Page 1

Genom praktiska exempel åskådliggörs hur ersättningen beräknas för inkomstförluster till arbetstagare och egna företagare, liksom ersättning för sveda och värk, bestående men, särskilda olägenheter, kränkning och ersättning vid dödsfall. I separata avsnitt behandlas frågor som rör preskription, jämkning vid medvållande och möjligheterna till överklagan och omprövning av ersättningen. Boken vänder sig i första hand till personskadereglerare och juridiska ombud, men även till studenter i försäkrings- och skadeståndsrätt eller andra som har nytta av kunskaper i praktisk ersättningsrätt. Fredrik Jönsson är jurist och har arbetat som konsult och personskadereglerare sedan år 2000. Han undervisar även på IFU – Institutet för Försäkringsutbildning vid Handelshögskolan i Stockholm.

JURE FÖRLAG ARTILLERIGATAN 67 114 45 STOCKHOLM T: 08-662 00 80 F: 08-662 00 86 WWW.JURE.SE

PRAKTISK PERSONSKADERÄTT

Den här läroboken behandlar vilka uppgifter och vilket underlag som ligger till grund för försäkringsbolagens beslut om personskade­ersättning. Boken behandlar utförligt vilka problem som kan vara förenade med underlaget och vilka bevisuppgifter som i regel krävs för att ersättning ska kunna lämnas.

FREDRIK JÖNSSON

Den praktiska personskaderätten anses många gånger som svår och otillgänglig, särskilt för den som har drabbats av en personskada. Till stora delar bestäms den skadeståndsrättsliga ersättningen utifrån praxis från olika försäkringsnämnder och försäkringsbolagens interna sedvänja.

FREDRIK JÖNSSON

PRAKTISK PERSON

S KADE RÄT T


Praktisk personskaderätt Fredrik JÜnsson


Adress till förlaget: Jure Förlag AB Östermalmsgatan 84 114 50 Stockholm Beställningar: Jure bokhandel Artillerigatan 67 114 45 Stockholm Tel: 08-662 00 80, fax: 08-662 00 86 order@jure.se www.jure.se Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av Jure Förlag AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc.

Praktisk personskaderätt © Författarna och Jure Förlag AB, Stockholm 2013 ISBN 978-91-7223-501-4 Omslag: Annelen Sundgren/Kalejdoscope Grafisk form och produktion: Tina Selander, Textfokus Tryck: Elanders, Stockholm 2013


Förord Äntligen, vilken härlig känsla att boken nu är klar! Ersättningsrätten har beskrivits som en dunkel vrå och försäkringar som något som ingen egentligen behärskar till fullo. De som säljer försäkringar vet inte vad de säljer och de som tecknar försäkringar vet inte vad de har köpt. Den här boken hoppas att skingra litet grann av den praktiska personskaderättens mysterier. Boken vänder sig i första hand till personskadereglerare och juridiska ombud, men även till studenter i försäkrings- och skadeståndsrätt eller andra som har nytta av kunskaper i praktisk ersättningsrätt. Ett varmt tack till kollegor och gamla kollegor som generöst har svarat på mina frågor. Ett särskilt tack till Marko Popovski som tålmodigt har lärt mig allt jag kan om patientskador. Ett stort tack till min fru Ann-Charlotte som inte bara har korrekturläst manuskriptet utan också hindrat lille Simon från att trycka på deleteknappen och avstängningsknappen. Ett särskilt tack till Annelen Sundgren som så fint har formgivit bokens omslag. Alla kvarvarande fel och ofullkomligheter är naturligtvis mina egna. Lagstiftning, rättsfall och annan praxis har beaktats till 2012-12-31. Stockholm januari 2013 Fredrik Jönsson


Förkortningar PDL

Patientdatalagen (2008:355)

AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

POL

AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för kommunal- och landstingsanställda

Prövningsförfarande av ombuds lämplighet

PreskrL Preskriptionslagen (1981:130)

ARN Allmänna reklamationsnämnden

PSK Personskadekommittén

ABL

Aktiebolagslagen (2005:551)

AvtL

Avtalslagen (1915:218)

BrB

Brottsbalken (1962:700)

