Issuu on Google+

1a1

Boken är avsedd för kursen samhällskunskap 1a1. ­Det ­innebär att ämnes­planernas betoning på ett reflekterande och kritiskt förhållnings­­ sätt får en framskjuten plats, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet. Utöver det innehåller boken sam­ hällskunskaps­ämnets traditionella områden: sociala relationer, arbets­ marknad och näringsliv, massmedier, politik och ekonomi. Frågor som syftar till reflektion och ställningstagande ligger i anslutning till den ­löpande texten.

Best.nr 47-09272-7 Tryck.nr 47-09272-7

Samhällskunskap

Samhällskunskap1a1 Daniel West

Samhällskunskap1a1 Daniel West


Innehåll: Om att påverka och att påverkas  6

Ringar på vattnet  7 Demokrati kräver kunskap  8 Genomgående teman  9 Kunskap och okunskap  10

Att tro eller veta  11 Vem ska man tro på?  17 Vetenskaplig kunskap  21 Källkritiska grundprinciper  22 Individen, samhället och kulturen  27

Samhället och sammanhanget  27 Formandet av en personlig identitet  28 Uppfostran och normer  28 Grupper, tillhörighet och social kontroll  31 Diskriminering, fördomar och social status  37

Social skiktning och status  40 Jämställdhet och könsmaktsordning  45 Demokrati och diktatur  47

Demokrati  48 Demokratins krav  50 Mänskliga rättigheter  51 Pluralism och engagemang  55 Demokratins kritiker  56 Diktaturer  59 Diktaturens för- och nackdelar  61

Riksdag och regering  84

Riksdagen  84 Riksdagens kontrollmakt  89 Regeringen  98 Statsförvaltningen  103 Kommuner, landsting och regioner  107

Förtroendevalda fritidspolitiker  108 Primärkommunernas ansvar  108 Kommunernas finansiering  110 Fullmäktige och kommunstyrelser  112 Kommunala nämnder  113 Kommunal förvaltning  114 Olika kommuner har olika förutsättningar  115 Landsting och regioner  117 EU – den europeiska unionen  118

Bakgrund  120 EU-förespråkare och EU-skeptiker  122 EU:s institutioner  124 EU:s befogenheter  130 Beslutsprocessen  131 Svensk och europeisk lagstiftning  133 EU-domstolen  133 EU:s budget  134 Framtiden för EU-samarbetet  135 Internationellt beslutsfattande  137

Politiska partier  64

Förhandlingar mellan suveräna stater  138 FN – Förenta Nationerna  141 Icke-statliga aktörer  147

Statsskickets grunder  71

Massmedier – den tredje statsmakten  149

Höger och vänster i politiken  65 De politiska ”blocken”  69 Den svenska författningen  72 Fyra grundlagar  74 Den svenska demokratins institutioner  79 Val i Sverige  80 Andra demokratiska statsskick  83

Åsikter och opinionsbildning  150 Medierna och dagordningen  152 Vad blir en nyhet?  154 Vem har makten över informationen?  158 Mediepolitik  160


Sverige i förändring  165

Strukturomvandlingar  166 Från jordbrukssamhälle till industriland  166 Industrisamhället blir ett tjänstesamhälle  170 Strukturomvandlingar är smärtsamma  172 Näringsliv och arbetsmarknad  174

Offentlig sektor  177 Arbetskraften  178 Arbetslöshet  182 Arbetsmarknadspolitiken  185 Den svenska modellen  186 Kollektivavtal  187 Avtalsrörelser  189 Lagarna på arbetsmarknaden  190 EU och den svenska arbetsmarknaden  196 Arbete, sparande och konsumtion  198

Att börja arbeta  199 Den första egna bostaden  201 Sparande  205 Att ta lån  210 Kronofogdemyndigheten  215 Livet som konsument  216 Vad är samhällsekonomi?  221

Det ekonomiska kretsloppet  222 Hushållen och samhällsekonomin  226 Löner och priser  229 Den ekonomiska politiken  233 Sverige och omvärlden  234 Register  236


Så kallad ”cliffdiving” är en av många aktiviteter man rimligen inte bör ägna sig åt, utan att veta vad det egentligen är man ger sig in på!

