Page 1

konsten att

Upptäck maten som enligt vetenskapen ger ett längre och friskare liv

michael greger, m.d. och

gene stone


Michael Greger, M.D. och Gene Stone

Konsten att inte dö Upptäck maten som enligt vetenskapen ger ett längre och friskare liv

Översättning av Helene Sandström

www.soulfoods.se


HOW NOT TO DIE Copyright © 2015 Michael Greger, M.D. and Gene Stone. All rights reserved. First published in the United States by Flatiron Books. Published by arrangement with Ulf Töregård Agency AB. Översättning: Helene Sandström Omslag och sättning: Gunnar Fernlund och Marit Mossbäck Illustration (figur 3) på sidan 136: Vance Lehmkuhl Den här boken innehåller författarens synpunkter och idéer. Avsikten är att ge användbar generell information om de ämnen som boken behandlar. Informationen ersätter inte råd från läsarens egen läkare eller annan medicinsk rådgivning. Om läsaren behöver rådgivning avseende medicinska besvär, hälsa, kost, motion eller något annat bör denne kontakta läkare och/eller annan kvalificerad vårdpersonal. Författaren och utgivaren avsäger sig allt ansvar för alla former av skador eller förlust som läsaren kan ådra sig, direkt eller indirekt, genom att följa råden eller förslagen som boken innehåller eller genom att delta i något av de program som beskrivs i boken. ISBN 978-91-979926-7-1 Första utgåvan, första tryckningen 2016 © Soulfoods AB Tryck: STIGE/Creaprint, Italien 2016 STIGE är ett miljöcertifierat tryckeri som genom en rad åtgärder minimerat sina koldioxidutsläpp. Bland annat har de investerat i 6 000 m 2 solpaneler, vilket gör dem så gott som självförsörjande på el. Dessutom använder de sig i huvudsak av tågtransporter för sina bokleveranser.


Till min farmor Frances Greger


Innehåll

Svenskt förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

del 1 1.

Konsten att inte dö av hjärtsjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

2.

Konsten att inte dö av lungsjukdom

3.

Konsten att inte dö av sjukdomar i hjärnan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

4.

Konsten att inte dö av cancer i matsmältningsorganen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .

46 78

5. Konsten att inte dö av infektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 6. Konsten att inte dö av diabetes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 7. Konsten att inte dö av högt blodtryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 8. Konsten att inte dö av leversjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 9. Konsten att inte dö av blodcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 10. Konsten att inte dö av njursjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 11. Konsten att inte dö av bröstcancer

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

196

12. Konsten att inte dö av suicidal depression . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 13. Konsten att inte dö av prostatacancer

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

230

14. Konsten att inte dö av Parkinsons sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 15. Konsten att inte dö av iatrogena orsaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257


del 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Dr. Gregers dagliga dussin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290

Baljväxter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294

Bär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306

Övriga frukter

Korsblommiga grönsaker

Bladgrönsaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328

Övriga grönsaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339

Linfrön

Nötter och frön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359

Örter och kryddor

Fullkorn

Drycker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 395

Motion

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

313 321

355

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

367

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

386

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

408 415

Tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 421 Bilaga: Kosttillskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 422 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 428 Sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 556


Svenskt förord

Michael Gregers arbete inom fältet kost och näringslära saknar motstycke. Forskare inom området bidrar kontinuerligt med ny kunskap genom sina publicerade studier. Michael Greger har själv skrivit flertalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men hans största bidrag är att föra ut forskningsresultat till allmänheten och vårdgivare. Han läser regelbundet alla engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter inom nutrition. Därigenom besitter han en kunskapsbredd på området som matchas av få. Kunskapen för han ut genom artiklar, böcker och på hemsidan NutritionFacts.org, en ideell verksamhet som sprider information om kost till alla, tillgänglig helt gratis. Bland alla studier som publiceras inom området finns det bra och dåliga och några riktigt utmärkta, som genom sin ypperliga design verkligen säger oss något om kostens betydelse. Michael Greger har en oöverträffad förmåga att sålla ut dessa och presentera dem på ett underhållande och lättbegripligt sätt. På hans hemsida NutritionFacts.org får vi ta del av en eller ett flertal vetenskapliga studier i ett dagligt, 2–5 minuter långt videoklipp. Svårsmält och komplex information görs begriplig med hjälp av bilder, animationer och en stor portion humor. Hemsidan har funnits sedan 2011 och mängden vetenskap som nu finns tillgänglig där är ofantlig. I denna bok har en stor del av innehållet på hemsidan komprimerats och sorterats. Referenslistan stoltserar med inte mindre än 3 000 referenser. Del ett av boken fokuserar på vetenskapen, uppdelad i 15 kapitel där vart och ett berättar hur vi genom kosten kan minska vår risk att dö i en av 15 sjukdomar, närmare bestämt de 15 vanligaste dödsorsakerna i USA. Del två ger en bra orientering till hur vi praktiskt går till väga för att göra vår egen kost så hälso­ sam (och god) som möjligt. Detta är en bok som alla bör läsa. Om du är forskare inom nutrition kommer du att få upp ögonen för mängder av utmärkta studier inom ditt område som gått dig förbi. Om du är läkare, sjuksköterska, dietist eller annan vård­ givare som i ditt yrke samtalar om kost kommer du få ett ovärderligt verktyg


10 | KONSTEN ATT INTE DÖ

till att inspirera dina patienter att välja ett hälsosammare ätande. Du behöver dock inte vara forskare eller vårdutbildad för att ta till dig bokens innehåll. Trots att det är en sammanställning av en enorm mängd vetenskapliga studier, är presentationen, precis som på NutritionFacts.org, klar och lättillgänglig. Det finns idag ett skriande behov av evidensbaserad information om hur kosten påverkar vår hälsa. Många har vaga begrepp om nutrition, media förmedlar alltför ofta en bild av att ”experter är oeniga”, myter florerar och våra hälsomyndigheters rekommendationer drunknar ofta i vågorna från den senaste modedieten. Från myndigheter och expertpaneler är budskapet alltjämt att ett grönare ätande är det som främjar vår hälsa. I Konsten att inte dö får vi även ta del av studier som visar ytterligare vinster av att gå riktigt långt i denna riktning. Det hoppfulla budskapet som följer med den kunskapen är att kostens potential att främja hälsa är stor och avgörande. Inom vården talas det mycket lite om hur vår livsstil kan förebygga och behandla sjukdomar, och kosten kommer i regel sist på tal. Denna bok bidrar starkt till att bryta detta destruktiva läge. Den representerar ett växande intresse för kost hos allmänhet, vårdgivare, politiker och media, ett intresse som lyckligtvis växer år för år. Genom att läsa boken och dela med dig av innehållet till din omgivning bidrar du själv starkt till denna positiva utveckling. David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande i Läkare för framtiden


Förord

Allt började med min farmor. Jag var bara en liten pojke när läkarna skickade hem henne i rullstol för att dö. Hon hade fått diagnosen terminal hjärtsjukdom efter så många bypass­ operationer att det inte fanns mer att göra. Ärren från all hjärtkirurgi gjorde att nya ingrepp var en omöjlighet. Det enda alternativet för henne var att stå ut med bröstsmärtorna där hon satt i sin rullstol. Vid sextiofem års ålder var hennes liv över. Jag tror att många barn som vill bli läkare när de blir stora har sett en kär släkting bli sjuk och kanske till och med dö. Men för mig var det tvärtom: jag fick se min farmor bli frisk. Kort efter att hon skrivits ut från sjukhuset för att tillbringa sina sista dagar i hemmet visades ett inslag om läkaren Nathan Pritikin på nyhetsprogrammet 60 Minutes. Han var en tidig pionjär inom livsstilsmedicinen och hade börjat få rykte om sig att kunna vända sjukdomsförloppet hos personer med hjärtbesvär. Han hade precis öppnat en ny mottagning i Kalifornien och i ren desperation lyckades min farmor ta sig tvärs över hela landet för att bli en av klinikens första patienter. Det var en slutenvårdsmottagning där alla patienter sattes på en växtbaserad kost och ett motionsprogram. Farmor kördes in i rullstol, men snart promenerade hon ut själv. Det är något jag aldrig glömmer. Farmor blev till och med omnämnd i Pritikins biografi Pritikin: The Man Who Healed America’s Heart. Hon beskrevs som en patient nära döden: Frances Greger från North Miami i Florida satt i rullstol när hon anlände till ett av Pritikins första mottagningsbesök i Santa Barbara. Hon led av hjärtsjukdom, kärlkramp och benartärsjukdom. Hon hade en sådan smärta i bröstet och i benen att hon inte kunde gå själv. Men på tre veckor var hon uppe ur rullstolen och promenerade femton kilometer om dagen.1 För mig var allt som räknades att jag fick leka med farmor igen. Det var inte


12 | KONSTEN ATT INTE DÖ

förrän jag blev äldre som jag insåg vilken betydelse det inträffade hade. Vid den tiden trodde inte ens den medicinska professionen att det fanns någon möjlighet att få hjärtsjukdom att gå tillbaka. Man använde läkemedel för att bromsa förloppet och kirurgi för att kringgå förkalkade artärer och lindra symtom, men man väntade sig alltid att sjukdomen skulle förvärras tills pati­ enten dog. Idag vet vi att kroppen kan läka sig själv så snart vi slutar äta en åderförkalkande kost. I många fall kan blodkärlen återställas utan några läke­ medel eller operationer. Min farmor fick sin dödsdom när hon var sextiofem år gammal. Tack vare en sund kost och livsstil fick hon uppleva ytterligare trettioett år på den här jorden tillsammans med sina sex barnbarn. Kvinnan som enligt läkarna bara hade några veckor kvar att leva dog inte förrän hon var nittiosex år. Hennes nära nog mirakulösa tillfrisknande inspirerade ett av hennes barnbarn så till den grad att han inledde en karriär inom medicinen, och hon levde så länge att hon fick se honom ta sin läkarexamen. När jag hunnit börja praktisera som läkare hade giganter som Dean Ornish, läkare och grundare av ett icke vinstdrivande forskningsinstitut för preventiv medicin, visat att det som Pritikin sa var hundra procent sant. Med hjälp av högteknologiska lösningar som PET-skanning av hjärtat2, kvantitativ koronar­ arteriografi3 och radionuklid ventrikulografi4 visade Ornish och hans kollegor att de metoder som krävde minst teknik – kost och livsstil – kunde vända utvecklingen av landets ledande dödsorsak – hjärtsjukdom. Studierna som Dean Ornish och hans kollegor utfört publicerades i några av världens mest ansedda medicinska tidskrifter. Trots det förändrades inte mycket inom medicinen. Varför? Hur kom det sig att läkarna fortsatte att skriva ut läkemedel och använda rörmokartekniker för att enbart lindra symtom på hjärtsjukdom och försöka parera det oundvikliga: en för tidig död? De här frågorna blev min väckarklocka. Jag öppnade ögonen för ett deprimerande faktum – att det finns andra krafter utöver vetenskapen som påverkar läkaryrket. Det amerikanska sjukvårdssystemet bygger på en betaltjänstmodell som innebär att läkarna får betalt för läkemedlen och procedurerna de ordinerar. Följden är att kvantitet belönas mer än kvalitet. Vi får ingen kompensation för tiden vi lägger ned på att berätta för patienterna om fördelarna med en sund kost. Om en läkare istället fick betalt för prestation skulle det finnas ekonomiska incitament för att behandla sjukdomarnas livsstilsorsaker. Jag förväntar mig inga stora förändringar, varken inom sjukvården eller läkarutbildningen, förrän den här ersättningsmodellen förändras.5 Endast en fjärdedel av de medicinska högskolorna i USA verkar erbjuda någon form av kurs i näringslära.6 Jag minns hur personen som jag pratade med vid min första antagningsintervju till läkarprogrammet vid Cornell University betonade att ”näring inte har någon betydelse för människors hälsa”.


