9789129669855

I natt ånen m t o m p titta up efter: n n ä k h oc odig? m u d r Ä ötsligt dyker pl r ju d o sjö där t skadat rparken ju d , l l Ett svår a H börjar arraway mtidigt a S . r upp på F o b lf garen ojken U att viltjä var ul vsp m o s a dit sprid n har bju a H . ett r ykte a k ba är ai är till måltid d t s e f Marack n e på , as-kalas år överst t t s t e r l l ju i d t in ra vild äller och and r ju vänner g d s o n a sjö h h oc an de För Ulf kai – inn c a r menyn. a M a sser! tt stopp delikate m o det nu a s e d r servera själva bli

MATTHEW MORGAN DAVID SINDEN GUY MACDONALD

Sjoodjur_omsl.indd 1

09-06-17 14.16.01

MATTHEW MORGAN , DAVID SINDEN OCH GUY MACDONALD

Översättning: Anna Falk

1

I_Sjöodjuren.indd 1

09-06-16 10.21.27

Läs också: Varulv möter drake

Rabén & Sjögren Box 2052, 103 12 Stockholm www.rabensjogren.se Copyright © 2008 Matthew Morgan, David Sinden & Guy Macdonald Bild: Jonny Duddle Originalets titel: An Awfully Beastly Business – Sea Monsters and Other Delicacies Översättning: Anna Falk Published by arrangement with Simon & Schuster UK Ltd Africa House, 64–78 Kingsway, London WC2B 6AH A CBS Company All rights reserved. No part of this book may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopying, recording or by any information storage and retrieval system without permission in writing from the Publisher.

Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2009 ISBN 978-91-29-66985-5 Rabén & Sjögren Bokförlag ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 2

I_Sjöodjuren.indd 2

09-06-16 10.21.33

Kapitel ett Det var natt, och i skydd av mörkret tuffade en fiskebåt fram på havet. I styrhytten stod en man klädd i lång pälsrock och höll hårt i ratten medan han styrde genom de oroliga vågorna. Han kastade en blick över vattnet mot den svarta silhuetten av en gammal oljeplattform. Den stod tungt i havet, som en jätte av järn.

Mannen log och stängde av båtmotorn. Han stack ut huvudet ur styrhytten. ”Här är det”, sa han. Hans ansikte var förvridet och liknade en gammal äppelskrott. ”Sno dig på, Blodd! Sno dig på, Ben! Det är dags för lite fiske.

Hämta upp ett sjöodjur åt mig! Nu!” På båtens däck stod en storvuxen man med flottigt hår och tjockt svart skägg och rotade i en trälåda. Han fiskade upp en handgranat och drog 5

I_Sjöodjuren.indd 5

09-06-16 10.21.33

ur säkringssprinten med tänderna. Så kastade han granaten överbord, lutade sig över relingen och lyssnade. Djupt nere under vattnet hördes ett dovt muller när granaten exploderade. Båten skakade till. ”Där fick du allt ont i huvudet”, sa han. ”Kom igen, ditt stora monster. Upp med dig.”

I båtens akter kikade en liten man i fransig kostym upp från en hink. Han var grön i ansiktet och våt av spyor om hakan. ”Var det nödvändigt att köra ända hit?” stönade han. ”Jag tål inte havet.”

Båten vaggade från den ena sidan till den andra i vågorna.

Mannen i pälsrocken klev över däcket och sparkade till den lille mannen. ”Sluta gnälla, din eländiga landkrabba.” ”Ja, baron Marackai, ursäkta, baron”, svarade den lille Blodd och kom på fötter. Han torkade bort spyorna från hakan med en blöt röd trasa.

Mannen i pälsrocken, baron Marackai, tog fram en strålkastare. Han tände den och lyste ut över havet. ”Det måste finnas ett sjöodjur här någonstans”, sa han.

6

I_Sjöodjuren.indd 6

09-06-16 10.21.33

7

I_SjoĚˆodjuren.indd 7

09-06-16 10.21.33

Blodd och Ben stirrade ut över vattnet och följde ljusstrålen.

Baron Marackai såg på dem. ”Jamen, stå inte bara där”, sa han. ”Släng i fler granater. Spräng upp odjuret ur vattnet!” ”Ja, baron”, sa de och sprang bort till lådan. De drog ur säkringssprintarna och kastade granaterna överbord. ”Bomberna är kastade”, skrek de.