Kunskap och okunskap Funderar man över saken så inser man snart att allt vi tycker, tänker och gör på sätt och vis beror på tre saker:

•  vad vi vet om det förflutna, •  vilken information vi har i nuet, och •  vilka slutsatser vi tror oss kunna dra om framtiden. 10

KUNSKAP OCH OKUNSKAP


Det är också viktigt att informationen vi använder oss av faktiskt stämmer – annars riskerar vi att tycka, tänka eller göra fel saker. Saker vi kanske inte hade gjort om vi vetat bättre. Ibland verkar det till och med livsviktigt att vi har uppfattningar om verkligheten som bygger på både korrekt och fullständig information. Tänk dig att du ska hoppa fallskärm och mitt i hoppet upptäcker att du fått felaktiga anvisningar för hur man utlöser skärmen, eller att du misstar vit flugsvamp för champinjoner. Det är ett förhållandevis vanligt och ibland dödligt misstag. Som samhällsmedborgare är det dessutom viktigt att kunna göra förnuftiga och informerade val. Idag förväntas vi själva välja allt från vilken skola barnen ska gå i, eller vilken fondförvaltare för våra pensionspengar som är bäst, till vilka politiker vi anser lämpligast att företräda våra åsikter när gemensamma beslut skall fattas. I det här kapitlet ska vi därför titta närmare på vad det innebär att veta någonting, hur det rent praktiskt går till när man är källkritisk, varför det alltid är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt samt vad som utmärker veten­skaplig kunskap.

   Kan du komma på fler exempel på när det kan vara livsviktigt med ­korrekt information?  

Att tro eller veta För att underlätta, och undvika vanliga missförstånd, börjar vi med att definiera några viktiga begrepp. Det naturliga stället att börja är att undersöka (förklara) vad vi egentligen menar med begrepp som kunskap och sanning.

Hur avgör vi vad som är sant eller inte? Att ha kunskap om någonting innebär att de uppfattningar man har också är sanna. Frågan är då förstås hur man ska kunna veta det? Med sanning brukar man mena att en uppfattning är sann om den stämmer överens med verkligheten, och det låter förstås enkelt – men är det verkligen det? Hur avgör vi i så fall om en uppfattning ”stämmer överens” med verkligheten eller inte, och hur gör vi om det råder oenighet om hur verkligheten ser ut? När man talar om ”verkligheten” menar man vanligen den objek­ tiva verkligheten. Det vill säga verkligheten som den faktiskt är, KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11


oavsett vad någon råkar tro om den. Problemet är att den enskilda individens bild av verkligheten är subjektiv. Med det menar man att människor uppfattar verkligheten olika eftersom alla har olika bakgrund, erfarenheter, perspektiv, värderingar och intressen. För att kunna avgöra om en uppfattning stämmer överens med verkligheten måste man därför ta hänsyn till hur våra uppfattningar präglas av vårt personliga perspektiv.    Definitioner Med en definition menar man en bestämd förklaring av vad ett ord eller begrepp betyder. Den definition meteorologer använder sig av för att avgöra om det blivit ”sommar” eller inte är till exempel ”när dygns­ medeltemperaturen överstiger 10 grader i minst fem dygn i följd.” Den här definitionen ställer alltså upp krav för vad som skall räknas som ”sommar”. Denna definition kanske inte känns livsviktigt, men i många andra sammanhang är definitioner väldigt viktiga – inte minst när det gäller sådant som brott och straff. Straffet för ”mord” är mycket högre än straffet för ”dråp” eller ”vållande till annans död”. Var gränsen går mellan de olika brotten beror på hur man definierar begreppen mord, dråp och vållande till annans död.

