9789152324295

”

Liat Graf, studerande, om sin vistelse på ett rehabiliteringscenter i Kambodja för flickor som varit utsatta för trafficking.

I boken beskrivs de utmaningar men också de möjlig­heter som väntar när man åker ut i världen för att praktisera eller arbeta inom vård och omsorg. Detta illustreras väl genom de många reseberättelserna.

Internationellt arbete är skriven för fördjupningskursen med samma namn på Vård- och omsorgsprogrammet samt för olika utbildningar med inter­ nationell inriktning.

Författare: Eva Björklund, vård- och omsorgslärare samt friskvårdsterapeut.

Petra Björklund, stödassistent med studier i sociologi samt utveckling och internationellt samarbete.

Petra Björklund

Till boken hör en produkthemsida där ytterligare material, information och berättelser om internationellt arbete kan hämtas: www.sanomautbildning. se/internationelltarbete

Eva Björklund

Internationellt arbete beskriver hur vården och omsorgen är organiserad i olika delar av världen och vilka faktorer som påverkar hur hälsan respek­ tive ohälsan ser ut och fördelar sig globalt. Vidare beskrivs hur olika inter­ nationella organ och hjälporganisationer samverkar samt vilka riktlinjer och överenskommelser som reglerar deras arbete.

Internationellt arbete

”

Hur sammanfattar man en resa som förändrade en för alltid?

Börjar man med en berättelse som ledde till en insikt? Kanske beskriver man aktiviteterna, vad man såg, vad man kände eller kanske ska man undvika allt det känslomässiga och bara fokusera på den fakta och information som man fick ta del av? Vad jag än väljer så går det ändå inte att fånga upplevelsen på centret och göra den rättvisa.

Internationellt arbete Eva Björklund

Petra Björklund

(523-2429-5)

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Burger/Phanie/INA Agency Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein.

Internationellt arbete ISBN 978-91-523-2429-5 © 2015 Eva Björklund, Petra Björklund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Ett stort tack till alla er som har bidragit med era reseberättelser: Amanda Björklund Anita och Kent Bladh Helene Carlsson ”Christian och Line” Joanna Eliasson Carolin Freiholtz Liat Graf Petra Ivarsson Lena Knutsson Beatrice Lindgren David och Veronica Lycke Heidi Lähteenmäki David och Stella McCracken Elsa Pihl Sara Törnqvist Izabella Urbanowicz Annelie Utter Bente Wikman

Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2015

Förord Boken Internationellt arbete vänder sig främst till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt till studerande på olika utbildningar med internationell inriktning.

Syftet med denna bok är att läsaren ska få en inblick i hur det kan vara att ge sig ut i världen och arbeta eller praktisera i andra miljöer och under andra förutsättningar än man är van vid hemifrån. Internationellt arbete skildrar svårigheterna, men också möjligheterna med att ge vård och omsorg i länder där de materiella resurserna, de hygieniska förutsättningarna och de rådande normerna och värderingarna kan vara väsensskilda från det man känner till sedan tidigare. Detta innebär en stor utmaning men också ett tillfälle att utvecklas och lära sig nya saker om både sig själv och sin omvärld.

Vi har valt ut några områden från olika världsdelar för att ge exempel på hur människors levnadsvillkor och förutsättningar för, samt även hot mot, en god hälsa kan se ut. I vår beskrivning av olika länder har vi också velat ge en bakgrund till hur det ser ut där de projekt som vi skriver om bedrivs. Vi gör inte anspråk på att täcka in allt, och är väl medvetna om att världen ständigt förändras.

I boken finns det rikligt med reseberättelser från personer som på olika sätt har erfarenhet av och har besökt flera av de länder som vi beskriver.

Vår förhoppning är att denna bok och deras historier ska inspirera och förbereda läsaren att ta steget ut i världen.

På bokens egen hemsida, www.sanomautbildning.se/internationelltarbete, kan du hitta mer läsning och information om internationellt arbete och även länken till den facebooksida vi startat som en möteplats för alla som är intresserade av ämnet.

Lycka till!

Eva Björklund och Petra Björklund

FÖRORD

3

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Burger/Phanie/INA Agency Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein.

Internationellt arbete ISBN 978-91-523-2429-5 © 2015 Eva Björklund, Petra Björklund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Ett stort tack till alla er som har bidragit med era reseberättelser: Amanda Björklund Anita och Kent Bladh Helene Carlsson ”Christian och Line” Joanna Eliasson Carolin Freiholtz Liat Graf Petra Ivarsson Lena Knutsson Beatrice Lindgren David och Veronica Lycke Heidi Lähteenmäki David och Stella McCracken Elsa Pihl Sara Törnqvist Izabella Urbanowicz Annelie Utter Bente Wikman

Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2015

Förord Boken Internationellt arbete vänder sig främst till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt till studerande på olika utbildningar med internationell inriktning.

Syftet med denna bok är att läsaren ska få en inblick i hur det kan vara att ge sig ut i världen och arbeta eller praktisera i andra miljöer och under andra förutsättningar än man är van vid hemifrån. Internationellt arbete skildrar svårigheterna, men också möjligheterna med att ge vård och omsorg i länder där de materiella resurserna, de hygieniska förutsättningarna och de rådande normerna och värderingarna kan vara väsensskilda från det man känner till sedan tidigare. Detta innebär en stor utmaning men också ett tillfälle att utvecklas och lära sig nya saker om både sig själv och sin omvärld.

Vi har valt ut några områden från olika världsdelar för att ge exempel på hur människors levnadsvillkor och förutsättningar för, samt även hot mot, en god hälsa kan se ut. I vår beskrivning av olika länder har vi också velat ge en bakgrund till hur det ser ut där de projekt som vi skriver om bedrivs. Vi gör inte anspråk på att täcka in allt, och är väl medvetna om att världen ständigt förändras.

I boken finns det rikligt med reseberättelser från personer som på olika sätt har erfarenhet av och har besökt flera av de länder som vi beskriver.

Vår förhoppning är att denna bok och deras historier ska inspirera och förbereda läsaren att ta steget ut i världen.

På bokens egen hemsida, www.sanomautbildning.se/internationelltarbete, kan du hitta mer läsning och information om internationellt arbete och även länken till den facebooksida vi startat som en möteplats för alla som är intresserade av ämnet.

Lycka till!

Eva Björklund och Petra Björklund

FÖRORD

3

Innehåll

4 Kulturell påverkan och det egna förhållningssättet 86

Att arbeta och praktisera i Norden 22

Det egna förhållningssättet 87 Att möta värdlandets metoder och traditioner 88 Att arbeta interkulturellt 88 Skillnader i kroppsspråk och tidsuppfattning 89 Kulturkompetens inom vård och omsorg 90 Etnocentrism 92 Individ- eller grupporienterad kultur 92 Individ- och grupporienterad vård 94 Hederskulturer 95 ”Marginal man” 95 Vi och dem 96 Förutfattade meningar, stereotyper och fördomar 97 Främlingsrädsla, främlingsfientlighet och rasism 98 Olika kulturmöten 99 Kulturell syn på hälsa, sjukdom, liv och död 100

Studieuppgifter 24

Studieuppgifter 105

1 Världen idag 9 Hur mäts fattigdom respektive välstånd? 11 Olika sätt att dela in världen 12 Vad är utveckling? 14 Kolonialismen 14 Teoretiska modeller om orsaken till fattigdom 16 Världens befolkning 17 Studieuppgifter 19

2 Vård och omsorg i världen 20

Att arbeta och praktisera i Europa 25 Studieuppgifter 36

Att arbeta och praktisera i Afrika 37 Studieuppgifter 55

Att arbeta och praktisera i Asien 56 Studieuppgifter 64

Att arbeta och praktisera i Latinamerika 65 Studieuppgifter 72

3 Vård- och omsorgsstrukturer i olika länder 73 Statistik över hälso- och sjukvården i världen 74 Hälso- och sjukvårdsutbildning i olika delar av världen 76 Västerländsk utbildning 76 Traditionell medicin 78 Forskning 79 Resursfördelning inom några vård- och omsorgsområden 80 Studieuppgifter 85

4

INNEHÅLL

5 Etiska perspektiv på internationellt arbete 106 Ett reflekterande etiskt förhållningssätt 107 Fyra etiska synsätt 107 Centrala etiska riktlinjer 109 De etiska prioriteringsprinciperna 109 Fyra medicinsk-etiska principer 110 Integritet, självbestämmande och empowerment 111 Värdekonflikter 112 Bistånd i samråd 113 Effektivitet 114 Vad styr hjälpbehovet? 114 Lyhörd med ett salutogent perspektiv 114 Tre etiska dilemman 117 Barnperspektiv 120 Ett etiskt perspektiv på att ”göra gott” 122 Aktivister och människorättsförsvarare 122 Filantropi 123 INNEHÅLL

5

Innehåll

4 Kulturell påverkan och det egna förhållningssättet 86

Att arbeta och praktisera i Norden 22

Det egna förhållningssättet 87 Att möta värdlandets metoder och traditioner 88 Att arbeta interkulturellt 88 Skillnader i kroppsspråk och tidsuppfattning 89 Kulturkompetens inom vård och omsorg 90 Etnocentrism 92 Individ- eller grupporienterad kultur 92 Individ- och grupporienterad vård 94 Hederskulturer 95 ”Marginal man” 95 Vi och dem 96 Förutfattade meningar, stereotyper och fördomar 97 Främlingsrädsla, främlingsfientlighet och rasism 98 Olika kulturmöten 99 Kulturell syn på hälsa, sjukdom, liv och död 100

Studieuppgifter 24

Studieuppgifter 105

1 Världen idag 9 Hur mäts fattigdom respektive välstånd? 11 Olika sätt att dela in världen 12 Vad är utveckling? 14 Kolonialismen 14 Teoretiska modeller om orsaken till fattigdom 16 Världens befolkning 17 Studieuppgifter 19

2 Vård och omsorg i världen 20

Att arbeta och praktisera i Europa 25 Studieuppgifter 36

Att arbeta och praktisera i Afrika 37 Studieuppgifter 55

Att arbeta och praktisera i Asien 56 Studieuppgifter 64

Att arbeta och praktisera i Latinamerika 65 Studieuppgifter 72

3 Vård- och omsorgsstrukturer i olika länder 73 Statistik över hälso- och sjukvården i världen 74 Hälso- och sjukvårdsutbildning i olika delar av världen 76 Västerländsk utbildning 76 Traditionell medicin 78 Forskning 79 Resursfördelning inom några vård- och omsorgsområden 80 Studieuppgifter 85

4

INNEHÅLL

5 Etiska perspektiv på internationellt arbete 106 Ett reflekterande etiskt förhållningssätt 107 Fyra etiska synsätt 107 Centrala etiska riktlinjer 109 De etiska prioriteringsprinciperna 109 Fyra medicinsk-etiska principer 110 Integritet, självbestämmande och empowerment 111 Värdekonflikter 112 Bistånd i samråd 113 Effektivitet 114 Vad styr hjälpbehovet? 114 Lyhörd med ett salutogent perspektiv 114 Tre etiska dilemman 117 Barnperspektiv 120 Ett etiskt perspektiv på att ”göra gott” 122 Aktivister och människorättsförsvarare 122 Filantropi 123 INNEHÅLL

5

CSR 125 Aktörer som påverkar enskilda länders handlingar 126 Papperslösa 127 Studieuppgifter 128

6 Social position och hälsa 129 Jämställdhet och jämlikhet 130 BNP eller HDI? 131 Hälsans bestämningsfaktorer 132 Sociala aspekter 133 Fattigdom och utanförskap 134 Ojämlikhetens konsekvenser 135 Etnicitet 137 Genetiska konsekvenser 138 Barndom och hälsa 139 Barnprostitution 142 Gatubarn 142 Barn och illegal organhandel 144 Barn och människohandel/trafficking 145 Students Against Slavery 148 Studieuppgifter 155

7 Genus och jämställdhet 156 Olika villkor 158 Mödradödlighet 159 Femecidios 161 Systematisk våldtäkt 162 Att inte äga sin kropp 162 Prostitution 163 Nicaragua 164 Flickor mest utsatta 167 Sexualitet och familjebildning 169 HBTQ 170

8 Infektionssjukdomar 176 Hiv/aids 178 Luftvägsinfektioner 182 Tuberkulos 183 Malaria 186 Denguefeber 186 Ebola 190 MRSA 192 Studieuppgifter 195

9 Hälsoproblem orsakade av vattenbrist 196 Vattenbrist 197 Diarrésjukdomar 198 Kolera 200 Flera konsekvenser 202 UNICEF:s vattenprojekt i Niger 203 Studieuppgifter 204

10 Krig, konflikter och naturkatastrofer 205 Irak 206 Afghanistan 208 Vietnam 209 Västbanken och Gaza 209 Sudan och Sydsudan 213 Tibet och Kina 214 Burma 217 Syrien 218 Barnsoldater 219 Posttraumatiskt stressyndrom 225 Naturkatastrofer 225 Katastrofarbete 231 Humanitär hjälp 234 Studieuppgifter 235

Studieuppgifter 175

6

INNEHÅLL

INNEHÅLL

7

CSR 125 Aktörer som påverkar enskilda länders handlingar 126 Papperslösa 127 Studieuppgifter 128

6 Social position och hälsa 129 Jämställdhet och jämlikhet 130 BNP eller HDI? 131 Hälsans bestämningsfaktorer 132 Sociala aspekter 133 Fattigdom och utanförskap 134 Ojämlikhetens konsekvenser 135 Etnicitet 137 Genetiska konsekvenser 138 Barndom och hälsa 139 Barnprostitution 142 Gatubarn 142 Barn och illegal organhandel 144 Barn och människohandel/trafficking 145 Students Against Slavery 148 Studieuppgifter 155

7 Genus och jämställdhet 156 Olika villkor 158 Mödradödlighet 159 Femecidios 161 Systematisk våldtäkt 162 Att inte äga sin kropp 162 Prostitution 163 Nicaragua 164 Flickor mest utsatta 167 Sexualitet och familjebildning 169 HBTQ 170

8 Infektionssjukdomar 176 Hiv/aids 178 Luftvägsinfektioner 182 Tuberkulos 183 Malaria 186 Denguefeber 186 Ebola 190 MRSA 192 Studieuppgifter 195

9 Hälsoproblem orsakade av vattenbrist 196 Vattenbrist 197 Diarrésjukdomar 198 Kolera 200 Flera konsekvenser 202 UNICEF:s vattenprojekt i Niger 203 Studieuppgifter 204

10 Krig, konflikter och naturkatastrofer 205 Irak 206 Afghanistan 208 Vietnam 209 Västbanken och Gaza 209 Sudan och Sydsudan 213 Tibet och Kina 214 Burma 217 Syrien 218 Barnsoldater 219 Posttraumatiskt stressyndrom 225 Naturkatastrofer 225 Katastrofarbete 231 Humanitär hjälp 234 Studieuppgifter 235

Studieuppgifter 175

6

INNEHÅLL

INNEHÅLL

7

11 Bistånd och utvecklingsarbete 236 SIDA 237 Korruption 238 Skatteflykt 238 Bistånd på olika villkor 239 Bistånd till kvinnor 241 En ny biståndsplattform 241 Hjälp- och biståndsorganisationer 242 Mikrolån 246 Studieuppgifter 247

12 Internationella överenskommelser 248 Milleniemålen 249 Mänskliga rättigheter 252 Barnkonventionen 253 Parisdeklarationen 255 FN:s underorgan 256 Studieuppgifter 262

13 Reseberättelser 263 Barnhem i Tanzania 265 Sjuksköterska i Kenya 267 Volontär på barnhem i Thailand 271 Volontärarbete i Ghana 273 Line och Christian i Etiopien och Uganda 275 Elsa i Etiopien 277 David och Veronica i Indien 280 Lenas resa till Västbanken 283 Studieuppgifter 285

Människan 286 Internationellt arbete, 100 poäng 287

Litteratur och Sökord 289 Register 294 8

innehåll

Kapitel 1

V채rlden idag

v채rlden idag

9

”

Titta aldrig ner när du tar nästa steg. Bara den som höjer blicken och fokuserar på horisonten hittar rätta vägen.

Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare (1953–1961)

”

Vår värld är ständigt föränderlig och människors villkor förändras därefter. Förutsättningarna för människor att kunna ha en god hälsa varierar beroende på var i världen man bor. Idag lever de flesta människor i och kring städer. Där finns förutsättningar för ekonomisk tillväxt, men det är också i städerna som fattigdomen ökar mest.

Detta sker främst i de växande slumområdena, dit folk sökt sig från landsbygden för att undkomma till exempel torka, svält och konflikter och försöka hitta andra sätt att överleva.

Inom internationellt arbete fokuseras det ofta på att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Åtnjutande av hälsa på högsta möjliga nivå är en av de grundläggande rättigheter som tillkommer varje människa oavsett etnicitet, religion, politisk åskådning eller ekonomiska och sociala förhållanden.

Det kan ibland vara problematiskt att mäta vad som är hälsa, eftersom man ofta i enlighet med ett naturvetenskapligt synsätt ställer begreppet hälsa i ett motsatsförhållande till sjukdom. WHO:s definition av hälsa har ett mer holistiskt perspektiv och lyder: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom.”

