Issuu on Google+

Almberg Ggeriatrik oms X 03-02-26 13.12 Sida 1

Geriatrik

Andelen äldre personer kommer under de närmaste årtiondena att kraftigt öka. I samband med hög ålder är risken att drabbas av sjukdomar stor och många

Geriatrik

äldre får behov av vård. Att arbeta inom äldreomsorgen kräver gedigen utbildning och hög kompetens hos vårdpersonalen. Då är en lärobok i gerontologi och geriatrik en given källa till kunskap.

Wallis Jansson ★ Britt Almberg

Innehållet är anpassat efter de mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs. Förutom läran om det friska åldrandet, gerontologi, och de vanligaste sjukdomarna hos äldre personer innehåller boken även avsnitt som omvårdnad, kommunikation, rehabilitering, kost och läkemedel hos äldre samt anhörigas roll i vården. Boken avslutas med ett kapitel om samhällets ansvar för äldre och anhörigvårdare. Geriatrik är avsedd för kursen med samma namn i gymnasieskolans omvårdnadsprogram och i vuxenutbildningen. Boken ger grundläggande kunskaper och kan även användas i annan utbildning. Wallis Jansson och Britt Almberg har lång erfarenhet av arbete inom äldrevård samt utbildning av vård- och omsorgspersonal. Båda är medicine doktorer inom ämnesområdet omvårdnad med inriktning mot äldre.

Best nr 47-05855-2 Tryck nr 47-06780-2

Liber

Wallis Jansson

Britt Almberg


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.29 Sida 2

2

• geriatrik

ISBN 91-47-05855-2 ©2002 Wallis Jansson, Britt Almberg och Liber AB Redaktör : Katarina Wesslén-Lindahl Teckningar : Lisa Sollenberg Bildredaktör : Marie Olsson Typografi: Inge-Britt Smedmark

Första upplagan 2 Tryck: Berlings Skogs, Trelleborg 2003

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrätts organisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundtjanst.liberab@liber.se


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.29 Sida 3

geriatrik •

INNEHÅLL

FÖRORD 7 INLEDNING 9

Befolkningsutveckling 9 KAPITEL 1

Gerontologi/geriatrik 11 Attityder till åldrandet 11 Åldersforskningens uppgifter 12 Vad skiljer åldrande från sjukdom? 13 Tre aspekter på åldrandet 14 KAPITEL 2

Förändringar i sinnesorganen 26 Åldersförändringar och sjukdomar i ögat 26 Åldersförändringar och sjukdomar i örat 30 Förändringar i lukt- och smaksinnet 32 Förändringar i smärtsinnet 35 Vanliga sjukdomar hos äldre 35 KAPITEL 3

Sjukdomar i hjärta och blodkärl 37 Cirkulationsorganens anatomi 37 Normala åldersförändringar i hjärta och kärl 39 Ateroskleros 40 Angina pectoris 42 Hjärtinfarkt 46 Hjärtsvikt 49 KAPITEL 4

Sjukdomar i andningsorganen 55 Andningsorganens anatomi 55 Normala åldersförändringar i andningsorganen 57 Lunginflammation 57 Astma 60 Kronisk bronkit 65 Emfysem 67 KAPITEL 5

Sjukdomar i urinvägarna 71 Njurarnas och urinvägarnas anatomi 71 Normala åldersförändringar i njurarna och urinvägarna 72 Urinvägsinfektioner 73 Urinrörskatarr 75

3


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.29 Sida 4

4

• geriatrik

Blåskatarr 76 Urininkontinens 76 Sjukdomar i prostata 82 KAPITEL 6

Sjukdomar i matspjälkningsorganen 85 Matspjälkningsorganens anatomi 85 Normala åldersförändringar i matspjälkningsorganen 87 Cancer i magsäcken 89 Cancer i tjocktarmen och ändtarmen 91 Cancer i levern 93 Divertikulos 93 Förstoppning 94 Diarré 96 KAPITEL 7

Sjukdomar i rörelseorganen 97 Skelettets uppbyggnad och omsättning 97 Normala åldersförändringar i rörelseorganen 99 Osteoporos 99 Frakturer 104 Artros 108 Reumaotid artrit, ledgångsreumatism 110 KAPITEL 8

Endokrina sjukdomar 116 Hypertyreos 118 Hypotyreos 121 Diabetes 123 KAPITEL 9

Nervsystemets sjukdomar 130 Hjärnan 130 Normala åldersförändringar i nervsystemet 131 Stroke 132 Hjärninfarkt 133 TIA 134 Hjärnblödning 134 Parkinsons sjukdom 139 Bältros 145 KAPITEL 10

Psykiska sjukdomar 148 Akuta förvirringstillstånd 148 Depression 150 KAPITEL 11

Demenssjukdomar 154 Allmänt om demenssjukdomar 154


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.29 Sida 5

geriatrik •

Vad är demens? 156 Alzheimers sjukdom 157 Vaskulär demens 164 Frontallobsdemens 166 Demensutredning 169 Undersökningsmetoder 170 Förhållningssätt och bemötande av personer med demenssjukdom 171 KAPITEL 12

Rehabilitering 178 Rehabiliteringsbegreppet 178 Rehabiliteringens verksamhetsfält 179 Hinder för rehabilitering 183 KAPITEL 13