BrL

Brottskadelagen (1978:413)

CISG

United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods

Ds Departementsserien FAL Försäkringsavtalslagen (2005:104) GSR

Gemensamma Skaderegistret

HD

Högsta domstolen

IBB Inkomstbasbelopp ITP

Industrin och handelns tilläggspension

JT

Juridisk Tidskrift

KKL Konsumentköplagen (1990:931) KöpL

Köplagen (1990:931)

LFF Läkemedelsförsäkringen LÖF

Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag

MB

Miljöbalken (1998:808)

MR Magnetkameraröntgen NFT

Nordisk Försäkringstidskrift

NJA

Nytt Juridiskt Arkiv

OKN Ombudskostnadsnämnden PAL

Produktansvarslagen (1992:18)

PBB Prisbasbelopp

Prop. Proposition PSL

Patientskadelagen (1996:799)

PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) PUL

Personuppgiftslagen (1998:204)

RB

Rättegångsbalken (1942:740)

RF Regeringsformen SCB

Statistiska Centralbyrån

SemL

Semesterlagen (1977:480)

SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SGI

Sjukpenninggrundande inkomst

SkL

Skadeståndslagen (1972:207)

SOU

Statens offentliga utredningar

SvJT

Svensk Juristtidning

TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL Tjänstegrupplivförsäkring TSL

Trafikskadelagen (1975:1410)

WAD

Whiplash Associated Disorder

ÄktB

Äktenskapsbalken (1987:230)


Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Vad är en personskada? 1.3 Hur uppkommer en personskada inom skadeståndsrätten? 1.3.1 Olycksfall 1.3.2 Skadlig inverkan 1.3.3 Korttidspåverkan 1.3.4 Patientskada 1.3.5 Läkemedelsskada

1.4 Utomobligatoriskt skadestånd 1.4.1 Skadeståndslagen 1.4.2 Speciallagstiftning 1.4.3 Frivilliga försäkringar

1.5 Rättskällorna 1.5.1 Lagstiftning 1.5.2 Förarbeten 1.5.3 Rättspraxis 1.5.4 Doktrin 1.5.5 Sedvänja  1.5.6 Soft-Law reglering av personskaderätten

1 1 2 4 4 5 6 6 8 8 9 13 17 18 19 19 20 21 21 21

2 Bevisfrågor

23

2.1 Bevisbördan 2.2 Bevisvärdering  2.3 Beviskrav

23 23 24

3 Juridiska orsakssamband

27

3.1 Adekvat kausalitet 3.2 Ensamfall eller flerhetsfall

27 28

4 Medicinska orsakssamband

29

4.1 Allmänna förutsättningar 4.2 Kriterier för sambandsbedömning vid olycksfall

29 30 30 31 32 33 34

4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 4.2.5

Graden av våld eller trauma Besvärsdebut – 72-timmarsregeln Traumatiska principen Läkningsförloppet – fritt intervall Besvär före försäkringsfallet


5 Försäkringsbolagens handläggning

35

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

35 37 38 39 39

Riktlinjer för försäkringsbolagens handläggning Ett ärende anhängiggörs Personskadeärendet fördelas på handläggare Skaderegleringens olika steg Ombudet i den utomrättsliga skaderegleringen

6 Utredningsunderlaget

43

6.1 Skadeanmälan 6.2 Medicinskt underlag 6.3 Brev från den skadelidande och anhöriga 6.4 Behandlande vårdgivare 6.5 Försäkringsbolagens medicinska rådgivare 6.6 Underlag från Försäkringskassan 6.7 Övriga registeruppgifter 6.8 Intyg från arbetsgivare  6.9 Teknisk utredning 6.10 Informationsteknologi  6.11 Personligt möte 6.12 Smygfilmning 6.13 En globaliserad värld

43 44 48 50 53 57 59 61 61 63 63 64 66

7 Grundläggande ersättningsprinciper

69

7.1 Restitutio in integrum  69 7.2 Compensatio lucri cum damno 69 7.3 Skadebegränsningsplikten 71 7.4 Tredjemansskador ersätts ej enligt huvudregeln 72 7.5 Försäkringsbolagets bundenhet av utgiven ersättning eller utfästelse om ersättning73