Det innebär att den som har en eller flera sjukdomar, samtidigt kan uppleva sig ha hälsa och tvärtom. Begreppet hälsa har alltid varit omdiskuterat och synen på hälsa har förändrats över tid och kopplas ofta samman med rådande värderingar och kulturmönster. Hälsa är en resurs och inte bara ett mål i livet och ansvaret för hälsan vilar både på individen och samhället.

Trots att många människor i världen har fått det bättre, så ökar klyftorna mellan rika och fattiga, både inom och mellan länder.

Men det finns också glädjande besked om utvecklingen i världen, till exempel att allt fler barn går i skolan och att medellivslängden ökar globalt. Efter andra världskriget låg medellivslängden på 48 år och idag ligger den på 68 år. Enligt Hans Rosling, professor i Internationell hälsa, har medellivslängden inte bara blivit högre, utan också jämnats ut mellan den rika och fattiga världen.

10

världen idag

Hans Rosling, född 27 juli 1948, är professor i Internationell hälsa vid Karolinska institutet.

Rosling är framförallt känd som en av initiativtagarna till Läkare utan gränsers Sverigesektion samt som en av grundarna till Stiftelsen Gapminder, vars målsättning är att genom tydlig och pedagogisk statistik tydliggöra sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor och bidra till en global utveckling.

Hur mäts fattigdom respektive välstånd?

I mitten på 1900-talet levde vi i en uppdelad värld. Antingen var länder rika eller fattiga samt hade politiska system som fungerade eller inte fungerade. I de fattiga länderna levde man betydligt kortare tid än man gjorde i de rika länderna.

Den extrema fattigdomen är ett fattigdomsmått som introducerats av Världsbanken och innebär att en person konsumerar för mindre än 1,25 US dollar per dag. Andelen människor som lever i extrem fattigdom har idag mer än halverats jämfört med på 1980talet. Andra mått på fattigdom är FN:s definitioner av absolut och relativ fattigdom, där absolut fattigdom innebär att man har en inkomst på 1 eller ibland 2 US dollar per dag och relativ fattigdom kan förklaras som människors levnadsstandard i förhållande till andra som lever i samma samhälle.

världen idag

11

”

Titta aldrig ner när du tar nästa steg. Bara den som höjer blicken och fokuserar på horisonten hittar rätta vägen.

Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare (1953–1961)

”

Vår värld är ständigt föränderlig och människors villkor förändras därefter. Förutsättningarna för människor att kunna ha en god hälsa varierar beroende på var i världen man bor. Idag lever de flesta människor i och kring städer. Där finns förutsättningar för ekonomisk tillväxt, men det är också i städerna som fattigdomen ökar mest.

Detta sker främst i de växande slumområdena, dit folk sökt sig från landsbygden för att undkomma till exempel torka, svält och konflikter och försöka hitta andra sätt att överleva.

Inom internationellt arbete fokuseras det ofta på att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Åtnjutande av hälsa på högsta möjliga nivå är en av de grundläggande rättigheter som tillkommer varje människa oavsett etnicitet, religion, politisk åskådning eller ekonomiska och sociala förhållanden.

Det kan ibland vara problematiskt att mäta vad som är hälsa, eftersom man ofta i enlighet med ett naturvetenskapligt synsätt ställer begreppet hälsa i ett motsatsförhållande till sjukdom. WHO:s definition av hälsa har ett mer holistiskt perspektiv och lyder: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom.”

Det innebär att den som har en eller flera sjukdomar, samtidigt kan uppleva sig ha hälsa och tvärtom. Begreppet hälsa har alltid varit omdiskuterat och synen på hälsa har förändrats över tid och kopplas ofta samman med rådande värderingar och kulturmönster. Hälsa är en resurs och inte bara ett mål i livet och ansvaret för hälsan vilar både på individen och samhället.

Trots att många människor i världen har fått det bättre, så ökar klyftorna mellan rika och fattiga, både inom och mellan länder.

Men det finns också glädjande besked om utvecklingen i världen, till exempel att allt fler barn går i skolan och att medellivslängden ökar globalt. Efter andra världskriget låg medellivslängden på 48 år och idag ligger den på 68 år. Enligt Hans Rosling, professor i Internationell hälsa, har medellivslängden inte bara blivit högre, utan också jämnats ut mellan den rika och fattiga världen.

10

världen idag

Hans Rosling, född 27 juli 1948, är professor i Internationell hälsa vid Karolinska institutet.

Rosling är framförallt känd som en av initiativtagarna till Läkare utan gränsers Sverigesektion samt som en av grundarna till Stiftelsen Gapminder, vars målsättning är att genom tydlig och pedagogisk statistik tydliggöra sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor och bidra till en global utveckling.

Hur mäts fattigdom respektive välstånd?

I mitten på 1900-talet levde vi i en uppdelad värld. Antingen var länder rika eller fattiga samt hade politiska system som fungerade eller inte fungerade. I de fattiga länderna levde man betydligt kortare tid än man gjorde i de rika länderna.

Den extrema fattigdomen är ett fattigdomsmått som introducerats av Världsbanken och innebär att en person konsumerar för mindre än 1,25 US dollar per dag. Andelen människor som lever i extrem fattigdom har idag mer än halverats jämfört med på 1980talet. Andra mått på fattigdom är FN:s definitioner av absolut och relativ fattigdom, där absolut fattigdom innebär att man har en inkomst på 1 eller ibland 2 US dollar per dag och relativ fattigdom kan förklaras som människors levnadsstandard i förhållande till andra som lever i samma samhälle.

världen idag

11

Det finns idag mer mat att tillgå för världens befolkning än det gjorde i mitten av förra århundradet. På de flesta håll produceras det tillräckligt med mat för att mätta den lokala befolkningen. Cirka tjugo procent av världens befolkning har dock inte tillräckligt med mat. Det gäller främst Afrika och Sydasien.

Olika sätt att dela in världen Under 1950-talet började man dela in världen i tre områden: första, andra och tredje världen. Till första världen räknade man de länder och världsdelar som hade etablerade marknadsekonomier som till exempel Europa, Australien och USA. Den andra världen var de länder som tillhörde de kommunistiska dåvarande öststaterna i Europa samt det gamla Sovjetunionen. Med tredje världen menades mer ekonomiskt utsatta länder i Afrika, Sydamerika och Asien. För att uppmärksamma de fattigaste och minst utvecklade länderna benämner man dem sedan 2003 fjärde världen. Man talar också om dessa länder som MUL-länder, minst utvecklade länder (LDC-länder, Least Developed Countries på engelska.) Man vill med detta sätta fokus på de länder som är i störst behov av bistånd och annan hjälp.

Man har också länge pratat om världen uppdelad i industrialiserade länder (i-länder) och utvecklingsländer (u-länder). Det är idag inte lika enkelt att prata om just i- och u-länder, eftersom det finns grupper av fattiga människor i dagens i-länder och likaså rika människor i u-länder. Man talar därför också om utvecklingsregioner, vilket innebär att delar eller områden av ett land kan ha högt välstånd, även om inte alla i landet kan dra nytta av det.

Idag finns det alltså ett brett spektrum av rika och fattiga länder med olika grader av välstånd, vilket innebär att man inte som tidigare kan sortera in världens länder i enbart fattiga eller rika. De flesta människor i världen lever i länder som varken är väldigt rika eller väldigt fattiga. Om man tittar på statistik över utvecklingen av produktionen, BNP, ligger nu den största delen av den växande ekonomin utanför Europa och USA, något som har ändrat sig under det senaste tio åren. Många organisationer använder sig av olika begrepp och indelningar av världens länder, vilket ibland gör det svårt att jämföra statistik. För att förstå hur världen ser ut har bland andra FN delat in den i olika regioner:

12

världen idag

Rissäckar i ett matförråd. I bland annat Indien har det vid upprepade tillfällen förekommit att hela hangarer står fulla med rissäckar som aldrig delas ut.

Dessa blir istället liggande och ruttnar …

Utvecklingsregioner: • Afrika söder om Sahara • Centralasien och Kaukasus • Nordafrika • Oceanien • Västasien • Sydasien • Sydostasien • Östasien

Utvecklade regioner: • Australien • Europa • Kanada • Nya Zeeland • USA

Världsbanken, som gör mätningar av länders inkomster och fattigdom, delar in världen på följande sätt: • Afrika söder om Sahara • Nordafrika och Mellanöstern • Europa och Centralasien • Latinamerika och Karibien • Södra Asien • Östasien och Stilla havet

världen idag

13

Det finns idag mer mat att tillgå för världens befolkning än det gjorde i mitten av förra århundradet. På de flesta håll produceras det tillräckligt med mat för att mätta den lokala befolkningen. Cirka tjugo procent av världens befolkning har dock inte tillräckligt med mat. Det gäller främst Afrika och Sydasien.

Olika sätt att dela in världen Under 1950-talet började man dela in världen i tre områden: första, andra och tredje världen. Till första världen räknade man de länder och världsdelar som hade etablerade marknadsekonomier som till exempel Europa, Australien och USA. Den andra världen var de länder som tillhörde de kommunistiska dåvarande öststaterna i Europa samt det gamla Sovjetunionen. Med tredje världen menades mer ekonomiskt utsatta länder i Afrika, Sydamerika och Asien. För att uppmärksamma de fattigaste och minst utvecklade länderna benämner man dem sedan 2003 fjärde världen. Man talar också om dessa länder som MUL-länder, minst utvecklade länder (LDC-länder, Least Developed Countries på engelska.) Man vill med detta sätta fokus på de länder som är i störst behov av bistånd och annan hjälp.

Man har också länge pratat om världen uppdelad i industrialiserade länder (i-länder) och utvecklingsländer (u-länder). Det är idag inte lika enkelt att prata om just i- och u-länder, eftersom det finns grupper av fattiga människor i dagens i-länder och likaså rika människor i u-länder. Man talar därför också om utvecklingsregioner, vilket innebär att delar eller områden av ett land kan ha högt välstånd, även om inte alla i landet kan dra nytta av det.

Idag finns det alltså ett brett spektrum av rika och fattiga länder med olika grader av välstånd, vilket innebär att man inte som tidigare kan sortera in världens länder i enbart fattiga eller rika. De flesta människor i världen lever i länder som varken är väldigt rika eller väldigt fattiga. Om man tittar på statistik över utvecklingen av produktionen, BNP, ligger nu den största delen av den växande ekonomin utanför Europa och USA, något som har ändrat sig under det senaste tio åren. Många organisationer använder sig av olika begrepp och indelningar av världens länder, vilket ibland gör det svårt att jämföra statistik. För att förstå hur världen ser ut har bland andra FN delat in den i olika regioner:

12

världen idag

Rissäckar i ett matförråd. I bland annat Indien har det vid upprepade tillfällen förekommit att hela hangarer står fulla med rissäckar som aldrig delas ut.

Dessa blir istället liggande och ruttnar …

Utvecklingsregioner: • Afrika söder om Sahara • Centralasien och Kaukasus • Nordafrika • Oceanien • Västasien • Sydasien • Sydostasien • Östasien

Utvecklade regioner: • Australien • Europa • Kanada • Nya Zeeland • USA

Världsbanken, som gör mätningar av länders inkomster och fattigdom, delar in världen på följande sätt: • Afrika söder om Sahara • Nordafrika och Mellanöstern • Europa och Centralasien • Latinamerika och Karibien • Södra Asien • Östasien och Stilla havet

världen idag

13

Vad är utveckling?

Vad menar man med utveckling och måste alla länder genomgå samma utveckling? Finns det en bestämd väg som alla länder måste gå? Finns det olika typer av mått på välstånd? Att gå igenom industrialisering och en ekonomisk utveckling liknande den vi gjort i västvärlden har setts som en naturlig process för alla länder, vissa länder ligger bara lite före andra.

Innan några av Europas länder gav sig ut och koloniserade flera länder i Asien och Afrika fanns det samhällen och kulturer som existerat länge och fungerat väl, men som fick en annan struktur och andra förutsättningar efter mötet med västvärlden. Eftersom dessa samhällen skiljde sig från kolonialmakternas, var det svårt att ta efter ett levnadsmönster som man inte var i fas med och som man kanske inte heller hade något behov av. De ekonomiska system och den kultur som kolonialmakterna lämnade efter sig i sina kolonier, passade helt enkelt dessa länder dåligt och många sociala problem uppkom till följd av detta.

Världen är idag ett globalt system vilket gör det svårt att verka på egna villkor. Det innebär att de flesta samhällen måste anpassa sig till de ekonomiska villkor som finns i världen för att överleva.

Många av de länder som tidigare varit i underläge har nu hittat egna vägar för att fungera och växa sig starka, med en blandning av sitt eget kulturella förflutna och kraven utifrån för anpassning.

över ett annat område eller en annan region för att det ska kunna ses som kolonialism. Ofta krävs det också en viss form av teknologisk dominans över landet. Nykolonialism eller neokolonialism innebär att en stat har ekonomisk makt över ett annat land, men inte nödvändigtvis att den har territoriell kontroll över landet.

Europeisk kolonisering Den europeiska koloniseringen av världen började på 1500-talet och nådde sin kulmen under mitten av 1800-talet. Den kolonisering av framförallt Afrika som fortsatte mellan 1870­–1914, går under benämningen modern imperialism. Industrialiseringen i Europa blev upprinnelsen till sökandet efter arbetskraft, råvaror samt landområden utanför den egna kontinenten, men där fanns också en bakomliggande avsikt att utöva politisk makt gentemot de andra kolonialmakterna. Att kolonisera och ta för sig av andras mark och tillgångar motiverades och ursäktades med att människorna i de koloniserade områdena ändå inte tillvaratog sin mark och sina naturtillgångar. Befolkningen på dessa platser ansågs också vara ”okultiverade vildar”, som de kristna européerna hade en skyldighet att frälsa och uppfostra.

Kolonialismen Starkare stater har genom tiderna ofta försökt utvidga sitt territorium på andra gruppers bekostnad. Kolonialism betyder att ett land går in i ett annat land, eller en annan region, och börjar bestämma över och kontrollera området och människorna som lever där.

Det kan betyda att man tvingar människor att förändra sin kultur, och även att börja prata kolonialmaktens språk, för att på så sätt ytterligare kunna kontrollera befolkningen. Den inhemska religionen och litteraturen kan också i vissa fall förbjudas av det dominerande landet.

Enligt vissa definitioner av begreppet krävs det att det sker en betydande inflyttning av människor från kolonialmaktens land till det nya landet för att man ska kunna kalla det kolonialism. Andra definitioner innebär att det räcker att dominans utövas av ett land 14

världen idag

världen idag

15

Vad är utveckling?

Vad menar man med utveckling och måste alla länder genomgå samma utveckling? Finns det en bestämd väg som alla länder måste gå? Finns det olika typer av mått på välstånd? Att gå igenom industrialisering och en ekonomisk utveckling liknande den vi gjort i västvärlden har setts som en naturlig process för alla länder, vissa länder ligger bara lite före andra.

Innan några av Europas länder gav sig ut och koloniserade flera länder i Asien och Afrika fanns det samhällen och kulturer som existerat länge och fungerat väl, men som fick en annan struktur och andra förutsättningar efter mötet med västvärlden. Eftersom dessa samhällen skiljde sig från kolonialmakternas, var det svårt att ta efter ett levnadsmönster som man inte var i fas med och som man kanske inte heller hade något behov av. De ekonomiska system och den kultur som kolonialmakterna lämnade efter sig i sina kolonier, passade helt enkelt dessa länder dåligt och många sociala problem uppkom till följd av detta.

Världen är idag ett globalt system vilket gör det svårt att verka på egna villkor. Det innebär att de flesta samhällen måste anpassa sig till de ekonomiska villkor som finns i världen för att överleva.

Många av de länder som tidigare varit i underläge har nu hittat egna vägar för att fungera och växa sig starka, med en blandning av sitt eget kulturella förflutna och kraven utifrån för anpassning.

över ett annat område eller en annan region för att det ska kunna ses som kolonialism. Ofta krävs det också en viss form av teknologisk dominans över landet. Nykolonialism eller neokolonialism innebär att en stat har ekonomisk makt över ett annat land, men inte nödvändigtvis att den har territoriell kontroll över landet.

Europeisk kolonisering Den europeiska koloniseringen av världen började på 1500-talet och nådde sin kulmen under mitten av 1800-talet. Den kolonisering av framförallt Afrika som fortsatte mellan 1870­–1914, går under benämningen modern imperialism. Industrialiseringen i Europa blev upprinnelsen till sökandet efter arbetskraft, råvaror samt landområden utanför den egna kontinenten, men där fanns också en bakomliggande avsikt att utöva politisk makt gentemot de andra kolonialmakterna. Att kolonisera och ta för sig av andras mark och tillgångar motiverades och ursäktades med att människorna i de koloniserade områdena ändå inte tillvaratog sin mark och sina naturtillgångar. Befolkningen på dessa platser ansågs också vara ”okultiverade vildar”, som de kristna européerna hade en skyldighet att frälsa och uppfostra.

Kolonialismen Starkare stater har genom tiderna ofta försökt utvidga sitt territorium på andra gruppers bekostnad. Kolonialism betyder att ett land går in i ett annat land, eller en annan region, och börjar bestämma över och kontrollera området och människorna som lever där.

