9789147114405

Best.nr 47-11440-5 Tryck.nr 47-11440-5

Entreprenöriellt lärande

Författarna Åsa Falk Lundqvist, universitetslektor, Per-Gunnar Hallberg, universitetsadjunkt, Eva Leffler, fil.dr i pedagogiskt arbete och Gudrun Svedberg, fil.dr i pedagogiskt arbete är samtliga verksamma vid Umeå universitet inom området entreprenöriellt lärande.

Falk Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg

E

ntreprenöriella förhållningssätt, som innebär att elevernas kreativitet, handlingskraft, initiativförmåga och motivation tas tillvara, bidrar till att skolans kultur förändras så att verksamhet och undervisning kan upplevas mer meningsfull för alla barn och ungdomar.

I boken beskrivs ett antal episoder som sätter entreprenöriellt lärandet i fokus, varefter pedagogernas reflektioner synliggörs genom dialoger. Entreprenöriellt lärande beskrivs gynna utveckling av såväl ämneskunskaper som sociala och entreprenöriella kompetenser samt riktar uppmärksamheten mot pedagogers förhållningssätt i lärandesituationer.

Avsikten med boken är att koppla praktik till teori och förklara entreprenöriellt lärande i skenet av olika teorier om lärande, undervisning och mellanmänsklig interaktion samt ge möjligheter för läsaren att diskutera och analysera episoderna och sätta dem i relation till den egna undervisningen. Boken riktar sig till pedagoger inom alla skolans områden och kan med fördel användas i utbildning av lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

Åsa Falk Lundqvist Per-Gunnar Hallberg Eva Leffler Gudrun Svedberg

E

ntreprenöriellt lärande – i praktik och teori

4711440_Leffler_omslag.indd 1

2014-05-13 12.08

ISBN 978-91-47-11440-5 © 2014 författarna och Liber AB Anna Maria Thunman Carin Soussi-Engman PROJEKTLEDARE Kajsa Lindroth OMSLAG Birgitta Dahlkild GRAFISK FORM INLAGA Kristina Schollin-Borg ILLUSTRATIONER Jonny Hallberg OMSLAGSBILD Mikael Andersson/NordicPhotos PRODUKTION Jürgen Borchert FÖRLÄGGARE REDAKTÖR

Första upplagan 1 REPRO TRYCK

Repro 8 AB, Stockholm Kina 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm TFN 08-690 90 00 www.liber.se KUNDSERVICE TFN 08-690 93 30, FAX 08–690 93 01 E - POST kundservice.liber@liber.se

leffler.indd 2

2014-05-13 12.37

Innehåll Förord

7

1 Entreprenöriellt lärande – rekapitulation och introduktion

9

Förändringens vind eller motvind?

9

Policy och politik

11

Kunskaper, kunnande och entreprenöriellt lärande

13

Grepp om begreppen

14

Så här kan boken läsas och användas

17

2 Elevers livsvärld Fallbeskrivning 1: Hälsa i elevens blickfång

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 2: Meningsfull språkundervisning

Analytiskt resonemang Förklarande teoretiska perspektiv

Lärmiljö Kommunikation Erfarenhet

3 Förändringsprocesser Fallbeskrivning 3: Lärarlag i olag

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 4: Förändra – Varför då?

Analytiskt resonemang Förklarande teoretiska perspektiv

Dualismen Förändring och motstånd Involvering och motstånd

leffler.indd 3

20 20 22 23 25 26 26 27 29 31 31 32 33 35 36 36 38 40

2014-05-13 12.37

4 Arbetssätt och arbetsformer Fallbeskrivning 5: Spänning, förväntan och emotioner

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 6: Motiverande arbetssätt

Analytiskt resonemang Förklarande teoretiska perspektiv

44 46 47 49

Skolkultur och arbetssätt

50 51

5 Betyg och bedömning

53

Fallbeskrivning 7: Traditioner – Vad har vi i kroppen?