FÖRORD | 13

Och han var barnläkare! Jag insåg att jag hade en lång väg att gå. Faktiskt tror jag att den enda medicinkunnige som någonsin frågat mig om kosten i samband med en familjemedlems sjukdom var vår veterinär. Jag hade äran att bli antagen till nitton olika läkarprogram. Jag valde Tufts University School of Medicine eftersom deras näringsutbildning var den mest omfattande – hela 21 timmar. Det var emellertid mindre än en procent av den fullständiga kursplanen. Under min utbildning blev jag erbjuden otaliga middagar och attraktiva förmåner av olika läkemedelsrepresentanter, men jag blev aldrig uppringd av några grönsaksföretag. Det finns en anledning till att vi får höra så mycket om de senaste medicinerna i reklamen på tv. Den anledningen heter enorm PR-budget. Samma anledning är förklaringen till varför det inte finns någon broccoli­ reklam och varför allmänheten inte får information om den senaste forskningen kring matens påverkan på vår hälsa. Den ekonomiska lönsamheten är helt enkelt inte tillräckligt stor. Trots våra 21 timmar i näringslära var det ingen på läkarutbildningen som nämnde något om att kostförändringar kunde tillämpas för att behandla kroniska sjukdomar och än mindre att få deras förlopp att vända. Det enda skälet till att jag visst något om detta var min farmors speciella historia. Frågan som gäckade mig genom hela utbildningen löd så här: Om lösningen på vår tids dödligaste sjukdom aldrig kommit upp till ytan, vad mer kan då dölja sig i den medicinska litteraturen? Jag gjorde det till min livsuppgift att ta reda på svaret. Jag tillbringade största delen av mina år i Boston med att gå igenom de dammiga bokhögarna i källaren på Harvards medicinska bibliotek. Jag började praktisera som läkare, men oavsett hur många patienter jag träffade på mottagningen varje dag, visste jag att min insats bara var en droppe i havet – även om jag ibland lyckades förändra livet för hela familjer åt gången. Så jag fortsatte att söka. Med den amerikanska läkarstudentföreningens hjälp var mitt mål att föreläsa vid varenda medicinhögskola i landet vartannat år så att jag skulle kunna påverka en hel generation nya läkare. Jag ville inte att en enda läkare skulle examineras utan att ha fått kunskapen om kostens läkande kraft med sig i verktygslådan. Om min farmor inte behövt dö av hjärtsjukdom kanske det fanns andra far- eller morföräldrar som inte behövde det heller. I vissa perioder höll jag fyrtio föreläsningar per månad. Jag kom till en stad och höll ett frukostföredrag på Rotary-klubben, en lunchföreläsning på universitetet och pratade inför en förening eller organisation på kvällen. Jag bodde i princip i bilen och hade bara en nyckel på nyckelringen. I slutänden blev det mer än tusen föreläsningar runt om i världen. Det kommer väl knappast som någon överraskning att föreläsarlivet blev


14 | KONSTEN ATT INTE DÖ

ohållbart i längden. Det kostade mig mitt äktenskap. När jag fick fler föreläsningserbjudanden än jag kunde tacka ja till började jag lägga alla nya forskningsfynd på dvd och startade en dvd-serie – Latest in Clinical Nutrition (Det senaste inom klinisk nutrition). Det är svårt att tro att den nu är uppe i volym 30. Alla pengar jag fått och får in på försäljningen av dvd-skivorna går direkt till välgörenhet, precis som alla intäkter från mina föreläsningar och min bokförsäljning, inklusive boken du läser nu. Den korruption som finns inom medicinen verkar vara ännu värre på näringsområdet, där alla tycks ha sitt eget kosttillskottsmärke eller någon undergörande produkt att sälja. Här har dogmatiska åsikter blivit befästa och utvalda data plockas som russin ur kakan för att ge stöd åt förutfattade meningar. Men jag har själv några partiska tendenser att tygla. Även om hälsofrågan var min ursprungliga motivation har jag genom åren blivit en stor djurälskare. Idag härskar tre katter och en hund över vårt hushåll och en stor del av mitt yrkesliv har jag verkat som stolt ansvarig för folkhälsofrågor i djurrätts­ organisationen Humane Society of the United States. Liksom så många andra bryr jag mig om hur djuren vi äter har det, men i första hand är jag läkare. Min främsta uppgift har alltid varit att ta hand om mina patienter och att förse dem med det bästa och mest balanserade forskningsmaterialet. På min mottagning kunde jag nå ut till flera hundra människor. När jag var ute och föreläste nådde jag tusentals. Men den här livsviktiga informationen behövde komma miljontals till del. Då dök Jesse Rasch upp, en kanadensisk filantrop som delade min vision om att göra evidensbaserad nutrition tillgängligt för alla. Tack vare den fond som han och hans fru Julie startade kunde allt mitt arbete läggas ut på nätet, och det var så NutritionFacts.org föddes. Idag når jag ut till fler än någonsin medan jag sitter hemma i pyjamasen och arbetar. NutritionFacts.org är numera en självförsörjande, icke vinstdrivande organisation med över tusen filmklipp som handlar om nära nog alla tänkbara ämnen inom näringsområdet, och jag lägger upp nya filmklipp och artiklar varje dag. Allt på webbplatsen är gratis för alla, alltid. Det finns ingen reklam, inga sponsrande företag. Allt bygger enbart på ett brinnande intresse.

När jag påbörjade det här arbetet för mer än tio år sedan tänkte jag att svaret låg i att utbilda utbildarna, att undervisa professionen. Men nu när informationen demokratiserats har läkarna inte längre monopol på den. De har inte längre samma inflytande över vilken kunskap om hälsa som kommer fram. När det gäller säkra och enkla livsstilsordinationer inser jag att det kan vara effektivare att ge makten åt individen direkt. En nyligen genomförd nationell kartläggning av läkarbesök visade att bara ungefär en av fem rökare blev rekommenderad att sluta röka.7 Men du behöver inte vänta på att doktorn ska


FÖRORD | 15

säga åt dig att sluta röka, och du behöver inte heller vänta på att börja äta hälsosammare. Tillsammans kan vi visa mina kollegor vilken kraft en hälsosam livsstil har. Idag bor jag på cykelavstånd från National Library of Medicine – det största medicinska biblioteket i världen. Bara förra året publicerades över 24 000 artiklar om näring i den medicinska litteraturen, och jag har numera ett team med forskare, en underbar personal och en hel armé med frivilliga som hjälper mig att gå igenom berget med ny information. Den här boken är inte bara ännu en kanal där jag kan dela med mig av mina fynd, utan också en efterlängtad möjlighet att kunna dela med mig av praktiska råd om hur vi kan tillämpa den här livsförändrande och livräddande vetenskapen i vår vardag. Jag tror att min farmor skulle vara stolt.


Inledning ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA DE LEDANDE DÖDSORSAKERNA Kanske finns det inget som kan kallas ”att dö av hög ålder”. Enligt en studie av mer än 42 000 obduktioner hade de som blivit över hundra år dött av sjukdom i samtliga fall. Fastän alla hade uppfattats som friska, även av sina läkare, fram till dagen då de gick bort hade ingen ”dött av hög ålder”.1 Tills för inte så länge sedan betraktades hög ålder som en sjukdom i sig,2 men folk dör inte av ålder. De dör av sjukdomar, oftast hjärtinfarkt.3 De flesta dödsfall i USA kan förebyggas och de är relaterade till maten vi äter.4 Vår kost är den största orsaken till för tidig död och den största orsaken till invaliditet.5 Därför måste väl kosten också vara det viktigaste ämnet som studeras på läkarutbildningen? Sorgligt nog inte. Enligt den senaste undersökningen av landets läkarutbildningar erbjuder bara en fjärdedel en enda kurs i näringslära. Det är en nedgång från 37 procent för 30 år sedan.6 Trots att den större delen av allmänheten uppenbarligen betraktar läkare som ”mycket trovärdiga” källor till information om näring7, ansåg sex av sju nyutexaminerade läkare i undersökningen att läkare får otillräcklig utbildning i kostrådgivning.8 En studie fann att folk på gatan ibland vet mer om grundläggande näringslära än deras läkare och drog slutsatsen att ”läkare borde ha mer kunskap om näring än patienterna, men de här resultaten visar att detta inte nödvändigtvis är sant”.9 För att råda bot på den här situationen lades ett lagförslag fram i Kalifornien om att läkare bör få minst tolv timmars utbildning i näringslära inom loppet av de kommande fyra åren. Det kanske kommer som en överraskning att Kaliforniens läkarförbund kraftigt motsatte sig förslaget, liksom andra konventionella medicinska föreningar, däribland Kaliforniens familjeläkarförening, California Academy of Family Physicians.10 Lagförslaget justerades sedan ned från ett minimum om tolv timmar till sju timmar, och till slut föll det ned på noll.


18 | KONSTEN ATT INTE DÖ

Det finns dock ett utbildningskrav för läkare i Kalifornien: tolv timmars undervisning om smärthantering och vård i livets slutskede.11 Den här skillnaden mellan prevention och ren symtomlindring skulle kunna vara en metafor för hela den moderna medicinen. En doktor om dagen kan hålla äpplena borta från magen. År 1903 förutspådde Thomas Edison att framtidens läkare inte skulle ordi­ nera några mediciner, utan istället undervisa sina patienter om hur man vårdar sin kropp med hjälp av kosten och om orsaken till och förebyggandet av sjukdomar.12 Dessvärre tar det bara några minuter framför tv:ns läkemedelsreklam där tittaren uppmanas att be sin läkare skriva ut det ena eller andra läkemedlet innan man förstår att Edisons förutsägelse inte har slagit in. En undersökning av tusentals patientbesök visade att den genomsnittliga tid som en läkare i primärvården lägger på samtal om näring är omkring tio sekunder.13 Men det här är ju 2000-talet! Kan vi inte bara äta det vi vill och ta lite mediciner när vi börjar få problem med hälsan? Bland alltför många patienter och till och med läkare verkar detta vara den rådande inställningen. De globala utgifterna för receptbelagda läkemedel överstiger en biljon dollar årligen och USA står för omkring en tredjedel av marknaden.14 Varför lägger vi så mycket pengar på piller? Många utgår från att en persons sjukdomar och dödsorsak ligger inprogrammerade i generna. Högt blodtryck vid 55 års ålder, hjärtinfarkt vid 60, kanske cancer vid 70 och så vidare … Men det som vetenskapen visar är att våra gener bara står för max 10–20 procent av risken för de flesta dödsorsakerna.15 Till exempel, och som du kommer att se i den här boken, skiljer sig förekomsten av dödliga sjukdomar som hjärtsjukdom och de största cancersjukdomarna med upp till hundra procent bland olika befolkningar runt om i världen. När människor flyttar från lågrisk- till högriskområden förändras nästan alltid deras sjukdomstal så att de motsvarar talen i den nya miljön.16 Ny kost, nya sjukdomar. En sextioårig amerikansk man som bor i San Francisco har omkring 5 procents risk att drabbas av hjärtinfarkt inom fem år, men om han skulle flytta till Japan faller risken till bara 1 procent. Japaner som bor i USA kan ha samma risk för hjärtinfarkt i fyrtioårsåldern som japaner i Japan har när de är sextio. Att byta till en amerikansk livsstil ökar alltså hjärtats ålder med hela tjugo år.17 Den amerikanska sjukvårdsorganisationen Mayo Clinic har beräknat att nästan 70 procent av alla amerikaner äter minst en receptbelagd medicin.18 Men trots att det finns fler i det här landet som äter medicin än de som inte gör det – för att inte tala om den stadiga tillströmningen av nya och ännu dyrare läkemedel på marknaden – lever vi inte mycket längre än andra befolkningar. När det gäller förväntad livslängd har USA halkat ned till plats 27 eller 28 av de 34 demokratier med fri marknad som ligger högst upp på listan. Sloveniens befolkning lever längre än vad vi gör.19 Och våra sista år i livet är