Det kan betyda att man tvingar människor att förändra sin kultur, och även att börja prata kolonialmaktens språk, för att på så sätt ytterligare kunna kontrollera befolkningen. Den inhemska religionen och litteraturen kan också i vissa fall förbjudas av det dominerande landet.

Enligt vissa definitioner av begreppet krävs det att det sker en betydande inflyttning av människor från kolonialmaktens land till det nya landet för att man ska kunna kalla det kolonialism. Andra definitioner innebär att det räcker att dominans utövas av ett land 14

världen idag

världen idag

15

Kolonialismens avtryck Att världskartan ser ut som den gör idag beror till stor del på att européerna koloniserade vissa delar av Afrika, Asien och Latinamerika. Delar av Afrika delades i slutet av 1800-talet upp mellan de europeiska kolonisatörerna genom att man helt enkelt drog streck och skapade nya länder med en linjal på den afrikanska kartan. Det fick till följd att människor med olika etnicitet och språktillhörighet hamnade i samma länder vilket delvis blev en grogrund för konflikter. Efterhand har kolonierna blivit självständiga och är numera egna länder.

Kolonialländerna har till viss del bidragit till de forna koloniernas utveckling genom att till exempel förbättra infrastrukturen och bygga bevattningsanläggningar. Det man dock inte får glömma är att produktionens inriktning enbart gjordes för att främja kolonialmakterna, och att ingen hänsyn togs till vad som var bäst för landet och den inhemska befolkningen. Detta ledde till ensidigt jordbruk och överutnyttjade råvarutillgångar. Det europeiska styret medförde också att den europeiska kulturen kom att få högre status än den ursprungliga inhemska, något som till viss del ännu lever kvar och påverkar befolkningen. Nutida samhällsproblem i dessa områden brukar man härleda till tiden då kolonialmakterna härskade över kolonierna. Inom det forskningsfält som kallas för postkolonial teori brukar man studera dessa avtryck för att se vad de har betytt för de forna kolonierna.

Teoretiska modeller om orsaken till fattigdom Det finns olika teorier om varför det finns fattiga områden i världen idag. Man har olika synsätt och uppfattningar om vad som har orsakat och vad som håller kvar vissa länder i deras fattigdom.

Den nyliberala modellen Den nyliberala modellen menar att de fattiga länderna i världen står under för stor kontroll av politiker och att byråkratin är för omfattande. Byråkratin hindrar människor från att ta egna initiativ och skynda på den ekonomiska utvecklingen. Man tycker här att utvecklingsregionerna måste göra sig mer konkurrenskraftiga genom att till exempel sälja ut statlig egendom och erbjuda ekonomiska frizoner med skattelättnader för företag från andra länder.

16

världen idag

Den socialliberala modellen Den socialliberala modellen anser att orsaken till utvecklingsregionernas problem finns inom de länder som saknar resurser som teknik och kunskap. Gamla sätt att tänka står i vägen för utveckling.

Detta för med sig att man inte kan använda sig av de resurser som finns och utnyttja dessa effektivt. Denna teori anser att utvecklingsregionerna måste gå igenom samma process som den rikare delen av världen gjort. Mer kunskap och teknik som kan tillgodoses genom exempelvis bistånd, bidrar till att moderniseringen kan komma igång. Med denna följer också ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle.

Den socialistiska modellen Den socialistiska modellen anser att världen är orättvis och att utvecklingsregionernas problem med att utrota fattigdomen ligger utanför de egna länderna. De pengar som skapats av dessa länders resurser har inte hamnat hos länderna själva utan i den rika världen.

Detta innebär att utvecklingsregionerna är beroende av de rikare länderna som dikterar villkoren för de fattigare länderna. För att lösa dessa problem behöver den ekonomiska världsordningen bli mer rättvis och de fattiga länderna måste få kontroll över sina egna resurser.

Världens befolkning Världens befolkning består idag av ungefär 7 miljarder människor.

Under 1900-talet ökade befolkningen i rask takt och för femtio år sedan var antalet barn per kvinna i medeltal 5. Idag har trenden vänt och antalet barn per kvinna är idag istället 2,5.

Detta beror på att fler kvinnor i världen idag utbildar sig och att fler barn också överlever. Vi når nu en födelsetopp av barn, men efter denna generation kommer världens befolkning troligen inte att öka i samma takt som tidigare utan istället sakta ned.

världen idag

17

Kolonialismens avtryck Att världskartan ser ut som den gör idag beror till stor del på att européerna koloniserade vissa delar av Afrika, Asien och Latinamerika. Delar av Afrika delades i slutet av 1800-talet upp mellan de europeiska kolonisatörerna genom att man helt enkelt drog streck och skapade nya länder med en linjal på den afrikanska kartan. Det fick till följd att människor med olika etnicitet och språktillhörighet hamnade i samma länder vilket delvis blev en grogrund för konflikter. Efterhand har kolonierna blivit självständiga och är numera egna länder.

Kolonialländerna har till viss del bidragit till de forna koloniernas utveckling genom att till exempel förbättra infrastrukturen och bygga bevattningsanläggningar. Det man dock inte får glömma är att produktionens inriktning enbart gjordes för att främja kolonialmakterna, och att ingen hänsyn togs till vad som var bäst för landet och den inhemska befolkningen. Detta ledde till ensidigt jordbruk och överutnyttjade råvarutillgångar. Det europeiska styret medförde också att den europeiska kulturen kom att få högre status än den ursprungliga inhemska, något som till viss del ännu lever kvar och påverkar befolkningen. Nutida samhällsproblem i dessa områden brukar man härleda till tiden då kolonialmakterna härskade över kolonierna. Inom det forskningsfält som kallas för postkolonial teori brukar man studera dessa avtryck för att se vad de har betytt för de forna kolonierna.

Teoretiska modeller om orsaken till fattigdom Det finns olika teorier om varför det finns fattiga områden i världen idag. Man har olika synsätt och uppfattningar om vad som har orsakat och vad som håller kvar vissa länder i deras fattigdom.

Den nyliberala modellen Den nyliberala modellen menar att de fattiga länderna i världen står under för stor kontroll av politiker och att byråkratin är för omfattande. Byråkratin hindrar människor från att ta egna initiativ och skynda på den ekonomiska utvecklingen. Man tycker här att utvecklingsregionerna måste göra sig mer konkurrenskraftiga genom att till exempel sälja ut statlig egendom och erbjuda ekonomiska frizoner med skattelättnader för företag från andra länder.

16

världen idag

Den socialliberala modellen Den socialliberala modellen anser att orsaken till utvecklingsregionernas problem finns inom de länder som saknar resurser som teknik och kunskap. Gamla sätt att tänka står i vägen för utveckling.

Detta för med sig att man inte kan använda sig av de resurser som finns och utnyttja dessa effektivt. Denna teori anser att utvecklingsregionerna måste gå igenom samma process som den rikare delen av världen gjort. Mer kunskap och teknik som kan tillgodoses genom exempelvis bistånd, bidrar till att moderniseringen kan komma igång. Med denna följer också ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle.

Den socialistiska modellen Den socialistiska modellen anser att världen är orättvis och att utvecklingsregionernas problem med att utrota fattigdomen ligger utanför de egna länderna. De pengar som skapats av dessa länders resurser har inte hamnat hos länderna själva utan i den rika världen.

Detta innebär att utvecklingsregionerna är beroende av de rikare länderna som dikterar villkoren för de fattigare länderna. För att lösa dessa problem behöver den ekonomiska världsordningen bli mer rättvis och de fattiga länderna måste få kontroll över sina egna resurser.

Världens befolkning Världens befolkning består idag av ungefär 7 miljarder människor.

Under 1900-talet ökade befolkningen i rask takt och för femtio år sedan var antalet barn per kvinna i medeltal 5. Idag har trenden vänt och antalet barn per kvinna är idag istället 2,5.

Detta beror på att fler kvinnor i världen idag utbildar sig och att fler barn också överlever. Vi når nu en födelsetopp av barn, men efter denna generation kommer världens befolkning troligen inte att öka i samma takt som tidigare utan istället sakta ned.

världen idag

17

och detta har lett till att fattiga och arbetslösa européer nu vänder blicken mot och söker lyckan i tidigare kolonialländer. Ett exempel på detta är portugiser som väljer att flytta till Moçambique för att söka jobb och en ny framtid. Européer klagar ibland på att andra kommer och tar jobben, nu är det befolkningen i Moçambique som klagar på att behöva konkurrera med allt fler portugiser om jobben i landet. Detta trots att arbetskraftsinvandring rent ekonomiskt är något som stärker ett lands ekonomi och därmed på sikt skapar fler jobb. Det kanske är dags att börja se på den globala världen med nya ögon?

STUDIEUPPGIFTER 1. Gå in på www.gapminder.org och välj ut några av de hälsoproblem som redovisas på sidan. Beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat dina valda hälsoproblem ur ett internationellt perspektiv. Fundera på orsaker, vilka som drabbas samt möjliga åtgärder eller lösningar.

2. Förklara begreppen extrem, absolut och relativ fattigdom och ge exempel på hur det kan se ut för människor som lever under dessa villkor. Hur ser det ut i Sverige?

3. Jämför de teoretiska modellerna som beskriver orsaken till att vissa länder lever kvar i fattigdom medan andra utvecklats mer. Vilken teoretisk modell tror du stämmer bäst? Förklara översiktligt.

4. Vilka konsekvenser kan det innebära för ett land att ha varit kolonialiserat?

Hur påverkas människornas livsvillkor? Ge exempel!

Immigration Building på Uhuru Road i Nairobi, Kenya.

Bilden förändras Vi är vana vid att se på Afrika som en kontinent med många problem i form av till exempel hiv, malaria och svält. Det är till stor del en sann bild, men Afrika är också en världsdel där en snabb utveckling sker och städer byggs upp av en välmående medelklass. Jämfört med Europa är tillväxten många procent högre i delar av Afrika

18

världen idag

världen idag

19

och detta har lett till att fattiga och arbetslösa européer nu vänder blicken mot och söker lyckan i tidigare kolonialländer. Ett exempel på detta är portugiser som väljer att flytta till Moçambique för att söka jobb och en ny framtid. Européer klagar ibland på att andra kommer och tar jobben, nu är det befolkningen i Moçambique som klagar på att behöva konkurrera med allt fler portugiser om jobben i landet. Detta trots att arbetskraftsinvandring rent ekonomiskt är något som stärker ett lands ekonomi och därmed på sikt skapar fler jobb. Det kanske är dags att börja se på den globala världen med nya ögon?

STUDIEUPPGIFTER 1. Gå in på www.gapminder.org och välj ut några av de hälsoproblem som redovisas på sidan. Beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat dina valda hälsoproblem ur ett internationellt perspektiv. Fundera på orsaker, vilka som drabbas samt möjliga åtgärder eller lösningar.

2. Förklara begreppen extrem, absolut och relativ fattigdom och ge exempel på hur det kan se ut för människor som lever under dessa villkor. Hur ser det ut i Sverige?

3. Jämför de teoretiska modellerna som beskriver orsaken till att vissa länder lever kvar i fattigdom medan andra utvecklats mer. Vilken teoretisk modell tror du stämmer bäst? Förklara översiktligt.

4. Vilka konsekvenser kan det innebära för ett land att ha varit kolonialiserat?

Hur påverkas människornas livsvillkor? Ge exempel!

Immigration Building på Uhuru Road i Nairobi, Kenya.

Bilden förändras Vi är vana vid att se på Afrika som en kontinent med många problem i form av till exempel hiv, malaria och svält. Det är till stor del en sann bild, men Afrika är också en världsdel där en snabb utveckling sker och städer byggs upp av en välmående medelklass. Jämfört med Europa är tillväxten många procent högre i delar av Afrika

18

världen idag

världen idag

19

Enligt en studie vid Uppsala universitet som publicerades i tidskriften Global Health Action, har det visat sig att papperslösa mycket oftare dör i olyckor, på grund av självmord och mord, samt hjärt- och kärlsjukdomar, än personer som är folkbokförda i Sverige.

Anledningen tros vara de papperslösas osäkra tillvaro när det gäller bostadsförhållanden, arbetsvillkor och tillgång till vård, enligt doktorand Anna Wahlberg.

Den 1 juli 2013 trädde en ny lag i kraft i Sverige som garanterar papperslösa rätt till vård, lag 2013:407, men enligt Röda Korset är det många vårdgivare som inte känner till de papperslösas rättig­ heter. Tidigare gällde lagen bara asylsökande.

STUDIEUPPGIFTER 1. Förklara översiktligt eller utförligt och nyanserat vad som menas med en värdekonflikt och ge exempel på en sådan.

2. Ge exempel på ett etiskt dilemma som kan uppstå i vårdarbetet mellan människor från olika religioner och kulturer.

3. Ge något exempel på hur bemötandet hos hjälparbetare kan skada ett samhälle istället för att göra nytta. Redogör sedan för vad begreppet empowerment innebär.

4. Förklara översiktligt eller utförligt och nyanserat hur ett västerländskt synsätt kring exempelvis barnarbete kan krocka med lokala föreställ­ningar om barnarbete.

128

Etiska perspektiv på internationellt arbete

Kapitel 6

Social position och h채lsa

Social position och h채lsa

129

”

Världen är ett system, vi hänger ihop med varandra. Det finns ingen nödvändighet i att klyftorna ska vara så stora, de är en slags yttring av ett globalt klassamhälle – ett samhälle för de globalt priviligierade.

”

Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi

Människor lever under olika förutsättningar i världen där olika egenskaper som social position, klasstillhörighet, etnicitet och kön påverkar möjligheterna till hälsa och välbefinnande. För att människor i ett land ska få bättre hälsa krävs det att resurserna fördelas, att man arbetar för jämställdhet mellan könen, samt att jämlikheten mellan olika etniska grupper och människor med olika social och ekonomisk status ökar.

Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet är ett begrepp som innebär jämlikhet mellan könen, vilket innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. De har därmed samma möjligheter till ekonomisk och social trygghet, samma rätt till egendom, liksom rätt att rösta och att uttrycka sina åsikter.

Jämlikhet, eller social jämlikhet, innebär att alla människor och grupper inom ett visst samhälle är lika mycket värda, det vill säga har samma status och samma rättigheter och skyldigheter. Detta betyder i teorin att alla har rätt till ekonomisk jämlikhet i form av sjukvård och utbildning, rätt till säkerhet, rätt till egendom, yttrandefrihet och rösträtt.

När jämlikheten ökar får inte bara de som har sämst förutsättningar det bättre, utan det har också visat sig att även de rika vinner på ett mer jämlikt samhälle. Samhället blir då tryggare, vilket gynnar alla i längden, även ekonomiskt. Man kan också se att ett ojämlikt samhälle är mer våldsamt än ett mer jämlikt. Detta har bland annat de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett kommit fram till och presenterat i boken ”Jämlikhetsanden”. Man kan mäta hur ekonomiskt jämlikt ett samhälle är genom att titta på inkomstfördelningen hos befolkningen.

130

Social position och hälsa

Ginikoefficienten är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten i ett samhälle och undersöker hur inkomsterna är fördelade i en viss population. Koefficienten har ett värde mellan noll (0) och hundra (1) procent. Siffran noll innebär att alla individer har exakt lika stora inkomster och tillgångar medan siffran ett innebär total ojämlikhet. Ju lägre ginikoefficient för inkomster, desto mer jämlikt fördelas löner, vinster, bidrag och andra ersättningar i ett land. Det går också att göra en jämförelse mellan olika länder eller världsdelar.

Om man vill veta hur inkomstfördelningen förändrats över tid kan man få information om detta på Gapminder, www.gapminder.com.

BNP eller HDI? För att se vilken ekonomisk tillväxt ett land har använder man sig ofta av måttet bruttonationalprodukt (BNP). Det innebär att man under ett års tid beräknar hur mycket ett land investerar, konsumerar, importerar och exporterar och räknar ihop värdet av tjänster och varor. Ett land med högt BNP per capita har i regel en befolkning med högre levnadsstandard och bättre hälsa, men det finns inte Ju högre välståndet i ett land är, desto större är sannolikheten för att dess barn ska bli äldre än fem år.

Social position och hälsa

131

”

Världen är ett system, vi hänger ihop med varandra. Det finns ingen nödvändighet i att klyftorna ska vara så stora, de är en slags yttring av ett globalt klassamhälle – ett samhälle för de globalt priviligierade.

”

Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi

Människor lever under olika förutsättningar i världen där olika egenskaper som social position, klasstillhörighet, etnicitet och kön påverkar möjligheterna till hälsa och välbefinnande. För att människor i ett land ska få bättre hälsa krävs det att resurserna fördelas, att man arbetar för jämställdhet mellan könen, samt att jämlikheten mellan olika etniska grupper och människor med olika social och ekonomisk status ökar.

Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet är ett begrepp som innebär jämlikhet mellan könen, vilket innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. De har därmed samma möjligheter till ekonomisk och social trygghet, samma rätt till egendom, liksom rätt att rösta och att uttrycka sina åsikter.

Jämlikhet, eller social jämlikhet, innebär att alla människor och grupper inom ett visst samhälle är lika mycket värda, det vill säga har samma status och samma rättigheter och skyldigheter. Detta betyder i teorin att alla har rätt till ekonomisk jämlikhet i form av sjukvård och utbildning, rätt till säkerhet, rätt till egendom, yttrandefrihet och rösträtt.