Omvårdnad 185 Vad är omvårdnad? 186 Behov och behovstillfredsställelse 186 Att se hela människan 191 Individuell vårdplanering 191 Ankomstsamtal 193 Att bli beroende av andra 196 Professionell hållning 198 Umgänge över generationsgränserna 201 Sällskapsdjur i vården 203 Vem stöder vårdarna? 205 KAPITEL 14

Kommunikation 207 Det vi ser 208 Det vi hör 208 Det vi ser och hör 209 Ta kroppsspråket till hjälp 210 Revirbeteende 210 Taktil massage 214 Musik 218 Färger 219 KAPITEL 15

Kost och måltider 223 Äldres behov av näring och energi 224 Miljöns betydelse 224 Att hjälpa någon att äta 227 Vatten, törst och intorkning 228 Undernäring 230 KAPITEL 16

Äldre och läkemedel 234 Olika sätt att tillföra läkemedel 235 Utsöndring av läkemedel 236

5


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.29 Sida 6

6

• geriatrik

Farmakologiska förändringar hos äldre personer 236 Problem vid läkemedelsbehandling av äldre 241 KAPITEL 17

Omvårdnad av svårt sjuka och döende personer 243 Att möta och vårda en svårt sjuk och döende person 243 Palliativ vård 244 Hospicevård 249 KAPITEL 18

Anhörigas roll i vården 251 Berättelsen om Bertil och Hilda 251 Anhöriga behövs 253 Anhörigas medverkan i vården 255 KAPITEL 19

Samhällets ansvar för äldre och anhörigvårdare 257 Socialtjänstlagen (SoL) 257 Insatser för äldre och anhörigvårdare 257 Tillsyn över socialtjänsten 262 Vem lyssnar när den äldre/anhöriga inte är nöjd med vården? 262 KAPITEL 20

Handikappförbund till stöd 264 L I T T E R AT U R 267 R E G I S T E R 270


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 185

geriatrik •

KAPITEL 13

O M VÅ R D N A D

Jag måste tala tydligt Jag måste tala tydligt så att ni förstår mig Det är viktigt att ni verkligen förstår Jag är en människa En människa som ni är människor Jag lever här Jag lever här med er Här med er är jag en människa här med er blir jag en människa Tillsammans är vi, blir vi människor Det är viktigt att ni verkligen förstår mig Det är viktigt att vi verkligen förstår Ur Jag måste tala tydligt av b e n k t e r i k h e d i n

185


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 186

186

• geriatrik

Vad är omvårdnad? Omvårdnad är en praktisk verksamhet. Omvårdnad är huvudämne i utbildning av sjuksköterskor och undersköterskor. Ämnet är också en vetenskaplig disciplin. ”Omvårdnad innebär att tillgodose allmänmänskliga och personliga behov och att därvid tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa, liksom att tillgodose behov av vård i livets slutskede. Omvårdnad sammanfaller delvis med och utgör ett komplement till medicinsk vård, beaktande såväl psykiska som sociala och kulturella aspekter.” (Medicinska Forskningsrådet 1982.)

Behov och behovstillfredsställelse Omvårdnad förutsätter kunskap om mänskliga behov. I många omvårdnadsteorier utgår man från att människans grundläggande behov är utgångspunkt då man samlar in uppgifter om den sjuke inför planering av vården. De mänskliga behoven är generella, dvs gemensamma för alla, men tillfredsställs på olika sätt beroende på kulturell bakgrund och varje individs unika situation. Olika omvårdnadsteoretiker har strukturerat de grundläggande behoven på något olika sätt. Virginia Henderson till exempel utgår från den enskilde personens behov och beskriver 14 olika delar av omvårdnad. Vårdtagaren ska ha hjälp med att: • • • • • • •

andas normalt äta och dricka tillräckligt uträtta alla naturbehov röra sig och bibehålla önskad kroppsställning sova och vila välja lämplig klädsel, klä på och av sig bibehålla normal kroppstemperatur genom riktigt avpassad klädsel och lämplig omgivning • sköta den personliga hygienen och skydda huden


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 187

geriatrik •

• undvika faror i omgivningen och undvika att skada andra • meddela sig med andra och ge uttryck åt sina känslor, önskemål, fruktan etc. • förrätta sin andakt enligt sin tro • arbeta på någonting som ger känsla av resultat • förströ sig eller delta i olika former av avkoppling • lära sig något, upptäcka något nytt, tillfredsställa den vetgirighet som leder till ”normal” utveckling och hälsa. Övrigt: • • • •

lära vårdtagaren sunda levnadsvanor hjälp till självhjälp lära känna vårdtagaren ”från insidan” terapeutisk relation.

Behoven är sammanvävda och ömsesidigt beroende av varandra. De måste tillfredsställas för att individen ska utvecklas normalt och kunna fungera i en social gemenskap. De fysiska behoven måste tillfredsställas först, sedan de andra. Tänk dig en sjuk person som har svårt för att andas. På honom biter inte värme och förståelse. Luft är viktigast, sedan kan han ta emot värme och omtanke som han också har behov av. De fysiska behoven måste tillfredsställas för överlevnad. KOM IHÅG!