Hur vi bildar oss subjektiva uppfattningar

En anledning till att man sätter upp vägskyltar med varning för älg är för att påminna förarna om att snabba rörelser i utkanten av synfältet kan vara djur som är på väg upp på ­vägen. Studier har visat att förarnas reaktionstid och bromssträcka blir mycket kortare när de just passerat en varningsskylt än när de inte gjort det. Skylten påverkar således vår selektiva perception. 12

Oavsett om vi ser en tavla, lyssnar på ett radioprogram, diskuterar med en kamrat eller läser en text så tolkar och bearbetar vi information. Vi tar till exempel inte till oss allt i varje given situation, vi ­filtrerar mer eller mindre omedvetet bort stora mängder information. Detta kallas för selektiv perception. Anledningen är att all information vi tar emot måste tolkas och sättas i ett sammanhang för att den ska bli meningsfull. Den ­information som hjärnan uppfattar som oanvändbar i denna process sorteras helt enkelt bort. Något förenklat försöker hjärnan anpassa informationen till våra egna erfarenheter för att göra den begriplig. Hur vi upplever någonting kan påverkas av många saker, även tillfälligheter. Ett och samma påstående kan till exempel ha välKUNSKAP OCH OKUNSKAP


digt olika effekt beroende på om man är stressad, eller avslappnad. Selektiv perception kan också fungera så att vi övertolkar information när den färgas av våra personliga erfarenheter.

Känslor och behov

ringar & Attityde Värde r

Erfarenheter

Fördomar

Intressen

Tolkningsprocessen.

1.

2.

1. Hur resebyrån beskrev hotellet 2. Vad det kostade att bo där

3.

4.

3. Hur kunden upplevde det 4. Vad vänner och familj fick höra

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Fundera med utgångspunkt i bilden lite kring hur olika människor kan uppfatta en situation – bara med utgångspunkt i vilket perspektiv de har – om de är kund, försäljare eller kanske utomstående personer, som får höra ­antingen kundens eller försäljarens version av vad som hänt. 13


Inbillningseffekter I vissa situationer kan vi till och med påverkas att tro att vi upplever eller minns något vi egentligen inte alls varit med om. Ett exempel är hur det går att skapa inbillningseffekter. I ett vetenskapligt experiment utfört vid Victoria University på Nya Zeeland lyckades man visa att studen­ ter som trodde att de druckit alkohol upplevde att de blev berusade trots att de i själva verket bara serverats tonic med lime. Dessutom upp­ visade de sämre korttidsminne än kontrollgruppen som visste att de bara fick tonic.

Att sträva efter objektivitet Om det nu är så att all information vi tar till oss, i någon mån beror på sådant som vilka vi är och i vilken livssituation vi befinner oss – hur ska vi då kunna avgöra vad som är sant eller inte? Vad vi kan göra är att så långt det är möjligt sträva efter objekti­ vitet och utveckla metoder för att kompensera för det begränsade i vårt eget perspektiv. Det vill säga, skaffa oss så goda skäl som möjligt för att tro att våra uppfattningar är sanna. Strävar vi efter objektivitet innebär det att vi gör vårt bästa för att vara sakliga och opartiska.

När människor anklagas för ett brott, är det av avgörande betydelse att de varken döms på förhand, eller favoriseras av domare och nämndemän. Vad tror du? Är domare och nämndemän alltid objektiva? Varför/varför inte?” 14

KUNSKAP OCH OKUNSKAP


Är man saklig håller man sig till information med så hög grad av trovärdighet som är praktiskt möjligt. Man bör också hålla sig till information som är relevant för det man undersöker eller diskuterar. Att den är relevant innebär att den har med det man undersöker eller diskuterar att göra. Vilken färg på ögonen eller form på huvudet någon har, är till exempel inte relevant för vilket betyg de förtjänar i svenska.

Under 1800-talet ägnade man mycket tid åt att försöka koppla skallens form till egenskaper som intelligens eller moral – något som senare forskning visat vara helt i­rrelevant.