När jämlikheten ökar får inte bara de som har sämst förutsättningar det bättre, utan det har också visat sig att även de rika vinner på ett mer jämlikt samhälle. Samhället blir då tryggare, vilket gynnar alla i längden, även ekonomiskt. Man kan också se att ett ojämlikt samhälle är mer våldsamt än ett mer jämlikt. Detta har bland annat de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett kommit fram till och presenterat i boken ”Jämlikhetsanden”. Man kan mäta hur ekonomiskt jämlikt ett samhälle är genom att titta på inkomstfördelningen hos befolkningen.

130

Social position och hälsa

Ginikoefficienten är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten i ett samhälle och undersöker hur inkomsterna är fördelade i en viss population. Koefficienten har ett värde mellan noll (0) och hundra (1) procent. Siffran noll innebär att alla individer har exakt lika stora inkomster och tillgångar medan siffran ett innebär total ojämlikhet. Ju lägre ginikoefficient för inkomster, desto mer jämlikt fördelas löner, vinster, bidrag och andra ersättningar i ett land. Det går också att göra en jämförelse mellan olika länder eller världsdelar.

Om man vill veta hur inkomstfördelningen förändrats över tid kan man få information om detta på Gapminder, www.gapminder.com.

BNP eller HDI? För att se vilken ekonomisk tillväxt ett land har använder man sig ofta av måttet bruttonationalprodukt (BNP). Det innebär att man under ett års tid beräknar hur mycket ett land investerar, konsumerar, importerar och exporterar och räknar ihop värdet av tjänster och varor. Ett land med högt BNP per capita har i regel en befolkning med högre levnadsstandard och bättre hälsa, men det finns inte Ju högre välståndet i ett land är, desto större är sannolikheten för att dess barn ska bli äldre än fem år.

Social position och hälsa

131

alltid ett självklart samband däremellan. Ibland är det problematiskt att använda sig av måttet BNP per capita eftersom det inte mäter varor och tjänster som omsätts utanför det egna landet. Landets valuta måste också omsättas i US dollar för att kunna jämföras med andra länder, vilket då blir beroende av hur växelkursen ser ut. Vill man mäta hälsa och utveckling är därför BNP per capita inte alltid ett relevant sätt att mäta.

När man talar om hälsa i internationella sammanhang så menar man inte alltid bara tillgång till sjukhus eller läkarvård. Hälsa har även mycket att göra med föda, rent vatten, utbildning och boendemiljö. För att främja människors hälsa i ett land måste rätt investeringar göras för att det ska gagna befolkningen och landets utveckling. Därför använder man sig numera ofta av begreppet HDI för att kartlägga hur ett lands mänskliga utveckling ser ut i förhållande till andra länder. HDI står för Human Development Index och används på samma sätt som BNP per capita för att beskriva ett lands välstånd. Skillnaden mellan de båda måtten är att BNP per capita visar ett lands materiella välstånd, medan man i HDI dels kartlägger hur stor del av befolkningen som har en inkomst lägre än 50 % av medianinkomsten, dels undersöker hur många invånare som har en inkomst lägre än en US dollar per dag. Några av de faktorer som mäts och ligger till grund för HDI är direkt kopplade till hälsa, till exempel livslängd.

Ju större välståndet i ett land är, desto större är sannolikheten för att dess barn ska bli äldre än fem år. Unicef menar att man kan utläsa det allmänna hälsotillståndet i ett land just genom att titta på hur många barn som överlever sin femårsdag. Genom att gå in på UNDP:s sida Human Development Index kan man få veta hur olika länders resurser är fördelade.

Hälsans bestämningsfaktorer Vad är det som ligger till grund för att hälsa fördelar sig olika inom ett land och mellan olika länder? Vad bidrar till att öka jämlikheten mellan olika människor och grupper när det gäller hälsa? Det är av avgörande betydelse var i världen vi råkar födas. Det skiljer till exempel över 30 år i medellivslängd mellan människor i de rikaste och de fattigaste länderna. Man kan se att hälsan generellt har ökat världen över, men att klyftorna mellan olika grupper ändå inte har

132

Social position och hälsa

minskat. Det finns inte enbart skillnader mellan länder vad gäller hälsa och ohälsa, utan skillnaden är också stor mellan grupper inom olika länder. Det är inte biologiska skillnader mellan människor som påverkar hälsan, inte heller är det alltid de val som den enskilde individen gör som avgör hur denne mår, utan hälsan har till stor del sin grund i den sociala ställning man har i samhället. Ekonomiska ramar och materiella resurser påverkar människors möjligheter att delta i och påverka sina liv. WHO gav 2005, under ledning av den brittiske läkaren Michael Marmot, ut en rapport vid namn ”Utjämna hälsoskillnaderna – hälsans bestämningsfaktorer”, där man försökte kartlägga sociala orsaker till ojämlikhet. Med hjälp av rapporten ville man få världens länder att arbeta för att utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Man ville också öka kunskapen hos befolkningen, politiker och vårdpersonal för att man ska kunna förstå varför hälsa fördelar sig olika i världen och hur man kan arbeta för ett mer jämlikt samhälle.

Enligt WHO (2008) definieras hälsans sociala bestämningsfaktorer som de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och vilka system som finns för att hantera ohälsa.

Sociala aspekter Med sociala aspekter på hälsa menas att den sociala ställning vi har påverkar hur länge vi kommer att leva, samt hur friska vi kommer att vara. Vår position i samhället beror på vilken utbildning, vilket yrke och vilken inkomst vi har, vilket i sin tur är beroende av vilka förutsättningar det samhälle har som vi växer upp i. Ofta hör utbildning, yrke och inkomst ihop, men inte alltid. Vår sociala position är också beroende av vilket kön, samt vilken etnisk grupp vi tillhör. Ålder och funktionsnedsättning spelar också in, liksom sexuell läggning. Dessa tillhörigheter går också in i varandra och den som både har en funktionsnedsättning och kommer från en etnisk minoritetsgrupp har som regel större bördor att bära än den med samma funktionsnedsättning som hör till majoritetsgruppen i landet.

Social position och hälsa

133

alltid ett självklart samband däremellan. Ibland är det problematiskt att använda sig av måttet BNP per capita eftersom det inte mäter varor och tjänster som omsätts utanför det egna landet. Landets valuta måste också omsättas i US dollar för att kunna jämföras med andra länder, vilket då blir beroende av hur växelkursen ser ut. Vill man mäta hälsa och utveckling är därför BNP per capita inte alltid ett relevant sätt att mäta.

När man talar om hälsa i internationella sammanhang så menar man inte alltid bara tillgång till sjukhus eller läkarvård. Hälsa har även mycket att göra med föda, rent vatten, utbildning och boendemiljö. För att främja människors hälsa i ett land måste rätt investeringar göras för att det ska gagna befolkningen och landets utveckling. Därför använder man sig numera ofta av begreppet HDI för att kartlägga hur ett lands mänskliga utveckling ser ut i förhållande till andra länder. HDI står för Human Development Index och används på samma sätt som BNP per capita för att beskriva ett lands välstånd. Skillnaden mellan de båda måtten är att BNP per capita visar ett lands materiella välstånd, medan man i HDI dels kartlägger hur stor del av befolkningen som har en inkomst lägre än 50 % av medianinkomsten, dels undersöker hur många invånare som har en inkomst lägre än en US dollar per dag. Några av de faktorer som mäts och ligger till grund för HDI är direkt kopplade till hälsa, till exempel livslängd.

Ju större välståndet i ett land är, desto större är sannolikheten för att dess barn ska bli äldre än fem år. Unicef menar att man kan utläsa det allmänna hälsotillståndet i ett land just genom att titta på hur många barn som överlever sin femårsdag. Genom att gå in på UNDP:s sida Human Development Index kan man få veta hur olika länders resurser är fördelade.

Hälsans bestämningsfaktorer Vad är det som ligger till grund för att hälsa fördelar sig olika inom ett land och mellan olika länder? Vad bidrar till att öka jämlikheten mellan olika människor och grupper när det gäller hälsa? Det är av avgörande betydelse var i världen vi råkar födas. Det skiljer till exempel över 30 år i medellivslängd mellan människor i de rikaste och de fattigaste länderna. Man kan se att hälsan generellt har ökat världen över, men att klyftorna mellan olika grupper ändå inte har

132

Social position och hälsa

minskat. Det finns inte enbart skillnader mellan länder vad gäller hälsa och ohälsa, utan skillnaden är också stor mellan grupper inom olika länder. Det är inte biologiska skillnader mellan människor som påverkar hälsan, inte heller är det alltid de val som den enskilde individen gör som avgör hur denne mår, utan hälsan har till stor del sin grund i den sociala ställning man har i samhället. Ekonomiska ramar och materiella resurser påverkar människors möjligheter att delta i och påverka sina liv. WHO gav 2005, under ledning av den brittiske läkaren Michael Marmot, ut en rapport vid namn ”Utjämna hälsoskillnaderna – hälsans bestämningsfaktorer”, där man försökte kartlägga sociala orsaker till ojämlikhet. Med hjälp av rapporten ville man få världens länder att arbeta för att utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Man ville också öka kunskapen hos befolkningen, politiker och vårdpersonal för att man ska kunna förstå varför hälsa fördelar sig olika i världen och hur man kan arbeta för ett mer jämlikt samhälle.

Enligt WHO (2008) definieras hälsans sociala bestämningsfaktorer som de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och vilka system som finns för att hantera ohälsa.

Sociala aspekter Med sociala aspekter på hälsa menas att den sociala ställning vi har påverkar hur länge vi kommer att leva, samt hur friska vi kommer att vara. Vår position i samhället beror på vilken utbildning, vilket yrke och vilken inkomst vi har, vilket i sin tur är beroende av vilka förutsättningar det samhälle har som vi växer upp i. Ofta hör utbildning, yrke och inkomst ihop, men inte alltid. Vår sociala position är också beroende av vilket kön, samt vilken etnisk grupp vi tillhör. Ålder och funktionsnedsättning spelar också in, liksom sexuell läggning. Dessa tillhörigheter går också in i varandra och den som både har en funktionsnedsättning och kommer från en etnisk minoritetsgrupp har som regel större bördor att bära än den med samma funktionsnedsättning som hör till majoritetsgruppen i landet.

Social position och hälsa

133

I dagens globala värld kan man se hela världen som ett samhälle.

Man säger att hälsan följer en ”social gradient”. Detta innebär att vi kan se ett tydligt samband mellan en högre position i samhället och god hälsa. För varje steg på skalan där människors resurser blir lite bättre, blir deras hälsa också bättre. Människor i liknande sociala positioner drabbas av liknande sjukdomar. Det gäller nästan alla sjukdomar i världen. Risken att drabbas av olika sjukdomar som är beroende av ens sociala position varierar också under livet. Det innebär att ett litet barn är mer sårbart för vilka resurser hans eller hennes familj har och vilken ekonomisk situation de lever i, än vad en vuxen människa är.

Ett samhälles hälsa har inte bara med landets ekonomiska utveckling att göra, utan är också beroende av hur man fördelar resurserna bland befolkningen. När inkomstskillnaderna utjämnas, leder det till minskade skillnader vad gäller hälsa bland invånarna.

Fattigdom och utanförskap

”

Poverty is not an accident. Like slavery and apartheid, it is man-made and can be removed by the actions of human beings.

Nelson Mandela

som samhället har att erbjuda. De kan då uppleva utanförskap och känna att de inte har samma status eller möjlighet till delaktighet som de grupper som har det bättre ställt. Att inte känna delaktighet eller att man har möjlighet att kunna påverka sitt liv kan öka risken för olika typer av sjukdomar och också förkorta livslängden.

Ojämlikhetens konsekvenser I Sverige säger statistiken att tjänstemän lever längre än de som har arbetaryrken. De personer som har 9 års utbildning eller kortare löper större risk att drabbas av till exempel hjärtinfarkt och cancer än de med mer än 12 års utbildning. Människor med universitetsutbildning lever i snitt 4–5 år längre än de som inte har någon högre utbildning.

Honduras Latinamerika är den mest ojämlika kontinenten i världen. Honduras ligger i den centrala delen av Latinamerika och landets tillgångar ägs av några få procent av invånarna. Omkring 60 procent av människorna i Honduras lever i fattigdom. Här är mellan 60–70

”

Med fattigdom menas oftast avsaknad av pengar, men det kan också innebära att man inte har möjlighet att utbilda sig, uppsöka vård eller ta del av de möjligheter som samhället har att erbjuda. Därför kan vi prata om fattigdom i både utvecklade och mindre utvecklade regioner i världen. Man skiljer mellan absolut och relativ fattigdom.

FN definierar absolut fattigdom som att man har en inkomst per dag som inte är högre än en eller ibland två US dollar. Den absoluta fattigdomen innebär ofta avsaknad av mat, vatten, skolgång och sjukvård. Relativ fattigdom skulle kunna översättas med utanförskap eller social exklusion. Det innebär att trots att ett samhälles absoluta fattigdom minskar, så ökar den relativa fattigdomen om inkomstskillnaderna blir större. När skillnaderna mellan olika grupper och individer ökar, upplever människor med sämre tillgångar att deras resurser inte räcker till för att de ska kunna ta del av det

134

Social position och hälsa

Social position och hälsa

135

I dagens globala värld kan man se hela världen som ett samhälle.

Man säger att hälsan följer en ”social gradient”. Detta innebär att vi kan se ett tydligt samband mellan en högre position i samhället och god hälsa. För varje steg på skalan där människors resurser blir lite bättre, blir deras hälsa också bättre. Människor i liknande sociala positioner drabbas av liknande sjukdomar. Det gäller nästan alla sjukdomar i världen. Risken att drabbas av olika sjukdomar som är beroende av ens sociala position varierar också under livet. Det innebär att ett litet barn är mer sårbart för vilka resurser hans eller hennes familj har och vilken ekonomisk situation de lever i, än vad en vuxen människa är.

Ett samhälles hälsa har inte bara med landets ekonomiska utveckling att göra, utan är också beroende av hur man fördelar resurserna bland befolkningen. När inkomstskillnaderna utjämnas, leder det till minskade skillnader vad gäller hälsa bland invånarna.

Fattigdom och utanförskap

”

Poverty is not an accident. Like slavery and apartheid, it is man-made and can be removed by the actions of human beings.

Nelson Mandela

som samhället har att erbjuda. De kan då uppleva utanförskap och känna att de inte har samma status eller möjlighet till delaktighet som de grupper som har det bättre ställt. Att inte känna delaktighet eller att man har möjlighet att kunna påverka sitt liv kan öka risken för olika typer av sjukdomar och också förkorta livslängden.

Ojämlikhetens konsekvenser I Sverige säger statistiken att tjänstemän lever längre än de som har arbetaryrken. De personer som har 9 års utbildning eller kortare löper större risk att drabbas av till exempel hjärtinfarkt och cancer än de med mer än 12 års utbildning. Människor med universitetsutbildning lever i snitt 4–5 år längre än de som inte har någon högre utbildning.

Honduras Latinamerika är den mest ojämlika kontinenten i världen. Honduras ligger i den centrala delen av Latinamerika och landets tillgångar ägs av några få procent av invånarna. Omkring 60 procent av människorna i Honduras lever i fattigdom. Här är mellan 60–70

”

Med fattigdom menas oftast avsaknad av pengar, men det kan också innebära att man inte har möjlighet att utbilda sig, uppsöka vård eller ta del av de möjligheter som samhället har att erbjuda. Därför kan vi prata om fattigdom i både utvecklade och mindre utvecklade regioner i världen. Man skiljer mellan absolut och relativ fattigdom.

FN definierar absolut fattigdom som att man har en inkomst per dag som inte är högre än en eller ibland två US dollar. Den absoluta fattigdomen innebär ofta avsaknad av mat, vatten, skolgång och sjukvård. Relativ fattigdom skulle kunna översättas med utanförskap eller social exklusion. Det innebär att trots att ett samhälles absoluta fattigdom minskar, så ökar den relativa fattigdomen om inkomstskillnaderna blir större. När skillnaderna mellan olika grupper och individer ökar, upplever människor med sämre tillgångar att deras resurser inte räcker till för att de ska kunna ta del av det

134

Social position och hälsa

Social position och hälsa

135

procent av människorna arbetslösa eller undersysselsatta. Jämför detta med Sverige som år 2013 hade en arbetslöshet på mellan 7–8 procent. Den höga arbetslösheten i Honduras beror bland annat på att det genomfördes en statskupp i landet år 2009 och den globala finanskrisen som pågick samtidigt. Mindre än halva befolkningen har inte tillgång till sjukvård. Den vård som finns att tillgå på de statliga sjukhusen håller inte måttet och det är många gånger också svårt att få tag på nödvändiga mediciner. För anställda finns det ett sjukförsäkringssystem, men av dem som har ett arbete så är det bara omkring en femtedel som omfattas av sjukförsäkringen. Dessa levnadsvillkor ger ett tufft samhälle och mordfrekvensen i Honduras är den högsta i världen.