Behoven försvinner inte för att vi blir gamla och/eller sjuka! Den friska vuxna människan kan själv tillfredsställa sina behov. För en gammal och/eller sjuk människa är det annorlunda. Förmågan att få vad hon eller han behöver är reducerad eller upphävd. Då personen inte själv kan tillfredsställa de grundläggande mänskliga behoven behöver han omvårdnad. En annan omvårdnadsteoretiker, Dorothea Orem, visar behoven på ett annat sätt. Hon betonar också att omvårdnaden måste bygga på individens egna resurser och att den ska vara ett tillägg till den sjukes egenvård. Vårdaren ska betrakta sig som en assistent till och bara ingripa när hans behov är ovanligt stora, till ex-

187


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 188

188

• geriatrik

empel i samband med en kris eller när hans egna resurser är för små, som vid sjukdom. Många gånger händer det att man ger mer vård än mottagaren behöver, man kanske lyfter en person som själv kan stå på benen eller matar en person som kan äta själv, även om det går långsamt. Den person som får och tar emot hjälp med någonting han själv kan, förlorar snart tron på sin egen förmåga. Den som matas slutar att äta, den som lyfts slutar lyfta benen etc. Det är en psykologisk process men också en fysiologisk. De organ som inte används förtvinar, atrofierar. Om man är beroende av andra för så enkla vardagliga saker som att gå på toaletten, att äta osv är det svårt att behålla sin tidigare självkänsla. Den sjuke accepterar snart sin hjälplöshet och finner sig tillrätta i sitt beroende av andra. Han har blivit, som man brukar uttrycka det, hospitaliserad. En sådan onödig passivisering och förstärkning av vårdtagarrollen måste motarbetas. KOM IHÅG!

Ge hjälp till självhjälp. Man är inte alltid snäll när man är hjälpsam. Vi måste försöka lära oss att tänka med den sjukes behov som utgångspunkt, försöka tänka oss in i hans situation. Att ha empatisk förmåga är en värdefull egenskap. Empati betyder inlevelse i en annan persons känslor. Omvårdnaden inriktas ofta på och värderas efter vårdarens förmåga att utföra konkreta handlingar. Det kan vara att se till att den sjuke får tillräckligt med mat, att han får den ordinerade medicinen, hålls ren, att såren läggs om etc. Genom att göra detta förutsätter man ett resultat. Sådana handlingar bygger på naturvetenskapliga vetenskapsgrenar som medicin och biologi. Omvårdnad innefattar dock mycket mer än den typ av färdigheter som ger mätbara och synliga resultat. Ämnet har anknytning även till samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Omvårdnadsarbetet kan beskrivas som två samordnade delar, en uppgiftsdel (vad jag gör) och en relationsdel (hur jag gör och i


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 189

geriatrik •

Det kan vara bra att tänka sig in hur det skulle vara att vara klädd i vårdtagarens skor en stund

vilken anda). Dessa två delar måste smälta samman i det praktiska vårdarbetet. Relationsdelen innebär att mötet mellan den som hjälper och den som tar emot hjälpen sker i ett ”jag-du-förhållande”, vilket betyder, att man hjälper vårdtagaren på ett sådant sätt att han får behålla sin värdighet, dvs känna sig som en fullvärdig människa även om han har ett stort hjälpbehov. Relationsdelen förutsätter ömsesidig tillit och trygghet. Samspelet mellan den sjuke och vårdaren är kärnan i omvårdnadsarbetet. Värme och omsorg är inte något som portioneras ut på bestämda tider. Det måste genomsyra allt samspel mellan vårdtagare och vårdare, alltså sam-

189


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 190

190

• geriatrik

tidigt med att man utför praktiska uppgifter. Uppgiften och relationen är varandras förutsättningar och är alltid närvarande samtidigt, men kan bli mer eller mindre dominerande för varandra. Det är viktigt att lägga om ett sår, men vårdens kvalitet bestäms av hur såret läggs om. Både sättet att handla och sättet att vara är av stor vikt i omvårdnaden. Relationsaspekten är viktig inom äldrevården där man är tillsammans med de sjuka under lång tid, ibland flera år. Relationsdelen kvalitetsmärker omvårdnadshandlingen. Hur människan gav mig vatten jag fäste på minnets blad. Av sättet att ge mig vatten står människans bild för mig klar DISKUTERA:

• Kan man ge vatten på mer än ett sätt? Man skiljer mellan naturlig och professionell omvårdnad. I den naturliga omvårdnaden handlar det om att hjälpa sin nästa, som är i behov av hjälp, att klara av de dagliga aktiviteterna så bra som möjligt. Det kan till exempel vara dottern som hjälper sin pappa med morgontoaletten, kvinnan som hjälper sin granne med trädgården eller barnbarnet som går in till sin synskadade morfar och läser tidningen. Vanligtvis ser vi den naturliga omvårdnaden i våra vardagsrelationer. När den naturliga omvårdnaden inte längre räcker till för att klara av problemen söker man hjälp från den professionella omvårdnaden som är sjuksköterskans, undersköterskans och vårdbiträdets yrkesområde. Den typen av vård hör ofta ihop med medicinsk vård, men inte alltid. När man kommer till den professionella vården brukar man bli kallad patient eller vårdtagare.