OBJEKTIVITET

saklighet

sanning

relevans

opartiskhet

balans

neutralitet

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

15


Strävar man efter objektivitet är det också nödvändigt att vara opartisk när man bedömer olika uppfattningar – det faktum att man personligen gillar en uppfattning bättre än någon annan är inte ett skäl att tro på den. Ens egna känslor, attityder eller värderingar är subjektiva och därför inte relevanta. Av denna anledning måste man kunna skilja ut vad som är ett påstående om fakta och vad som är en värdering. Det är inte alltid lätt.

Fakta, tyckande och värderingar    Kan man säga att det är ”sant” att en låt är bra? Kan musik vara ­”objektivt” bra eller ­dålig? Håller du med om att det inte finns något facit i dessa frågor? ­Varför/varför inte?

   Kan du komma på några egna exempel på ord som är både be­skrivande och ­värderande?

16

Det finns en grundläggande skillnad mellan påståenden om fakta och påståenden som ger uttryck för en värdering. Ett faktapåstående är ett uttalande om den objektiva verkligheten och är därför antingen sant eller falskt. Fakta är ”sann information”. Att ”tycka” någonting om fakta är därför meningslöst. När man ”tycker” någonting ger man nämligen uttryck för en värdering. Med en värdering menar man en uppfattning om vad som är viktigt eller värdefullt, rätt eller fel, vackert, fult, gott eller äckligt. För sådana uppfattningar finns det inget facit och människor kan därför vara oense utan att någon behöver ha fel. När man ger uttryck för en värdering säger man alltså någonting om sig själv, snarare än om den objektiva verkligheten. Följande uppfattningar är exempel på renodlade värderingar: ”Vaniljglass är godare än chokladglass”, ”Barn är det bästa med livet”, ”Sniglar är avskyvärda”. Följande är istället exempel på renodlade fakta­påståenden: ”Dörren är låst”, ”Det var en ovanligt kall vinter i år”, ”Kvinnor begår färre brott än män”. I många fall är det tyvärr inte lika enkelt att se skillnaden som i dessa exempel. Det beror på att ord kan vara både beskrivande och värderande på samma gång. Ta till exempel orden ”utveckla” och ”förändra”. Politiker säger ­hellre att de vill utveckla samhället än att de vill förändra det. Anledningen är att ingen upplever ”utveckling” som någonting dåligt. Man säger då att ordet har en positiv värdeladdning. ”Förändring” däremot är värde­ neutralt – människor kan uppleva förändring både som någonting bra eller, tvärtom, som någonting dåligt. De som är negativt inställda till en förändring kommer istället att vilja beskriva förändringen som ett steg tillbaka, att man ”raserar”, ”avvecklar” eller ”monterar ner” något som redan fungerar – ord med en negativ värdeladdning. KUNSKAP OCH OKUNSKAP


Är man opartisk ska man alltid försöka använda ett så neutralt språkbruk som möjligt. Ett problem är att det är svårt att vara fullt ut medveten om sin egen partiskhet, och hur värderingar smyger sig in i vårt språk och genomsyrar vårt sätt att tänka. Därför är det viktigt att sträva efter balans – olika uppfattningar och argument, bevis eller belägg måste vägas mot varandra – och neutralitet, alla uppfattningar måste bedömas efter samma måttstock.

Vem ska man tro på? Det här med objektivitet är inte helt lätt. Det finns goda skäl att tro att vi inte kan göra mer än att bara sträva efter objektivitet, men då tycks vi alltid behöva fundera över om vi har tillräckligt goda skäl för att tro på någonting. Det leder vidare till frågan om hur vi ska kunna bedöma det. Ett bra sätt att börja kan vara att titta på några vanliga sätt att resonera kring vad som är rimligt att tro på.

   Granska några tidnings­ artiklar och var upp­ märksam på hur de be­ skriver olika saker – gör en lista på ord som du tycker verkar bära på en värdering. B ­ edöm också texten som ­helhet – finns det någon värdering som är underförstådd i texten? Någon uppfatt­ ning om vad som är bra eller dåligt?