Indien Det indiska kastsystemet är ett exempel på ett klassamhälle som funnits länge. Det är en sorts klassindelning, där klasserna inte får blandas. Man föds in i sin kast och det enda sättet att stiga i graderna är att vara sin kast trogen och därefter återfödas i en högre kast. Den högsta kasten är Brahmin-kasten och där finns

människor med yrken som präster och lärare, därefter kommer Kshatriya som ofta är jordägare, soldater och ämbetsmän. Den tredje kasten är Vaisyas där handelsmän och hantverkare återfinns och den fjärde kasten är Sudra där bönder förekommer. Längst ner finns de som står lite utanför och ibland felaktigt kallas ”de kastlösa” eller daliter. De kommer ofta från stamfolken och urinvånarna och benämns”de oberörbara”.

Brahminer är ofta vegetarianer och det anses som rent. Att äta kött eller att arbeta med läder eller annat som lämnat djur anses vara ”orent”. Daliterna har ofta yrken som till exempel frisörer, latrintömmare och de tar även hand om avlidna, varför de har klassats som orena och oberörbara.

I Europaparlamentets resolution från 2007 om människorättsläget för daliterna i Indien kan man bland annat läsa om hur polisen diskriminerar daliter genom att hindra dem från att komma in på polisstationer. De vägrar också att registrera anmälningar från daliter och därför får tortyr av daliter sällan rättslig påföljd. Dalitiska kvinnor, som är de fattigaste av de fattiga i Indien, utsätts för dubbel diskriminering grundad på både kast och kön. De utsätts ofta för grova kränkningar av den fysiska integriteten, inklusive sexuellt utnyttjande av högre kaster som inte riskerar att bli straffade. Dessa kvinnor är socialt utstötta och ekonomiskt exploaterade.

Etnicitet

En medlem av Ramnamisekten. De tillhör de så kallade oberörbara i Indien, daliterna.

Deras ansiktstatueringar är en unik protest mot förtrycket i kastsystemet.

136

Social position och hälsa

I de allra flesta samhällen har också etnicitet och hudfärg betydelse för vilken position man har. I till exempel Indien och Thailand har man högre status ju ljusare hy man har. Denna diskriminerande syn grundlades förmodligen under kolonialmakternas storhetstid och synen på den vite mannen som norm lever kvar på många platser i världen.

Men etnicitet har också en vidare betydelse än utseende och hudfärg. Det kan till exempel vara att ha ett gemensamt språk, nationell identitet, religion, politisk identitet och kulturella vanor. Att ha en etnisk identitet innebär att man känner tillhörighet med den etniska gruppen och delar gruppens normer och värderingar. Den etniska tillhörigheten är sällan den enda tillhörigheten en person har. Man kan ha flera, baserade på till exempel bostadsort, kön eller klass. En etnisk identitet kan vara mer eller mindre betydelsefull beroende på

Social position och hälsa

137

procent av människorna arbetslösa eller undersysselsatta. Jämför detta med Sverige som år 2013 hade en arbetslöshet på mellan 7–8 procent. Den höga arbetslösheten i Honduras beror bland annat på att det genomfördes en statskupp i landet år 2009 och den globala finanskrisen som pågick samtidigt. Mindre än halva befolkningen har inte tillgång till sjukvård. Den vård som finns att tillgå på de statliga sjukhusen håller inte måttet och det är många gånger också svårt att få tag på nödvändiga mediciner. För anställda finns det ett sjukförsäkringssystem, men av dem som har ett arbete så är det bara omkring en femtedel som omfattas av sjukförsäkringen. Dessa levnadsvillkor ger ett tufft samhälle och mordfrekvensen i Honduras är den högsta i världen.

Indien Det indiska kastsystemet är ett exempel på ett klassamhälle som funnits länge. Det är en sorts klassindelning, där klasserna inte får blandas. Man föds in i sin kast och det enda sättet att stiga i graderna är att vara sin kast trogen och därefter återfödas i en högre kast. Den högsta kasten är Brahmin-kasten och där finns

människor med yrken som präster och lärare, därefter kommer Kshatriya som ofta är jordägare, soldater och ämbetsmän. Den tredje kasten är Vaisyas där handelsmän och hantverkare återfinns och den fjärde kasten är Sudra där bönder förekommer. Längst ner finns de som står lite utanför och ibland felaktigt kallas ”de kastlösa” eller daliter. De kommer ofta från stamfolken och urinvånarna och benämns”de oberörbara”.

Brahminer är ofta vegetarianer och det anses som rent. Att äta kött eller att arbeta med läder eller annat som lämnat djur anses vara ”orent”. Daliterna har ofta yrken som till exempel frisörer, latrintömmare och de tar även hand om avlidna, varför de har klassats som orena och oberörbara.

I Europaparlamentets resolution från 2007 om människorättsläget för daliterna i Indien kan man bland annat läsa om hur polisen diskriminerar daliter genom att hindra dem från att komma in på polisstationer. De vägrar också att registrera anmälningar från daliter och därför får tortyr av daliter sällan rättslig påföljd. Dalitiska kvinnor, som är de fattigaste av de fattiga i Indien, utsätts för dubbel diskriminering grundad på både kast och kön. De utsätts ofta för grova kränkningar av den fysiska integriteten, inklusive sexuellt utnyttjande av högre kaster som inte riskerar att bli straffade. Dessa kvinnor är socialt utstötta och ekonomiskt exploaterade.

Etnicitet

En medlem av Ramnamisekten. De tillhör de så kallade oberörbara i Indien, daliterna.

Deras ansiktstatueringar är en unik protest mot förtrycket i kastsystemet.

136

Social position och hälsa

I de allra flesta samhällen har också etnicitet och hudfärg betydelse för vilken position man har. I till exempel Indien och Thailand har man högre status ju ljusare hy man har. Denna diskriminerande syn grundlades förmodligen under kolonialmakternas storhetstid och synen på den vite mannen som norm lever kvar på många platser i världen.

Men etnicitet har också en vidare betydelse än utseende och hudfärg. Det kan till exempel vara att ha ett gemensamt språk, nationell identitet, religion, politisk identitet och kulturella vanor. Att ha en etnisk identitet innebär att man känner tillhörighet med den etniska gruppen och delar gruppens normer och värderingar. Den etniska tillhörigheten är sällan den enda tillhörigheten en person har. Man kan ha flera, baserade på till exempel bostadsort, kön eller klass. En etnisk identitet kan vara mer eller mindre betydelsefull beroende på

Social position och hälsa

137

vem man är och i vilket sammanhang man befinner sig. Man kan på grund av sin etniska tillhörighet möta både diskriminering och fördomar.

Genetiska konsekvenser Social ojämlikhet drabbar inte bara dagens generation. Människor som lever under mindre gynnsamma förhållanden och som till exempel har sämre tillgång på mat, lagrar denna information på cellnivå i kroppen. Detta påverkar kommande generationer, som då kan bli kortare, för att deras kroppar är genetiskt inställda på att klara av de knappa resurser som förfäderna levde under. På detta vis får tillgången på mat konsekvenser för flera generationer framöver. De resurser som till exempel en utbildning för med sig påverkar inte bara den enskilda individen, utan i förlängningen också dennes barn och deras levnadsvillkor. Sämre och bättre resurser fysiskt och mentalt följer med i flera generationer framöver. Detta kunskapsområde kallas epigenetik.

Epigenetik I våra celler finns vårt DNA, arvsmassan, som är bärare av våra gener. Generna bestämmer till exempel vilken ögonfärg vi får och om vårt hår blir lockigt eller rakt. Alla celler innehåller samma arvsmassa men har ändå olika uppgifter i kroppen. I en ögoncell är det exempelvis bara ögongenerna som är påslagna.

Kroppen kan själv bestämma vilka gener som ska vara aktiva i varje enskild cell. Generna i våra celler är stabila. De förändras alltså inte särskilt snabbt, men olika gener kan aktiveras beroende på hur miljön runt omkring oss ser ut.

Miljöpåverkan under fosterstadiet verkar kunna påverka barnets hälsa längre fram i livet. Hur vi äter, om och hur ofta vi utövar fysisk aktivitet, om vi röker eller ej lägger grunden för olika sjukdomar som uppkommer genom epigenetiska förändringar. Forskning visar att en del epigenetiska förändringar kan föras vidare mellan generationer. Till exempel kan bristen på mat påverka kroppsstorleken hos en individs barnbarn, trots att dessa kanske har god tillgång på mat. Kunskapen om epigenetik väcker frågor, till exempel om vilket ansvar den enskilda individen och det omgivande samhället har för hur kommande generationer kommer att påverkas av den livsstil och de resurser vi har idag.

Barndom och hälsa

”

There can be no keener revelation of a society’s soul than the way in which it treats its children.

Nelson Mandela

”

Barndomen har stor betydelse för den framtida hälsan. Den faktor som spelar störst roll för om ett barn ska drabbas av absolut fattigdom är i vilket land barnet råkar födas. Den viktigaste tiden i en människas liv för att grundlägga framtida hälsa eller ohälsa, är åren från fosterstadiet upp till mellan tre och åtta års ålder. Både fysiskt och psykiskt grundläggs redan i barndomen de resurser som en människa kommer att ha under resten av livet. Därför finns det anledning att tro att det lönar sig för ett samhälle att satsa på barn, för att 138

Social position och hälsa

Social position och hälsa

139

vem man är och i vilket sammanhang man befinner sig. Man kan på grund av sin etniska tillhörighet möta både diskriminering och fördomar.

Genetiska konsekvenser Social ojämlikhet drabbar inte bara dagens generation. Människor som lever under mindre gynnsamma förhållanden och som till exempel har sämre tillgång på mat, lagrar denna information på cellnivå i kroppen. Detta påverkar kommande generationer, som då kan bli kortare, för att deras kroppar är genetiskt inställda på att klara av de knappa resurser som förfäderna levde under. På detta vis får tillgången på mat konsekvenser för flera generationer framöver. De resurser som till exempel en utbildning för med sig påverkar inte bara den enskilda individen, utan i förlängningen också dennes barn och deras levnadsvillkor. Sämre och bättre resurser fysiskt och mentalt följer med i flera generationer framöver. Detta kunskapsområde kallas epigenetik.

Epigenetik I våra celler finns vårt DNA, arvsmassan, som är bärare av våra gener. Generna bestämmer till exempel vilken ögonfärg vi får och om vårt hår blir lockigt eller rakt. Alla celler innehåller samma arvsmassa men har ändå olika uppgifter i kroppen. I en ögoncell är det exempelvis bara ögongenerna som är påslagna.

Kroppen kan själv bestämma vilka gener som ska vara aktiva i varje enskild cell. Generna i våra celler är stabila. De förändras alltså inte särskilt snabbt, men olika gener kan aktiveras beroende på hur miljön runt omkring oss ser ut.

Miljöpåverkan under fosterstadiet verkar kunna påverka barnets hälsa längre fram i livet. Hur vi äter, om och hur ofta vi utövar fysisk aktivitet, om vi röker eller ej lägger grunden för olika sjukdomar som uppkommer genom epigenetiska förändringar. Forskning visar att en del epigenetiska förändringar kan föras vidare mellan generationer. Till exempel kan bristen på mat påverka kroppsstorleken hos en individs barnbarn, trots att dessa kanske har god tillgång på mat. Kunskapen om epigenetik väcker frågor, till exempel om vilket ansvar den enskilda individen och det omgivande samhället har för hur kommande generationer kommer att påverkas av den livsstil och de resurser vi har idag.

Barndom och hälsa

”

There can be no keener revelation of a society’s soul than the way in which it treats its children.

Nelson Mandela

”

Barndomen har stor betydelse för den framtida hälsan. Den faktor som spelar störst roll för om ett barn ska drabbas av absolut fattigdom är i vilket land barnet råkar födas. Den viktigaste tiden i en människas liv för att grundlägga framtida hälsa eller ohälsa, är åren från fosterstadiet upp till mellan tre och åtta års ålder. Både fysiskt och psykiskt grundläggs redan i barndomen de resurser som en människa kommer att ha under resten av livet. Därför finns det anledning att tro att det lönar sig för ett samhälle att satsa på barn, för att 138

Social position och hälsa

Social position och hälsa

139

Unga afghanska flyktingar leker vid en gunga som byggts av UNICEF i ett flyktingläger i Peshawar, Pakistan.

på sikt försäkra sig om friska och stabila vuxna medborgare. Man kan också se att utvecklingen under de första åren har en koppling till vilken utbildning och inkomst man senare kommer att få i livet.

De saker man råkar ut för under livet tenderar att ha karaktären av en rullande snöboll, den ena positiva effekten rullar vidare mot ett annat gynnsamt tillstånd, som i sin tur leder till andra positiva upplevelser och möjligheter. Detta kallas också för kumulativa effekter.

Ohälsa och barnadödlighet För 100 år sedan var barnadödligheten i Sverige hög. Vart femte barn i Stockholm dog innan det hann fylla ett år. Man kan jämföra förhållandena då med hur det ser ut i många slumområden i fattigare delar av världen idag, men i Sverige har barns och ungdomars villkor förbättrats radikalt sedan dess. Antalet fattiga barn är lägre än i de flesta andra länder och sjukvård och skola är väl utbyggda.

Men det kommer idag rapporter om försämrad psykisk hälsa hos svenska barn och ungdomar. Enligt barn- och ungdomsläkaren Sven Bremberg kan detta delvis förklaras med den försämrade 140

Social position och hälsa

arbetsmarknaden för ungdomar samt det alltmer individualiserade samhället. Barn och ungdomar känner idag en ökad press att ta ansvar för sina egna liv och för att skapa sig en meningsfull tillvaro.

Dagens ungdom i Sverige är den första generationen som inte har fått det bättre än sina föräldrar.

Det millenniemål som har till syfte att minska barnadödligheten i världen med två tredjedelar fram till år 2015 verkar inte kunna bli verklighet. Arbetet med att minska barnadödligheten går så långsamt att man med nuvarande takt inte kommer att uppfylla målet förrän 2028. Anledningen till att barn dör idag är främst bristen på mat, sjukvård och vaccin. Kunskapen för att kunna förhindra dessa dödsfall finns, men strävan dit går alldeles för långsamt. Det betyder att det varje dag dör 18 000 barn i onödan. Flera fattiga länder har dock redan uppnått målet, bland dessa kan nämnas Tanzania, Bangladesh, Etiopien, Nepal och Malawi.

Barnadödligheten är särskilt stor i konfliktdrabbade länder i västra och centrala Afrika. Barnen drabbas av diarrésjukdomar, malaria och lunginflammationer som i kombination med undernäring ofta leder till döden. Många barn dör också på grund av komplikationer i samband med förlossningar. För att motverka detta behövs tillgång till rent vatten och att resurser satsas på kvinnor i form av fungerande mödrahälsovård, barnahälsovård samt näringsrik mat eller

Hungersnöd i Darfurregionen i Sudan. En Röda Korssjuksköterska försöker mata ett utmärglat och svältande barn.

Social position och hälsa

141

Unga afghanska flyktingar leker vid en gunga som byggts av UNICEF i ett flyktingläger i Peshawar, Pakistan.

på sikt försäkra sig om friska och stabila vuxna medborgare. Man kan också se att utvecklingen under de första åren har en koppling till vilken utbildning och inkomst man senare kommer att få i livet.

De saker man råkar ut för under livet tenderar att ha karaktären av en rullande snöboll, den ena positiva effekten rullar vidare mot ett annat gynnsamt tillstånd, som i sin tur leder till andra positiva upplevelser och möjligheter. Detta kallas också för kumulativa effekter.

Ohälsa och barnadödlighet För 100 år sedan var barnadödligheten i Sverige hög. Vart femte barn i Stockholm dog innan det hann fylla ett år. Man kan jämföra förhållandena då med hur det ser ut i många slumområden i fattigare delar av världen idag, men i Sverige har barns och ungdomars villkor förbättrats radikalt sedan dess. Antalet fattiga barn är lägre än i de flesta andra länder och sjukvård och skola är väl utbyggda.

Men det kommer idag rapporter om försämrad psykisk hälsa hos svenska barn och ungdomar. Enligt barn- och ungdomsläkaren Sven Bremberg kan detta delvis förklaras med den försämrade 140

Social position och hälsa

arbetsmarknaden för ungdomar samt det alltmer individualiserade samhället. Barn och ungdomar känner idag en ökad press att ta ansvar för sina egna liv och för att skapa sig en meningsfull tillvaro.

Dagens ungdom i Sverige är den första generationen som inte har fått det bättre än sina föräldrar.

Det millenniemål som har till syfte att minska barnadödligheten i världen med två tredjedelar fram till år 2015 verkar inte kunna bli verklighet. Arbetet med att minska barnadödligheten går så långsamt att man med nuvarande takt inte kommer att uppfylla målet förrän 2028. Anledningen till att barn dör idag är främst bristen på mat, sjukvård och vaccin. Kunskapen för att kunna förhindra dessa dödsfall finns, men strävan dit går alldeles för långsamt. Det betyder att det varje dag dör 18 000 barn i onödan. Flera fattiga länder har dock redan uppnått målet, bland dessa kan nämnas Tanzania, Bangladesh, Etiopien, Nepal och Malawi.