8 Merkostnader 

75

8.1 Begreppet 8.2 Exempel på vanliga kostnadsyrkanden

75 76 76 78 79 79 80 81 82 83 84 86 86 87 88

8.2.1 Skadade kläder och andra tillhörigheter 8.2.2 Läkarvård, sjukhusvård och mediciner samt hjälpmedel 8.2.3 Privat sjukvård och sjukvård utomlands 8.2.4 Sjukgymnastik, kiropraktor och naprapat  8.2.5 Träningskort, bassängkort och massage 8.2.6 Resor 8.2.7 Hemhjälp 8.2.8 Tillsyn av sällskapsdjur 8.2.9 Fastighetskostnader 8.2.10 Inköp av åkgräsklippare och snöslunga 8.2.11 Ökade förbrukningskostnader 8.2.12 Ökade kostnader för fritidssysselsättning 8.2.13 Kostnader för varor och tjänster som inte har kunnat utnyttjas


8.3 Ersättning för framtida merkostnader

88 89 89 90

9 Sveda och värk

93

9.1 Akut sjuktid 9.2 Beräkningsmodell för sveda och värk 9.3 Delad sveda och värk och speciella situationer vid patientskada

93 95 98

10 Inkomstförluster 

99

8.2.14 Inköp av bil eller handikappanpassning av bil 8.2.15 Kapitalförluster 8.2.16 Anhöriga och närståendes kostnader

10.1 Allmänna förutsättningar 10.2 Vilket yrke ska ligga till grund för inkomstunderlaget? 10.3 Vilka inkomster skulle den skadelidande ha haft? 10.3.1 Grundlön 10.3.2 OB-tillägg 10.3.3 Övertidsersättning 10.3.4 Provision eller ackordslön 10.3.5 Bonus 10.3.6 Bilförmån 10.3.7 Traktamente 10.3.8 Inkomster från flera olika anställningar 10.3.9 Svarta inkomster 10.3.10 Inbesparade omkostnader 10.3.11 Framtida löneutveckling

10.4 Vilka inkomster samordnas?  10.4.1 Sjuklön 10.4.2 Sjukpenning 10.4.3 Aktivitetsersättning och sjukersättning 10.4.4 Arbetsskadelivränta 10.4.5 Studiemedel 10.4.6 Arbetslöshetskassa 10.4.7 Försörjningsstöd 10.4.8 Kollektiv sjukinkomstförsäkring

10.5 Hur länge ska ersättning för inkomstförluster lämnas? 10.5.1 Pensionsålder 10.5.2 Indragen sjukpenning eller sjukersättning 10.5.3 Tillkomst av konkurrerande sjukdomar och skador

10.6 Beräkning av inkomstförluster  10.6.1 Privatanställd arbetare 10.6.2 Kommunal- och landstingsanställd 10.6.3 Statligt anställd 10.6.4 Privat anställd tjänsteman 10.6.5 Timanställd arbetare 10.6.6 Undantag TFA 10.6.7 Semesterlön

10.7 Årsavstämning 10.7.1 Allmänna förutsättningar

99 100 105 105 106 106 107 108 108 108 109 109 110 110 112 112 113 115 116 117 117 118 119 120 120 120 121 123 123 124 125 126 127 128 130 132 132


10.7.2 Exempel Årsavstämning 10.7.3 Fastställande av livränta

10.8 Särskilt om barnskador  10.8.1 Trappstegsmodellen 10.8.2 Förlust av skolår 10.8.3 Försenat utträde i förvärvslivet

10.9 Pensionsförluster 10.9.1 Förlust av allmän pension 10.9.2 Förlust av tjänstepension 

133 134 135 135 137 137 138 138 139

11 Ersättning för lyte eller annat stadigvarande men och särskilda olägenheter141 11.1 Bestående men  11.2 Särskilda olägenheter 11.3 Kvarstående ärr  11.4 Övriga utseendemässiga förändringar 11.5 Ersättning för särskilda skadetyper 11.6 Ersättning enligt gamla ABC metoden 11.7 Särskild ideell ersättning vid diagnosskada

12 Kränkning  12.1 Begreppet 12.2 Ersättningens storlek

13 Ersättning till egna företagare  13.1 Olika företagsformer 13.1.1 13.1.2 13.1.3 13.1.4 13.1.5 13.1.6

Aktiebolag  Ekonomisk förening Enskild firma  Handelsbolag  Kommanditbolag  Enkelt bolag

13.2 Analys av företaget och företagets ekonomiska ställning 13.2.1 Vilka frågor bör ställas? 13.2.2 Vilket underlag behövs?