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 8: Bedömning – för lärande

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 9: Spegeln som verktyg

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 10: Betygsättning

Analytiskt resonemang Förklarande teoretiska perspektiv

Bedömning för lärande Bedömning för lärande – verktyg Bedömning av lärande Betygssättning skild från bedömning

6 Samverkan Fallbeskrivning 11: Klassrummet som arbetsplats

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 12: Redskap för förståelse

Analytiskt resonemang Förklarande teoretiska perspektiv

53 55 56 58 58 60 61 63 63 63 68 70 71 73 73 75 76 77

Nätverk Vinna–vinna-situtationer

77 78 80

7 Entreprenöriellt ledarskap

82

Fallbeskrivning 13: Berättelsen utan slut

leffler.indd 4

44

82

2014-05-13 12.37

Analytiskt resonemang

84

Fallbeskrivning 14: Att definiera problemet

85 87

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 15: Massera för livet

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 16: Snöbollen är problemet

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 17: Nallen på hyllan

Analytiskt resonemang Förklarande teoretiskt perspektiv

Entreprenöriellt ledarskap i läranderummet Ledarskapets makt Förtryckaren inom oss Kroppsspråk i ledarskapet

8 Motivation Fallbeskrivning 18: Olika sanningar

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 19: Pengarna och livet

Analytiskt resonemang Förklarande teoretiska perspektiv

Viljan att lära Känslolivet som hinder eller bidrag i lärandet Motivera med mening Motivation och auktoritet Motivation och kreativitet – en balans mellan kontroll och frihet Lärares motivation

9 Medarbetarskap Fallbeskrivning 20: Tydliggöra och förstå

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 21: Kroppen och knoppen

Analytiskt resonemang

leffler.indd 5

87 89 89 90 91 92 93 93 93 94 95 99 99 101 101 103 103 103 105 106 107 109 110 112 112 113 114 116

2014-05-13 12.37

Förklarande teoretiska perspektiv

Lärare som medarbetare till varandra Elever som medarbetare till varandra Lärare och elever som medarbetare till varandra

10 Frågor för utveckling Fallbeskrivning 22: Samverkan gör verkan

Analytiskt resonemang Fallbeskrivning 23: Proppen dras ut

leffler.indd 6

117 117 119 121 123 123 124

Analytiskt resonemang

125 127

Förklarande teoretiska perspektiv

127

11 Undervisning – en konstart

131

Register

136

2014-05-13 12.37

Förord Ambitionen med denna bok är att hos läsaren utmana och utveckla tankemönster som kan leda till en djupare förståelse för vad entreprenöriella synsätt i undervisningen kan innebära. Vi som är författare har länge arbetat med utbildning, fortbildning och forskning inom detta område och har tidigare gett ut boken Entreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande. I den boken gjordes ett försök att reda ut begreppen samt teckna en bakgrund med anledning av att entreprenöriella förhållningssätt och entreprenörskap skrivits in i skolans styrdokument.

I den här boken tar vi resonemanget ett steg vidare för att på ett åskådligt sätt förankra entreprenöriella synsätt och entreprenöriellt lärande i såväl utbildningsvetenskapliga teorier som i den pedagogiska praktiken. Vi menar att teoretisk underbyggnad är ett viktigt stöd för att förstå, planera, genomföra, reflektera och tala om skolföreteelser – men dessa teorier måste sättas i arbete för att bli de verktyg som pedagoger behöver. Teoretisk kunskap som inte ”kommer ut i händerna” är av ringa värde för skolans och undervisningens utveckling. Vi som är verksamma i skolan och forskar om utbildning är medskapande till vad det blir av det entreprenöriella i undervisningen. Vi menar vidare att man, genom att skrapa på ytan till de grundantaganden som görs inom entreprenöriella synsätt i skolan, finner samband med antaganden gjorda av teoretiker såsom Vygotskij, Dewey, Foucault och Arendt, men också nutida tänkare som Aspelin, Ahrenfelt, Gioka, Hattie och Ellmin. Genom att bena ut några av dessa samband vill vi bidra till en teoretisk underbyggnad. I sann entreprenöriell anda ser vi således eklektiska möjligheter och utmaningar snarare än dilemman.

Trots att betydelsen av begreppet entreprenöriell, i ett skolsammanhang, vid det här laget är tämligen väl identifierad finns även ett tolk-

7

leffler.indd 7

2014-05-13 12.37

ningsutrymme som olika aktörer utifrån sina intressen strävar att fylla med innebörder och budskap. Vårt bidrag till diskussionen utgår från ett pedagogiskt perspektiv. Vi menar att det entreprenöriella, kopplat till skolan, först och främst handlar om pedagogiskt synsätt och förhållningssätt som sätter fokus på elevers livsvärld och syftar till att utveckla barns och ungdomars kunskaper och förståelse för helheter och sammanhang. Den här boken diskuterar således pedagogens uppdrag, undervisningens upplägg, elevers lust, motivation och lärande.