Barnadödligheten är särskilt stor i konfliktdrabbade länder i västra och centrala Afrika. Barnen drabbas av diarrésjukdomar, malaria och lunginflammationer som i kombination med undernäring ofta leder till döden. Många barn dör också på grund av komplikationer i samband med förlossningar. För att motverka detta behövs tillgång till rent vatten och att resurser satsas på kvinnor i form av fungerande mödrahälsovård, barnahälsovård samt näringsrik mat eller

Hungersnöd i Darfurregionen i Sudan. En Röda Korssjuksköterska försöker mata ett utmärglat och svältande barn.

Social position och hälsa

141

tillskott. Att minska barnadödligheten gör också att familjeplaneringen blir bättre, då de som vet att deras barn kommer att överleva och växa upp också planerar en framtid för de barn som fötts. Man kan till exempel se att de länder där det föds flest barn är de länder där barnadödligheten är som störst, som till exempel i Afghanistan och DR Kongo.

Barnprostitution Många barn i världen hamnar i prostitution. Denna marknad omsätter mycket pengar. Man kan huvudsakligen skilja mellan tre olika anledningar till att barn hamnar i prostitution: • Barn som rymt hemifrån.

• Barn som egentligen bor hemma men av olika anledningar tillbringar tid borta från de egna hemmen.

• Barn som kastats ut från sina hem där föräldrarna inte bryr sig om dem.

Barnprostitution är ett stort problem i bland annat Pakistan. Pojkar som lever som gatubarn eftersom de har rymt hemifrån eller blivit utslängda från hemmet, faller offer för vuxna män. I utbyte mot sexuella tjänster får de droger som till exempel heroin som de snabbt blir beroende av. Utan drogerna blir livet sedan svårt att leva och pojkarna är fast i sina destruktiva liv. Sexturism är också vanligt i till exempel Thailand och Filippinerna och trots protester från många kvinnogrupper fortsätter detta.

att hon har fått växa sig vuxen och vacker. Då går hon i blommig klänning bakom mig och skrattar, hennes ansikte har mjuknat, hungerlinjerna har suddats ut, kroppen har skrubbats ren från smuts och skabb. I sådana drömmar är hon den hon var född att bli.

I andra drömmar är hon den hon verkligen blev: en mager unge med gatubarnets torra hud och hårda händer, en liten flicka med undernäringens svarta streck ristade i ansiktet, ett döende barn med tovigt hår och vilda ögon. Då går hon bakom min rygg – inte bara i drömmen utan också om dagarna – och viskar sina frågor: Vad var det för värld jag föddes till? Vad är det att vara människa om det som hände mig får lov att hända?

Majgull Axelsson, ur förordet till boken Rosario är död

Läkarmissionens arbete för gatubarn i Etiopien Barn som lever på gatan är utsatta för våld och övergrepp och riskerar att hamna i kriminalitet och drogberoende. Att barnen hamnar på gatan kan ha flera orsaker, föräldrarna kan vara sjuka eller ha dött i till exempel aids och barnet har då ingen vuxen som

Gatubarn Barn som lever på gatorna, så kallade gatubarn, är en mycket utsatt grupp oavsett om de lever i Europa, Afrika, Asien eller andra delar av världen. Fram till 2010 betraktades till exempel gatubarn i Sudan som kriminella. ”En liten flicka dör i ett land långt borta. Vad angår det oss? Vad kommer det oss vid? I synnerhet om det har gått mer än ett decennium sedan det hände.

Hon hette Rosario Baluyot. Jag mötte henne aldrig, ändå följer hon mig ständigt. Det händer att jag drömmer att hon inte alls är död,

142

Social position och hälsa

Social position och hälsa

143

tillskott. Att minska barnadödligheten gör också att familjeplaneringen blir bättre, då de som vet att deras barn kommer att överleva och växa upp också planerar en framtid för de barn som fötts. Man kan till exempel se att de länder där det föds flest barn är de länder där barnadödligheten är som störst, som till exempel i Afghanistan och DR Kongo.

Barnprostitution Många barn i världen hamnar i prostitution. Denna marknad omsätter mycket pengar. Man kan huvudsakligen skilja mellan tre olika anledningar till att barn hamnar i prostitution: • Barn som rymt hemifrån.

• Barn som egentligen bor hemma men av olika anledningar tillbringar tid borta från de egna hemmen.

• Barn som kastats ut från sina hem där föräldrarna inte bryr sig om dem.

Barnprostitution är ett stort problem i bland annat Pakistan. Pojkar som lever som gatubarn eftersom de har rymt hemifrån eller blivit utslängda från hemmet, faller offer för vuxna män. I utbyte mot sexuella tjänster får de droger som till exempel heroin som de snabbt blir beroende av. Utan drogerna blir livet sedan svårt att leva och pojkarna är fast i sina destruktiva liv. Sexturism är också vanligt i till exempel Thailand och Filippinerna och trots protester från många kvinnogrupper fortsätter detta.

att hon har fått växa sig vuxen och vacker. Då går hon i blommig klänning bakom mig och skrattar, hennes ansikte har mjuknat, hungerlinjerna har suddats ut, kroppen har skrubbats ren från smuts och skabb. I sådana drömmar är hon den hon var född att bli.

I andra drömmar är hon den hon verkligen blev: en mager unge med gatubarnets torra hud och hårda händer, en liten flicka med undernäringens svarta streck ristade i ansiktet, ett döende barn med tovigt hår och vilda ögon. Då går hon bakom min rygg – inte bara i drömmen utan också om dagarna – och viskar sina frågor: Vad var det för värld jag föddes till? Vad är det att vara människa om det som hände mig får lov att hända?

Majgull Axelsson, ur förordet till boken Rosario är död

Läkarmissionens arbete för gatubarn i Etiopien Barn som lever på gatan är utsatta för våld och övergrepp och riskerar att hamna i kriminalitet och drogberoende. Att barnen hamnar på gatan kan ha flera orsaker, föräldrarna kan vara sjuka eller ha dött i till exempel aids och barnet har då ingen vuxen som

Gatubarn Barn som lever på gatorna, så kallade gatubarn, är en mycket utsatt grupp oavsett om de lever i Europa, Afrika, Asien eller andra delar av världen. Fram till 2010 betraktades till exempel gatubarn i Sudan som kriminella. ”En liten flicka dör i ett land långt borta. Vad angår det oss? Vad kommer det oss vid? I synnerhet om det har gått mer än ett decennium sedan det hände.

Hon hette Rosario Baluyot. Jag mötte henne aldrig, ändå följer hon mig ständigt. Det händer att jag drömmer att hon inte alls är död,

142

Social position och hälsa

Social position och hälsa

143

stöttar. Ofta har familjen många barn att försörja och fattigdomen är stor, främst på landsbygden. För att förebygga att barnen hamnar på gatan i Addis Abeba riktar sig Läkarmissionens projekt därför främst till fattiga familjer på landsbygden med barn i åldrarna 4–14 år. Barnen får hjälp med skolarbete, skolmaterial, kläder, mat och läkarvård. Föräldrarna får undervisning och rådgivning i barnomsorg, barnpsykologi, familjeplanering och barns rättigheter samt utbildning i hälsovård, sanitet och hiv och aids.

Läkarmissionens partner i Addis Abeba arbetar direkt med gatubarnen och ett gatuteam är ute hos barnen varje dag. Man driver bland annat matbespisningar, skolor och arbetar även med prostituerade flickor.

Barn och illegal organhandel Illegal organhandel innebär handel med mänskliga organ. Efterfrågan på organ i världen är mycket större än utbudet och det innebär att den som är i behov av ett nytt organ ofta får vänta länge innan det blir aktuellt med transplantation. I nästan hela världen är det olagligt att handla med organ. Det drabbar fattiga människor i många utvecklingsregioner, där en del människor säljer sina organ i brist på annan möjlighet till inkomst. Det finns också exempel på att människor har blivit mördade för att man vill komma åt deras organ. Gatubarn är en stor målgrupp för illegala organhandlare Gatubarn i Port-au-Prince, Haiti.

eftersom ingen letar efter dem om de försvinner. Det är inte helt ovanligt att det ligger organiserad brottslighet bakom.

Det finns olika åsikter när det gäller organhandel, där de som är för detta menar att en fri marknad kan lösa dagens brist på organ och motarbeta en svart marknad. De som är motståndare framhåller att organdonation slår hårt mot fattiga och redan utsatta människor och då uppkommer diskussioner om vems hälsa som ska prioriteras.

Barn och människohandel/trafficking Det finns människor som utnyttjar andra människors olycka och drömmar om ett bättre liv i ett annat land för att tjäna pengar.

Dessa människor kallas människosmugglare.

Människosmuggling är en form av människohandel. Vid smuggling tar personen själv initiativ till att åka från en plats till en annan via illegala vägar med hjälp av smugglare som tar betalt. Vid ren människohandel blir en person oftast tvingad eller lurad att förflyttas till en annan plats. Båda sätten är kriminella och ofta handlar det om samma personer som bedriver dessa verksamheter parallellt.

Det svenska Nätverket mot Trafficking (NmT) baserar sin definition av människohandel på FN:s protokoll om människohandel från år 2000. NmT:s definition är en förenklad version och innehåller följande punkter: • Människohandel omfattar antingen rekrytering, transport, hysande eller mottagande av personer.

• Processen bygger på hot eller bruk av våld eller andra former av tvång, bedrägeri eller maktmissbruk och/eller utväxling av pengar eller förmåner för att erhålla samtycke till utnyttjande av en person från andra personer som har kontroll över den första personen.

• Avsikten är att utsätta någon för utnyttjande i form av prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, slaveri eller avlägsnande av organ.

Definition av trafficking Trafficking används ofta som synonym för människohandel. Begreppet innefattar dock all sorts illegal handel, även med djur, kulturföremål, droger, vapen etc. I Sverige används ofta trafficking då man syftar på människohandel för sexuella ändamål.

144

Social position och hälsa

Social position och hälsa

145

stöttar. Ofta har familjen många barn att försörja och fattigdomen är stor, främst på landsbygden. För att förebygga att barnen hamnar på gatan i Addis Abeba riktar sig Läkarmissionens projekt därför främst till fattiga familjer på landsbygden med barn i åldrarna 4–14 år. Barnen får hjälp med skolarbete, skolmaterial, kläder, mat och läkarvård. Föräldrarna får undervisning och rådgivning i barnomsorg, barnpsykologi, familjeplanering och barns rättigheter samt utbildning i hälsovård, sanitet och hiv och aids.

Läkarmissionens partner i Addis Abeba arbetar direkt med gatubarnen och ett gatuteam är ute hos barnen varje dag. Man driver bland annat matbespisningar, skolor och arbetar även med prostituerade flickor.

Barn och illegal organhandel Illegal organhandel innebär handel med mänskliga organ. Efterfrågan på organ i världen är mycket större än utbudet och det innebär att den som är i behov av ett nytt organ ofta får vänta länge innan det blir aktuellt med transplantation. I nästan hela världen är det olagligt att handla med organ. Det drabbar fattiga människor i många utvecklingsregioner, där en del människor säljer sina organ i brist på annan möjlighet till inkomst. Det finns också exempel på att människor har blivit mördade för att man vill komma åt deras organ. Gatubarn är en stor målgrupp för illegala organhandlare Gatubarn i Port-au-Prince, Haiti.

eftersom ingen letar efter dem om de försvinner. Det är inte helt ovanligt att det ligger organiserad brottslighet bakom.

Det finns olika åsikter när det gäller organhandel, där de som är för detta menar att en fri marknad kan lösa dagens brist på organ och motarbeta en svart marknad. De som är motståndare framhåller att organdonation slår hårt mot fattiga och redan utsatta människor och då uppkommer diskussioner om vems hälsa som ska prioriteras.

Barn och människohandel/trafficking Det finns människor som utnyttjar andra människors olycka och drömmar om ett bättre liv i ett annat land för att tjäna pengar.

Dessa människor kallas människosmugglare.

Människosmuggling är en form av människohandel. Vid smuggling tar personen själv initiativ till att åka från en plats till en annan via illegala vägar med hjälp av smugglare som tar betalt. Vid ren människohandel blir en person oftast tvingad eller lurad att förflyttas till en annan plats. Båda sätten är kriminella och ofta handlar det om samma personer som bedriver dessa verksamheter parallellt.

Det svenska Nätverket mot Trafficking (NmT) baserar sin definition av människohandel på FN:s protokoll om människohandel från år 2000. NmT:s definition är en förenklad version och innehåller följande punkter: • Människohandel omfattar antingen rekrytering, transport, hysande eller mottagande av personer.

• Processen bygger på hot eller bruk av våld eller andra former av tvång, bedrägeri eller maktmissbruk och/eller utväxling av pengar eller förmåner för att erhålla samtycke till utnyttjande av en person från andra personer som har kontroll över den första personen.

• Avsikten är att utsätta någon för utnyttjande i form av prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, slaveri eller avlägsnande av organ.

Definition av trafficking Trafficking används ofta som synonym för människohandel. Begreppet innefattar dock all sorts illegal handel, även med djur, kulturföremål, droger, vapen etc. I Sverige används ofta trafficking då man syftar på människohandel för sexuella ändamål.

144

Social position och hälsa

Social position och hälsa

145

Definition av barnsexhandel Definitionen av barnsexhandel omfattar tre områden: • handel med barn i sexuella syften • barnsexturism • barnpornografi.

(Citerat från www.natverketmottrafficking.se) Det är främst kvinnor och barn som utsätts för människohandel. I Sverige är det vanligast med handel för sexuella syften, medan det i andra länder även förekommer tvångsarbete, slaveri och organhandel. När män utnyttjas är det främst som tvångsarbetare eller slavar inom industri och jordbruk. Människohandel i form av slaveri har funnits i alla tider och orsaken till att det fortfarande existerar är att det finns en efterfrågan. Dessutom bidrar bland annat sociala och ekonomiska ojämlikheter, fattigdom, krig och brist på jämställdhet till den fortsatta handeln.

I Sverige började många kvinnor från före detta Sovjetunionen dyka upp i slutet på 1990-talet. De tvingades eller lurades hit för prostitution av hallickar och människohandlare från främst Östeuropa. Verksamheten bedrevs ofta av väl organiserade kriminella nätverk och via internet har det blivit allt lättare att sälja och förmedla ”varan”, det vill säga kvinnan eller i vissa fall barnet.

International Organization of Migration (IOM) uppskattar att 120 000 barn och kvinnor förs in i EU varje år och att cirka två tredjedelar av dessa kommer från Östeuropa. På senare år har även antalet flickor och kvinnor från Nigeria ökat. Det finns inga exakta siffror som visar hur stor handeln med människor är i Sverige eller övriga världen. Enligt FN rör det sig dock om drygt fyra miljoner per år och då är all typ av trafficking inkluderad. IOM menar att drygt två miljoner av dessa utnyttjas för sexuella ändamål och 1,2 miljoner av offren som utsätts för trafficking är barn.

146

Social position och hälsa

ECPAT ECPAT står för End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking of Children for Sexual Purposes, och är en ideell politiskt och religiöst obunden barnrättsorganisation som arbetar mot alla former av barnsexhandel, det vill säga människohandel med barn i sexuella syften. Detta inkluderar barnpornografi, barnsexturism och trafficking. Organisationen grundades efter en internationell konferens om barnprostitution 1990 och finns nu i cirka 70 länder.

Huvudkontoret ligger i Bangkok, Thailand.

Sexhandel med barn är ett globalt och nationellt problem som finns i alla världens länder, även i Sverige. ECPAT:s vision är en värld utan barnsexhandel. Denna handel drabbar inte bara barnen utan utgör ett hinder för såväl individers som familjers och samhällens utveckling. Genom information, opinions- och påverkansarbete samt samverkan med andra parter, vill man bidra till att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel. Ett sätt är att fokusera på dem som köper. Utan barnsexköpare blir det ingen efterfrågan och därmed inga offer.

Chelsea från Zimbabwe utbildar om barns rättigheter

Över en halv miljon flickor har halvvägs in i samarbetsprojektet ”Rättigheter och demokrati för en miljon flickor” utbildats och stärkts för att inse sina rättigheter och kunna arbeta mot barnsexhandel. Projektet, som är ett samarbete mellan ECPAT Sverige och World’s Children’s Prize Foundation, genomförs med stöd från Svenska Postkodlotteriet. Bland de deltagande flickorna finns även flickor som utsatts för barnsexhandel. Chelsea i Zimbabwe är en av dem: ”När mamma och pappa hade dött i aids och jag togs om hand av mormor började jag sälja tomater när jag var nio. En dag stannade en lastbil. När jag ville ha en dollar för alla mina tomater sa chauffören att han skulle ge mig tio dollar om jag hjälpte honom med en annan sak. När jag började städa i lastbilen våldtog han mig. När mormor och morfar också dog i aids hamnade jag hos en pastor som gjorde likadant mot mig. Efter tre år hos honom blev jag uttagen i skolan att åka på kurs och bli barnrättsambassadör. När vi kom tillbaka lärde vi andra flickor om deras rättigheter. Då började jag

Social position och hälsa

147

Definition av barnsexhandel Definitionen av barnsexhandel omfattar tre områden: • handel med barn i sexuella syften • barnsexturism • barnpornografi.