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 191

geriatrik •

Att se hela människan Inom den professionella vården utgår man från en helhetssyn på människan – har omsorg om såväl de fysiska, psykiska, sociala som de kulturella och andliga behoven. Det är viktigt att se helheten och den sjukes totala situation och inte behandla honom för sig utan ta in även hans familj i planering av den individuella vård som nu blir aktuell. En individ kan aldrig bedömas lösryckt ur sitt sammanhang. I hälso- och sjukvårdslagen betonas också att vårdtagaren ska vara en aktiv part i omvårdnadsarbetet. När en människa är i behov av vård kan det ofta framkalla rädsla och ångest hos henne. Som sjuk hamnar man i ett dilemma då man vill bli omhändertagen, eftersom man inte klarar sig själv och samtidigt inte vill se sig själv som hjälplös. Individen har inte längre kontroll över sitt eget liv. Behov av hjälp och stöd sätter personen i underläge. Sådana känslor kan förhindras om han känner att han är en medarbetare i vårdplaneringen. Det kan i sin tur bidra till att hans subjektiva välbefinnande ökar.

Individuell vårdplanering Fördelar • • • • • •

man får en bättre helhetsbild av den sjuke personen alla arbetar efter samma principer ny personal kan lättare sätta sig in i den sjukes situation rehabiliteringen underlättas bättre kvalitet på rapporterna målen för vården sätts upp tillsammans med vårdtagaren och hans anhöriga.

Vårdtagarens och vårdarens gemensamma strävan mot behovstillfredsställelse kallas vårdprocess eller omvårdnadsprocess. Det är ett genomtänkt arbetssätt i vården där varje person tas omhand som den unika individ han är. Process betyder en följd av handlingar som är beroende av varandra och bildar en helhet. I en process ingår olika händelser. I vården är alla åtgärder beroende

191


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 192

192

• geriatrik

Omvårdnadsprocessen

av och inverkar på varandra. Omvårdnadsprocessens olika faser är ett hjälpmedel för planering av omvårdnaden och för att ge en struktur till den individuella vårdplanen. Den är ofta knuten till ett dokumentationssystem i en journal. Att omvårdnadshandlingar ska dokumenteras är fastställt i lag. Omvårdnadsprocessens fyra faser är: • • • •

bedömning planering genomförande utvärdering.

Fas 1. Att bestämma en persons omvårdnadsbehov är en ständigt fortlöpande process, som varje vårdare ska känna ansvar för och delta i. Man börjar med att ta upp en så kallad omvårdnadsanamnes. Genom intervjuer, observationer och undersökningar försöker man få en helhetsbild av den sjuke. Sammanställningen ligger till grund för en omvårdnadsdiagnos. Fas 2. Utifrån omvårdnadsdiagnosen planeras de åtgärder som kan bli aktuella. Mål för vården formuleras, först långsiktigt mål som sedan bryts ner i delmål, som anger vad man vill uppnå inom den närmaste tiden. Frågor som ställs är bland andra: vilken information, skötsel, övervakning och specifika omvårdnadsåtgärder behövs? Vad kan den sjuke göra själv? Vad kan omgivningen göra? När ska åtgärderna utföras? Hur ska man gå tillväga?


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 193

geriatrik •

Fas 3. Omvårdnaden genomförs utifrån planeringen. Fas 4. Har målen uppnåtts? Har vi tillsammans gjort ett bra arbete? Åtgärderna och resultaten måste med jämna mellan rum utvärderas. Det är viktigt både för den som vårdas, de anhöriga och de som vårdar. En slutanteckning, omvårdnadsepikris, skrivs när omvårdnadsdokumentationen avslutas, till exempel när vårdtagaren skrivs ut, flyttar eller dör. Epikrisen är en sammanfattning av omvårdnaden och vad den har lett till.

Ankomstsamtal Ankomstsamtal ligger till grund för en god vårdplanering. Idén med ankomstsamtal är att lära känna och förstå personen, människan själv. Samtalet kan gärna kombineras med ett hembesök, om det är möjligt. Den miljön skapar trygghet för den äldre som ska intervjuas. Det bör finnas en klar uppläggning och struktur för samtalet. Ankomstsamtalet kan ge kännedom om den äldre personen och hans hälsotillstånd, hans familj, boende, arbete, vanor, intressen och attityder. Att få kunskap om hans relation till familjen, övriga anhöriga och vänner kan också ha en betydelse för vården. Samtalet kan te sig olika beroende på om personen är demenssjuk eller inte. Om det går förs ett samtal mellan vårdare, vårdtagare och någon anhörig om de omständigheter som är av betydelse. Den sjuke kan då föra sin talan själv. Där samverkan med honom är försvårad eller omöjlig att genomföra på grund av afasi, svår demens eller någon annan sjukdom, är anhöriga ett stort stöd. De är mycket viktiga samarbetspartners i den geriatriska vården. Att lyssna till anhörigas synpunkter och erfarenheter är viktigt för att kunna genomföra en vård med god kvalitet. Med sin kännedom om den sjukes livshistoria och sätt att reagera, kan de hjälpa vårdpersonalen att bättre förstå och hjälpa den sjuke.