13.3 Täckningsbidragsmetoden 13.4 Intrång i näringsverksamhet 13.5 Differensmetoden 13.6 Beräkningsexempel egna företagare

14 Ersättning vid dödsfall 14.1 Allmänna förutsättningar 14.2 Tidigarelagt dödsfall 14.3 Begravningskostnader

141 143 146 148 149 150 152

153 153 154

159 159 159 160 161 161 161 162 162 162 163 164 165 167 168

171 171 171 172


14.4 Sveda och värk med anledning av nära anhörigs död 14.5 Sveda och värk med anledning av nära anhörigs svåra skada 14.6 Underhållsförluster 14.6.1 14.6.2 14.6.3 14.6.4

Kretsen av underhållsberättigade Bestämning av underhållsbehovet Beräkning av ersättning för underhållsförluster Beräkningsexempel underhållsförluster

14.7 Successionsfrågor 14.7.1 Dekapitalisering av menersättning

15 Jämkning vid medvållande 15.1 Förutsättningar 15.2 Jämkning av olika ersättningsposter 15.3 Jämkning av inkomstförluster – 80-procentsregeln

173 175 176 176 177 178 178 179 180

183 183 186 187

16 Ränta på personskadeersättning

189

17 Omprövning 

191

17.1 Omprövning enligt SkL 5 kap 5 § 17.2 Ögonskadegaranti 17.3 Förbehåll

191 193 193

18 Försäkringsnämnder

195

19 Preskription

199

19.1 Inledande anmärkningar 19.2 Preskription enligt Trafikskadelagen 19.3 Preskription enligt Patientskadelagen 19.4 Preskription enligt Läkemedelsförsäkringen 19.5 Preskription enligt Produktansvarslagen 19.6 Preskription enligt TFA-villkoren

20 Sammanfattning 20.1 Förutsättningar ”fallet Valdemar”

199 200 203 203 204 204

207

20.1.1 Merkostnader 20.1.2 Sveda och värk 20.1.3 Lyte och bestående men 20.1.4 Inkomstförluster

209 210 211 211 212

Litteratur- och källförteckning

216

Svenskt offentligt tryck 216 Övrigt tryck 216 Svenska rättsfall  217 Litteratur219 Nyhetsartiklar221 Elektroniskt material – webbplatser 221

Sakregister222


1 Inledning

1.1 Bakgrund Personskaderätten anses många gånger som svår och otillgänglig, särskilt för den som har drabbats av en personskada. Det är inte enkelt att få en överblick över ersättningssystemet som till stora delar är okodifierad och bygger på praxis ifrån olika försäkringsnämnder och försäkringsbolagens interna sedvänjor. Det blir inte lättare av att bevisreglerna till stora delar är oklara. Det är heller inte allmänt känt vilka uppgifter och vilket underlag som ligger till grund för försäkringsbolagens bedömning. I massmedia förekommer emellanåt olika berättelser om skadelidande som måste kämpa mot försäkringsbolagen för att bevisa att deras personskada har samband med det anmälda försäkringsfallet. Ofta beskrivs situationen som ett David och Goliat förhållande. På den ena sidan står den skadelidande, kanske med sitt juridiska ombud och sin behandlande läkare. På den andra sidan står det mäktiga försäkringsbolaget med sin stab av jurister och medicinska rådgivare och mot dessa har den skadelidande svårt att få gehör för och bevisa sin sak. Från de skadelidandes sida riktas många gånger kritik mot försäkringsbolagens långa handläggningstider och en utdragen personskadereglering som tar många år i anspråk. Det ifrågasätts om inte de långa handläggningstiderna är en medveten strategi för att förhala ärendet och trötta ut de skadelidande. Vidare kritiseras försäkringsbolagens medicinska rådgivare som anses stå i ett beroendeförhållande till bolagen. Den medicinske rådgivaren gör sin bedömning utifrån ett skriftligt underlag och träffar aldrig den skadelidande i fråga. Den bedömning som den skadelidandes egen läkare har gjort och som baseras utifrån en personlig undersökning, bör väga tyngre än ett yttrande från den medicinske rådgivaren. Det görs också gällande att det ligger i försäkringsbolagens vinstintresse att avböja så många skador som möjligt och skadelidande har upplevt att försäkringsbolagens handläggare redan från börjat visat misstro mot deras personskada och deras ersättningsanspråk. Skulle den skadelidande efter avslutad skadereglering väcka talan i domstol står mycket på spel. Ersättningsbeloppen i rättsskyddsförsäkringarna är låga och täcker ofta inte rättegångskostnaderna ens i första instans. Den skadelidande riskerar därför om käromålet går förlorat att betala betydande delar av