INLEDNING | 19

inte nödvändigtvis friska eller vitala. År 2011 publicerades en oroande analys av dödlighet och sjuklighet i Journal of Gerontology. Lever amerikanerna längre idag jämfört med för omkring en generation sedan? Ja, tekniskt sett. Men är vi friska de där sista extra åren? Nej. Och det är värre än så: Vi lever faktiskt färre friska år nu än vad vi gjorde då.20 Det här är min poäng: År 1998 kunde en tjugoåring förvänta sig att leva ytterligare femtioåtta år, medan en tjugoåring 2006 kunde se fram emot femtionio år till. Men medan tjugoåringen från 1990-talet kanske lever tio av sina sista år med kronisk sjukdom, har dagens siffra stigit till omkring tretton år med hjärtsjukdom, cancer, diabetes eller stroke. Det känns alltså som ett steg framåt och tre steg bakåt. Forskarna har också observerat att vi lever två funktionella år färre, det vill säga att vi inte längre kan utföra grundläggande vardagssysslor under två år, till exempel att promenera tre hundra meter, att stå eller sitta i ett par timmar utan att behöva lägga sig att vila eller att stå upp utan någon form av stöd.21 Med andra ord lever vi längre, men vi är sjukare. De här stigande sjukdomstalen innebär en risk att våra barn kommer att dö ännu tidigare än vi. En rapport som publicerades i New England Journal of Medicine med titeln ”A potential decline in the United States in the 21st century” (En potentiell nedgång i USA under 2000-talet) drog följande slutsats:”den stadiga ökningen av den förväntade livslängden som observerats i modern tid kan snart vara slut och dagens unga kan, i genomsnitt, komma att leva mindre friska och kanske även kortare liv än sina föräldrar”.22 På vårdutbildningarna lär sig studenterna att det finns tre typer av förebyggande medicin. Den första är primärprevention som går ut på att försöka förebygga att människor med risk för hjärtinfarkt drabbas av sin första infarkt. Ett exempel på en sådan åtgärd är att din läkare skriver ut ett kolesterolsänkande läkemedel till dig. Sekundärprevention inträffar när du redan är sjuk och åtgärder sätts in för att förhindra att sjukdomen försämras, till exempel att du får en andra hjärtinfarkt. Då kanske läkaren lägger till magnecyl eller ett annat läkemedel till ditt recept. Den tredje typen av förebyggande medicin innebär att personer med långvariga hälsobesvär får hjälp med att hantera dem. Din läkare skulle exempelvis kunna sätta dig på ett rehabiliteringsprogram för hjärtsjuka som syftar till att förhindra ytterligare fysisk försämring och smärta.23 År 2000 lades ett förslag fram om en fjärde preventionsnivå. Vad skulle en sådan ”kvartärsinsats” kunna vara? Jo, att minska komplikationerna av alla läkemedel och kirurgiska ingrepp från de tre andra nivåerna.24 Men ett femte koncept verkar ha fallit helt i glömska, nämligen det som kallas primordial prevention (att förebygga uppkomsten av sjukdomsrisker i kommande generationer) som ursprungligen infördes av Världshälsoorganisationen 1978. Flera decennier senare har det äntligen anammats av det amerikanska hjärtläkarförbundet American Heart Association (AHA).25


20 | KONSTEN ATT INTE DÖ

Primordial prevention var tänkt som en strategi som skulle förhindra hela samhällen från att drabbas av en epidemi av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Det betydde att man inte bara skulle förebygga kroniska sjukdomar, utan också förhindra att riskfaktorerna uppstår som annars leder till kronisk sjukdom.26 Istället för att försöka förhindra att en person som exempelvis har för högt kolesterol drabbas av hjärtinfarkt borde man väl försöka förhindra att han eller hon får högt kolesterol (som leder till hjärtinfarkt) till att börja med? Med detta som bakgrund tog AHA fram sju enkla faktorer för en friskare livsstil: inte röka, inte vara överviktig, vara fysiskt aktiv (definierat som en motsvarighet till att promenera minst tjugotvå minuter per dag), äta nyttigare (till exempel mycket frukt och grönt), ha lägre kolesterol än medelvärdet, ha normalt blodtryck och normal blodsockerhalt.27 Målet är att minska dödsfallen i hjärtsjukdom med 20 procent till 2020.28 Om mer än 90 procent av antalet hjärtinfarkter skulle kunna undvikas med livsstilsförändringar,29 varför har man då satt målet till en sådan blygsam nivå? Till och med 25 procent ”ansågs orealistiskt”.30 AHA:s pessimism kan ha en del att göra med den skrämmande verklighet som den amerikanska kosten innebär. En analys av hälsobeteendet hos 35 000 vuxna över hela USA publicerades i American Heart Associations egen tidskrift. De flesta av deltagarna var icke­ rökare, omkring hälften uppfyllde sina träningsmål varje vecka och ungefär en tredjedel av gruppen fick godkänt i alla övriga kategorier – utom när det gällde maten. Deras kosthållningar poängsattes på en skala från noll till fem för att se om de uppfyllde ett minimum av ett hälsosamt ätbeteende, som att äta tillräckligt mycket grönsaker, frukt och fullkorn eller att dricka färre än tre burkar läsk per vecka. Hur många tror du fick fyra poäng av fem möjliga på kostskalan? Ungefär 1 procent.31 Om AHA når sitt ”aggressiva”32 mål med 20 procents förbättring till år 2020 kanske vi får upp andelen till 1,2 procent.

Medicinska antropologer har identifierat flera nyckelperioder i mänsklighetens sjukdomshistoria, med början i pestens och hungersnödens tidsålder, som i stort sett upphörde i samband med den industriella revolutionen, eller den fas som vi är i nu – de degenerativa sjukdomarnas tidsålder.33 Det här skiftet återspeglas genom förändringen av dödsorsaker de senaste hundra åren. År 1900 var alla de tre största dödsorsakerna i USA infektionssjukdomar: lung­ inflammation, tuberkulos och diarrésjukdomar.34 Idag omfattar de vanligaste dödsorsakerna istället livsstilssjukdomar: hjärtsjukdom, cancer och kronisk lungsjukdom.35 Beror det bara på att vi har antibiotika som gör det möjligt för oss att leva så länge att vi hinner drabbas av degenerativa sjukdomar? Nej. De här sjukdomarnas uppkomst sammanfaller med mycket stora förändringar i kostmönstren bland utvecklingsländernas befolkningar de senaste decen-


INLEDNING | 21

nierna. Förändringarna uppstod i takt med att de började äta västerländsk kost. År 1990 var den största dödsorsaken i världen undernäring och diarrésjukdomar hos undernärda barn. Idag kan den istället tillskrivas högt blodtryck som beror på ”övernäring”.36 Pandemin med kroniska sjukdomar har delvis tillskrivits det så gott som universella skiftet mot en kost som domineras av animaliska och raffinerade livsmedel – med andra ord, mer kött, mejeriprodukter, ägg, oljor, läsk, socker och raffinerat spannmål.37 Kina är kanske det bäst studerade exemplet. Här åtföljdes övergången från den traditionella växtbaserade kosten av en stark ökning av kostrelaterade kroniska sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.38 Varför misstänker vi att det finns ett samband mellan de här förändringarna beträffande kost och sjukdom? I samhällen som genomgår en snabb industrialisering uppstår ju trots allt många olika förändringar. Och hur kan forskare ta reda på vilka effekter som specifika livsmedel ger? De kan följa kosten och sjukdomarna i stora väldefinierade grupper över tid. Ta kött, till exempel. För att se vilken effekt en ökad köttkonsumtion kan ha på sjukdomstalen har forskare studerat vegetarianer som börjat äta kött. Personer som tidigare bara ätit vegetarisk kost och sedan börjat äta kött minst en gång per vecka upplevde en 146-procentig ökning av risken för att drabbas av hjärtinfarkt, en 152-procentig ökning för stroke, en 166-procentig ökning för diabetes och en 231-procentig ökning för viktuppgång. Under de följande tolv åren efter övergången från vegetarisk kost kunde intaget av kött förknippas med en förkortning av livslängden på 3,6 år.39 Men vegetarianer kan också drabbas av högre sjuktal om de äter en massa raffinerad mat. Ta Indien till exempel. Här har förekomsten av diabetes, hjärtsjukdom, fetma och stroke stigit mycket snabbare än man kunde ha väntat sig med tanke på den relativt låga ökningen av köttkonsumtion per invånare. Orsakerna som pekats ut är bristen på icke-raffinerade växtbaserade inslag i kosten och ett skifte från råris till vitt ris plus ett högre intag av andra raffinerade kolhydrater i form av snacks och snabbmat istället för Indiens traditionella stapelvaror – linser, grönsaker, frukt, fullkorn, nötter och frön.40 Generellt sett handlar gränslinjen mellan hälsosam och sjukdomsfrämjande mat kanske mindre om växtbaserade kontra animaliska livsmedel och mer om växtbaserad, oraffinerad mat kontra i princip allt annat. Därför har ett index för kostkvalitet tagits fram som helt enkelt speglar hur stor andel kalorier människor får i sig från näringsrik, oraffinerad, växtbaserad mat41 på en skala från noll till hundra. Ju högre värde på skalan, desto mer kroppsfett kan man bli av med över tid42 och desto lägre risk för bukfetma,43 högt blodtryck,44 högt kolesterol och höga blodfetter.45 När en jämförelse gjordes av kosten som 100 kvinnor med bröstcancer åt med 175 friska kvinnors


22 | KONSTEN ATT INTE DÖ

kost kunde forskarna dra slutsatsen att ett högre värde på skalan för växtbaserad kost (mer än ungefär trettio poäng jämfört med mindre än cirka arton poäng) kan minska risken för bröstcancer med mer än 90 procent.46 Dessvärre får de flesta amerikaner ett värde på knappt över tio. Den amerikanska standarddieten ger elva av hundra poäng. Enligt uppskattningar från USA:s motsvarighet till jordbruksdepartementet, USDA, kommer 32 procent av våra kalorier från animaliska livsmedel, 57 procent från raffinerade, vegetabiliska livsmedel och bara 11 procent från fullkorn, bönor, frukt, grönsaker och nötter.47 Det innebär att den amerikanska standardkosten skulle få omkring ett poäng på en skala från ett till tio. Vi äter som om framtiden inte spelar någon roll. Och det finns faktiskt statistik som bekräftar det. En studie med titeln ”Death Row Nutrition: Curious Conclusions of Last Meals” (Näring för dödsdömda: nyfikna slutsatser kring den sista måltiden) analyserade flera hundra dödsdömda fångars önskemål om vad de ville äta till sin sista måltid under en femårsperiod i USA. Det visade sig att näringsinnehållet inte skilde sig särskilt mycket från vad amerikaner äter normalt.48 Om vi ​​fortsätter att äta som om varje måltid var vår sista kommer den alltså att bli just detta inom en alltför snar framtid. Hur stor andel av den amerikanska befolkningen följde alla American Heart Associations sju enkla rekommendationer? Av 1 933 tillfrågade kvinnor och män följde de flesta två eller tre, men knappt någon lyckades tillämpa alla sju. Faktum är att bara en enda person kunde skryta med att han eller hon följde alla sju rekommendationerna.49 En person av nästan två tusen! Som en av American Heart Associations senaste ordförande sa: ”Det borde få oss alla att tänka efter”.50 Sanningen är att bara fyra enkla livsstilsfaktorer kan ge stark effekt när det gäller att förebygga kroniska sjukdomar: att inte röka, att inte vara överviktig, att motionera en halvtimme varje dag och att äta nyttigare – vilket definieras som att äta mer grönsaker, frukt och fullkorn och mindre kött. De här fyra faktorerna svarade på egen hand för 78 procent av risken för kroniska sjukdomar. Om du börjar om från början och lyckas pricka av alla fyra faktorerna kan du alltså bli av med mer än 90 procent av din risk för diabetes, mer än 80 procent av din risk att drabbas av hjärtinfarkt, halvera din risk för stroke och minska din totala risk för cancer med mer än en tredjedel.51 För vissa cancerformer, som den andra mest dödliga: tjocktarmscancer, verkar upp till 71 procent av fallen kunna förebyggas genom en liknande uppsättning enkla kost- och livsstilsförändringar.52 Kanske är det dags att vi slutar skylla på genetiken och koncentrerar oss på den andra delen, den som överstiger 70 procent, som vi kan påverka direkt.53 Vi har makten att åstadkomma förändring.