193


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 194

194

• geriatrik

Anhöriga bör vara en självklar del i arbetslaget. Med deras hjälp försöker man genomföra de olika faserna i omvårdnadsprocessen, så att de så nära som möjligt sammanfaller med vad den sjuke skulle ha önskat om han hade kunnat delta. Om anhöriga saknas finns kanske vänner, som har värdefull information att bidra med. Givetvis måste ankomstsamtalet dokumenteras. Det görs i form av en levnadsberättelse som ska vara tillgänglig för alla vårdare. Den ska hållas levande och förändras i takt med den sjukes egna förändringar. Idag bor Emilia, som är 86 år, i ett gruppboende. Hon kan inte bo kvar hemma då hon ibland förvirrar sig ut och inte hittar hem. Emilia föddes på Gotland i När socken 1913. Hon växte upp med sin far på en gård. Huset finns kvar men är sålt till en ”sommarfamilj”. Emilias far, Oskar, var bonde. Emilias mor dog då Emilia var 10 år i tuberkulos. Emilia har en syster Märta som är 5 år yngre. Relation mellan dem har alltid varit god. När Emilia var 12 år gifte pappan om sig med Asta. Emilia kallade aldrig Asta för mamma utan för tant Asta. Hon tyckte om Asta som skämde bort systern och Emilia med goda kakor och bakverk. Hennes barndom var lugn och trygg. Emilia har gått sex år i folkskola. I skolan var Emilia duktigast i klassen. Hon fick inte läsa vidare, vilket är hennes stora sorg. Istället fick Emilia arbeta som hushållerska och städerska runt omkring i byn. Emilias hobby var att sticka och vid ett tillfälle vann hon en tävlig i fristickning i Året Runt. Den tidningen har Emilia kvar. Emilia gifte sig med Anders när hon var 25 år. Paret fick två döttrar. Äldsta dottern bor i Visby och den yngsta i Stockholm. Emilia har fem barnbarn. Hon har alltid haft någon stickning på gång till de små. Idag tycker Emilia om att sova på morgonen. I en kista på rummet finns hennes skolbetyg och olika stickbeskrivningar som hon sparat


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 195

geriatrik •

genom åren. Hon är ledsen för att hon inte kan sticka på grund av sin demenssjukdom och sin försämrade syn. Emilia tycker mycket om att visa och berätta om sina stickbeskrivningar. Emilias syster ringer henne en gång i veckan. DISKUTERA

• Kan Du genom denna berättelse få några tips om samtalsämnen med Emilia?

195


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 196

196

• geriatrik

Att bli beroende av andra När kroppen fungerar som den ska tänker vi inte på den. Vi kan resa oss från stolen, gå fram till bokhyllan och sträcka oss efter boken i hyllan utan att tänka på handen utan på boken. Vi är ett med kroppen. Om kroppen inte fungerar på grund av trötthet eller sjukdom blir vi medvetna om den. Vi kan uppleva att vi har svårt att gå och att vi med stor möda kan sträcka oss efter boken i bokhyllan. Det som man tidigare klarat av upplevs nu som problem. När vi blir sjuka och därmed i behov av vård påverkar det oss som individer och samhällsmedlemmar. Sjukdomen påverkar våra framtidsplaner och ibland begränsar den vår rörlighet. Ibland kan det också påminna om att livet har ett slut. Vår livsvärld krymper. En drastiskt förändring sker när man är tvungen att lämna sitt hem med fasta hållpunkter för en sjukdom och eventuell sjukhusinläggning.

Det är många tankar som snurrar runt i Lisas huvud.


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 197

geriatrik •

Lisa Lisa 80 år, kom in akut till sjukhuset, där hon måste stanna kvar några veckor. Hon oroar sig för vem som ska vattna blommorna, ta in post och kanske allra mest för vem som ska ta hand om katten. Sven. Situationen för Sven är en annan än Lisas, då han efter samtal med doktorn förstått att han inte kan flytta hem igen. Sven är deprimerad och gråter. Hur ska man ta sig an Svens sorg?

I svåra situationer hjälper man som medmänniska och vårdare på ett bra sätt genom att ge av sin tid – tid till att prata och att lyssna. De känslor vi uttrycker i handling är också viktiga. Det innebär att om vi känner medkänsla med Sven måste vi också visa det. Att tänka på i samtalet med Sven: Om Sven visar att det är dig han vill tala med, försök ta dig tid. Om det inte passar just då, be att få återkomma och bestäm en tid. Det är en oro att inte veta när ett samtal kan ske. Placera dig i jämhöjd med Sven. Respektera Svens revir – sitt aldrig i hans säng. Sitt så att du har ögonkontakt, gärna snett emot, så att ni har god ögonkontakt, men också så att Sven har möjlighet att undvika den kontakten. Lyssna aktivt, dvs gör inget annat samtidigt, utan var helt uppmärksam på Sven. Några inledande frågor för att öppna samtalet kan ibland vara till hjälp, Till exempel: Hur känns det? Vad ligger du och tänker på? En uppmuntrande nickning som bekräftelse på att du lyssnar stimulerar Sven att berätta vidare. Det är viktigt att det är Sven som talar. Ibland blir det en tystnad i samtalet. Var inte rädd för tystnaden, då den ofta är nödvändig för eftertanke hos den sjuke. Spegling innebär att du utrycker vad Sven just sagt, till exempel: ”Du säger att du är orolig.” Genom att ”spegla” kan man hålla kvar den sjukes känslor och Sven kanske ytterligare kan formulera dem i ord. Om du inte förstår, tala om det genom att säga: ”Jag förstår inte riktigt vad du menar?”