Några ord om skrivprocessen. Även i denna bok har medarbetarskap och samverkan varit ledord i vårt skrivande. Vi har initialt ansvarat för olika kapitel som vi sedan har diskuterat och skickat vidare mellan varandra för att vars och ens kunskaper och förmågor ska vara bidragande i samtliga kapitel. Detta är verkligen ett gemensamt verk, utvecklat i den anda som boken beskriver och utifrån ambitionen att du som läsare ska få nya tankar och kunskaper som både bidrar till din egen utveckling och till utveckling av undervisning och lärande. Vi vill avslutningsvis tacka alla de skolledare, pedagoger och elever som på olika sätt – genom samtal, kritiska frågor, glada tillrop eller frustrerade mejl bidragit till att boken blivit till.

UMEÅ MAJ

2014

Åsa Falk Lundqvist, Per-Gunnar Hallberg, Eva Leffler och Gudrun Svedberg

8

leffler.indd 8

2014-05-13 12.37

1 Entreprenöriellt lärande – rekapitulation och introduktion Bokens tema, entreprenöriella synsätt och entreprenöriellt lärande i skolan är i ett skolhistoriskt perspektiv något nytt och gryende. Under de första 150 åren som skolgång var en rättighet och skyldighet för alla förekom inte dessa begrepp. Därmed inte sagt att sådan undervisning inte har bedrivits.

De senaste femton åren har däremot mycket tänkts, sagts och skrivits om det entreprenöriella i skolsammanhang, som förhållningssätt, lärandeform, pedagogik, metod och ämne. Med all den historia, tradition och kultur som skolan som institution besitter är det troligt att det nyanlända begreppet, dessutom svåruttalat och med en annan (företagsekonomisk) kulturell bakgrund, hos några av oss frambringar osäkerhet eller misstänksamhet. Andra nickar igenkännande medan de allra flesta vill veta mer. Med den här boken, liksom med den föregående, Entreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande, hoppas vi väcka intresse för att utveckla den egna praktiken och nya kunskaper hos dig som läsare. Men innan vi går vidare ges en kort bakgrund till var vi inom detta fält står i dag.

Förändringens vind eller motvind?

Att vara delaktig i samhällslivet och arbetslivet ställer andra och större krav på individen i dag än för bara tjugo år sedan. Den globala, politiska, tekniska och ekonomiska förändringstakten fortsätter att överraska. Re-

9

leffler.indd 9

2014-05-13 12.37

gimer faller, spirande politisk vår övergår snabbt till ostadig vinter och Europas ekonomi är i gungning.

Sådant som vi för bara något år sedan tog för givet gäller inte längre, och bärande strukturer ifrågasätts. Även den svenska industrin och den svenska arbetsmarknaden har genomgått omfattande omstruktureringar. Många av de arbeten som tidigare tjänade som instegsjobb för unga vuxna har försvunnit (Olofsson 2010), och övergången från skola till arbetsliv har blivit allt mer vansklig och utdragen. Inte minst för alla ungdomar som av olika anledningar lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. En av samhällets och utbildningssystemets största utmaningar är att se till så att fler, nej alla, elever ska känna det tryggt, meningsfullt och möjligt att fullfölja sin utbildning. Även styrningen av den svenska skolan har tämligen radikalt förändrats, och detta utifrån premisser som ruckat utbildningssystemets tidigare särställning. När marknaden utgör förebild framhålls konkurrens som ett medel för att driva fram ökad kvalitet och effektivitet (Chubb 2007), med följdeffekter såsom ökat fokus på marknadsföring och profilering i kampen om de krympande elevkullarna (och skolpengarna). Även i internationell jämförelse är den svenska marknadsanpassningen av skolsystemet långtgående, där skattefinansierade intäkter, det vill säga skolpengar, kan omvandlas till vinstutdelning till ägarna. Rätten till det ”fria” valet påverkar även relationen mellan skolan och hemmen när elever och föräldrar utgör utbildningskonsumenter. Det gamla uttrycket ”kunden har alltid rätt” blir i kombination med skolans fostrans-, bildnings- och bedömningsansvar problematiskt. Än mer problematiskt är det tydligaste utfallet av valfriheten, det vill säga ökad segregation.