Många tror på astrologi trots att det inte finns några som helst belägg för sannings­ halten i astrologiska förut­ sägelser. Är det då rimligt att tro på astrologi? KUNSKAP OCH OKUNSKAP

17


Traditionell kunskap – ”vad alla vet” Det finns uppfattningar och påståenden som upprepas så ofta, och i så många sammanhang att de i slutändan aldrig ifrågasätts. Dessa uppfattningar blir på så sätt en levande del av den bakgrundskunskap som utgör ett samhälles gemensamma kultur eller världsbild. Ibland kan det handla om religiösa myter eller trosföreställningar som det är mer eller mindre tabubelagt, eller förbjudet, att ifrågasätta. Andra gånger kan det vara enkla uppfattningar om samhället som bitit sig fast i vårt medvetande, mest för att det är bekvämt eller bekräftar en allmänt spridd bild av hur samhället fungerar. Ett exempel kan vara uppfattningen att livstids fängelse i Sverige egentligen motsvarar ett tolvårigt fängelsestraff. Påståendet förs ofta fram i vardagliga diskussioner kring synen på brott och straff som ett exempel på hur det ”daltas” med grova kriminella i Sverige. Pro­blemet är att påståendet är felaktigt och att det naturligtvis inte blir mer sant bara för att många tror på det, eller för att det upprepats många gånger under lång tid – även om det kan vara lockande att tänka så.   Myten om det korta livstidsstraffet Poängen med ett livstidsstraff är att strafflängden inte är tidsbegrän­ sad. Teoretiskt sett kan den livstidsdömde därför avtjäna en mycket lång tid i fängelse. Den dömde kan emellertid ansöka om att få straf­ fet omvandlat till ett tidsbegränsat straff efter att ha avtjänat minst 10 år. Straff­tiden kan då begränsas till att vara som minst 18 år. Det är det längsta tidsbegränsade straffet i Sverige. När någon fått straffet omvandlat kan man i bästa fall bli villkorligt frigiven när man avtjänat 2/3 av strafftiden – vilket är efter tolv år. Nu är det förstås inte så att alla automatiskt sitter av den kortaste möjliga tiden. Under perioden 1 november 2006–31 december 2007 fick till exempel 12 av 22 fångar som ansökt om omvandling avslag, medan 10 beviljades. De beslutade strafftiderna varierade mellan 21 och 33 år. Den genomsnittliga strafftiden var 26 år.     Har du några egna exempel på liknande moderna myter? ­Saker som upprepas ofta och nästan aldrig ifrågasätts trots att de inte är ­sanna?

18

KUNSKAP OCH OKUNSKAP


Sunt förnuft Till det ”sunda förnuftet” kan man räkna all den vardagskunskap människor bär på. Sådant som vi vet eller kan men kanske inte kan sätta ord på. Det är sunt förnuft att låsa cykeln när man går in i affären för att handla, att inte låta tonårsbarnen stanna hemma och ha fest utan övervakning när man själv är bortrest, eller att man ska vara välklädd när man går på anställningsintervju. Med sunt förnuft kommer man ganska långt – men det är inte en lämplig kunskapsform när man försöker dra slutsatser i övergripande samhällsfrågor, eller kring kontroversiella fenomen där starka känslor kan vara inblandade. Det är helt enkelt vanligt att man lägger för stor vikt vid sådant man själv har varit med om. Ett exempel är tendensen att dra starka slut­ satser av en kortare tids medierapportering. Det kan tidvis upplevas som att en viss typ av brott har ökat explosionsartat, när det i själva verket beror på rena tillfälligheter. En möjlighet kan vara att man själv blivit medveten av en händelse som fått mycket publicitet och därför är mer uppmärksam på dessa nyheter under en period. Ofta brukar det inte gå att se några belägg för den här typen av självupplevda brotts­ epidemier i den offentliga statistiken, de sammanställningar av fakta som olika myndigheter samlar in, och som rimligen är mer pålitliga i sådana här fall. Det sunda förnuftet är av naturliga skäl präglat av våra subjektiva erfarenheter, värderingar och antaganden och de fungerar därför inte nödvändigtvis som allmänna sanningar.