197


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 198

198

• geriatrik

Om Sven gråter, stanna kvar (om han inte själv vill att du ska gå). Ofta känns det bra med någon kroppskontakt, till exempel att stryka över handen. Lyssna så länge Sven har något att berätta. Avsluta samtalet genom att bekräfta vad du hört genom att till exempel säga: ”Vad jag förstår så känner du dig …” Innan du går, försök att vända samtalet till något positivt, gärna så att Sven själv kan falla in i samtalet. Det är kanske så att Sven ska få besök av barnen inom en snar framtid. Det är viktigt att Svens berättelse får vara unik för honom. Många gånger kan man som vårdare känna att samtalet inte har lett till något då man ”bara lyssnat”. Men det kanske är just det som är det viktiga, att Sven känner och vet att någon vet hur han har det, just då. Att få ”bena upp” och formulera sina känslor och tankar i ord för någon som lyssnar aktivt kan upplevas som man fått många goda råd, trots att ”lyssnaren” inte givit några råd alls.

Professionell hållning För att bli en bra professionell vårdare måste man förutom empatisk förmåga, som tidigare beskrivits, ha andra egenskaper. Exempel på det är självkännedom, medkänsla och inlevelseförmåga. Det krävs också mycket goda kunskaper för att arbeta inom den geriatriska vården. Frågan om en professionell hållning kan läras in har diskuterats. Kända forskare menar att det kan man genom utbildning och livserfarenhet. Men man blir aldrig färdig. Kvaliteten i mötet vårdare och vårdad har inte alltid att göra med ålder hos vårdaren eller antal arbetsår i vården. En ung vårdare kan med sin empati och kunskap vara mer äkta och ärlig i sin framtoning än en äldre vårdare som uttrycker sårande sanningar till sina medmänniskor samtidigt som hon kallar det för en rak kommunikation.

Självkännedom Med E Q menas emotionell intelligens. E Q är ett sätt att ringa in den egna begåvningen som inte går att mätas i vanliga intelli-


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 199

geriatrik •

genstest. Det handlar om förmåga till medkänsla (empati), igenkännande, social förmåga och att kunna uppleva sina känslor och att kunna leva med dem. Vi ser och bedömer människor efter vår personlighet, våra behov, kanske försvar och ögonblickets känslor. Ett steg till ökad självkännedom är att medvetandegöra att vissa känslor finns inom oss och att de ibland omedvetet styr vårt handlande. Frågor som man som vårdare bör fundera över är: • Vem är jag i förhållande till dem som jag vårdar? • På vilket sätt har mitt arbete inflytande på min livssituation? • Var går gränsen mellan mig och andra? Det här är frågor som endast individen själv kan besvara. Andra kan ge sina intryck men svaren kring sig själv som person kan bara man själv ge. Som vårdare kan man ibland hamna i situationer med en vårdtagare eller anhörig där gränserna mellan individerna suddas ut. Inga Inga känner ett stort medlidande med den sjuke. Hon bär den sjukes lidande inom sig, som om det vore hennes eget lidande. Det professionella hållningssättet är istället att Inga känner med den sjuke, dvs har medkänsla med honom. Att Inga hamnar i medlidandet i stället för medkänsla kan ha en psykologisk förklaring. Det kan innebära att Ingas reaktion (medlidande) i nusituationen har sitt ursprung i hennes tidigare relation till sin far. Om Inga bär på skuldkänslor gentemot honom så kan de uppstå och överföras till den sjuke som på något sätt påminner om Ingas far. Den sjuke blir då föremål för reaktioner och känslor som har sitt ursprung i Ingas relation till fadern. Det kan vara en blandning av känslor som skuld, behovet att bli omtyckt, att räcka till, att känna gemenskap, att vara behövd och viktig för fadern. När Inga med eventuell hjälp förstår sina reaktioner kan hon och den sjuke mötas som de människor de är för varandra i nuet, med medkänsla och utan destruktivt medlidande.

199


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 200

200

• geriatrik

Medkänsla Medkänsla är viktig som förhållningssätt i vården. Med en god medkänsla kan man förstå den sjuke bättre. Astrid Astrid har ont och är rädd. Vårdaren tröstar och tänker ”om jag hade så där ont då skulle jag också vara rädd”. I den stunden känner vårdaren medkänsla och det uppstår en jämlikhet mellan vårdaren och Astrid.

Medkänsla kan också omfatta positiva upplevelser. Dessa är nog så viktiga att dela med de sjuka. Att glädjas med Olle, som är så glad efter att ha fått besked om att hans tillfrisknande framskrider i positiv riktning, visar att vi uppfattar de sjuka som mer än enbart människor som lider. Vi bekräftar dem som hela människor. En vårdare som är likgiltig eller känslolös utför ingen god omvårdnad. Kan vårdaren inte känna med den sjuke finns en risk att han blir behandlad på ett bryskt sätt. Två vårdare hjälper var sin vårdtagare på toaletten. Båda klarar av uppgiften. Den ena vårdaren hjälper sin vårdtagare så att hon känner sig respekterad. Den andra vårdaren hjälper sin vårdtagare på ett sätt så att hon känner sig kränkt.

DISKUTERA

• Hur tror du att de båda vårdarna gjorde eftersom de sjukas upplevelser blev helt motsatta?