Decentraliseringen resulterar i vad Rönnberg (2013) kallar ”recentralisering”, att myndigheter och regering genom styrning försöker återta makt och befogenheter. Styrmedel såsom målstyrning, resursstyrning, resultatredovisning, inspektion och kvalitetscertifiering stöds av system och kriterier som inte alltid har sitt ursprung inom skola och utbildning. Ibland tycks de politiska apropåerna snarare vara ämnade att parera effekter av föregående beslut än att leda i en viss riktning.

Det blir tydligt att skolan famlar efter sin identitet och ställning i den nya tiden. Skolan förväntas redovisa sin produktivitet, i detta samman10

leffler.indd 10

2014-05-13 12.37

hang elevernas provresultat och slutbetyg, för såväl inhemska som globala jämförelser, och den ökade betoningen på skolrankning, nationella prov och mätverktyg som PISA (Programme for International Student Assessment) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) flåsar skolledare och lärare i nacken (Svedberg 2011).

Detta öppnar för diskussioner om på vilka sätt skolans organisation och uppdrag är unika, och vilka delar som är jämförbara med andra organisationer. Vilka värden är kvalitativa och vilka går att kvantifiera, vad är mätbart eller utvärderingsbart? Och vart leder det oss? Enligt pedagogisk forskning finns en överhängande risk att undervisning, som en konsekvens av rankning och jämförelser, allt mer planeras utifrån vad som evalueras. På så vis reduceras pedagogiken till en metod som knappast ger plats för kreativitet eller flexibilitet (Uljens 2011).

Utöver dessa sentida, och mera politiskt styrda exempel på förändringar, har skolans särställning som kunskapens källa successivt försvagats. Information och möjligheter till intellektuell stimulans och lärande flimrar förbi – lättåtkomligt, snabbt, osorterat och utmattande.

Samtidigt är vi nog alla överens om att skolan har något unikt att erbjuda som kollektiv och kulturbärande arena, med en värdegrund som tolererar och sätter värde på olikheter. Vi kan konstatera att mycket i den svenska skolan är väl värt att bevara samtidigt som annat måste göras annorlunda än det tidigare gjorts.

Policy och politik Det har gått drygt två decennier sedan entreprenörskapsbegreppet på policynivå och politisk nivå började vidgas och tillskrivas betydelser som kan kopplas till skola och utbildning i vidare mening. En av de första och en ofta omnämnd rapport är Towards an enterprising culture – a challenge for education and training (OECD 1989). Även inom EU uttrycktes entreprenörskap i Lissabonfördraget (2000) som en angelägenhet för utbildningssystemet, och för svensk del gav Närings- och handelsdepartementet ut departementsskriften I entreprenörskapets tecken – en studie av skolning i förnyelse (Johannisson och Madsén, Ds 1997:3). I texterna finns ofta en spänning mellan i vilken 11

leffler.indd 11

2014-05-13 12.37

utsträckning betoningen läggs på personlig utveckling av förmågor och på att vara entreprenöriell i sitt allmänna agerande, och i vilken utsträckning företagande och sambandet med skapande av ekonomiska värden betonas. Denna tudelning av innebörder syns också i det sätt som frågan hanterats på myndighetsnivå. Entreprenörskap i skolan var inledningsvis en fråga för Närings- och handelsdepartementet, för att därefter bli en fråga för Statens skolverk, Högskoleverket och Myndigheten för yrkesutbildning. Den näringspolitiska myndigheten Verket för näringslivsutveckling (Nutek), numera Tillväxtverket, hade tidigare det politiska uppdraget att driva frågan och formulerade strategier som även rörde utbildningssystemet. Nutek (2004) lanserade denna ofta citerade definition: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.

Det var först år 2009, i samband med att regeringen antog den nationella planen Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet (Regeringskansliet 2009), som ansvaret förflyttades till utbildningssektorn.

I strategin beskrivs entreprenörskap handla om att utveckla nya idéer och att omsätta dessa idéer till något värdeskapande i företag, i offentlig verksamhet och i föreningslivet. Vidare framgår att mycket av det som utmärker en bra entreprenör, såsom förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra, också är egenskaper som studerande på olika nivåer behöver utveckla för att klara sina studier och för att bli framgångsrika i vuxenlivet. Utifrån regeringens direktiv lyftes därefter skrivningar om entreprenörskap in i läroplaner och kursplaner. I både Lgr 11 och Gy 11 framgår det att skolans uppdrag är att stimulera ”elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem (s. 9 i Lgr 11 och s. 7 i Gy 11). Dessutom ska skolan bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I gymnasieskolans styrdokument knyts det entreprenöriella även till begrepp som

12

leffler.indd 12

2014-05-13 12.37

företagande och innovationstänkande. Även i våra nordiska grannländer förekommer entreprenörskap i strategier och styrdokument, dock med något olika formuleringar (Nordiska ministerrådet 2011).