1


Inledning kostnaderna ur egen ficka. Sammantaget upplevs rättssystemet som orättvist och beviskraven som orimliga. Försäkringsbolagen menar å sin sida, att det är ytterst få ärenden, av det stora antalet anmälda personskador som faktiskt avböjs. De allra flesta anmälda personskador godkänns. Försäkringsbolagets medicinska rådgivare har ofta uppdrag för flera olika konkurrerande försäkringsbolag och står därför inte i beroendeförhållande till något enskilt bolag. För den medicinska sambandsbedömningen saknar det betydelse om läkaren har vidtagit en personlig undersökning av patienten eller om bedömningen görs utifrån ett skriftligt underlag. Det finns flera möjligheter att få ett försäkringsärende överprövat, kostnadsfritt. Den skadelidande kan begära överprövning hos försäkringsbolaget eller begära att ärendet prövas i någon av de olika försäkringsnämnder som finns. Försäkringsbolagen menar att många av de försäkringstvister som föreligger beror på att försäkringstagaren har bristande kunskaper om hur försäkringssystemet och regelverket fungerar och har orealistiska förväntningar på möjligheterna till ersättning eller på ersättningsnivåerna i stort. Syftet med den här boken är att klargöra vilket underlag som ligger till grund för bedömningen av rätten till personskadeersättning och hur ersättningen beräknas. I kapitel 1–4 ges en översiktlig teoretisk ram till personskaderätten och i kapitel 5–6 diskuteras försäkringsbolagens handläggning och vilket utredningsunderlag som ligger till grund för bolagens bedömning. I kapitel 7–16 redogörs för hur de olika ersättningsposterna beräknas och avslutningsvis i kapitel 17–19 berörs frågor om rätt till omprövning, överklagan till försäkringsnämnder samt preskription. Tanken med boken är att den ska vara problematiserande och fokus ligger därför på att beskriva regler eller situationer som ur ett skadelidande perspektiv kan tyckas märkliga och svårbegripliga. Det är ersättningen till den skadelidande som står i centrum. Boken upptar därför inte regressfrågor, åter­kravs­över­ens­kom­mel­ser eller liknande som hör samman med vilket försäkringsbolag som i slutändan får bekosta skadan.

1.2 Vad är en personskada? För att kunna diskutera ersättning för personskador måste vi först bestämma vad som avses med en personskada. Vid en första anblick kan svaret kanske kännas självklart och enkelt. Begreppet personskada är dock inte legalt definierat, varken i skadeståndslagen eller i försäkringsavtalslagen. Lagstiftaren har istället överlåtit till rättstillämpningen att avgöra vad som menas med en