INLEDNING | 23

Leder en sundare livsstil även till ett längre liv? Amerikanska folkhälso- och smittskyddsinstitutet CDC följde omkring åtta tusen amerikaner i åldern tjugo år och äldre i ungefär sex år. De fann att tre väsentliga livsstilsbeteenden hade en enorm inverkan på dödligheten: Vi kan avsevärt minska vår risk att dö för tidigt genom att inte röka, genom att äta hälsosammare och hålla oss tillräckligt fysiskt aktiva. CDC:s definitioner av de här tre beteendena var dessutom ganska tillbakalutade: Att inte röka betydde bara att man inte röker för närvarande. Att äta hälsosamt innebar att man tillhör de övre 40 procenten som är bäst på att följa myndigheternas mesiga kostråd, samt att ägna sig åt måttligt ansträngande motion i tjugoen minuter eller mer per dag. De som uppfyllde minst ett av de här tre kraven hade 40 procents lägre risk att dö inom den aktuella sexårsperioden. De som uppfyllde två sänkte risken med mer än hälften, och de som uppfyllde alla tre minskade sin risk att dö inom den aktuella perioden med 82 procent.54 Naturligtvis talar folk inte alltid sanning när de berättar om hur de äter. Hur exakta kan de här resultaten anses vara om de bygger på självrapportering? I en liknande studie om hälsobeteenden och överlevnad mätte forskarna hur mycket C-vitamin studiedeltagarna hade i blodet. C-vitaminhalten ansågs som en ”bra biomarkör för intaget av växtbaserade livsmedel” och därför användes den som ett mått för hälsosam kost. Slutsatserna var konsekventa. Mortalitetsrisken sjönk hos personerna med hälsosammare vanor till en grad som motsvarade fjorton års föryngring.55 Att äta nyttigt är alltså som att vrida tillbaka klockan fjorton år – inte genom att köpa en sportbil eller genom att ta ett läkemedel, utan bara genom att äta och leva hälsosammare. Vi kan titta lite närmare på det här med åldrandet. I alla dina celler ligger fyrtiosex spiralsträngar med dna tätt förpackade i kromosomer. Längst ut på varje kromosom finns en liten hätta som kallas telomer som skyddar ditt dna från att repas upp och ”fransas”, ungefär som ändarna på ett skosnöre. Varje gång en cell delar sig försvinner dock en liten bit av telomeren. När den är helt borta kan cellen dö.56 Även om det är en grov förenkling,57 kan man se telomererna som kroppens ”säkringar”. De kan börja förkortas så fort vi föds och när de är helt borta försvinner vi också. Kriminaltekniker kan faktiskt ta dna från en blodfläck och göra en grov uppskattning av hur gammal personen är baserat på hur långa deras telomerer är.58 Det låter kanske som en scen direkt ur tv-serien CSI, men den stora frågan är förstås om det finns något vi kan göra för att öka säkringarnas livslängd. Om vi kan bromsa den tickande cellklockan kanske vi kan bromsa åldrandet och leva längre.59 Vad gör man då för att telomersäkringen på kromosomen inte ska brinna av? Eftersom rökning tredubblar förkortningen av telomererna60 är det första steget enkelt: Sluta röka. Men maten vi äter varje dag kan också inverka på hur snabbt telomererna försvinner. Intag av frukt,61 grönsaker62


24 | KONSTEN ATT INTE DÖ

och andra livsmedel som innehåller mycket antioxidanter63 har förknippats med längre telomerer. Däremot har intag av raffinerade spannmålsprodukter,64 läsk,65 kött (inklusive fisk)66 och mejeriprodukter67 kopplats till kortare telomerer. Vad händer om vi äter en kost med hela växtbaserade livsmedel och håller oss borta från raffinerade och animaliska livsmedel? Bromsas åldrandet hos våra celler då? Svaret finns i ett enzym i tallen Methuselah som växer i Vita bergen i Kalifornien. Den här tallen var tidigare världens äldsta registrerade levande väsen och närmar sig nu sin 4 800:e födelsedag. Den var flera hundra år gammal redan innan pyramiderna i Egypten började byggas. I rötterna på methusalemtallen finns ett enzym som verkar nå sin maxnivå när trädet levt ett par tusen år, och det kan faktiskt bygga upp telomerer på nytt.68 Enzymet fick namnet telomeras. Nu när forskarna visste vad de skulle leta efter, upptäckte de att enzymet även finns i mänskliga celler. Den nya frågan blev då hur vi kan öka aktiviteten hos det här föryngrande enzymet? I jakten på svar slog den banbrytande forskaren Dean Ornish sig samman med Elizabeth Blackburn som fick 2009 års Nobelpris i medicin för sin upptäckt av telomeras. I en studie som delvis finansierades av amerikanska för­ svarsdepartementet fann de att tre månaders intag av oraffinerad, växtbaserad mat och andra hälsosamma livsstilsförändringar ökade telomerasets aktivitet avsevärt, vilket ingen annan behandling lyckats med.69 Studien pub­li­cerades i en av världens mest prestigefyllda medicinska tidskrifter. En åt­följande ledarartikel i samma tidskrift drog slutsatsen att den här banbry­tande studien ”borde sporra andra att tillägna sig en hälsosam livsstil för att undvika eller bekämpa cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar”.70 Men lyckades Blackburn och Ornish bromsa åldrandet med hjälp av hälso­ sam kost och livsstil? Nyligen publicerades en fem år lång uppföljningsstudie där längden på försökspersonernas telomerer mättes. I kontrollgruppen (den grupp som inte ändrat livsstil) hade deltagarnas telomerer krympt som förväntat. Men i försöksgruppen som ändrat livsstil hade telomererna inte krympt – tvärtom hade de vuxit och blivit längre! Fem år senare var försöksgruppens telomerer i genomsnitt längre än vid studiens start. Det tyder på att en hälsosam livsstil kan öka aktiviteten hos telomerasenzymet och vända cellernas åldrandeprocess.71 Senare forskning har visat att telomerernas tillväxt inte bara berodde på att försöksgruppen motionerade mer eller gick ned i vikt. Viktminskning genom mindre kaloriintag eller mer motion gör inte att längden på telomererna ökar. Det verkar således som om den aktiva beståndsdelen handlar om matens kvalitet, inte dess kvantitet. Så länge kosten inte förändras tycks det inte spela någon roll hur små portionerna är, hur mycket man går ned i vikt eller ens hur mycket man motionerar. Efter ett års försök såg man inga fördelar med ett


INLEDNING | 25

sådant upplägg.72 Däremot gick de som åt en växtbaserad kost ned lika mycket i vikt på bara tre månader trots att de bara motionerade hälften så mycket73 – och de fick ett betydande telomerskydd.74 Med andra ord var det varken viktminskningen eller motionen som minskade cellernas åldrande, utan maten. Vissa har uttryckt oro över att ökad telomerasaktivitet teoretiskt sett skulle kunna öka risken för cancer, eftersom tumörer är kända för att kunna ”kapa” telomerasenzymet och använda det till att säkerställa sin egen överlevnad.75 Men som vi kommer att se i kapitel 13 har Dean Ornish och hans kollegor använt samma kost och livsstilsförändringar för att stoppa och uppenbarligen vända utvecklingen av cancer under vissa omständigheter. Vi kommer också att se hur samma kost kan få utvecklingen av hjärtsjukdom att gå tillbaka. När det gäller samhällets övriga ledande dödsorsaker blir svaret att en mer växtbaserad kost kan bidra till att förebygga, behandla eller vända förloppet hos varenda en av de femton vanligaste dödsorsakerna. I den här boken kommer jag att gå igenom nedanstående lista med ett kapitel för varje dödsorsak:

MORTALITET I USA Dödsfall per år 1. Hjärt-kärlssjukdom 375 000 2. Lungsjukdomar (lungcancer,77 KOL och astma78) 296 000 3. En överraskning! (se kapitel 15) 225 000 79 80 4. Sjukdomar i hjärnan (stroke och Alzheimers ) 214 000 5. Cancer i matsmältningsorganen (tjock- och ändtarm, bukspottkörtel, matstrupe)81 106 000 6. Infektioner (lungor och blod)82 95 000 7. Diabetes83 76 000 84 8. Högt blodtryck 65 000 9. Leversjukdom (cirros och cancer)85 60 000 10. Blodcancer (leukemi, lymfom och myelom)86 56 000 87 11. Njursjukdom 47 000 12. Bröstcancer88 41 000 13. Självmord89 41 000 14. Prostatacancer90 28 000 25 000 15. Parkinsons sjukdom91 76


26 | KONSTEN ATT INTE DÖ

Visst finns det receptbelagda läkemedel som kan hjälpa vid flera av de här tillstånden. Till exempel kan man ta statiner mot högt kolesterol för att minska risken för hjärtinfarkt, injicera insulin mot diabetes och ta en massa vätskedrivande läkemedel och andra mediciner för att sänka blodtrycket. Men det finns bara en och samma kost som kan hjälpa dig att förebygga, hejda och till och med vända förloppet hos de här sjukdomarna. Till skillnad från medicinerna finns det inte en enskild kost som återställer leverfunktionen och en som förbättrar njurarnas arbete. Istället är den kost som är bra för hjärtat också bra för hjärnan och för lungorna. Samma kost förebygger cancer, typ 2-diabetes och alla de andra dödsorsakerna i listan ovan. Till skillnad från läkemedlen som riktar sig mot specifika funktioner, som kan ha farliga biverkningar och som bara behandlar sjukdomens symtom, har en hälsosam kost fördelen att den gynnar alla organsystemen på en gång. Den har positiva biverkningar och kan dessutom behandla sjukdomarnas underliggande orsaker. Den här kosten består av oraffinerade, växtbaserade livsmedel och utesluter kött, mejeriprodukter, ägg och raffinerade livsmedel.92 Jag förespråkar dock varken vegetarisk kost eller vegankost i den här boken, utan en evidensbaserad kost. Det bästa och mest balanserade forskningsmaterialet tyder på att ju mer oraffinerad, växtbaserad mat vi äter, desto bättre – både för att skörda näringsmässiga fördelar och för att ersätta de mindre hälsosamma alternativen med nyttiga. De flesta läkarbesök gäller livsstilsbaserade sjukdomar, vilket innebär att de går att förebygga.93 Som läkare har mina kollegor och jag inte utbildats i att behandla orsaken till sjukdom, utan snarare konsekvenserna av sjukdom genom att ordinera läkemedel på livstid för behandling av riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker och kolesterol. Det här tillvägagångssättet har jämförts med att torka upp vatten från golvet runt en diskho som svämmat över istället för att bara stänga av kranen.94 Läkemedelsföretagen säljer förstås gärna nya hushållspappersrullar varje dag i resten av ditt liv medan vattnet fortsätter att forsa. Som Walter Willett, prefekt vid institutionen för nutrition vid Harvard University School of Public Health, uttryckte det: ”Det inneboende problemet är att de flesta farmakologiska behandlingsstrategier inte tar hänsyn till de bakomliggande orsakerna till ohälsa i västvärlden, och de är inte brist på läkemedel.”95 Att behandla orsaken är både säkrare och billigare och dessutom kan behandlingen fungera bättre. Varför jobbar inte fler av mina läkarkollegor så? Svaret är att de inte har utbildats till det, men också att de inte får betalt för det. Ingen vinner på livsstilsmedicin (utom patienten!), så därför utgör den ingen stor del av läkarnas utbildning eller arbete.96 Det är så det nuvarande medicinska systemet fungerar. Det har inrättats för att belöna förskrivning av piller och procedurer, inte mat. När Dean Ornish bevisat att hjärtsjukdom kan