Kunskaper, kunnande och entreprenöriellt lärande Vi lär ständigt och överallt. I den här boken diskuteras företrädesvis det intentionella lärande som är avsett att äga rum i skolan. En återkommande fråga är vilka kunskaper dagens unga behöver och hur undervisningen kan utvecklas. Säljö (2007, s. 21) menar att: I vår tid handlar det om att ge dem verktyg så att de kan leva ett självständigt liv och utöva sitt medborgarskap i ett demokratiskt, mångkulturellt, pluralistiskt och historiskt sett mycket komplext samhälle, där det ställs krav på avancerade färdigheter och analytiska förmågor av många olika slag; krav som i flera avseenden är högre än dem vi haft tidigare i historien. Dessa färdigheter och förmågor handlar om att bli kreativ, skapande och flexibel, att kunna agera insiktsfullt och problemlösande i många olika sammanhang, och att kunna lära sig navigera med informationssamhällets kraftfulla redskap så att man kan omvandla information till produktiv kunskap i den verksamhet man befinner sig. Analytiska, konstruktiva och kritiska förmågor av detta slag var inte någon del av den traditionella skolans definition av lärande.

Vad innebär det egentligen att kunna något? I vissa sammanhang räcker det med att kunna återge vad man läst eller vad någon sagt, att svara rätt på frågan. Utifrån vårt perspektiv, ett entreprenöriellt synsätt, är detta en alltför snäv och utarmande kunskapssyn. Att verkligen kunna innefattar något mer, såsom att analysera, se samband, formulera sig och handla utifrån denna kunskap. Redan i den förra boken (Falk-Lundqvist m.fl.

2011) beskrev vi, utifrån Bager och Løwe Nielsen (2009), tre olika former av undervisning och lärande. Reaktiva lärandeformer, baseras på att eleven läser, lyssnar och kommer ihåg. Mera aktivt lärande innefattar 13

leffler.indd 13

2014-05-13 12.37

att formulera, diskutera och analysera. För att ge förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande krävs dessutom mera proaktiva lärandeformer, som handlar om att eleven tänker nytt, initierar och handlar. Vi betonar vidare lärandets sociala sidor samt ser det som betydelsefullt att stoffet och frågorna berör elevens livsvärld. Vi återkommer till detta i kommande kapitel.

Omsatt i undervisning uppfattas ofta ämnesövergripande, projektorganiserade och problembaserade arbetsformer som entreprenöriella.

Andra menar att det framför allt handlar om ökat samarbete med närsamhället eller arbetslivet och eftersträvar vad som brukar betecknas som autentiskt lärande. Vi motsäger inget av detta, men vet också att ett visst val av arbetsform eller aktivitet inte per automatik leder till ett entreprenöriellt lärande. Framför allt bör vi förhålla oss kritiska till när inrotade aktiviteter i skolan förses med nya ”entreprenöriellt-etiketter”.

I första hand handlar det om förhållningssätt och den kunskapssyn och elevsyn som detta förhållningssätt baseras på.

Grepp om begreppen Begrepp som entreprenöriellt synsätt, entreprenöriellt förhållningssätt och entreprenöriellt lärande återkommer frekvent i texten. De elva kapitlen tror vi tillsammans kommer att ge en god bild av vad vi avser, men vi vill även så här inledningsvis föra ett kort resonemang om begreppen.

I vår föregående bok talade vi ofta i termer av entreprenöriell pedagogik. Det är vi inte ensamma om, varken inom pedagogisk (Skogen och Sjøvoll 2009) eller företagsekonomisk (Jones och Iredale 2010) forskning. Det är dock en benämning som vi mestadels undviker i denna bok, även om vi håller fast vid vårt tidigare synsätt. Anledningen är att vi uppfattat att budskapet ibland har missuppfattats och vi vill förtydliga att vi inte avsett en speciell, fast och färdigformulerad pedagogik, på samma sätt som i Waldorfpedagogik eller Montessoripedagogik. Pedagogik handlar om (kunskap om) de processer genom vilka människan formas och förändras vid fostran, undervisning och utbildning. I vardagligt tal inbegrips även metoder för dessa ”påverkansprocesser”, det vill säga didaktik. All undervisning utgör således 14

leffler.indd 14

2014-05-13 12.37

någon form av, mer eller mindre medveten, påverkan. Entreprenöriell pedagogik handlar om (kunskap om) att iscensätta lärmiljöer och processer som formar och påverkar människan i en viss riktning.