2


Vad är en personskada? personskada.1 Viss ledning kan sökas i förarbetena till skadeståndslagen där det framgår att en personskada avser kroppsliga eller psykiska defekttillstånd, oavsett om de har framkallats med fysiska medel eller på annat sätt. Förarbetena ger också exempel på hur en personskada kan uppkomma. Det kan vara fråga om mekaniskt våld mot kroppen som orsakat sår och frakturer eller skador som uppkommit genom förgiftning eller strålning och psykiska besvär till följd därav.2 Vad menas då med ett ”defekttillstånd”? Det anges inte närmare i förarbetena men ordet ”defekt” antyder att det måste vara fråga om en mycket allvarlig skada som har inträffat för att den ska klassas som en personskada. Av ordböcker framgår att synonymer till ”defekt” är vanskapt, ofullständigt, felande eller kroppslyte.3 Enligt förarbetena måste det också vara fråga om ett ”tillstånd”. Detta skulle kunna tolkas som att personskadan i vart fall måste ha varat under en viss tid för det ska vara fråga om ett defekttillstånd. Slutledningsvis är alltså en personskada en allvarlig fysisk eller psykisk skada som kvarstått under en viss tid. Riktigt så strikt tolkas emellertid inte begreppet i skaderegleringspraxis. Där synes det vara tillräckligt att en personskada måste ha varit kännbar och av en viss dignitet och inte helt betydelselös. Om en person skulle halka och ådra sig smärta och känsla av obehag som är snabbt övergående och utan det finns några andra tecken på skada, synes det därmed inte vara fråga om någon personskada. Personen har inte drabbats av ett defekttillstånd och rekvisitet för personskada är därmed inte uppfyllt. Många privata olycksfallsförsäkringar uppställer däremot ett krav i sina försäkringsvillkor att den skadelidande måste ha uppsökt läkare för att skadan ska klassas som en ersättningsgill personskada. Något sådant krav torde inte vara möjligt att uppställa ur skadeståndsrättslig synpunkt, även om det i bevishänseende givetvis är önskvärt att den skadelidande söker läkare för sin personskada så snart som möjligt efter händelsen. Beträffande personskador av psykisk natur anger förarbetena att det krävs att besvären skall ha medfört en medicinsk påvisbar effekt för att kunna räknas som personskada. Det är emellertid inte helt klarlagt vad som inbegrips i uttrycket medicinsk påvisbar effekt, men i förarbetena uttalas att det inte är tillräckligt att den skadelidande i största allmänhet känner rädsla, obehag, ledsamhet efter till exempel en trafikolycka.4 Ytterst blir detta en bevisfråga i det enskilda försäkringsfallet i vad mån en skadehändelse anses ha medfört en medicinsk påvisbar effekt. Personskador som regleras enligt skadeståndsrättsliga regler kan uppstå till följd av olycksfall, till följd av skadlig inverkan, genom korttidspåverkan eller 1 2 3 4

SOU 1992:84 s 97 och NJA 1993 s 41. Prop. 1975:12 s 20 och SOU 1995:33 s 61. Svensk synonymordbok 2007. SOU 1992:84 s 97 och NJA 1993 s 41.

3


Inledning om personskadan har uppkommit utifrån särskilt uppställda kriterier enligt patientskadelagen eller villkoren i den frivilliga läkemedelsförsäkringen.

1.3 Hur uppkommer en personskada inom skadeståndsrätten? 1.3.1 Olycksfall En personskada kan uppkomma till följd av ett olycksfall och ett vanligt exempel på detta är förstås en trafikolycka eller en arbetsplatsolycka. Vad menas då med ett olycksfall? Även här kanske svaret kan kännas självklart och enkelt. Men begreppet olycksfall är precis som begreppet personskada inte närmare definierat i lagstiftningen. Svaret får istället sökas i doktrinen och i försäkringsrättslig praxis. En vanligt förekommande definition som också förekommer i de privata olycksfallsförsäkringarnas villkor är att en olycksfallsskada ska ha uppkommit ofrivilligt till följd av ett plötsligt, oförutsett, utifrån kommande våld.5 Hit räknas också förfrysningsskador och strålningsskador men inte skador till följd av överansträngning.6 Olycksfallsbegreppet är dock inget entydigt begrepp och olika privata olycksfallsförsäkringar kan ha avvikande definitioner av olycksfallsbegreppet i sina villkor, i såväl inskränkande som i utvidgande mening.7 I praktiken innebär det att många personskador som av gemene man uppfattas som en olycksfallsskada exkluderas därför att skadan inte uppfyller alla rekvisiten för ett olycksfall, det vill säga att det ska vara fråga om ett plötsligt, oförutsett, utifrån kommande våld som har drabbat den skadelidande ofrivilligt. Ett klassiskt exempel kan illustreras med en undersköterska som lyfter en tung patient och därefter får ont i ryggen. Hennes ryggbesvär har förvisso uppkommit plötsligt och oförutsett på arbetet men skadan har inte uppkommit genom ett utifrån kommande våld varför skadan inte är att betrakta som ett arbetsolycksfall (se också korttidspåverkan, avsnitt 1.3.3). Ett annat exempel kan vara en bilförare som stiger ur sin bil för att tanka vid en bensinstation för att kunna åka vidare. Vid urstigningen vrider bilföraren till knäet och ådrar sig en meniskskada. Skadan har uppkommit i anslutning till bilfärd varför trafikskadelagen är tillämplig. Personskadan har också uppkommit plötsligt och oförutsett, men skadan har orsakats av ett vridvåld och inte av något utifrån kommande våld. Ersättning kan därför inte lämnas från trafikförsäkringen. 5 6 7