Djupt nerifrån vågorna kom en serie dova explosioner. Vattenkaskader vräktes upp ur djupet och båten krängde. Blodd och Ben klamrade sig fast vid relingen. De kastade i fler granater och havet skickade upp fontäner av vatten. Sprattlande fiskar regnade över däcket.

Baron Marackai marscherade fram och tillbaka och lät sin strålkastare lysa över det mörka havet. ”Förlåt att jag frågar, baron, men varför vill ni ha ett sjöodjur?” frågade Blodd.

Baron Marackai slickade sig om sina förvridna läppar och vände sig mot den lille mannen. ”För att vi ska äta upp det”, sa han.

Blodd flinade. Ben strök sig över sin tjocka mage.

8

I_Sjöodjuren.indd 8

09-06-16 10.21.35

”Vi ska koka det levande och sedan gräva ut hjärnan och hugga av tentaklerna”, sa baron Marackai. ”Det är det mest välsmakande djur man kan tänka sig.” ”Men tänk om vi blir upptäckta, baron?” sa den lille mannen. Hans blick flackade från vänster till höger och sedan ut över havet, som för att kontrollera att inga andra båtar syntes till. ”De där idioterna kan inte stoppa mig den här gången”, sa baron Marackai. Han gned den lilla stumpen där hans lillfinger en gång suttit, och höll upp sin högerhand. ”Säg efter mig. Död åt KSFGD!” Blodd och Ben höll upp sina högerhänder och vek ner lillfingret. ”Död åt KSDGF”, sa de. ”KSFGD, era pappskallar!”

Blodd och Ben fnissade.

Baron Marackai stampade med sin ormskinnsstövel. ”Nu räcker det!” sa han. ”Sätt igång och jobba! Jag har en plan som kommer att bli slutet för KSFGD.” ”Det sa han förra gången också”, viskade Blodd till Ben. 9

I_Sjöodjuren.indd 9

09-06-16 10.21.35

Baron Marackai tog upp en död fisk och daskade den i ansiktet på Blodd. ”Babbla inte om förra gången!” sa han. ”Se bara till att jag får mitt sjöodjur! Och låt mig sköta KSFGD.” Blodd och Ben vräkte ner granater i vattnet.

Explosion efter explosion ekade under dem. Havet var i uppror. Fiskar och sjögräs regnade ner och båten krängde och rullade.

Baron Marackai lyste med strålkastaren åt alla håll, lät den svepa fram och tillbaka över vågorna.

En jättelik tentakel sköt upp över vattenytan. ”Där!” ropade han förtjust. ”Sjöodjur på styrbords sida!”

Tentakeln reste sig uppåt och ringlade högt i luften. Så föll den ner och slog i båten. Baronen klängde sig fast vid ena sidan medan Blodd och Ben halkade över däcket och ner i styrhytten. ”Kom upp, era idioter!” skrek baronen.

Blodd och Ben tog sig fram till relingen och kikade över kanten. Under vågorna kunde de urskilja den mörka konturen av ett gigantiskt djur med enorma tentakler. ”Det är jättestort!” sa Blodd.

10

I_Sjöodjuren.indd 10

09-06-16 10.21.35

”Det är kolossalt!” sa Ben. ”Vad hade ni trott, era ärthjärnor? Det är ett sjöodjur!”

När det stora djuret skrapade mot båtens stäv sprang baronen in i styrhytten.

Blodd och Ben hukade sig när tentaklerna reste sig och ringlade in över relingen. Tentaklerna var långa och grova och täckta av långhalsmusslor. De virade sig runt stäven och ryckte loss ankarspelet från dess fästen.

Båten fick slagsida i vattnet. ”Herr Baron, odjuret är argt”, ropade Blodd och kröp mot trälådan för att söka skydd.

En tentakel snärtade till mot honom, grep tag i hans ena ben och släpade honom tvärs över däcket. ”Hjälp!”

Ben lyfte upp ett stort ankare av järn och började hugga med det i tentakeln.

Baron Marackai stack ut huvudet ur styrhytten. ”Se till att det inte smiter, era klantskallar!”

11

I_Sjöodjuren.indd 11

09-06-16 10.21.35