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 201

geriatrik •

Inlevelseförmåga och fantasi: Oskar, 85 år, fäller en tår när den unga vårdaren sätter en haklapp runt hans hals. Vårdaren som ser tåren tar bort haklappen och sätter en servett i skjortkragen istället. Deras blickar möts i samförstånd.

Kunskaper Om man har goda kunskaper kan man dela med sig av dem till de sjuka. Kurt är orolig inför EKG undersökningen. Vårdaren berättar om hur en sådan undersökning går till och kan på så sätt lugna Kurt.

En god omvårdnad baseras på närvaro, trygghet, kontinuitet och respekt för individen. Om man ser den sjuke som en viktig och värdefull person ser man också sitt arbete som viktigt och meningsfullt och sig själv som en viktig person. Undersköterskan Anna berättar: De som bor här behöver verkligen min hjälp och är beroende av mig. Ibland får jag en kram tillbaka. Det känns jättebra. Jag vet att jag är en viktig person.

Umgänge över generationsgränserna Vi har alla mycket att lära oss av dem som är äldre. Därför är det viktigt att umgås över generationsgränserna. Ibland kommer äldre personer och besöker daghem eller skolor och berättar om hur det var att leva långt tillbaka i tiden. Det kan även vara viktigt att uppmuntra barn och yngre personer att komma och besöka de äldre på olika boenden. Det är viktigt att man som gammal inte bara ser andra äldre och begravningar utan också får uppleva barndop och bröllop ibland och därigenom känna att livet går vidare. Det finns mycket som knyter samman barn och gamla vilket följande lilla vers illustrerar

201


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 202

202

• geriatrik

Den lille pojken och den gamle mannen Den lille pojken sade, ”Ibland så tappar jag min sked.” Den gamle mannen svarade, ”Det gör jag också”. Den lille pojken viskade, ”Jag kissar på mig.” ”Det gör jag också,” skrattade den gamle mannen. Då sade den lille pojken, ”Jag gråter ofta.” Den gamle mannen nickade, ”Jag också.” ”Men värst av allt”, sade den lille pojken, ”så verkar det som om de vuxna inte bryr sig om mig.” Och han kände värmen av en gammal rynkig hand. ”Jag vet precis vad Du menar,” sade den gamle mannen. shel silverstein, fritt översatt

Barn och gamla står varandra ofta nära.


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 203

geriatrik •

Sällskapsdjur i vården I Sverige har halva befolkningen regelbunden kontakt med djur som hund, katt och häst. Ungefär 1,5 miljon hushåll, eller 4,5 miljon personer har sällskapsdjur! Det har visat sig att en katt eller hund kan ha en positiv inverkan på människan. Naturliga känslomässiga band finns mellan djur och människor. När en person klappar och smeker ett djur utsöndras ”lugn och ro” hormonet oxytocin som har en ångestdämpande effekt. Det sänker blodtrycket och minskar halterna av stresshormoner i kroppen hos både människa och djur. (Se sidan 214.) Djur är skickliga på att ge ett socialt stöd och promenader med en hund är ett effektivt sätt att träffa och utöka ett socialt nätverk. Olika försök har gjorts inom forskningen att analysera behov hos människan som djur kan tillfredsställa. • Äldre som flyttade till ett särskilt boende fick burfåglar. Färre blev deprimerade jämfört med en kontrollgrupp. • Ensamma äldre kattägare var mer nöjda med hälsa och livskvalitet, socialt stöd och såg mer positivt på vardagen än de som inte hade katt. • Två försöksgrupper på ett särskilt boende fick fröautomater för fåglar utanför sitt fönster. En grupp fick själva ansvara för matningen, den andra gruppen fick veta att personalen skulle sköta automaten. Den grupp som aktivt själva fick mata fåglar blev mer aktiva och ökade sitt välbefinnande. • Även akvariefiskar har visat sig ge effekt genom att de äldre fokuserar mindre på krämpor och olyckor och istället ägnar sig åt positiva och roliga samtalsämnen. Personer med demenssjukdom kan bli mer aktiva tack vare kontakten med djur. Djur kan bli som en snitslad bana som hjälper till att väcka gamla minnen till liv. Det blir vanligare med djur inom äldreomsorgen både för aktivitet och terapi. Innan man skaffar djur på ett särskilt boende

203


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 204

204

• geriatrik

bör man ta reda på intresset hos de äldre. Man kan pröva genom att personalen tar med något djur eller skaffa ett passande djur, fröautomater, burfåglar etc. En äldre person som inte har allergi för djur utvecklar sällan någon sådan då en risk för allergi avtar med åldern. Däremot måste man i personalgruppen diskutera eventuella allergier och attityder till djur. En naturlig kombination till djur är naturen: Det var svårt för att få Greta med på promenad. Hon ville inte vara beroende av någon hjälp. Men när vårdbiträdet en dag tog med sin hund Ludde, ville Greta gärna följa med och rasta honom. Greta uttryckte att ”nu var det både nytta och nöje med promenaderna”.

På vårdtagarens villkor All vård, omvårdnad och omsorg ska ske på vårdtagarens villkor! Det gäller även om den äldre inte kan ha delar eller hela sitt självbestämmande i behåll. Det gäller också då många kroppsliga funktioner fallit bort. Då måste vårdpersonal göra det de tror eller vet att den äldre hade önskat. Vårdtagaren är alltid den viktigaste personen! Personalen finns där för vårdtagarens skull, inte för personalens egen skull.