   Se om du kan komma på tio egna exempel på sådant det är ”sunt ­förnuft” att tro på. Jämför ditt ”sunda förnuft” med dina klass­ kamraters!

Auktoritetstro En annan vanlig källa till kunskap är auktoritetstro. En hel del av vad man får lära sig i skolan är av denna form. Elever förväntas mer eller mindre okritiskt ta till sig vad en auktoritet, till exempel en lärare eller läroboksförfattare, förmedlar. Faktum är att vi matas med information och råd från experter i alla möjliga sammanhang hela tiden. Det kan vara råd om vad som är nyttigt eller onyttigt att äta, vilken typ av tv-apparat som ger bäst värde för pengarna, eller vilka filmer som är sevärda just den här veckan. I nyhetsmedierna framträder experter som uttalar sig om politiska händelser och den ekonomiska utvecklingen. KUNSKAP OCH OKUNSKAP

19


En buddhistisk munk undervisar skolbarn om Buddhas läror. De har fungerat som rättesnöre för miljontals människor i mer än tvåtusen år. Betyder det att lärorna skildrar en ”högre sanning” eller att de är relevanta även idag?

I många fall är auktoritetstro berättigad. Vanligen är det till exempel en god idé att lyssna till sin läkare eller att utgå ifrån att personalen på apoteket vet hur medicinen du fått utskriven ska doseras. Samtidigt finns det många sammanhang där man bör vara försiktig med att acceptera expertutlåtanden alltför okritiskt. Ibland är oenigheten stor även bland experter. Något det är viktigt att tänka på är vad en expert egentligen uttalar sig om. Dagsfärska händelser är mycket svårare att uttala sig säkert om än saker som experten forskat om i åratal, eller sådant som räknas 20

KUNSKAP OCH OKUNSKAP


som väl etablerade sanningar inom det forskningsområde han eller hon är verksam. Man bör också vara uppmärksam på om personen ifråga uttalar sig i egenskap av expert eller som privatperson, om vad han eller hon tycker – det är en viktig skillnad!

Vetenskaplig kunskap De kunskapskällor vi granskat så här långt är osäkra på många sätt. Det kan du säkert hålla med om. Faktum är att all kunskap är osäker – det finns alltid en risk att någonting vi trodde oss veta säkert omkullkastas av nya rön i framtiden. Inom vetenskapen är det därför vanligt att man talar om teorier eller modeller av verkligheten snarare än verkligheten som sådan. En teori eller modell av verkligheten är alltid preliminär det är en bild av hur verkligheten ser ut eller fungerar som kan behöva ändras om den visar sig vara felaktig. Modellen använder man sedan för att försöka dra slutsatser om framtiden eller för att förklara något i det förflutna. Vetenskapliga teorier eller modeller gör därför inte anspråk på att vara sanna i den bemärkelsen att de stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. En vetenskaplig teori kan bara ha olika mycket som talar för eller emot den och vara mer eller mindre användbar. Vad som skiljer vetenskapen som kunskapskälla från de andra vi tagit upp är att det ställs krav på att man har genomtänkta metoder för att minska risken att ta fel eller dra felaktiga slutsatser.

   När är det rimligt att lita på auktoriteter – och när kan det vara mindre lämpligt? Kan du ge n ­ ågra vardagliga ­exempel på när det kan vara bra eller dåligt?

Bevis, källor och metodkrav Ett viktigt krav vetenskapen ställer är att alla påståenden eller uppfattningar måste styrkas med någon form av bevis. En vanlig form av bevis är observationer. Med observationer menar man allt vi kan se, höra, känna, smaka eller lukta oss till. I vardagen spelar enskilda observationer en viktig roll och brukar också betraktas som tillräckliga bevis. Om någon ber dig se efter om dörren är låst och du går och rycker i handtaget och konstaterar att den är det så skulle de flesta nöja sig med det. Våra egna observationer är å andra sidan inte helt säkra. Vi kan råka se eller höra fel, missförstå eller feltolka vad vi ser eller hör. KUNSKAP OCH OKUNSKAP

   Kan du komma på några exempel på gånger när du själv eller andra runt omkring dig missför­ stått eller feltolkat en ­situation eller händelse?