(Citerat från www.natverketmottrafficking.se) Det är främst kvinnor och barn som utsätts för människohandel. I Sverige är det vanligast med handel för sexuella syften, medan det i andra länder även förekommer tvångsarbete, slaveri och organhandel. När män utnyttjas är det främst som tvångsarbetare eller slavar inom industri och jordbruk. Människohandel i form av slaveri har funnits i alla tider och orsaken till att det fortfarande existerar är att det finns en efterfrågan. Dessutom bidrar bland annat sociala och ekonomiska ojämlikheter, fattigdom, krig och brist på jämställdhet till den fortsatta handeln.

I Sverige började många kvinnor från före detta Sovjetunionen dyka upp i slutet på 1990-talet. De tvingades eller lurades hit för prostitution av hallickar och människohandlare från främst Östeuropa. Verksamheten bedrevs ofta av väl organiserade kriminella nätverk och via internet har det blivit allt lättare att sälja och förmedla ”varan”, det vill säga kvinnan eller i vissa fall barnet.

International Organization of Migration (IOM) uppskattar att 120 000 barn och kvinnor förs in i EU varje år och att cirka två tredjedelar av dessa kommer från Östeuropa. På senare år har även antalet flickor och kvinnor från Nigeria ökat. Det finns inga exakta siffror som visar hur stor handeln med människor är i Sverige eller övriga världen. Enligt FN rör det sig dock om drygt fyra miljoner per år och då är all typ av trafficking inkluderad. IOM menar att drygt två miljoner av dessa utnyttjas för sexuella ändamål och 1,2 miljoner av offren som utsätts för trafficking är barn.

146

Social position och hälsa

ECPAT ECPAT står för End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking of Children for Sexual Purposes, och är en ideell politiskt och religiöst obunden barnrättsorganisation som arbetar mot alla former av barnsexhandel, det vill säga människohandel med barn i sexuella syften. Detta inkluderar barnpornografi, barnsexturism och trafficking. Organisationen grundades efter en internationell konferens om barnprostitution 1990 och finns nu i cirka 70 länder.

Huvudkontoret ligger i Bangkok, Thailand.

Sexhandel med barn är ett globalt och nationellt problem som finns i alla världens länder, även i Sverige. ECPAT:s vision är en värld utan barnsexhandel. Denna handel drabbar inte bara barnen utan utgör ett hinder för såväl individers som familjers och samhällens utveckling. Genom information, opinions- och påverkansarbete samt samverkan med andra parter, vill man bidra till att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel. Ett sätt är att fokusera på dem som köper. Utan barnsexköpare blir det ingen efterfrågan och därmed inga offer.

Chelsea från Zimbabwe utbildar om barns rättigheter

Över en halv miljon flickor har halvvägs in i samarbetsprojektet ”Rättigheter och demokrati för en miljon flickor” utbildats och stärkts för att inse sina rättigheter och kunna arbeta mot barnsexhandel. Projektet, som är ett samarbete mellan ECPAT Sverige och World’s Children’s Prize Foundation, genomförs med stöd från Svenska Postkodlotteriet. Bland de deltagande flickorna finns även flickor som utsatts för barnsexhandel. Chelsea i Zimbabwe är en av dem: ”När mamma och pappa hade dött i aids och jag togs om hand av mormor började jag sälja tomater när jag var nio. En dag stannade en lastbil. När jag ville ha en dollar för alla mina tomater sa chauffören att han skulle ge mig tio dollar om jag hjälpte honom med en annan sak. När jag började städa i lastbilen våldtog han mig. När mormor och morfar också dog i aids hamnade jag hos en pastor som gjorde likadant mot mig. Efter tre år hos honom blev jag uttagen i skolan att åka på kurs och bli barnrättsambassadör. När vi kom tillbaka lärde vi andra flickor om deras rättigheter. Då började jag

Social position och hälsa

147

tänka på mitt eget liv och hur mina rättigheter kränkts. Det var då jag bestämde mig för att rymma. Jag kommer att fortsätta vara barnrättsambassadör tills hela landet vet vad flickors rättigheter är”. www.ecpat.se

Students Against Slavery I Hong Kong, på Li Po Chun College, som ingår i den världsomspännande organisationen United World Colleges, har de båda lärarna och tillika äkta paret Stella och David McCracken startat flera grupper med studerande som engagerat sig mot trafficking och slaveri i Sydostasien. Eleverna som studerar på Li Po Chun kommer från hela världen och läser IB-programmet (International Baccalaureat) under två år. I programmet ingår förutom de teoretiska kurserna också att eleverna engagerar sig i olika aktiviteter och volontärarbete ute i samhället. Upprinnelsen till att Stella och David startade Students Against Slavery var att David läste den kambodjanska människorättsaktivisten Somaly Mams självbiografi The Road of Lost Innocence. Somaly Mam var själv ett offer för

trafficking och sexslaveri under större delen av sin uppväxt men lyckades fly från den bordell där hon hölls fången. Hon har därefter ägnat sitt liv åt att kämpa för att rädda de unga flickor och kvinnor, som efter att ha blivit bortrövade eller sålda av sina föräldrar, hålls fångna på bordeller under slavliknande förhållanden.

Somaly Mam har genom de frivilligorganisationer som hon grundat upprättat tre rehabiliteringscenter i Kambodja för de unga flickor och kvinnor som hon och hennes medarbetare lyckats rädda från bordellerna och fångenskapen. Vissa av flickorna är så unga som tre, fyra år. David blev så tagen av boken att han lämnade sin lärartjänst för att på heltid arbeta som utbildningsansvarig för Liberty Asia, en organisation som kämpar mot slaveri och trafficking i Asien. Han uppmuntrade också Stella att försöka upprätta ett samarbete med Somaly Mams organisation för att de elever på Li Po Chun som var intresserade av att arbeta mot trafficking skulle kunna få besöka hennes rehabiliteringscenter. Ett mångårigt samarbete kom till stånd där elever från Li Po Chun regelbundet åker iväg på projektveckor till Kambodja för att vara tillsammans med flickorna. Genom att umgås med dem blir de en slags förebilder för hur det kan vara att leva ett liv i frihet utan att bli utnyttjad och kränkt.

Det har varit till hjälp för flickorna för att åter kunna börja bygga upp sin självkänsla och sin tro på att de är värda att älskas, att få göra sina röster hörda och att själva få äga sina kroppar och sina liv.

Dessa möten och resor har också påverkat de studerande från Li Po Chun på djupet.

Här är Stellas och Davids berättelse om sitt projekt och om varför de förordar fler samarbeten mellan skolor och frivilligorganisationer.

Ömsesidiga fördelar uppväger riskerna

Fördelarna med att påbörja ett långvarigt samarbete med en frivilligorganisation, NGO (non-Governmental Organization) är många.

Dock måste dessa fördelar vägas mot de svårigheter som kan uppstå om samarbetet av någon anledning havererar.

De flesta som på professionell basis arbetar med unga kvinnor och flickor som har räddats undan sexuellt utnyttjande och slaveri kanske inte skulle samtycka till den möjlighet som vi fick för sex år sedan. De positiva aspekterna som kommer från denna erfarenhet Somaly Mam, människorättsaktivist från Kambodja.

148

Social position och hälsa

Social position och hälsa

149

tänka på mitt eget liv och hur mina rättigheter kränkts. Det var då jag bestämde mig för att rymma. Jag kommer att fortsätta vara barnrättsambassadör tills hela landet vet vad flickors rättigheter är”. www.ecpat.se

Students Against Slavery I Hong Kong, på Li Po Chun College, som ingår i den världsomspännande organisationen United World Colleges, har de båda lärarna och tillika äkta paret Stella och David McCracken startat flera grupper med studerande som engagerat sig mot trafficking och slaveri i Sydostasien. Eleverna som studerar på Li Po Chun kommer från hela världen och läser IB-programmet (International Baccalaureat) under två år. I programmet ingår förutom de teoretiska kurserna också att eleverna engagerar sig i olika aktiviteter och volontärarbete ute i samhället. Upprinnelsen till att Stella och David startade Students Against Slavery var att David läste den kambodjanska människorättsaktivisten Somaly Mams självbiografi The Road of Lost Innocence. Somaly Mam var själv ett offer för

trafficking och sexslaveri under större delen av sin uppväxt men lyckades fly från den bordell där hon hölls fången. Hon har därefter ägnat sitt liv åt att kämpa för att rädda de unga flickor och kvinnor, som efter att ha blivit bortrövade eller sålda av sina föräldrar, hålls fångna på bordeller under slavliknande förhållanden.

Somaly Mam har genom de frivilligorganisationer som hon grundat upprättat tre rehabiliteringscenter i Kambodja för de unga flickor och kvinnor som hon och hennes medarbetare lyckats rädda från bordellerna och fångenskapen. Vissa av flickorna är så unga som tre, fyra år. David blev så tagen av boken att han lämnade sin lärartjänst för att på heltid arbeta som utbildningsansvarig för Liberty Asia, en organisation som kämpar mot slaveri och trafficking i Asien. Han uppmuntrade också Stella att försöka upprätta ett samarbete med Somaly Mams organisation för att de elever på Li Po Chun som var intresserade av att arbeta mot trafficking skulle kunna få besöka hennes rehabiliteringscenter. Ett mångårigt samarbete kom till stånd där elever från Li Po Chun regelbundet åker iväg på projektveckor till Kambodja för att vara tillsammans med flickorna. Genom att umgås med dem blir de en slags förebilder för hur det kan vara att leva ett liv i frihet utan att bli utnyttjad och kränkt.

Det har varit till hjälp för flickorna för att åter kunna börja bygga upp sin självkänsla och sin tro på att de är värda att älskas, att få göra sina röster hörda och att själva få äga sina kroppar och sina liv.

Dessa möten och resor har också påverkat de studerande från Li Po Chun på djupet.

Här är Stellas och Davids berättelse om sitt projekt och om varför de förordar fler samarbeten mellan skolor och frivilligorganisationer.

Ömsesidiga fördelar uppväger riskerna

Fördelarna med att påbörja ett långvarigt samarbete med en frivilligorganisation, NGO (non-Governmental Organization) är många.

Dock måste dessa fördelar vägas mot de svårigheter som kan uppstå om samarbetet av någon anledning havererar.

De flesta som på professionell basis arbetar med unga kvinnor och flickor som har räddats undan sexuellt utnyttjande och slaveri kanske inte skulle samtycka till den möjlighet som vi fick för sex år sedan. De positiva aspekterna som kommer från denna erfarenhet Somaly Mam, människorättsaktivist från Kambodja.

148

Social position och hälsa

Social position och hälsa

149

har haft en påtaglig effekt på dem som har valt att engagera sig för och kämpa mot nutida slaveri.

Vi bor i ett område med skolor där det finns ett stort antal övertygade och hängivna förkämpar inom många globala frågor. Vi har en väldigt kunnig, välunderrättad, proaktiv och dynamisk studentgrupp som inriktar sig på slaveri och människohandel i Asien, och som reser ut från sina skolor för att engagera sig i denna fråga på många nivåer i samhället.

För sex år sedan lyckades vi övertyga en frivilligorganisation i Sydostasien om de ömsesidiga vinster som kunde genereras av att våra studerande fick resa över till rehabiliteringscentren för flickor som varit utsatta för trafficking och sexhandel och tillbringa tid med flickorna som bor där.

Det tog många månaders förhandlingar innan vi fick ett ja. Efter att vi sagt ja till frivilligorganisationens villkor och visat att vi förstod och till fullo respekterade och följde deras barnskyddsprinciper, gjorde vi vår första veckolånga resa till ett rehabiliteringscenter. Det var en resa som fylldes av musik, konst, drama, lekar, dans, sång, engelskundervisning och kulturellt brobyggande baserat på jämlikhet utan något inslag av diskriminering.

Vårt andra besök några månader senare gick till ett annat rehabiliteringscenter som drevs av samma organisation, men där flickorna var mycket yngre. Detta tillät oss att utveckla ett mer långvarigt samarbete eftersom flickorna stannade där under flera år för att gå i grundskolan.

Följande fem år gjorde vi många besök, flera gånger per år. Den lokala personalen, som jobbade dag ut och dag in för att ta hand om flickorna, stöttade och värdesatte till fullo vår relation med dem och flickorna. För dem var vi som släktingar eller en utökad familj som bodde utomlands. Förutom att flickorna förbättrade sin engelska så såg man hur de gradvis började återerövra sin självkänsla och sitt självförtroende. De började inse att den diskriminering och den förnedring som de blivit utsatta för i sitt eget samhälle inte är normen för hur saker och ting ska vara, och att det finns många personer i deras egen ålder som sätter värde på dem och bryr sig om dem. Våra besök tillät dem att dela med sig av sin kultur, att upptäcka sina talanger och förmågor och att hitta nya intressen. De ville lära sig om andra länder och de äldre flickorna ville lära sig om mänskliga rättigheter. De utvecklade starka och bestående vänskapsband med

150

Social position och hälsa

Elever från Li Po Chun deltar i en lek med flickorna på ett av centren i Kambodja.

våra elever, vilka nu går på olika universitet och högskolor runt om i världen. Detta gör att flickorna vet att de har ett nätverk som finns över hela världen.

Samarbete ger ringar på vattnet

Den effekt som dessa resor och möten har haft på våra elever är otrolig. Vissa var redan övertygade motståndare mot trafficking och nutida slaveri medan andra endast hade knapphändiga kunskaper eller inga kunskaper alls inom detta område. Men genom att de har tillbringat tid tillsammans med flickorna och har engagerat sig i frivilligorganisationen som arbetar för att rehabilitera och återanpassa flickorna till ett liv i samhället, så har detta verkligen varit en omvälvande upplevelse för våra studerande. Genom åren har många av våra elever startat sina egna antitrafficking-grupper på sina universitet och i sina hemstäder och många har gått med i antitraffickingorganisationer eller har praktiserat hos andra frivilligorganisationer inom detta område.

Social position och hälsa

151

har haft en påtaglig effekt på dem som har valt att engagera sig för och kämpa mot nutida slaveri.

Vi bor i ett område med skolor där det finns ett stort antal övertygade och hängivna förkämpar inom många globala frågor. Vi har en väldigt kunnig, välunderrättad, proaktiv och dynamisk studentgrupp som inriktar sig på slaveri och människohandel i Asien, och som reser ut från sina skolor för att engagera sig i denna fråga på många nivåer i samhället.

För sex år sedan lyckades vi övertyga en frivilligorganisation i Sydostasien om de ömsesidiga vinster som kunde genereras av att våra studerande fick resa över till rehabiliteringscentren för flickor som varit utsatta för trafficking och sexhandel och tillbringa tid med flickorna som bor där.

Det tog många månaders förhandlingar innan vi fick ett ja. Efter att vi sagt ja till frivilligorganisationens villkor och visat att vi förstod och till fullo respekterade och följde deras barnskyddsprinciper, gjorde vi vår första veckolånga resa till ett rehabiliteringscenter. Det var en resa som fylldes av musik, konst, drama, lekar, dans, sång, engelskundervisning och kulturellt brobyggande baserat på jämlikhet utan något inslag av diskriminering.

Vårt andra besök några månader senare gick till ett annat rehabiliteringscenter som drevs av samma organisation, men där flickorna var mycket yngre. Detta tillät oss att utveckla ett mer långvarigt samarbete eftersom flickorna stannade där under flera år för att gå i grundskolan.

Följande fem år gjorde vi många besök, flera gånger per år. Den lokala personalen, som jobbade dag ut och dag in för att ta hand om flickorna, stöttade och värdesatte till fullo vår relation med dem och flickorna. För dem var vi som släktingar eller en utökad familj som bodde utomlands. Förutom att flickorna förbättrade sin engelska så såg man hur de gradvis började återerövra sin självkänsla och sitt självförtroende. De började inse att den diskriminering och den förnedring som de blivit utsatta för i sitt eget samhälle inte är normen för hur saker och ting ska vara, och att det finns många personer i deras egen ålder som sätter värde på dem och bryr sig om dem. Våra besök tillät dem att dela med sig av sin kultur, att upptäcka sina talanger och förmågor och att hitta nya intressen. De ville lära sig om andra länder och de äldre flickorna ville lära sig om mänskliga rättigheter. De utvecklade starka och bestående vänskapsband med

150

Social position och hälsa

Elever från Li Po Chun deltar i en lek med flickorna på ett av centren i Kambodja.

våra elever, vilka nu går på olika universitet och högskolor runt om i världen. Detta gör att flickorna vet att de har ett nätverk som finns över hela världen.

Samarbete ger ringar på vattnet

Den effekt som dessa resor och möten har haft på våra elever är otrolig. Vissa var redan övertygade motståndare mot trafficking och nutida slaveri medan andra endast hade knapphändiga kunskaper eller inga kunskaper alls inom detta område. Men genom att de har tillbringat tid tillsammans med flickorna och har engagerat sig i frivilligorganisationen som arbetar för att rehabilitera och återanpassa flickorna till ett liv i samhället, så har detta verkligen varit en omvälvande upplevelse för våra studerande. Genom åren har många av våra elever startat sina egna antitrafficking-grupper på sina universitet och i sina hemstäder och många har gått med i antitraffickingorganisationer eller har praktiserat hos andra frivilligorganisationer inom detta område.