4

Andersson, Olycksfallsrekvisitet vid personskada, Infotorg Juridik 2006-03-27. Hellner, Försäkringsrätt, s 453 ff. I många olycksfallsförsäkringar godkänns ruptur av hälsenan oavsett om den har uppkommit till följd av ett utifrån kommande våld eller ej. Det finns också idrottsförsäkringar som godkänner hjärtinfarkter som olycksfall.


Hur uppkommer en personskada inom skadeståndsrätten? Högsta domstolen (HD) fick anledning att pröva olycksfallsbegreppet i en uppmärksammad dom för några år sedan. Rättsfallet handlade om en man som hade gjutit ett betonggolv i sin villa. Några timmar senare satt mannen på knä och handslipade den nyanlagda betongplattan under några timmar. Betongen hade emellertid inte brunnit färdigt och från golvet trängde frätande vätska genom mannens byxor och han ådrog sig omfattande frätskador på benen. Skadorna medförde att han tvingades genomgå plastikkirurgi. Mannen anmälde händelsen till sin privata olycksfallsförsäkring men försäkringsbolaget vägrade att betala ut någon försäkringsersättning med motiveringen att det inte var fråga om någon ofrivillig händelse eftersom mannen hade satt sig ned på betonggolvet av egen fri vilja. Han borde också ha förstått att det inte är lämpligt att sitta på ett nyanlagt betonggolv. Det var inte heller fråga om någon utifrån kommande händelse som hade orsakat skadan. Den frätande vätskan hade i och för sig kommit utifrån men det är själva händelsen, skademekanismen som ska vara yttre och inte skadan menade försäkringsbolaget. Det var heller inte fråga om någon plötslig händelse. HD prövade rekvisiten i försäkringsvillkoren var för sig. HD fann att rek­ visitet ofrivillighet i försäkringsvillkorens mening var uppfyllt. Den skadelidande hade inte medvetet skadat sig utan han hade ofrivilligt och oförutsett drabbats av frätskadan. Vidare ansåg HD att den skadelidande hade drabbats av en kemisk påverkan. En sådan påverkan måste typiskt sett vara att anse som en yttre händelse. Däremot ansåg HD att rekvisitet för plötslighet inte var uppfyllt eftersom skadan inte hade uppkommit plötsligt utan under flera timmars sittande på golvet och att det hade funnits tid för den skadelidande att avbryta arbetet. Den skadelidande hade därmed inte rätt till någon ersättning från olycksfallsförsäkringen.8

1.3.2 Skadlig inverkan Personskador kan också uppkomma till följd av skadlig inverkan. Med skadlig inverkan avses personskador som har uppkommit genom skadliga faktorer såsom farliga ämnen, buller, strålning, skakningar eller monotona arbetsrörel­ ser. Det kan också handla om stress på arbetet eller psykisk ohälsa till följd av mobbning och trakasserier.9 Skadlig inverkan förekommer således i första hand när det gäller arbetsskador (arbetssjukdom) och miljöskador. Vid bedömningen tar man hänsyn till exponeringsgraden, dess omfattning, intensitet och varaktighet samt om den skadliga faktorn typiskt sett medför sådan personskada som görs gällande.10 Skadlighetsfaktorn bedöms inte ut­ ifrån någon given normal norm, utan hänsyn tas till den enskilde individens 8 9 10

NJA 2006 s 53. Carlsson, Arbetsskada s 216 ff. Carlsson, Arbetsskada s 216 ff.