INLEDNING | 27

läkas utan mediciner och kirurgi trodde han att hans studier skulle leda till meningsfulla förändringar i sjukvården. När allt kommer omkring hade han ju upptäckt ett botemedel mot landets dödligaste sjukdom! Men han misstog sig – inte om de viktiga resultat som hans forskning lett fram till gällande kost och sjukdom, utan om vilken påverkan medicinen som affärsverksamhet har på läkekonsten. Dean Ornish säger själv att han ”insett att pengar är en mycket kraftfullare bestämmande faktor för medicinsk praxis än forskning”.97 Även om det finns aktörer med starka ekonomiska intressen, till exempel i livsmedels- och läkemedelsindustrin, som kämpar hårt för att bibehålla ett oförändrat läge, finns det en sektor som faktiskt drar fördel av att hålla människor friska – nämligen försäkringsbranschen. Kaiser Permanente, landets största organisation för managed care*, har publicerat uppdaterade när­ings­ rekommen­dationer för läkare i sin medicinska tidskrift och informerat sina nästan 15 000 läkare om att en hälsosam kost består av vegetarisk mat, ”vilket vi definierar som en kosthållning som består av oraffinerade, växtbaserade livsmedel och som i hög grad utesluter kött, mejeriprodukter, ägg och raffinerade livsmedel samt alla raffinerade och förädlade livsmedel”.98 ”Allt för ofta ignorerar läkare de potentiella fördelarna med bra näring och skriver snabbt ut läkemedel istället för att ge patienterna chansen att korrigera sin sjukdom genom en sund och aktiv livsstil … Läkarna bör överväga möj­ lig­heten att rekommendera en växtbaserad kost till alla patienter, särskilt till dem som lider av högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller fetma.”99 Läkarna borde alltså ge sina patienter chansen att först korrigera sin sjukdom själva med växtbaserad näring. Den största nackdelen som beskrivs i Kaiser Permanentes uppdaterade näringsrekommendationer är att den här kosten kan fungera lite för bra. Om folk börjar äta vegetariskt och samtidigt tar mediciner kan deras blodtryck eller blodsocker faktiskt sjunka så mycket att läkaren måste justera medicineringen eller ta bort medicinerna helt och hållet. Ironiskt nog kan den här kosten medföra att vi inte behöver ta några läkemedel längre. Artikeln avslutas med den välkända refrängen om att mer forskning krävs. Men i det här fallet lyder den så här: ”Mer forskning krävs för att hitta sätt som gör att den växtbaserade kosten blir den nya normen ...”100

Vi är fortfarande långt ifrån Thomas Edisons förutsägelse från 1903, men det är min förhoppning att den här boken kan hjälpa dig att förstå att de flesta av *Managed care innebär att individen i förväg ansluter sig till ett försäkringssystem med ett visst nätverk av läkare och sjukhus, att vårdgivarna får betalt efter en fast taxa och att det finns en viss kontroll över vilka tjänster som programmet svarar för.


28 | KONSTEN ATT INTE DÖ

våra vanligaste dödsorsaker kan förebyggas i högre grad än de är oundvikliga. Den främsta anledningen till att sjukdomar går i släkten kan vara att vissa kosthållningar går i släkten. Icke-genetiska faktorer som kost står för åtminstone 80 eller 90 procent av dödsfallen som sker till följd av de ledande dödsorsakerna. Som jag framhållit tidigare bygger detta på att förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och de största cancersjukdomarna skiljer sig femfaldigt upp till hundrafaldigt runt om i världen. Migrationsstudier visar att det inte bara handlar om ärftlighet. När människor flyttar från lågrisk- till högriskområden skjuter deras sjukdomsrisk nästan alltid i höjden och matchar risken i det nya området.101 Stora föränd­ ringar i sjukdomsförekomst inom en enskild generation belyser också hur externa faktorer tar företräde. Dödligheten i tjocktarmscancer i Japan på 1950-talet var mindre än en femtedel än den i USA (inklusive amerikaner med japanskt ursprung).102 Men nu är förekomsten av tjocktarmscancer i Japan lika hög som i USA – något som delvis tillskrivs den femfaldiga ökningen av köttkonsumtionen.103 Forskningen har visat att enäggstvillingar som åtskiljs vid födseln får olika sjukdomar beroende på hur de lever sina liv. En ny studie som finansierats av American Heart Association jämförde nästan fem hundra tvillingars livsstil och artärer. Forskarna fann att kost- och livsstilsfaktorer hade ett tydligt övertag över generna.104 Eftersom du delar 50 procent av dina gener med vardera av dina föräldrar, vet du att du har ärvt en svaghet om en av dina föräldrar dör tidigt i hjärtinfarkt. Men bland enäggstvillingar som har exakt samma gener visar forskningen att en tvilling kan dö tidigt av hjärtinfarkt medan den andra kan leva ett långt liv med friska kärl beroende på kost och livsstil. Så även om båda dina föräldrar dött i hjärt-kärlsjukdom borde du kunna äta dig till ett friskt hjärta. Din släkthistoria behöver inte bli ditt personliga öde. Även om du kanske har fötts med dåliga gener betyder det inte att du inte kan stänga av dem. I kapitlen om bröstcancer och Alzheimers sjukdom kommer du att se att högriskgener inte behöver vara något hinder för att du ska kunna styra över ditt medicinska öde. Epigenetiken är det nya heta forskningsom­rådet som handlar om den här typen av kontroll över genernas aktivitet. Trots att hudcellernas utseende och funktion skiljer sig helt från skelettcellernas, hjärncellernas och hjärtcellernas, innehåller alla våra celler samma arvsmassa (dna). Det som får olika typer av celler att bete sig annorlunda är att de har olika gener aktiverade. Detta är epigenetikens stora styrka: samma dna, men olika resultat. Vi kan ta det ödmjuka honungsbiet som ett exempel på hur påfallande den här effekten kan vara. Bidrottningar och arbetsbin är genetiskt identiska, men bidrottningarna lägger upp till två tusen ägg per dag medan arbetsbina är


INLEDNING | 29

funktionellt sterila. Drottningarna kan leva i tre år medan arbetsbina bara lever i tre veckor.105 Den enda skillnaden mellan dem är kosten. När kupans drottning är döende, väljer arbetsbina ut en larv som matas med ett utsöndrat ämne som brukar kallas bidrottninggelé. När larven äter den här gelén inaktiveras det enzym som har stängt av eller ”tystat” uttrycket (aktiviteten) hos bidrottninggenerna – en ny drottning är född.106 Drottningen har exakt samma gener som arbetsbina, men på grund av det hon äter aktiveras olika gener och hennes liv och livslängd förändras drastiskt till följd av det. Cancerceller kan använda epigenetiken mot oss genom att tysta så kallade tumörsuppressorgener som motverkar att vanliga celler omvandlas till tumörceller. Så även om du har fötts med bra gener kan cancern ibland hitta sätt att stänga av dem på. Flera cancerläkemedel har utvecklats för att återställa kroppens naturliga försvar, men de används sällan eftersom de är så giftiga.107 Däremot finns det ett antal ämnen som har stor spridning i hela växtriket, bland annat i baljväxter, grönsaker och bär, som tycks ha samma effekt utan att vara giftiga.108 Till exempel har forskare provat att droppa grönt te på olika typer av cancerceller och sett hur generna som tystats av cancern plötsligt återaktiveras.109 Och det här har inte bara visats i odlade cellkulturer. Tre timmar efter att vi äter ett par deciliter broccoligroddar kommer det enzym som cancern använder för att stänga av vårt försvar att undertryckas i blodet 110 i en omfattning som motsvarar eller är ännu större än cancerläkemedlet som utformats för just det ändamålet,111 men utan de skadliga biverkningarna.112 Vad händer om vi äter en kost som är full av växter och växtbaserade livsmedel? I en livsstilsstudie som kallas GEMINAL (Gene Expression Modulation by Intervention with Nutrition and Lifestyle) tog läkaren Dean Ornish och hans kollegor biopsier från män med prostatacancer före och efter tre månaders intensiva livsstilsförändringar som omfattade en övergång till oraffinerad, växtbaserad kost. Trots att inga cellgifter eller strålningsbehandlingar använts kunde de se positiva förändringar i genuttrycket hos fem hundra olika gener. Inom bara några månader ökade aktiveringen av de sjukdomsförebyggande generna och onkogenerna som främjar bröst- och prostatacancer slogs tillbaka.113 Oavsett vilka gener vi har ärvt från våra föräldrar kan vi styra hur de generna påverkar vår hälsa. Makten ligger framför allt i våra egna händer – på våra tallrikar.

Den här boken består av två delar: ”Varför” och ”Hur”. I del 1, som handlar om varför vi bör äta hälsosamt, undersöker jag kostens roll när det gäller att förebygga, behandla och vända förloppet hos de femton ledande dödsorsakerna i USA. Sedan tittar jag närmare på de mer praktiska aspekterna av hur man äter nyttigt i del 2. Exempelvis får du reda på i del 1 varför baljväxter och


30 | KONSTEN ATT INTE DÖ

grönsaker är bland de bästa livsmedlen på jorden. I del 2 tar vi reda på hur man tillagar och äter grönsaker – om det är bäst att äta dem kokta, konserverade, färska eller frysta. I del 1 får du veta varför det är så viktigt att äta minst nio portioner grönsaker och frukt varje dag och i del 2 får du information som hjälper dig att bedöma om du ska köpa ekologiska eller konventionella livsmedel. Jag ska försöka att besvara alla de vanligaste frågorna som jag får och ge dig konkreta tips och råd om hur du handlar och planerar dina måltider så att det blir så enkelt som möjligt för dig och din familj att äta den bästa möjliga kosten.

Förutom att skriva böcker har jag för avsikt att fortsätta att föreläsa på vårdutbildningar, sjukhus och konferenser så länge jag kan. Jag kommer att fort­sätta att försöka tända den gnista som en gång fick mina kollegor att välja vårdyrket: att hjälpa människor att må bättre. Det saknas viktiga verktyg i alltför många doktorsväskor; kraftfulla åtgärder som skulle kunna göra många patienter friska igen istället för att bara bromsa deras sjukdomsförlopp. Min plan är att fortsätta att försöka förändra systemet, men själv behöver du inte vänta. Du kan påbörja förändringen av ditt liv redan nu genom att följa rekommendationerna i kapitlen som följer. Att äta hälsosamt är lättare än man kan tro. Dessutom är det billigt – och det kan rädda ditt liv.


del 1


kapitel 1

Konsten att inte dö av hjärtsjukdom

Tänk dig att terrorister skapade ett virus som spreds skoningslöst över USA och skördade nästan fyra hundra tusen liv varje år. Den siffran motsvarar en person var åttiotredje sekund, timme efter timme, hela dygnet, året runt. En sådan pandemi skulle ge upphov till förstasidesrubriker varje dag. Vi skulle rada upp arméer och låta alla de bästa medicinska forskarna samarbeta under samma tak för att ta fram ett botemedel mot bioterrorn som hotade hela den amerikanska befolkningen. Med andra ord skulle vi inte sluta förrän terroristerna stoppats. Lyckligtvis är det inte så att hundratusentals människor dör varje år på grund av en enda orsak som är möjlig att förebygga. Eller? Jo, så är det faktiskt. Det här biologiska vapnet är förvisso inget virus som släpps ut av terrorister, men det dödar fler amerikaner varje år än alla våra tidigare krig tillsammans. Det kan stoppas, men inte i laboratoriet, utan i livsmedelsbutiken, i köket och i matsalen. När det gäller vapen är det inte vaccin eller antibiotika vi behöver för att försvara oss. Det räcker med en gaffel. Vad är det egentligen som händer? Om det pågår en epidemi med en sådan utbredning borde vi väl göra mer för att stoppa den? Den tysta mördaren jag tänker på är kranskärlssjukdom. Den är ett hot som påverkar nästan alla som vuxit upp på den amerikanska standardkosten.