21


Ett sätt att råda bot på denna osäkerhet är att komplettera med oberoende vittnesmål, eller källor. Med vittnesmål menar man andras upplevelser eller observationer. Att ett vittnesmål är ­oberoende betyder att det inte är påverkat av vad andra sett eller hört. Är inte vittnesmålen eller källorna oberoende av varandra kan en felaktighet komma att spridas och upprepas av flera av källorna. Ett annat vetenskapligt krav är att man är metodisk och noggrann när man samlar bevis. Att arbeta på ett vetenskapligt sätt innebär därför att man alltid måste tänka på hur man går till väga för att minimera risken att informationen man använder sig av när man drar sina slutsatser är felaktig eller missvisande. De källor man använder som bevis och de metoder man använt för att samla in dem skall alltid dokumenteras. Det betyder att de ska skrivas ner och sparas, så att det går att styrka att bevisen inte är påhittade eller att man misstagit sig om dem. Genom att redovisa källor och metoder så kan också andra kontrollera att slutsatserna av den vetenskapliga undersökningen kommit till på ett acceptabelt sätt.

Källkritiska grundprinciper Att en undersökning kallas för vetenskaplig är naturligtvis ingen garanti för att den också är det. Allt som glimmar är inte guld. Det produceras en enorm mängd material som gör anspråk på att vara vetenskaplig av allt ifrån universitet, högskolor och statliga institutioner till företag, intresseorganisationer, stiftelser och tankesmedjor. Det finns därför goda anledningar att förhålla sig skeptisk – ­framför allt till det som kan misstänkas vara förklädd propaganda eller marknadsföring. Det vill säga material som har som syfte att påverka våra åsikter, eller skapa uppmärksamhet kring ett varumärke eller en produkt, snarare än att undersöka verkligheten. Slutsatsen är att det alltid finns anledningar att vara källkritisk och göra en självständig bedömning av trovärdigheten hos olika källor. När man gör sin bedömning brukar man utgå ifrån fyra grundprinciper eller källkritiska ”tumregler”.

22

KUNSKAP OCH OKUNSKAP


Kungliga biblioteket i­Stock­­ holm är Sveriges n ­ ationella bibliotek och samlar i stort sett in allt som trycks i landet eller på det svenska språket. Det är också ett forskningsbibliotek som köper in vetenskaplig litteratur på andra språk.

Äkthet Det är viktigt att förvissa sig om att en källa inte är förfalskad eller att ett vittne inte far med osanning. När det gäller experter är det viktigt att uppmärksamma vad det är som gör att den som uttalar sig ska räknas som expert i ämnet. Tid Människors minne är inte alltid perfekt – ju längre tiden går desto fler saker kanske faller bort, eller kommer till. Det är inte ovanligt att vissa händelser upplevs skarpare med åren, det innebär emellertid inte att det man minns är korrekt. I vissa fall kan det vara så att man omedvetet fyller i luckorna med antaganden. I historieämnet brukar man därför ställa ett samtidighetskrav. Det går exempelvis KUNSKAP OCH OKUNSKAP