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 205

geriatrik •

Absoluta rättigheter för vårdtagaren • Att bli bemött med respekt och uppskattning. • Att personalen känner till hur man levt tidigare, vanor, intressen etc. • Att i alla situationer bli tillfrågad om hur man själv vill ha det. • Att få stiga upp och gå och lägga sig när man själv känner för det. • Att uppehållet mellan måltiderna är tillräckligt långt för att man ska ha möjlighet att äta med god aptit. • Att inte utsättas för kränkande/generande situationer i samband med personlig hygien. • Att få ha sina egna kläder och få hjälp med att vara prydlig och fräsch. • Att få hjälp med att upprätthålla sina egna funktionsförmågor – att klara sig så mycket som möjligt själv – ta vara på det friska. • Att få komma ut i friska luften dagligen. • Att varje dag innehåller någon form av aktiv gemenskap med andra människor.

Vem stöder vårdarna? Att ha personal som trivs och har personlig lämplighet är av stor betydelse för att skapa en god vård. Inom äldreomsorgen löper dock vårdpersonal stor risk att drabbas av stress och frustrationskänslor. Det kan fresta på att tålmodigt bemöta och hjälpa svårt sjuka och ibland döende människor under lång tid. En annan stressfaktor kan vara anhöriga som är oroliga och i detalj kontrollerar vårdarens arbete eller tycker att personalen försummar den äldre. Ytterligare orosmoment kan vara meningsskiljaktigheter som kan uppstå mellan arbetskamrater i vården. Stress påverkar vårt sätt att tänka, känna och reagera. Missbedömningar, missförstånd, överreaktioner och en stark tendens att förenkla en nyanserad verklighet är något av stressen negativa följder. Därför att det viktigt att inte tveka att be om hjälp och

205


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.30 Sida 206

206

• geriatrik

stöd när man känner sig ansträngd. Regelbundna tillfällen till handledning av någon utomstående person kan motverka negativa effekter av engagemang. I den lilla handledningsgruppen har man möjlighet att diskutera känslor och upplevelser samt ge varandra stöd. För att personalen ska kunna utveckla vården och stötta varandra behövs ett öppet arbetsklimat med en god arbetsledning. Inom personalgruppen där man inte pratar om varandra utan med varandra är klimatet öppet. Att i en arbetsgrupp ge varandra uppmuntran och beröm kan vara ett bra sätt många gånger att klara av ett ibland påfrestande arbete. Det är viktigt att man som personal inte bara vårdar andra utan även vårdar varandra!

Har du fått beröm i dag? Hur kändes det? Har du gjort något bra i dag som du inte fått beröm för? Hur kändes det? Leta alltid efter något att berömma! Alla behöver uppmuntras och belönas! Kom ihåg att beröm ska ges ofta, inte ges av gammal vana, men till den som minst väntar sig att få beröm.


Jansson Geriatrik X 03-02-26 12.31 Sida 272

Bildförteckning Nils-Johan Norenlind/Tiofoto 13, 88, 202 Anne-Li Engström/BAM/Mira 25 Hans Wretling/Tiofoto 28 Gunnel Johansson/Mira 34 Lena Paterson/Tiofoto 69 Lena Johansson/Mira 98 Paul Hansen/Pressens Bild 102 Hasse Holmberg/Pressens Bild 111 Johan Jonsson, Enköping 114, 239 Kenneth Lambert/Pressens Bild 140 Per Wissing/Pressens Bild 150 Pressens Bild, ur *En sång för Martin* 174 Hans Hammarskiöld/Tiofoto 194 Lars Dahlström/Tiofoto 195 Chad Ehlers/Tiofoto 215 Anna Littorin/Pressens Bild 217 Irmelie Krekin/Bildhuset 229 Fredrik Sandberg/Scanpix 259


Almberg Ggeriatrik oms X 03-02-26 13.12 Sida 1

Geriatrik

Andelen äldre personer kommer under de närmaste årtiondena att kraftigt öka. I samband med hög ålder är risken att drabbas av sjukdomar stor och många

Geriatrik

äldre får behov av vård. Att arbeta inom äldreomsorgen kräver gedigen utbildning och hög kompetens hos vårdpersonalen. Då är en lärobok i gerontologi och geriatrik en given källa till kunskap.

Wallis Jansson ★ Britt Almberg

Innehållet är anpassat efter de mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs. Förutom läran om det friska åldrandet, gerontologi, och de vanligaste sjukdomarna hos äldre personer innehåller boken även avsnitt som omvårdnad, kommunikation, rehabilitering, kost och läkemedel hos äldre samt anhörigas roll i vården. Boken avslutas med ett kapitel om samhällets ansvar för äldre och anhörigvårdare. Geriatrik är avsedd för kursen med samma namn i gymnasieskolans omvårdnadsprogram och i vuxenutbildningen. Boken ger grundläggande kunskaper och kan även användas i annan utbildning. Wallis Jansson och Britt Almberg har lång erfarenhet av arbete inom äldrevård samt utbildning av vård- och omsorgspersonal. Båda är medicine doktorer inom ämnesområdet omvårdnad med inriktning mot äldre.

Best nr 47-05855-2 Tryck nr 47-06780-2

Liber

Wallis Jansson

Britt Almberg


9789147058556