXXkkXbk`mkfZ_ i\^\cYle[\kXiY\kXd\[j`kkjgi‚b%=i‚eXok`ccc`dgX =i‚ekXeb\k`ccdlekc`^k]iXd]iXe[\ GiXkbmXie\e€i\kkbfg`\i`e^jle[\icX^d\[bfebi\kX c\bk`fejgcXe\i`e^Xibi`e^bfejk\eXkkkXcX% @[\c(]‚i\c\m\ieXgimXg‚bfikXi\kXcme`e^Xi`fc`bXkXcj`klXk`fe\i% @[\c)]‚i\c\m\ieXXiY\kX`fc`bXjk\^d\[\ei\kfi`jbdf[\cc É]i‚ekXeb\k`ccdlekc`^k]iXd]iXe[\É%9‚[\c€iXi\fZ_\c\m ]‚i_Xe[c\[e`e^`_li[\jbXkXj`^Xelgg^`]k\ieX% <ebmXieXiY\kXi#gif[lZ\iXifZ_]iXdjk€cc\ie‚^fek`e^Xem€e[YXik fZ_^\efdXkkXiY\kXd\[GiXkbmXie\e`bcXjjildd\k^\j \c\m\ieX]ilkj€kke`e^XiXkk^iX[\kjXddX%

9789162297794  

Lycka till! Kristina Isacsson Liljequist Här får eleverna tillsammans fundera över talarens och lyssnarens villkor...