Adjektivet entreprenöriell signalerar att undervisningen vill stödja förmågor såsom att vara kreativ, problemlösande, handlingskraftig, modig och initiativrik. Detta är förmågor som vi alla har, och som oftast ges friare uttryck hos de mindre barnen. Att bli ”inskolad” i en undervisning som har sitt ursprung i industrialismens skola och reaktiva lärandeformer ger däremot ett begränsat utrymme för att odla dessa förmågor. Somliga blir provocerade av ett resonemang där vissa förmågor lyfts fram på detta sätt, och argumenterar för att vi måste fundera över vilka identiteter och ideal som skapas genom det entreprenöriella lärandet. Vi instämmer helt. Men saken är den att några förmågor alltid har gynnats och premierats och alltid kommer att gynnas och premieras i skolan, frågan är bara vilka – att vara punktlig, foglig, passiv, strategisk, kritisk, aktiv, initiativrik, solidarisk och så vidare – så följaktligen behöver vi också fundera över vilka identiteter skolan tidigare har fostrat och framöver behöver fostra.

På liknande sätt undviker vi att tala om en metod, såsom exempelvis Sarasvathy och Venktataraman (2011) gör, trots att vissa metoder ligger närmare till hands än andra. Eftersom de flesta undervisningsmetoder går att genomföra på mer eller mindre entreprenöriella sätt, är det inte i metoden vi finner kärnan till det entreprenöriella lärandet.

I det följande använder vi återkommande entreprenöriellt synsätt och förhållningssätt, vilket sätter fokus dels på en övergripande kunskapssyn och elevsyn, dels på det nära mellanmänskliga mötet mellan lärare och elever. Lärares synsätt och förhållningssätt visar sig i hur lärare utövar sitt ledarskap i skolan, vilket gör att vi ägnar ledarskapet särskild uppmärksamhet. Att navigera undervisning med hjälp av straff- och belöningssystem stämmer dåligt med ett entreprenöriellt synsätt, dels för att belöningen ofta stimulerar att man lär för stunden, snarare än att den leder till ett djupare lärande, dels för att straff tenderar att leda till lågt ansvarstagande från elevens sida. Den straffade upplever att det är den som utmäter straffet som har ansvaret medan eleven själv upplever minskade påverkansmöjligheter (Falk-Lundqvist m.fl. 2011).

15

leffler.indd 15

2014-05-13 12.37

Best.nr 47-11440-5 Tryck.nr 47-11440-5

Entreprenöriellt lärande

Författarna Åsa Falk Lundqvist, universitetslektor, Per-Gunnar Hallberg, universitetsadjunkt, Eva Leffler, fil.dr i pedagogiskt arbete och Gudrun Svedberg, fil.dr i pedagogiskt arbete är samtliga verksamma vid Umeå universitet inom området entreprenöriellt lärande.

Falk Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg

E

ntreprenöriella förhållningssätt, som innebär att elevernas kreativitet, handlingskraft, initiativförmåga och motivation tas tillvara, bidrar till att skolans kultur förändras så att verksamhet och undervisning kan upplevas mer meningsfull för alla barn och ungdomar.

I boken beskrivs ett antal episoder som sätter entreprenöriellt lärandet i fokus, varefter pedagogernas reflektioner synliggörs genom dialoger. Entreprenöriellt lärande beskrivs gynna utveckling av såväl ämneskunskaper som sociala och entreprenöriella kompetenser samt riktar uppmärksamheten mot pedagogers förhållningssätt i lärandesituationer.

Avsikten med boken är att koppla praktik till teori och förklara entreprenöriellt lärande i skenet av olika teorier om lärande, undervisning och mellanmänsklig interaktion samt ge möjligheter för läsaren att diskutera och analysera episoderna och sätta dem i relation till den egna undervisningen. Boken riktar sig till pedagoger inom alla skolans områden och kan med fördel användas i utbildning av lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

Åsa Falk Lundqvist Per-Gunnar Hallberg Eva Leffler Gudrun Svedberg

E

ntreprenöriellt lärande – i praktik och teori

4711440_Leffler_omslag.indd 1

2014-05-13 12.08