Den största dödsorsaken Den största orsaken till dödsfall i USA är en annan slags terrorist. Den kallas för fettinlagringar i artärväggarna – aterosklerotiska plack. Hos de flesta som vuxit upp på den amerikanska standardkosten har plack ansamlats inuti hjärtats kranskärl, det vill säga blodkärlen som ligger som en krans runt hjärtat


34 | KONSTEN ATT INTE DÖ

och förser det med syrerikt blod. Uppbyggnaden av det här placket, som kallas ateroskleros efter grekiskans athere (”gröt”) och skleros (”förhårdnad”), leder till att ådrorna förkalkas genom att fickor med en kolesterolrik sörja uppstår på blodkärlens insida. När den här processen fortgår i tiotals år börjar artärernas insida att bukta inåt på vissa ställen. Det begränsar blodflödet till hjärtmuskeln och kan orsaka smärta och ett tryck över bröstet – angina pectoris eller kärlkramp – vid ansträngning. Om placket går sönder kan en blodpropp bildas och leda till en hjärtinfarkt som skadar eller till och med förstör delar av hjärtat. När du hör ordet hjärtsjukdom kanske du tänker på vänner eller släktingar som lidit i åratal av bröstsmärtor och andningssvårigheter innan de till slut dukat under för sjukdomen. Men för många andra som plötsligt dött i hjärtsjukdom kan deras första symtom ha blivit deras sista.1 Det kallas för plötslig hjärtdöd. Det inträffar när en person dör inom en timme efter att symtomen uppträtt. Man kanske inte ens vet om att man är i riskzonen förrän det är för sent. Ena sekunden är allting bra och så är allt plötsligt över en timme senare. Det är därför det är så viktigt att förebygga hjärtsjukdom långt innan det hinner gå så långt. Mina patienter ställer ofta frågan om inte hjärtsjukdom bara är en naturlig följd av att man blir äldre. Jag förstår hur den här felaktiga föreställningen har uppstått. Under en genomsnittlig livslängd slår våra hjärtan bokstavligen flera miljarder slag, så till slut ger väl hjärtat bara upp? Nej, inte alls. Det finns gott om bevis för att hjärtsjukdom tidigare inte existerade i stora delar av världen. I det berömda forskningssamarbetet mellan Kina, Cornell University och Oxford University (som kallades Kinastudien) undersöktes kostvanor och förekomsten av kroniska sjukdomar bland hundra­ tusentals kineser på Kinas landsbygd. I provinsen Guizhou med en halv miljon invånare kunde inte ett enda dödsfall på tre år kopplas till hjärtsjukdom bland män under 65 år.2 På 1930- och 1940-talen insåg västerländska läkare som arbetade på olika missionärssjukhus i Afrika söder om Sahara att många av de kroniska sjukdomar som drabbar befolkningarna i de så kallade industriländerna var så gott som obefintliga i större delen av den afrikanska kontinenten. Bland Ugandas miljontals invånare i östra Afrika beskrevs hjärtsjukdom som en ”nästan icke-existerande” sjukdom.3 Var det inte bara så att människorna i de här länderna inte hann drabbas av hjärtsjukdom eftersom de dog tidigt av andra sjukdomar? Nej. När läkarna jämförde obduktioner av ugandier med obduktioner av amerikaner som dött i samma ålder, fann de att 136 av 632 personer i St Louis, Missouri, hade dött av hjärtinfarkt. Bland de 632 åldersmatchade afrikanerna hittade de däremot bara en enda hjärtinfarkt. I Uganda hade man alltså över etthundra färre


KONSTEN ATT INTE DÖ AV HJÄRTSJUKDOM | 35

hjärtinfarkter än i amerikanska St Louis. Läkarna blev så överraskade att de undersökte ytterligare 800 dödsfall i Uganda. Bland över 1 400 obducerade ugandier hittade forskarna bara en kropp med en liten, redan läkt hjärtskada, vilket innebar att infarkten inte ens hade orsakat dödsfallet. På den tiden var hjärtsjukdom redan den ledande dödsorsaken i i-länderna – då precis som nu. I Centralafrika var hjärtsjukdom så sällsynt att den orsakade färre än ett dödsfall på tusen personer.4 Immigrationsstudier visar att det inte handlar om att afrikanerna skulle ha någon ärftlig motståndskraft mot hjärtsjukdom. Det som händer är att sjukdomsförekomsten stiger hos människor som flyttar från ett lågriskområde till ett högriskområde och börjar anamma den kost och livsstil som råder på det nya stället.5 Den oerhört låga förekomsten av hjärtsjukdom på landsbygden i Kina och i Afrika har tillskrivits de oerhört låga kolesterolnivåerna som uppmätts hos de här befolkningarna. Även om den kinesiska och den afrikanska kosten skiljer sig mycket åt har den flera gemensamma nämnare: båda består till största delen av växtbaserad mat som fullkorn och grönsaker. Tack vare att de äter så mycket fiber och så lite animaliskt fett, ligger deras totala kolesterol i genomsnitt under 3,9 mmol/l,6,7 vilket är ungefär samma nivå som hos dem som äter en modern växtbaserad kost.8 Vad innebär då allt detta? Jo, att hjärtsjukdom kan vara något som vi kan välja att inte drabbas av. Om du kunde ta en titt i munnen på människorna som levde för tio tusen år sedan, innan tandborsten uppfunnits, skulle du se att nästan inga hade karies.9 De använde aldrig tandtråd och ändå slapp de hål i tänderna. Det beror förstås på att godiset inte heller hade uppfunnits. Orsaken till att folk får hål i tänderna idag är att den njutning som sockret ger tycks uppväga kostnaden och obehaget som tandläkarstolen innebär. Jag tycker själv att det är trevligt att äta lite godsaker någon gång ibland – jag har en bra tandläkarförsäkring! Men vad händer om det istället för plack på tänderna handlar om plack som ansamlas på insidan av blodkärlen? Då handlar det inte längre om att skrapa tandsten, utan om liv och död. Hjärtsjukdom är den främsta orsaken till att vi och de flesta av våra nära och kära kommer att dö. Naturligtvis är det upp till var och en av oss att fatta våra egna beslut om hur vi ska äta och leva, men borde vi inte försöka göra medvetna, informerade val genom att lära oss mer om de förutsägbara konsekvenser som våra handlingar leder till? Precis som att vi kan undvika sockerhaltiga livsmedel som får tänderna att ruttna, kan vi undvika transfetter, mättat fett och kolesterolrik mat som täpper till blodkärlen. Vi ska titta lite närmare på hur utvecklingen av kranskärlssjukdom kan se ut under en livstid och hur enkla kostval kan förebygga, stoppa och till och med vända hjärtsjukdomens utveckling innan det är för sent.


36 | KONSTEN ATT INTE DÖ

Är fiskolja bara en bluff? Fiskolja som kosttillskott har vuxit till en multimiljardindustri, delvis tack vare American Heart Associations rekommendationer om att personer med hög risk för hjärtsjukdom bör be sina läkare om omega-3-tillskott.10 Vi konsumerar nu mer än hundra tusen ton fiskolja om året.11 Men vad säger vetenskapen? Är de påstådda fördelarna med fiskolje­ tillskott för prevention och behandling av hjärtsjukdomar bara en fiskehistoria? I en systematisk genomgång och metaanalys som publicerades i Journal of the American Medical Association granskades alla de bästa randomiserade kliniska prövningarna där omega-3-fettsyrornas inverkan på livslängd, hjärtdöd, plötslig död, hjärtinfarkt och stroke utvärderades. Studierna som ingick i analysen handlade inte bara om fiskoljetillskott, utan också om effekterna som råden om att äta mer fet fisk lett till. Vad tror du forskarna hittade? Sammantaget fann de inga skyddande fördelar beträffande övergripande dödlighet, dödlighet i hjärtsjukdom, plötslig hjärtdöd, hjärtinfarkt eller stroke.12 Men om man redan drabbats av en hjärtinfarkt och ville försöka förhindra en ny? Fortfarande inga fördelar.13 Varifrån kommer idén om att omega-3-fetter i fisk och kosttillskott är nyttigt? Det har funnits en föreställning om att inuiternas fiskrika kost skyddade dem från hjärtsjukdom, men den verkar vara en fullständig myt.14 Vissa tidiga studier såg lovande ut, till exempel den berömda DART-studien från 1980-talet som omfattade två tusen män. Bland deltagarna som rekommenderades att äta fet fisk sjönk dödligheten med 29 procent.15 Det var ett imponerande fynd, så det är inte konstigt studien fick rejält med uppmärksamhet. Det som folk tycks ha missat är att resul­ taten från den uppföljande studien, DART-2, visade på raka motsatsen. Den utfördes av samma forskargrupp, var ännu större och omfattade tre tusen män. Men den här gången hade deltagarna som uppmanades att äta fet fisk – i synnerhet de som tog fiskoljekapslar – högre risk att dö av hjärtsjukdom.16,17 När forskarna som gjorde metaanalysen hade gått igenom alla de här studierna kunde de dra slutsatsen att det inte längre var motiverat att använda omega-3-tillskott i det dagliga kliniska arbetet.18 Vad bör då en läkare göra när patienterna följer American Heart Associations råd och ber att få fiskolja på recept? Chefen för avdelningen för lipider och meta­ bolism vid sjukhuset Mount Sinais hjärtinstitut uttrycker det så här: ”Mot bakgrund av den här och andra negativa metaanalyser är det vårt jobb


KONSTEN ATT INTE DÖ AV HJÄRTSJUKDOM | 37

[som läkare] att sluta rekommendera de hårt marknadsförda fiskoljetillskotten till våra patienter …”19

Hjärtsjukdom börjar redan i barndomen År 1953 publicerades en studie i Journal of the American Medical Association som radikalt förändrade vår förståelse av hur hjärtsjukdom utvecklas. Forskarna genomförde tre hundra obduktioner på amerikanska dödsoffer i Koreakriget, vars medelålder var omkring tjugotvå år. Det chockerande resultatet var att 77 procent av de här unga soldaterna redan hade synliga tecken på åderförkalkning i hjärtat. Vissa hade dessutom blodkärl med så mycket förträngningar att kärlen var blockerade till 90 procent eller mer.20 Studien ”gav upprörande bevis på att aterosklerotiska förändringar syns i kranskärlen flera år och till och med årtionden innan kranskärlssjukdom blivit ett kliniskt erkänt problem”.21 Senare studier av offer för dödsolyckor i åldrarna tre till tjugosex år har funnit att fettstrimmor – det första stadiet av åderförkalkning – finns hos nästan alla amerikanska barn över tio år.22 När vi hunnit upp i tjugo- och trettio­ årsåldern kan de här fettstrimmorna ha förvandlats till fullt utvecklade plack, som hos de unga amerikanska soldaterna i Koreakriget. Och när vi hunnit bli fyrtio eller femtio kan placken börja ge sig till känna och leda till döden. Om det finns någon som läser detta som är äldre än tio år, är frågan inte om du vill äta hälsosammare för att förebygga hjärtsjukdom, utan om du vill vända utvecklingen hos den hjärtsjukdom som du sannolikt redan lider av. Men hur tidigt börjar de här fettstrimmorna dyka upp? Ateroskleros (åderförkalkning och plackansamling) kan börja redan före födseln. Italienska forskare tittade inuti artärer på foster efter missfall och på för tidigt födda barn som dött strax efter födseln. De såg att artärerna hos foster vars mödrar hade högt LDL-kolesterol innehöll fler skador.23 De fynden tyder på att ateroskleros kanske inte bara börjar som en näringsrelaterad sjukdom i barndomen, utan redan på fosterstadiet. Idag är det standard att gravida kvinnor undviker rökning och alkohol. Det är heller aldrig för tidigt att börja äta hälsosammare för nästa generation. Enligt William C. Roberts, chefredaktör för den medicinska tidskriften American Journal of Cardiology, är kolesterol den enda avgörande riskfaktorn för uppbyggnaden av aterosklerotiska plack, speciellt förhöjt LDL-kolesterol i blodet.24 LDL kallas faktiskt för det ”onda” kolesterolet eftersom det är mediet som transporterar ut kolesterol till blodkärlen. Obduktioner av tusen-


38 | KONSTEN ATT INTE DÖ

tals unga olycksoffer har visat att kolesterolhalten i blodet hade nära koppling till mängden ateroskleros i artärerna.25 För att åstadkomma en drastisk sänkning av LDL-kolesterolet krävs det en drastisk minskning av intaget av tre saker: transfetter som förekommer i raffinerade livsmedel, men också natur­ligt i kött och mejeriprodukter; mättat fett som främst finns i animaliska livsmedel och skräpmat, samt – i mindre utsträckning – kolesterol från kosten, som ute­ slutande finns i animaliska livsmedel, särskilt i ägg.26 Ser du något mönster här? Alla de tre sakerna som ökar det dåliga kolesterolet, som är den största riskfaktorn till vår största dödsorsak, kommer av att äta animaliska och raffinerade livsmedel. Det är sannolikt förklaringen till varför befolkningar som livnär sig på sin traditionella kost, som framför allt består av oraffinerad, växtbaserad mat, i stort sett har undgått hela epidemin med hjärtsjukdomar.