5


Inledning förutsättningar vilket innebär att den skadelidande är försäkrad i sitt befintliga skick.11 Från begreppet skadlig inverkan görs vissa undantag i arbetsskadeförsäkringen. Skador av psykisk eller psykosomatisk natur till följd av arbetsrättstvister eller att en person får besked om uppsägning anses inte utgöra skadlig inverkan. Skadlig inverkan till följd av smitta ersätts endast i de fall som Rege­ ringen har föreskrivit enligt särskild upprättad förteckning.12

1.3.3 Korttidspåverkan Inom arbetsskadeförsäkringen finns en möjlighet enligt äldre praxis att få en personskada godkänd om den har uppkommit till följd av korttidspåverkan. Med korttidspåverkan avses en situation då en arbetstagare under någon eller några dagar har haft ett ovanligt arbete eller ovanligt ansträngande arbete än normalt och under denna period ådragit sig besvär, således utan att det har varit fråga om ett olycksfall eller en skadlig inverkan.13 Vår undersköterska i avsnitt 1.3.1, som hade lyft en tung patient, skulle således kunna få sin personskada godkänd, om det hade varit fråga om ett ovanligt tung lyft, eller om arbetssituationen under en kortare period hade varit särskilt ansträngd, med ovanligt många tunga lyft.

1.3.4 Patientskada Patientskada anses föreligga om personskadan har uppkommit i enlighet med något av de kriterier som finns uppställda i 6 § patientskadelagen. 1. Behandlingsskada: undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. 2. Materialskada: fel hos medicinsk produkt eller sjukvårdsutrustning använd vid undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd eller felaktig hantering därav. 3. Diagnosskada: felaktig diagnosticering 4. Infektionsskada: överföring av smittämne som lett till infektion i samband med undersökning, vård behandling eller liknande åtgärd.

11 12 13

6

Carlsson, Arbetsskada s 220. Carlsson, Arbetsskada s 227 f. Carlsson, Arbetsskada s 197.


Genom praktiska exempel åskådliggörs hur ersättningen beräknas för inkomstförluster till arbetstagare och egna företagare, liksom ersättning för sveda och värk, bestående men, särskilda olägenheter, kränkning och ersättning vid dödsfall. I separata avsnitt behandlas frågor som rör preskription, jämkning vid medvållande och möjligheterna till överklagan och omprövning av ersättningen. Boken vänder sig i första hand till personskadereglerare och juridiska ombud, men även till studenter i försäkrings- och skadeståndsrätt eller andra som har nytta av kunskaper i praktisk ersättningsrätt. Fredrik Jönsson är jurist och har arbetat som konsult och personskadereglerare sedan år 2000. Han undervisar även på IFU – Institutet för Försäkringsutbildning vid Handelshögskolan i Stockholm.

JURE FÖRLAG ARTILLERIGATAN 67 114 45 STOCKHOLM T: 08-662 00 80 F: 08-662 00 86 WWW.JURE.SE

PRAKTISK PERSONSKADERÄTT

Den här läroboken behandlar vilka uppgifter och vilket underlag som ligger till grund för försäkringsbolagens beslut om personskade­ersättning. Boken behandlar utförligt vilka problem som kan vara förenade med underlaget och vilka bevisuppgifter som i regel krävs för att ersättning ska kunna lämnas.

FREDRIK JÖNSSON

Den praktiska personskaderätten anses många gånger som svår och otillgänglig, särskilt för den som har drabbats av en personskada. Till stora delar bestäms den skadeståndsrättsliga ersättningen utifrån praxis från olika försäkringsnämnder och försäkringsbolagens interna sedvänja.

FREDRIK JÖNSSON

PRAKTISK PERSON

S KADE RÄT T

9789172235014  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you