23


ut på att nedskrivna vittnesmål om andra världskriget rimligen är mer pålitliga om de härstammar från tiden de handlar om än om de skrivits ner flera år senare. Samma sak gäller för övrigt vittnesmål i brottsutredningar. När det gäller sådant som vetenskapliga undersökningar eller rapporter gäller istället det omvända – finns det två undersökningar i samma ämne kan man anta att den senare av dem är en mer tillför­ litlig källa. En sak man kan begära av en seriös forskare är nämligen att han eller hon tar hänsyn till tidigare undersökningar i det ämne som studeras och tillför nya fakta, infallsvinklar eller resonemang samtidigt som felaktigheter i äldre material rättas till. Beroende Att källor kan vara beroende av varandra har tidigare tagits upp. Om en källa hänvisar vidare till en annan källa bör man i den mån det är möjligt följa hänvisningen och använda sig av ursprungskällan. Man brukar skilja mellan primär- och sekundärkällor. En primärkälla är varifrån informationen kommer från början, medan sekundär­ källan, eller andrahandskällan, återanvänder den på något sätt. När informationen återanvänds är risken stor att ett fel smyger sin in. ­Primärkällor ska därför alltid prioriteras. Tendens Källor som inte lever upp till kraven på objektivitet, och alltså inte är sakliga, neutrala eller balanserade bör undvikas. Man bör alltid fråga sig vem som ligger bakom informationen och varför. Studerar du cannabis och dess skadeverkningar på människokroppen bör du undvika material från nätsidor som kallar sig för sådant som ”legalisera marijuana nu” då man kan misstänka att materialet vare sig är balanserat eller neutralt. Källan är med största sannolikhet tenden­ tiös, det vill säga försöker påverka läsaren i en bestämd riktning. Om du ändå använder en sådan källa är det viktigt att förstå att det inte är balanserat att ge den lika stort utrymme som en artikel ur, till exempel, en vetenskaplig tidskrift.

24

KUNSKAP OCH OKUNSKAP


Källkritik på nätet De källkritiska reglerna är alltså metodregler för att bedöma kvaliteten på de källor du kan tänkas använda i ditt arbete. En allt viktigare informationskälla är Internet. Därför bör vi säga några ord om de speciella svårigheter som är förknippade med att använda material man hämtat på nätet. Det första som är viktigt att påpeka är att allt som återfinns på nätet inte är att betrakta som internetkällor. En hel del forskningsrapporter, doktorsavhandlingar, offentliga utredningar, tidningsartiklar, digitaliserad litteratur, statistik och myndighetsinformation är till exempel tillgängliga på nätet. Dessa ska betraktas på samma sätt som om de vore tryckt material, åtminstone i den mån de lever upp till äkthetskravet. Risken är eventuellt större att de manipulerats, eller förvanskats, på något sätt om de är i digitalt format. KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Wikileaks har specialiserat sig på att sprida information andra vill hålla hemlig! Frågan är – i vilket syfte? Kan man lita på Wikileaks?

   Vad brukar du a ­ nvända för källor? Kan du ­motivera källornas ­trovärdighet? Hur då?

25


I övrigt är det viktigt att beakta att Internet i praktiken är en klotter­ vägg där vem som helst kan skriva vad som helst, utge sig för att vara vem som helst och där information dessutom kan ändras, ­manipuleras och spridas med blixtens hastighet. Personliga hem­sidor, bloggar, företagssidor, användarforum och öppna uppslagsverk, så kallade ”wikis”, måste därför användas med stor försiktighet. När eller om de används måste det motiveras med utgångspunkt i de källkritiska principerna. Du måste då kunna svara på om källan är äkta, aktuell, en primär- eller sekundärkälla, vem som ligger bakom informationen, i vilken mån personen eller organisationen är trovärdig och om informationen är tendentiös eller inte.

26

KUNSKAP OCH OKUNSKAP


ISBN: 978-91-47-09272-7

© Daniel West och Liber AB

Redaktör: Thomas Johansson Formgivning och omslag: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Erica Högsborn Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Dimograf, Polen 2011

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, ut­över lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/­rätts­innehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.s 2


1a1

Boken är avsedd för kursen samhällskunskap 1a1. ­Det ­innebär att ämnes­planernas betoning på ett reflekterande och kritiskt förhållnings­­ sätt får en framskjuten plats, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet. Utöver det innehåller boken sam­ hällskunskaps­ämnets traditionella områden: sociala relationer, arbets­ marknad och näringsliv, massmedier, politik och ekonomi. Frågor som syftar till reflektion och ställningstagande ligger i anslutning till den ­löpande texten.

Best.nr 47-09272-7 Tryck.nr 47-09272-7

Samhällskunskap

Samhällskunskap1a1 Daniel West

Samhällskunskap1a1 Daniel West


9789147092727