Social position och hälsa

151

Det mesta kring våra resor under de senaste sex åren har varit positivt och vi anser att skolor har allt att vinna på att försöka upprätta liknande samarbeten med frivilligorganisationer. Vi vill definitivt uppmuntra till denna typ av samarbete. De studerande utvecklas enormt genom en sådan erfarenhet, de lär sig mycket om sig själva som individer, de får kunskaper om samarbete och om hur det är att leva i fattiga områden i utvecklingsländer. Dessutom får de inblick i hur frivilligorganisationer arbetar och i hur volontärarbete bedrivs.

Men viktigast av allt: de hämtar styrka och inspiration från flickorna när de ser den enorma kraft, positivism och uthållighet som de visar i sin kamp för att kunna lägga sitt smärtsamma förflutna bakom sig.

Det ger våra studerande värdefulla perspektiv på sina egna liv. Men mest av allt lär de sig nog hur man ger och tar emot kärlek på ett villkorslöst, äkta och oförfalskat sätt.

Vi skulle rekommendera att frivilligorganisationer var mer öppna för att etablera samarbeten eller relationer med skolor och universitet eftersom det är där som de framtida beslutsfattarna, förkämparna och sponsorerna finns. Denna typ av samarbeten bäddar också för att dessa viktiga frågor ska få en bredare förankring och spridning hos allmänheten och ute i samhället. Man ska naturligtvis inte öppna dörren för ett samarbete alltför lättvindigt, för frivilligorganisationer

måste noggrant granska alla sina besökare och försäkra sig om att de håller sig till och respekterar deras riktlinjer och man bör sträva efter att upprätta långsiktiga samarbeten. Likaså har skolorna ett ansvar för att endast de studerande som drivs av genuina motiv tillåts att delta i dessa projekt.

För att återknyta till vår inledning, frivilligorganisationen med vilken vi hade ett sådant givande och ömsesidigt berikande samarbete under sex år, har plötsligt dragit in våra besök. Den angav inget skäl, men vi listade ut den bakomliggande orsaken ändå. Organisationens USA-baserade ledningsgrupp har omorganiserats och nya personer har anställts på de ledande posterna i organisationen.

Om vi kunde vrida klockan sex år tillbaka i tiden, så skulle vi utan att tveka återigen engagera oss i samma projekt. Det som flickorna, den lokala personalen och våra studerande har vunnit är så mycket mer än vi hade vågat föreställa oss. Om vi ska vara efterkloka så borde vi ha bemödat oss om en tätare kontakt med organisationens utlandsbaserade ledning. Vi har lärt oss en värdefull läxa som tydligt visar det oförutsägbara i att helt och hållet engagera sig i en organisation som verkar under pressade förhållanden i ett utvecklingsland. Men vi ångrar inget, vi känner oss bara sorgsna över att vårt samarbete har tagit slut. Det var ett fantastiskt samarbete som kommer att bära frukt lång tid framöver.

Röster från två elever på Li Po Chun som varit på centren i Kambodja: ”Hur sammanfattar man en resa som förändrade en för alltid? Börjar man med en berättelse som ledde till en insikt? Kanske beskriver man aktiviteterna, vad man såg, vad man kände eller kanske ska man undvika allt det känslomässiga och bara fokusera på den fakta och information som man fick ta del av? Vad jag än väljer så går det ändå inte att fånga upplevelsen på centret och göra den rättvisa.

Plötsligt fick alla dessa namn och berättelser som vi fått ta del av ett ansikte med ett par ögon, ett leende, en kram och ibland också synliga ärr.

Arbetet med flickorna var otroligt på många sätt. Deras reaktioner på de olika aktiviteterna var så mycket öppnare än vad jag hade föreställt och förväntat mig. Det faktum att de var så villiga att Teckningar gjorda av flickorna på centren i Kambodja.

152

Social position och hälsa

Social position och hälsa

153

Det mesta kring våra resor under de senaste sex åren har varit positivt och vi anser att skolor har allt att vinna på att försöka upprätta liknande samarbeten med frivilligorganisationer. Vi vill definitivt uppmuntra till denna typ av samarbete. De studerande utvecklas enormt genom en sådan erfarenhet, de lär sig mycket om sig själva som individer, de får kunskaper om samarbete och om hur det är att leva i fattiga områden i utvecklingsländer. Dessutom får de inblick i hur frivilligorganisationer arbetar och i hur volontärarbete bedrivs.

Men viktigast av allt: de hämtar styrka och inspiration från flickorna när de ser den enorma kraft, positivism och uthållighet som de visar i sin kamp för att kunna lägga sitt smärtsamma förflutna bakom sig.

Det ger våra studerande värdefulla perspektiv på sina egna liv. Men mest av allt lär de sig nog hur man ger och tar emot kärlek på ett villkorslöst, äkta och oförfalskat sätt.

Vi skulle rekommendera att frivilligorganisationer var mer öppna för att etablera samarbeten eller relationer med skolor och universitet eftersom det är där som de framtida beslutsfattarna, förkämparna och sponsorerna finns. Denna typ av samarbeten bäddar också för att dessa viktiga frågor ska få en bredare förankring och spridning hos allmänheten och ute i samhället. Man ska naturligtvis inte öppna dörren för ett samarbete alltför lättvindigt, för frivilligorganisationer

måste noggrant granska alla sina besökare och försäkra sig om att de håller sig till och respekterar deras riktlinjer och man bör sträva efter att upprätta långsiktiga samarbeten. Likaså har skolorna ett ansvar för att endast de studerande som drivs av genuina motiv tillåts att delta i dessa projekt.

För att återknyta till vår inledning, frivilligorganisationen med vilken vi hade ett sådant givande och ömsesidigt berikande samarbete under sex år, har plötsligt dragit in våra besök. Den angav inget skäl, men vi listade ut den bakomliggande orsaken ändå. Organisationens USA-baserade ledningsgrupp har omorganiserats och nya personer har anställts på de ledande posterna i organisationen.

Om vi kunde vrida klockan sex år tillbaka i tiden, så skulle vi utan att tveka återigen engagera oss i samma projekt. Det som flickorna, den lokala personalen och våra studerande har vunnit är så mycket mer än vi hade vågat föreställa oss. Om vi ska vara efterkloka så borde vi ha bemödat oss om en tätare kontakt med organisationens utlandsbaserade ledning. Vi har lärt oss en värdefull läxa som tydligt visar det oförutsägbara i att helt och hållet engagera sig i en organisation som verkar under pressade förhållanden i ett utvecklingsland. Men vi ångrar inget, vi känner oss bara sorgsna över att vårt samarbete har tagit slut. Det var ett fantastiskt samarbete som kommer att bära frukt lång tid framöver.

Röster från två elever på Li Po Chun som varit på centren i Kambodja: ”Hur sammanfattar man en resa som förändrade en för alltid? Börjar man med en berättelse som ledde till en insikt? Kanske beskriver man aktiviteterna, vad man såg, vad man kände eller kanske ska man undvika allt det känslomässiga och bara fokusera på den fakta och information som man fick ta del av? Vad jag än väljer så går det ändå inte att fånga upplevelsen på centret och göra den rättvisa.

Plötsligt fick alla dessa namn och berättelser som vi fått ta del av ett ansikte med ett par ögon, ett leende, en kram och ibland också synliga ärr.

Arbetet med flickorna var otroligt på många sätt. Deras reaktioner på de olika aktiviteterna var så mycket öppnare än vad jag hade föreställt och förväntat mig. Det faktum att de var så villiga att Teckningar gjorda av flickorna på centren i Kambodja.

152

Social position och hälsa

Social position och hälsa

153

öppna sina hjärtan för oss var väldigt rörande, särskilt med tanke på att vi bara skulle vara där i några dagar. Det var en av de saker som var svårast för mig under resan – hur kan vi komma in i deras liv, knyta djupa vänskapsband med dem och sedan lämna dem, åka tillbaka till våra vardagsliv, klaga på maten i bespisningen och på den dåliga internetuppkopplingen, medan de är kvar där, utan någonting annat än minnen?

Förutom att vara med flickorna på centret, så fick vi lära oss mycket om anti-traffickingarbete i Kambodja. Den första organisationen vi fick träffa var APLE. APLE arbetar med undersökande och kartläggande verksamhet inom trafficking, de spårar personer som håller på med trafficking samt pedofiler, försöker samla in bevis och lämna över detta till polisen. Med få medlemmar och skralt ekonomiskt bistånd, utför APLE det arbete som få organisationer gör. Att få inblick i deras arbete var väldigt intressant och likaså att förstå de svåra moraliska frågor som de måste brottas med dagligen. Till exempel det sorgliga faktum att de ibland måste hålla sig i bakgrunden och inte ingripa när barn utnyttjas för att kunna samla in tillräckligt med bevis för att sedan kunna väcka åtal mot förövaren. Att göra det arbete som ingen annan vill göra. APLE består av dedikerade, empatiska människor med ett stort socialt patos som jobbar på omöjliga tider för att på ett handfast sätt bistå mycket utsatta människor. Jag känner mig mycket priviligierad som har fått träffa dem.

På Li Po Chun har vi utvecklat vår egen bubbla som är fylld av konflikter. Den största konflikten, för mig personligen, är den mellan hopp och cynism. Vi kommer alla hit med en förhoppning om att kunna medverka till en bättre framtid. Brinnande av ambition längtar vi efter att kunna sätta avtryck och göra skillnad i världen.

Efter ändlösa diskussioner, skrivningar och redovisningar så sker ändå ibland det motsatta, vi utvecklar var och en av oss något slags skydd eller försvarssystem. En bubbla av skepsis börjar omge oss och ibland till och med apati. Min personliga bubbla sprack totalt i det ögonblick som jag gick in genom entrén till centret i Kambodja. För detta och för mycket annat står jag för evigt i tacksamhetsskuld till flickorna på centret.”

”Resan till Kambodja fick mig att känna ödmjukhet och jag anser mig själv vara lyckligt lottad som har fått tillbringa tid med några av de mest inspirerande kvinnor, flickor som jag någonsin har mött.

Jag förälskade mig verkligen i dem. Jag tänker på dem dagligen och försöker föreställa mig vad de gör just nu på centret.

Jag har också en kvardröjande känsla av bävan och oro när jag tänker på deras framtid och tanken på det oräkneliga antal flickor som ska gå behöva gå igenom samma fasor får mig att må illa.

Min tro på mänskligheten har fått sig en ordentlig törn. Det är så svårt att få ihop hur det ser ut i verkligheten med min bild av hur vi människor bör behandla varandra.”

Izabella Urbanowicz

Från vissa håll har Somaly Mams trovärdighet på senare tid ifrågasatts. De av henne grundade frivilligorganisationerna AFESIP och The Somaly Mam Foundation fortsätter dock sitt viktiga och angelägna arbete för att stoppa slaveri och trafficking.

STUDIEUPPGIFTER 1. Förklara vad som menas med jämlikhet och nämn ett sätt att mäta den ekonomiska jämlikheten i ett land.

2. Redogör för begreppen BNP och HDI och vilka fördelar respektive nackdelar du ser med dessa sätt att mäta.

3. Nämn några sociala faktorer som kan påverka livslängden hos en människa.

4. Vad innebär begreppet epigenetik? Vilket ansvar tycker du att individen och samhället bör ha ur ett epigenetiskt perspektiv?

5. Förklara översiktligt eller utförligt och nyanserat på vilket sätt etnisk till­ hörighet kan skapa olika förutsättningar för människor i ett samhälle. Lever människor med olika etnisk bakgrund under olika förutsättningar i Sverige?

Liat Graf

154

Social position och hälsa

Social position och hälsa

155

öppna sina hjärtan för oss var väldigt rörande, särskilt med tanke på att vi bara skulle vara där i några dagar. Det var en av de saker som var svårast för mig under resan – hur kan vi komma in i deras liv, knyta djupa vänskapsband med dem och sedan lämna dem, åka tillbaka till våra vardagsliv, klaga på maten i bespisningen och på den dåliga internetuppkopplingen, medan de är kvar där, utan någonting annat än minnen?

Förutom att vara med flickorna på centret, så fick vi lära oss mycket om anti-traffickingarbete i Kambodja. Den första organisationen vi fick träffa var APLE. APLE arbetar med undersökande och kartläggande verksamhet inom trafficking, de spårar personer som håller på med trafficking samt pedofiler, försöker samla in bevis och lämna över detta till polisen. Med få medlemmar och skralt ekonomiskt bistånd, utför APLE det arbete som få organisationer gör. Att få inblick i deras arbete var väldigt intressant och likaså att förstå de svåra moraliska frågor som de måste brottas med dagligen. Till exempel det sorgliga faktum att de ibland måste hålla sig i bakgrunden och inte ingripa när barn utnyttjas för att kunna samla in tillräckligt med bevis för att sedan kunna väcka åtal mot förövaren. Att göra det arbete som ingen annan vill göra. APLE består av dedikerade, empatiska människor med ett stort socialt patos som jobbar på omöjliga tider för att på ett handfast sätt bistå mycket utsatta människor. Jag känner mig mycket priviligierad som har fått träffa dem.

På Li Po Chun har vi utvecklat vår egen bubbla som är fylld av konflikter. Den största konflikten, för mig personligen, är den mellan hopp och cynism. Vi kommer alla hit med en förhoppning om att kunna medverka till en bättre framtid. Brinnande av ambition längtar vi efter att kunna sätta avtryck och göra skillnad i världen.

Efter ändlösa diskussioner, skrivningar och redovisningar så sker ändå ibland det motsatta, vi utvecklar var och en av oss något slags skydd eller försvarssystem. En bubbla av skepsis börjar omge oss och ibland till och med apati. Min personliga bubbla sprack totalt i det ögonblick som jag gick in genom entrén till centret i Kambodja. För detta och för mycket annat står jag för evigt i tacksamhetsskuld till flickorna på centret.”

”Resan till Kambodja fick mig att känna ödmjukhet och jag anser mig själv vara lyckligt lottad som har fått tillbringa tid med några av de mest inspirerande kvinnor, flickor som jag någonsin har mött.

Jag förälskade mig verkligen i dem. Jag tänker på dem dagligen och försöker föreställa mig vad de gör just nu på centret.

Jag har också en kvardröjande känsla av bävan och oro när jag tänker på deras framtid och tanken på det oräkneliga antal flickor som ska gå behöva gå igenom samma fasor får mig att må illa.

Min tro på mänskligheten har fått sig en ordentlig törn. Det är så svårt att få ihop hur det ser ut i verkligheten med min bild av hur vi människor bör behandla varandra.”

Izabella Urbanowicz

Från vissa håll har Somaly Mams trovärdighet på senare tid ifrågasatts. De av henne grundade frivilligorganisationerna AFESIP och The Somaly Mam Foundation fortsätter dock sitt viktiga och angelägna arbete för att stoppa slaveri och trafficking.

STUDIEUPPGIFTER 1. Förklara vad som menas med jämlikhet och nämn ett sätt att mäta den ekonomiska jämlikheten i ett land.

2. Redogör för begreppen BNP och HDI och vilka fördelar respektive nackdelar du ser med dessa sätt att mäta.

3. Nämn några sociala faktorer som kan påverka livslängden hos en människa.

4. Vad innebär begreppet epigenetik? Vilket ansvar tycker du att individen och samhället bör ha ur ett epigenetiskt perspektiv?

5. Förklara översiktligt eller utförligt och nyanserat på vilket sätt etnisk till­ hörighet kan skapa olika förutsättningar för människor i ett samhälle. Lever människor med olika etnisk bakgrund under olika förutsättningar i Sverige?

Liat Graf

154

Social position och hälsa

Social position och hälsa

155

”

Liat Graf, studerande, om sin vistelse på ett rehabiliteringscenter i Kambodja för flickor som varit utsatta för trafficking.

I boken beskrivs de utmaningar men också de möjlig­heter som väntar när man åker ut i världen för att praktisera eller arbeta inom vård och omsorg. Detta illustreras väl genom de många reseberättelserna.

Internationellt arbete är skriven för fördjupningskursen med samma namn på Vård- och omsorgsprogrammet samt för olika utbildningar med inter­ nationell inriktning.

Författare: Eva Björklund, vård- och omsorgslärare samt friskvårdsterapeut.

Petra Björklund, stödassistent med studier i sociologi samt utveckling och internationellt samarbete.

Petra Björklund

Till boken hör en produkthemsida där ytterligare material, information och berättelser om internationellt arbete kan hämtas: www.sanomautbildning. se/internationelltarbete

Eva Björklund

Internationellt arbete beskriver hur vården och omsorgen är organiserad i olika delar av världen och vilka faktorer som påverkar hur hälsan respek­ tive ohälsan ser ut och fördelar sig globalt. Vidare beskrivs hur olika inter­ nationella organ och hjälporganisationer samverkar samt vilka riktlinjer och överenskommelser som reglerar deras arbete.

Internationellt arbete

”

Hur sammanfattar man en resa som förändrade en för alltid?

Börjar man med en berättelse som ledde till en insikt? Kanske beskriver man aktiviteterna, vad man såg, vad man kände eller kanske ska man undvika allt det känslomässiga och bara fokusera på den fakta och information som man fick ta del av? Vad jag än väljer så går det ändå inte att fånga upplevelsen på centret och göra den rättvisa.

Internationellt arbete Eva Björklund

Petra Björklund

(523-2429-5)