Det är kolesterolet, dummer! William Roberts har inte bara varit chefredaktör för tidskriften American Journal of Cardiology i mer än trettio år. Han är även högsta chef för Baylor Heart and Vascular Institute, han står som författare till över tusen vetenskapliga publikationer och han har skrivit mer än ett dussin läroböcker om kardiologi. Han vet vad han pratar om. I sin ledarartikel ”It’s the Cholesterol, Stupid” (Det är kolesterolet, dummer!) hävdade Roberts (som jag nämnt tidigare) att det bara finns en enda verklig riskfaktor för kranskärlssjukdom: kolesterol.27 Han menar att man kan lida av fetma och diabetes och sitta i soffan och röka hela dagarna och ändå inte utveckla någon ateroskleros så länge kolesterolhalten i blodet är tillräckligt låg. Den optimala LDL-kolesterolhalten ligger förmodligen någonstans mellan 1,3 och 1,8 mmol/l, och ju lägre den är, desto bättre är det uppenbarligen. Det är vid den nivån vi startar vid födseln, det är den nivån som ses hos befolkningar där det i stort sett inte finns några hjärtsjukdomar, och det är vid den nivån där utvecklingen av ateroskleros verkar avstanna i kolesterolsänkande försök.28 En LDL-halt på omkring 1,8 mmol/l motsvarar ett totalkolesterol på cirka 3,9 mmol/l och under den halten har inga dödsfall i kranskärlssjukdom rapporterats i den berömda Framingham-hjärtstudien – ett generationsprojekt som går ut på att identifiera riskfaktorer för hjärtsjukdom.29 Målet i en befolkning bör därför vara ett totalkolesterol under 3,9 mmol/l. ”Om ett sådant mål skapades”, skrev William Roberts, ”skulle Västvärldens stora gissel väsentligen kunna undanröjas.”30 Den genomsnittliga kolesterolhalten hos USA:s invånare är dock mycket högre än 3,9 mmol/l. Den ligger runt 5,2 mmol/l. Om dina blodprover visar


KONSTEN ATT INTE DÖ AV HJÄRTSJUKDOM | 39

på ett totalkolesterol på 5,2 mmol/l kanske din läkare lugnar dig genom att berätta att ditt kolesterol är helt normalt. Men i ett samhälle där det är normalt att dö av hjärtsjukdom, är det troligtvis inte så bra att ha ett ”normalt” kolesterolvärde. För att bli så gott som hjärtinfarktssäker måste du få ned ditt LDL-kolesterol till åtminstone under 1,8 mmol/l. William Roberts framhåller att det bara finns två sätt för vår befolkning att uppnå det målet: antingen genom att sätta mer än hundra miljoner amerikaner på en livstidsbehandling med läkemedel eller att rekommendera dem att äta en kost som främst består av oraffinerade, växtbaserade livsmedel.31 Frågan är alltså: mat eller medicin? Alla sjukförsäkringar täcker kolesterolsänkande statinläkemedel, så varför ändra kosten när man bara kan ta ett piller varje dag resten av livet? Dessvärre fungerar inte de här medicinerna alls så väl som folk tror, vilket vi kommer att se i kapitel 15, och dessutom kan de orsaka oönskade biverkningar.

Vill du ha pommes frites till statinerna? Det kolesterolsänkande statinläkemedlet Lipitor har blivit den bäst säljande medicinen genom tiderna. Den globala försäljningen har genererat mer än 140 miljarder dollar i intäkter.32 Den här typen av läkemedel har gett upphov till så mycket entusiasm i det medicinska samfundet att vissa amerikanska hälso­ myndigheter ska ha förespråkat att statiner borde tillsättas i det allmänna vattenförsörjningssystemet precis som fluor.33 I en tidskrift om kardiologi skojade man till och med om att snabbmatsrestauranger skulle kunna erbjuda ett ”McStatin”-tillbehör tillsammans med ketchupen och dressingen för att neutralisera skräpmatens negativa effekter.34 För personer med hög risk för hjärtsjukdom som är ovilliga eller oförmögna att sänka sin kolesterolhalt på naturlig väg med kostförändringar, överväger statinernas fördelar i allmänhet riskerna. Medicinerna har emellertid biverkningar; bland annat medför de en risk för lever- och muskelskador. Anledningen till att vissa läkare ordinerar regelbundna blodprov till patienter som tar de här läkemedlen är att de vill övervaka hur levern klarar dem. Det går också att ta prover för att kontrollera om det finns muskelnedbrytningsprodukter i blodet, men biopsier har visat att de som tar statiner kan ha tecken på muskelskador trots att deras blodprover är normala och trots att de inte känner av några symtom på ömma eller svaga muskler.35 Besvären med minskad muskelstyrka och prestationsförmåga som ibland förknippas med dessa läkemedel kanske inte är något större problem för yngre människor, men för äldre kan de innebära ökad risk för fallskador.36 På senare tid har andra besvär tagits upp. År 2012 meddelade det ameri-


40 | KONSTEN ATT INTE DÖ

kanska läkemedelsverket FDA att etiketterna till statinförpackningarna fått ny säkerhetsinformation som varnar läkare och patienter för kognitiva biverkningar som minnesförlust och förvirring. Statinerna verkar också öka risken för att utveckla diabetes.37 År 2013 rapporterades resultaten från en studie som omfattade flera tusen bröstcancerpatienter. De visade att långvarig användning av statiner kan fördubbla kvinnors risk för invasiv bröstcancer.38 Den primära dödsorsaken bland amerikanska kvinnor är hjärtsjukdom, inte cancer, så statinernas fördelar kanske fortfarande uppväger riskerna – men varför acceptera någon risk alls när kolesterolet kan sänkas på naturlig väg? Växtbaserade kosthållningar har visat sig sänka kolesterolet lika effektivt som statinerna, men utan riskerna.39 Faktum är att ”biverkningarna” av att äta nyttig mat brukar vara mycket positiva: lägre risk för cancer och diabetes och ökat skydd för lever och hjärna. Det är just detta som vi ska fortsätta att utforska i resten av den här boken.

Hjärtsjukdom kan gå tillbaka Det är aldrig för tidigt att börja äta hälsosamt, men är det någonsin för sent? Flera pionjärer inom livsstilsmedicinen, som Nathan Pritikin, Dean Ornish och Caldwell Esselstyn Jr., har tagit emot patienter med långt framskriden hjärtsjukdom och låtit dem äta samma växtbaserade kost som de asiatiska och afrikanska befolkningar äter som inte drabbas av hjärtsjukdom. Förhoppningen var att en tillräckligt hälsosam kost skulle stoppa processen så att sjukdomen inte förvärrades. Det som hände var närapå ett mirakel. Inte nog med att hjärtsjukdomen förhindrades; utvecklingen började gå tillbaka och patienterna mådde bättre. Så fort de slutade äta den blodkärlsblockerande maten kunde deras kroppar börja lösa upp en del av placket som ansamlats i artärerna. Blodkärlen öppnades utan läkemedel eller kirurgi, till och med i en del fall där patienterna led av svår hjärt-kärlsjukdom. Det tyder på att deras kroppar hela tiden ville läka, men att de aldrig fått chansen.40 Jag vill gärna berätta om det som kallats för ”läkekonstens bäst bevarade hemlighet”:41 Med rätt förutsättningar kan kroppen läka sig själv. Om du råkar slå benet mot soffbordet kan en röd, smärtsam svullnad uppstå på benet. Den går dock tillbaka av sig själv om du bara tar det lugnt och låter kroppens magiska krafter verka. Men vad händer om du stöter emot soffbordet på samma ställe tre gånger om dagen, säg vid frukost, lunch och middag? Då skulle benet aldrig läka. Du kan förstås gå till doktorn och klaga över att du har ont i benet. ”Inga problem” säger läkaren och drar fram receptblocket för att skriva ut lite smärtstillande piller. Du går hem och fortsätter att slå i benet tre gånger om dagen, men


KONSTEN ATT INTE DÖ AV HJÄRTSJUKDOM | 41

värktabletterna gör att det känns mycket bättre. Tack och lov för den moderna medicinen! Detta är precis vad som händer när folk tar nitroglycerin mot bröstsmärtorna som uppstår vid kärlkramp. Medicinen kan ge enorm lindring, men den gör ingenting för att behandla den underliggande orsaken. Kroppen vill återfå hälsan och det är upp till dig att tillåta det. Men om du fortsätter att skada dig själv tre gånger om dagen, avbryter du läkeprocessen. Tänk på hur det är med rökning och risken för lungcancer: En av de mest förbluffande sakerna som jag lärde mig på läkarutbildningen var att risken för att drabbas av lungcancer minskar och närmar sig samma låga risk som för en person som aldrig rökt inom ungefär femton år efter att man slutat röka.42 Lungorna kan rensa ut all tjära som ansamlats där och till slut är de nästan lika fina som om man aldrig rökt alls. Kroppen vill vara frisk. Varje natt i en rökares liv startar en läkeprocess som pågår fram till att morgonens första cigarett tänds. Och precis som att du kan skada dina lungor om och om igen genom att inhalera rök, kan du skada dina blodkärl för varje tugga du tar. Du kan välja den måttliga vägen och slå dig själv med en lite mindre hammare, men vad är egentligen poängen med att slå sig själv? Du kan välja att sluta skada sig själv helt och hållet och låta kroppens naturliga läkeprocess styra in dig på rätt väg igen.

Endotoxiner som lamslår artärerna Osunda kostvanor påverkar inte bara artärernas struktur, utan kan också inverka på deras funktion. En artär är mer än bara ett statiskt rör som blodet transporteras genom. Den är ett levande, dynamiskt organ. I nästan tjugo år har vi vetat att en enda snabbmatsmål – McMuffins med korv och ägg användes i den ursprungliga studien – kan få artärerna att stelna till inom några timmar så att hälften av deras förmåga att slappna av försvinner.43 Och precis när det här inflammatoriska tillståndet börjar avta fem, sex timmar senare är det lunchtid! Återigen kan du sparka på dina artärer genom att ge dem en ny omgång skadlig mat. Det här beteendet gör att många amerikaner fastnar i en farozon där det hela tiden pågår en låggradig inflammation. Ohälsosamma måltider orsakar inte bara inre skador i framtiden, utan även här och nu, bara några timmar efter att du stoppat maten i munnen. Från början skyllde forskarna inflammationen på animaliskt fett eller animaliskt protein, men nu har deras uppmärksamhet förflyttats till en grupp bakterietoxiner som kallas endotoxiner. Vissa livsmedel, bland annat kött, tycks innehålla bakterier som kan utlösa inflammationer oavsett om maten är rå eller genomkokt. Endotoxinerna förstörs varken av högre temperatur, magsyra eller matsmältningsenzymer, så efter en måltid med animaliska livsmedel kan de här endotoxinerna hamna i tarmen. Man tror att det mättade fettet


42 | KONSTEN ATT INTE DÖ

hjälper till att transportera dem via tarmväggen in i blodomloppet där de sedan kan utlösa inflammatoriska reaktioner i artärer och blodkärl.44 Det här kan vara en förklaring till varför hjärtpatienter får lindring så anmärkningsvärt snabbt när de äter en kost som huvudsakligen består av växtbaserade livsmedel som grönsaker, frukt, fullkorn och baljväxter. Dean Ornish rapporterade en 91-procentig nedgång i kärlkrampsanfall bara några veckor efter att en grupp patienter satts på en växtbaserad kost, både med45 och utan46 motion. Den snabba minskningen av bröstsmärtor inträffade långt innan patienternas kroppar hunnit rensa bort plack från artärerna, vilket tyder på att en växtbaserad kost inte bara hjälper till att städa upp i blodkärlen, utan att den också förbättrar den dagliga funktionen. Kontrollgruppen som fortsatte att följa sina vanliga läkares råd upplevde däremot en 186-procentig ökning av kärlkrampsanfall.47 Det kommer inte direkt som någon överraskning att deras besvär blev värre när de fortsatte att äta samma kost som fördärvat deras artärer till att börja med. Den inverkan som kostförändringar kan ha har varit känd i många tiotals år. Exempelvis publicerades en artikel med titeln ”Angina and Vegan Diet” (Kärlkramp och vegankost) i American Heart Journal redan år 1977. Vegankosten är helt växtbaserad och utesluter kött, mejeriprodukter och ägg. Läkare beskrev olika fall, bland annat patienten F. W. (initialer används ofta för att skydda patienternas integritet). Han var sextiofem år och hade så allvarlig kärlkramp att han måste stanna och vila för vart nionde eller tionde steg han tog. Han kunde inte ens ta sig till brevlådan. Han började äta vegankost och smärtan förbättrades inom några dagar. Efter några månader kunde han enligt uppgift klättra i berg utan att känna någon smärta alls.48 Är du inte redo att börja äta hälsosammare? Då finns det en helt ny typ av läkemedel mot kärlkramp som kallas ranolazin (säljs under namnet Ranexa). Chefen för ett läkemedelsföretag föreslog att produkten skulle användas till personer som inte ”klarade att genomföra de omfattande kostförändringar som krävs för att äta vegankost”.49 Medicinen kostar mer än 2 000 dollar per år, men biverkningarna är relativt små, och den fungerar … tekniskt sett. När den högsta dosen Ranexa användes ökade uthålligheten vid träning med 33,5 sekunder.50 Mer än en halv minut! Det ser inte ut som om de som väljer läkemedelsvägen kommer att börja klättra i berg den närmaste tiden.


KONSTEN ATT INTE DÖ AV HJÄRTSJUKDOM | 43

Paranötter som kolesterolsänkande medel? Kan en enda portion paranötter sänka kolesterolhalten snabbare än statiner och hålla ned den i en hel månad? Det var ett av de mest galna resultat jag någonsin sett. Forskare från Brasilien, där paranötterna växer, hade gett tio kvinnor och män en enda portion som innehöll mellan en och åtta paranötter. Förvånansvärt nog förbättrades kolesterolhalten nästan omedelbart av en enskild portion på fyra paranötter. LDL – det ”dåliga” kolesterolet – sjönk till svindlande låg nivå bara nio timmar efter intaget.51 Inte ens läkemedel fungerar så snabbt.52 Och här är det riktigt galna med alltihop: Forskarna följde upp resultatet genom att mäta studiedeltagarnas kolesterolvärden trettio dagar senare. En månad efter intaget av en enda portion paranötter låg kolesterolet på samma låga nivå. När en studie publiceras i den medicinska litteraturen med sådana här ”för bra för att vara sant”-resultat brukar läkarna vänta på att resultaten upprepas i nya studier innan de gör några förändringar i sin kliniska praxis och börjar rekommendera patienterna nya saker, speciellt när en studie utförts med bara tio försökspersoner. Men när insatsen är så här billig, enkel och ofarlig – vi pratar fyra paranötter per månad – då anser jag att bevisbördan är omvänd. Jag anser att den rimliga standard­ inställningen är att rekommendera paranötter tills motsatsen har bevisats. Mer är emellertid inte bättre. Paranötter innehåller så mycket av mineralet selen att fyra nötter per dag faktiskt kan leda till för höga selen­värden. Men det är ingen fara att äta fyra paranötter per månad.

Följ pengarna Forskning som visar att en växtbaserad kost kan få kranskärlssjukdom att gå tillbaka – med eller utan andra hälsosamma livsstilsförändringar – har pub­ licerats i flera tiotals år i flera av världens mest prestigefyllda medicinska tidskrifter. Varför har denna kunskap inte blivit en allmänpolitisk fråga? År 1977 försökte den amerikanska senatens utskott för nutrition och mänskliga behov att åstadkomma just detta. Kommittén producerade kostrapporten Dietary Goals for the United States med rekommendationer om minskat intag av animaliska livsmedel och ökad konsumtion av växtbaserad mat. En av grundarna till Harvarduniversitetets institution för nutrition drog sig till minnes att ”Kött-, mjölk- och äggproducenterna blev väldigt upprörda”.53 Upprörda är en underdrift. Med anledning av industrins påtryckningar tog man


44 | KONSTEN ATT INTE DÖ

bort målet att ”minska köttkonsumtionen” från rapporten och hela senatkommittén för nutrition och mänskliga behov upplöstes. Flera framstående senatorer sägs ha förlorat möjligheten att bli omvalda på grund av att de gett sitt stöd åt rapporten.54 På senare år har det avslöjats att många medlemmar i den rådgivande kommittén för amerikanska kostriktlinjer, U.S. Dietary Guidelines Advisory Committee, hade finansiella band till allt från godisföretag till instanser som McDonald’s råd för hälsosam livsstil och Coca-Colas dryckesinstitut för hälsa och välbefinnande. En av kommitténs medlemmar fungerade till och med som ”reklamflicka” för kakmixproducenten Duncan Hines och sedan som officiell ”reklamflicka” för olje- och margarintillverkaren Crisco innan samma medlem hjälpte till att skriva USA:s officiella kostråd.55 Som en skribent tidigare konstaterade i tidskriften Food and Drug Law Journal, innehöll rapporterna från U.S. Dietary Guidelines Advisory Committee: ingen diskussion alls kring den vetenskapliga forskningen om hälsokonsekvenserna av att äta kött. Om kommittén faktiskt diskuterat den här forskningen skulle den varit oförmögen att motivera sina rekommendationer om att äta kött eftersom forskningen visar att kött ökar risken för kroniska sjukdomar, vilket strider mot syftet med rådets riktlinjer. Genom att helt enkelt ignorera den här forskningen kan kommittén dra en slutsats som annars skulle verka olämplig.56 Men den medicinska professionen då – varför har inte mina kollegor tagit till sig forskningen som visar kostens starka inverkan på hälsan? Dessvärre rymmer medicinens historia många exempel på hur etablissemanget avvisat sund veten­ skap när den stridit mot den rådande konventionella kunskapen. Det finns till och med ett namn för det: ”tomateffekten”. Begreppet myntades i Journal of the American Medical Association som en hänvisning till att tomater en gång betraktades som giftiga och skyddes i flera århundraden i Nordamerika, trots överväldigande bevis om motsatsen.57 Det är illa nog att de flesta läkarutbildningar inte kräver en enda kurs i näringslära,58 men ännu värre är det när konventionella medicinska organisationer aktivt lobbar emot mer näringslära för läkare.59 När den amerikanska akademin för husläkare, American Academy of Family Physicians (AAFP), stolt inledde sitt nya samarbete med Coca-Cola för att öka informationen till patienterna om hälsosamma matvanor, försökte en vice ordförande i akademin kväsa protesterna genom att förklara att den här alliansen inte var något nytt. De hade ju redan haft förbindelser med PepsiCo och McDonald’s under en


KONSTEN ATT INTE DÖ AV HJÄRTSJUKDOM | 45

längre tid.60 Och innan dess hade de finansiella band till cigarettillverkaren Philip Morris.61 De här argumenten tycktes inte blidka kritikerna, så AAFP:s representant citerade det amerikanska dietistförbundets policyuttalande: ”Det finns inga bra eller dåliga livsmedel, bara bra eller dåliga matvanor.” Inga dåliga livsmedel? Verkligen? Tobaksindustrin brukade använda sig av ett liknande budskap: Rökning är inte dåligt i sig, bara ”för mycket” rökning.62 Låter det bekant? Lagom är bäst. Det amerikanska dietistförbundet, som publicerat en serie faktablad med riktlinjer för hur man äter hälsosamt, har egna kopplingar till industrin. Vem skriver egentligen de där faktabladen? Det visade sig att livsmedelsindustrin betalar förbundet 20 000 dollar per blad för att uttryckligen få delta i utformningen av dem. Därför får vi information om ägg från American Egg Board och om fördelarna med tuggummi från Wrigley Science Institute.63 2012 bytte det amerikanska dietistförbundet namn till Academy of Nutrition and Dietetics (Akademin för nutrition och dietetik), men det verkade inte ändra sina riktlinjer. Det fortsätter att ta emot miljontals dollar varje år från kött-, mejeri-, läsk-, snabbmats- och godisföretag. I gengäld låter akademin företagen hålla utbildningsseminarier för dietister där de lär ut vad de ska säga till sina patienter.64 När du hör titeln ”registrerad dietist” i USA så vet du att det är det här förbundet som registrerar dem. Lyckligtvis har en rörelse inom dietistskrået börjat vända trenden i och med bildandet av föreningen Dietitians for Professional Integrity (Dietister för yrkesmässig integritet). Men den enskilda läkarens insatser då? Varför talar inte mina kollegor om för sina patienter att de ska sluta äta skräpmat? Tidsbrist är en vanlig ursäkt, men den största orsaken till att läkare inte ger sina patienter med högt kolesterol råd om att äta sundare är att de tror att patienterna kan vara ”rädda för försakelse i samband med kostråd”.65 Med andra ord är det läkarnas uppfattning att patienterna kan känna att de blir berövade allt skräp de äter. Kan du föreställa dig en läkare som säger: ”Jag skulle förstås vilja tala om för mina patienter att de ska sluta röka, men jag vet ju hur mycket de tycker om det”? Läkaren Neal Barnard som är ordförande för läkarkommittén för ansvarsfull medicin, Physicians Committee for Responsible Medicine, skrev nyligen en övertygande ledare i Journal of the American Medical Association om ämnet etik där han beskriver hur läkarna har gått från att bara vara åskådare ifråga om rökningen till att leda kampen mot tobak. De insåg att deras råd om att sluta röka blev effektivare om de inte själva hade gula nikotinfläckar på fingrarna. Idag säger Neal Barnard så här: ”Växtbaserad kost är den näringsmässiga motsvarigheten till att sluta röka.”66


”Den absolut bästa boken om kost och hälsa du kan läsa just nu” David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande för Läkare för framtiden

Konsten att inte dö kan låta som en underlig titel på en bok – vi ska ju alla dö så småningom. Men den handlar om vad vi kan göra för att inte dö i förtid. Det här är en högaktuell och efterlängtad bok i en tid då allt fler blir medvetna om hur stor betydelse våra kostval har för vår egen hälsa, och även för djuren och miljön. Med en god portion humor och ett starkt stöd i forskningen presenterar läkaren och näringsexperten Michael Greger den växtbaserade kostens enorma hälsofördelar. Visste du till exempel att en växtbaserad kost ofta är överlägsen både mediciner och kirurgi när det handlar om att förebygga och behandla västvärldens vanligaste dödliga sjukdomar? Och att kosten har en avgörande betydelse för om vi utvecklar en ärftlig sjukdom eller inte? I bokens första del undersöker Michael Greger orsakerna bakom femton av västvärldens vanligaste sjukdomar och visar hur vi kan både förebygga och behandla bland annat hjärt-kärlsjukdomar, Alzheimer, depression, diabetes och flera former av cancer med hjälp av kosten. I bokens andra del får du en konkret och inspirerande guide till hur du kan äta och motionera för att ge din kropp de allra bästa förutsättningarna för ett längre och friskare liv. Michael Greger beskriver här detaljerat vilka livsmedel som har de största hälsofördelarna och hur du kan tillaga dem för att få ut maximalt med näring och dra fördel av deras läkande egenskaper. Konsten att inte dö skingrar en rad myter kring vilken kost som är optimal för människan och ger dig en större förståelse för den växtbaserade kostens potential. Läs, inspireras och förvandla ditt liv!

ISBN: 978-91-979926-7-1

www.soulfoods.se

9 789197 992671

Profile for Smakprov Media AB

9789197992671  

9789197992671  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded