9789197817806

Introduktion

Sorteringar Sortera pasta På hur många olika sätt kan ni sortera pasta?

Skorna på bordet Vad på skorna är lika och vad är olika?

Massor av leksaker! Vad är leksakerna gjorda av?

Fruktsallad Kan ni sortera frukt utan att smaka?

Kika, lukta och smaka Vad är det i burkarna?

Sortera geometriska figurer Vad heter de olika formerna?

Den magiska burken Vad händer i burken?

Potatisbitar och äppelbåtar Vad flyter bäst?

Naturens skatter Vad är det för skillnad på ett löv och en sten?

9

10

Sorteringar

Sortera pasta

På hur många olika sätt kan ni sortera pasta? l

ta Sortera pas

Så här gör du:

er : Du behöv

pasta, r av okokt e rm fo a k l oli rje bitar av va några eller r e rt papp l ett sto ka en bric l lim e eckling, b : språkutv m o r la d n D e t ha mföra ka /olika, jä sortera, li

l

skriva,

1. Tänk så många olika pastasorter det finns!

Visa några olika sorter och fråga barnen om de har fler hemma. Be dem (eller föräldrarna) att ta med några bitar av varje sort.

2. Lägg ut pastabitarna på ett stort papper eller en bricka. Låt barnen titta, undersöka och känna på dem.

3. Be barnen försöka hitta ord som beskriver de olika pastasorterna. Vad har de olika bitarna för egenskaper? Vilka likheter och skillnader hittar ni? Ofta är det ganska enkelt att hitta ord som beskriver färg, form, längd, tjocklek eller om de liknar något.

4. Gå vidare med att sortera bitarna i högar. Vilka tycker ni hör ihop? Naturligtvis finns här inget facit. Det kan bli en eller flera högar. Om det är möjligt att dela upp sig i några mindre grupper kan man få flera olika smarta förslag på hur pastan ska sorteras. Försök gärna hitta så många olika sätt som möjligt att sortera! Vem hittar på det knasigaste sorteringssättet?

5. Ni kan limma fast pastan på papperet när sorteringen är klar eller så kan ni göra snygga pastamönster på stora papper och limma.

Sorteringar

Det här är bra språkträning och övningen innehåller också en hel del grundläggande matematik.

En extra poäng är att denna enkla pastasortering ger en bild av naturvetenskapens väsen.

I alla tider har vi människor försökt hitta ord för att beskriva saker i vår omgivning. Det finns uråldriga avbildningar som visar hur vi försökt beskriva och sortera saker för att bringa ordning i kaoset. Ofta sorterar vi vardagsföremål (ibland genom att städa) för att hålla ordning i kaoset runt omkring oss. Ibland när barn leker kan man också se hur de radar upp saker i storleksordning eller efter färg. Det kan vara för att bilda mönster, ge underlag för uppräkningar av antal eller för att hålla ordning på olika sorters saker. Detta som för barn är en lek, är faktiskt något av det mest typiska för naturvetenskap det vill säga att beskriva och sortera saker.

Att sortera släpper ofta loss barnens ordfantasi. Det leder till språkutveckling och träning av förmågan att kommunicera och orientera sig i den närmaste omgivningen.

I biologin kan det handla om att beskriva, sortera och systematisera växter eller djur. En flora är ju resultatet av tusentals år av letande, samlande och sorterande. För att inte tala om hur länge man diskuterade hur man skulle sortera växterna. Även i kemin har man försökt beskriva olika ämnen och sorterat dem efter deras egenskaper.

Det som hos botanikerna blev en flora motsvaras här av det periodiska systemet, en sorts tabell som innehåller alla de olika atomer som vi hittills har hittat.

I fysiken sorteras olika ämnen efter till exempel hur de flyter och sjunker eller hur de bryter ljus. Fysiker sammanställer sina resultat i tabeller som går att använda för att förklara olika naturfenomen som finns omkring oss i vardagen.

Den här hör ihop med din raka pastabit.

Ja, eller med den här som ju också är räfflad.

11

!

12

Sorteringar

Experimentet ”sortera pasta” går att variera i det oändliga, om barnen tycker att det är roligt. Här är några förslag, men du kan säkert hitta på fler. Utgå gärna från barnens egna intressen!

Knappar eller kapsyler: Här kan man utgå från en skål fylld med osorterade knappar eller kapsyler, både likadana och olika sorter.

De brukar ju skilja sig åt på många olika sätt (material, antal hål, storlek…) På loppmarknader kan ni köpa spännande knappar som kan inspirera barnen att fundera på vilket plagg just denna knapp en gång tillhört. Vad gjorde personen som bar plagget? Rita och koppla samman med historia. Knappar går också enkelt att klistra upp på papper som mönster eller gubbar.

Godis: Ett försvinnande trevligt sorteringsmaterial får man genom att utgå från en hög blandat lösviktsgodis. (En del bitar brukar liksom bara gå upp i rök). Billigt, färgstarkt och lätt att få tag på. Men här behöver man kanske ta ett snack med föräldrarna innan.

Spelkulor: Också lätta att få tag på. Dem kan barnen lätt sortera efter storlek, färg, material eller hur de ser ut inuti. Svårare att limma, men lätta att leka med! Gör en kulbana och se vilken kula som rullar snabbast. Det är ju också en sorts sortering.

Bollar: Samla ihop ett tiotal bollar och låt barnen sortera med hela kroppen! Hur högt studsar de? Hur långt rullar de? Ni kan också sortera efter bollarnas funktion och utseende.

Ord som ofta dyker upp i sammanhanget är: gamla, nya, slitna, färger, mönster, till vilken idrott de hör, om idrotten är inomhus eller utomhus, och hur bollen känns.

Blommor: Linné sorterade blommor. Gå på blomjakt och låt er inspireras av honom!

Färg, form och alla små detaljer inuti blomman ger gott om uppslag till olika sätt att sortera. Berätta gärna om Linné och hur hans samlande och sorterande blev det system som gällde länge, länge. På våra hundralappar finns många bra bilder att använda. Ni kan också läsa böckerna Carl von Linné. Pojken som inte slutade samla av Karin Bergqvist och Sara Gimbergsson eller I naturens riken av Inga Borg och Fibben Hald.

Sorteringar

Massor av leksaker!

Vad är leksakerna gjorda av?

Så här gör du: 1. Här är det lätt att utgå från de leksaker man har på förskolan. Ett bra sätt kan vara att barnen får sortera leksaker som du har blandat i en låda. Se till att där finns många olika material och typer av leksaker: plastfigurer, träleksaker, bilar, dockor, djur, legobitar… Eller så kan barnen få ta med sig var sin sak hemifrån.

2. Barnen får börja helt förutsättningslöst med att skapa ordning bland leksakerna. Det handlar inte om att städa, utan att titta ordentligt på sakerna, beskriva dem efter vad de har för egenskaper och lägga dem i olika högar efter hur de kan tänkas höra ihop. Naturligtvis kommer de att hamna i olika högar, men ha antennerna ute och var uppmärksam på de olika förslag som barnen ger uttryck för. Det finns inget facit!

3. Be barnen beskriva leksakerna! Jämför de olika sakerna och hjälps åt att hitta ord för deras egenskaper. Om det uppstår diskussioner om vilken leksak som är störst eller minst finns här ett alldeles utmärkt läge för att börja använda måttband eller en våg så att ni kan träna mätningar.

Fortsättning följer u

Massor av leksaker!

Du behöv er :

l en låda blandade leksaker l eventu ellt måttb a n d och våg l två snö ren eller ro ckringar l pappe r till skylt ar l penna D e t ha n d lar om : sp råkutveck lika /olika ling, sorte , mäta /vä ra, ga, materi al, sopsort ering

15

16

Sorteringar 4. Övergå så småningom till att prata om frågor som: – Vad är de gjorda av för material? (tyg, trä, plast, metall...)

– Vad har de för ursprung? (hur de är tillverkade) – Vart tar de vägen när vi använt dem färdigt? (vad händer med dem när de blir sopor) 5. Lägg ut några rockringar på golvet, eller forma ringar av snören. Märk dem med skyltar som anger vilket material som hör hemma var: plast, metall, tyg, trä… Om barnen inte kan läsa ännu, kan du lägga ut exempel på de olika materialen istället för skyltar.

Där ringarna överlappar varandra finns det utrymme för saker som är blandningar av till exempel plast och metall.

Gör en utställning: Om sorteringen av leksakerna blir till en utställning kan man också visa den för föräldrar och mor- och farföräldrar. Fråga dem vilka saker de lekte med och vad deras leksaker var gjorda av.

Sortera andra saker: Har ni väl börjat resonera kring olika material så kan ni via leksakerna utvidga sorterandet till att gälla andra saker vi använder oss av. En hög blandade kläder som ska tvättas? Maten och

Om barnen får sortera helt fritt brukar de använda ord som handlar om hur leksaken känns (mjuk, hård), vad den har för form (smal, rund, fyrkantig), färg, storlek, vad leksaken föreställer (en bil, en smurf, en hund), vem som leker med den (bäbis eller pojke/flicka) eller var/när man leker med dem (badkaret, sandlådan, på vintern).

Det kan också handla om att det är en fantasifigur eller verklig sak, vad leksaken har för funktion (rör sig, hoppar, ger ifrån sig ljud) eller om det finns elektronik och batterier inuti. Här finns hur mycket som helst att ösa ur.

Har man väl kommit igång att sortera brukar det leva vidare i barnens lekar. Håll ögonen öppna så kommer du att se hur de själva hittar på saker att sortera!

förpackningarna? Alla pryttlar i köket och möblerna?

Mer om material: Gör i ordning några burkar med saker av olika material exempelvis en tygbit, en träbit, en glaskula, en spik eller en slant av metall, en legobit (plast), en bit tidningspapper, en klick honung. Låt barnen titta och känna. Vilket material är sakerna i burkarna gjorda av? Börja med det enklaste och mest välkända. Beskriv tillsammans olika egenskaper hos föremålen och de material de är gjorda av. Vad använder vi dessa

Sorteringar

! material till? Vet någon hur man gör papper?

Varifrån kommer det? Varifrån kommer tyg? Honung? Plast? Vad händer när sakerna i burkarna blir sopor? Gör en liten utställning med olika material på ett bord. En vas av glas. En lampa av hampa. En skål av stål osv.

Gör en Brasse-låda: Ytterligare en variant är att plocka fram fyra saker, varav en ska bort. (Du vet, som i Brasses lattjolajjbanlåda). Hur man än gör så finns det inget rätt svar. Men det är kul och

Försök prata om material och ursprung så tidigt som möjligt. Det ger ett bra avstamp för att konkretisera begreppet källsortering.

I all enkelhet arbetar vi då mot de övergripande miljömålen och det som kallas lärande för en hållbar utveckling.

klurigt. Något av barnen har kanske förresten sett ”Fem myror”?

Mer om sopsortering: Prata mer med barnen om sopsortering. Sopsorterar ni på förskolan? Hur ska man sopsortera blandningar? Finns det någon sopsorteringsstation i närheten som ni kan gå och titta på? Det finns mycket bra information på hemsidan för ”Håll Sverige rent” (www.hsr.se).

17

18

Sorteringar

l

Kan ni sortera frukt utan att smaka?

Fruktsallad er : Du behöv

Fruktsallad

l

Så här gör du: ad n fruktsall

ck finskure l en kli llrik l en ta tandpetare l några er l papp ritor k l färg

r, era, lukte r om : sort la d n kt a h t e D färger, fru landning, b s, n e st si kon

1. Gör i ordning en fruktsallad. Använd frukter som är olika till färg och konsistens. Bra frukter är kiwi, äpple, banan, citrusfrukter, passionsfrukt, mango, ananas och vindruvor i olika färg. Undvik körsbär eftersom de kan färga av sig så att allt blir en enda röd geggamoja. Ni kan också utgå från en burk färdig konserverad fruktsallad och fylla på med färska frukter. För att inte fruktsalladen ska bli ful i färgen kan lite citronsaft tillsättas.

2. Ta en liten skål fruktsallad till sorteringen och spara resten så att ni kan festa på den efter att ni gjort sorteringen. För här gäller det att försöka sortera de olika frukterna utan att smaka!

3. Om barnen kan arbeta i mindre grupper får varje grupp en liten klick sallad som de får känna på med hjälp av tandpetare. De får lukta och kika och känna – men som sagt inte smaka. Det går helt enkelt ut på att försöka komma på vilka frukter som finns med i den blandning du gjort.

4. Ge barnen till uppgift att försöka rita och måla de saker som ingår i receptet. Hur ser hela frukten ut?

Sorteringar

Det här brukar vara en mycket uppskattad och färgstark sortering där barnen får träna sig i att utforska och göra noggranna iakttagelser. Ofta leder det till att de gör oväntade upptäckter och ger sig in i meningsfulla samtal. De lär sig nya egenskapsord och namnet på frukter de kanske aldrig mött. De blir kanske nyfikna på kärnorna eller skalet eller varifrån frukten kommer? Ni kan hitta en hel del fakta om frukt på www.fruktogront.se.

Glöm inte att städa bort de små fruktklickar barnen petat och pillat med för att sedan duka fram en härligt fräsch fruktsallad som alla äntligen får smaka av.

Plantera kärnorna: Hittade ni några kärnor i fruktsalladen? Plantera dem i plastkrukor, avklippta mjölkpaket eller andra små pytsar. Märk gärna varje pyts med en kraftig penna så att ni kommer ihåg vad ni planterade var. Kärnor med kraftigt skal kan man ibland behöva slipa lite lätt med sandpapper innan planteringen, annars klarar inte grodden att ta sig ut.

Prova gärna att plantera både kärnor med slipning och utan. Vilka frön eller kärnor gror?

Blindbocks-sortering: Prova att vända på steken! Kan ni sortera frukterna genom att bara smaka? Använd en halsduk som ögonbindel och prova er fram. För att klara det här behövs det lite större bitar av frukterna. Blir det någon skillnad om man håller för näsan? (Svar ja! Mycket av det vi upplever som smak och som gör att vi kan identifiera olika saker vi äter är egentligen aromen eller lukten).

19

20

Sorteringar

Kika, lukta och smaka

Vad är det i burkarna?

l

1. Numrera burkarna och lägg lite av innehållet från varje burk på varsin papperslapp. Märk lappen med nummer så att du vet till vilken burk den hör. Sprid ut de små lapparna på det stora papperet.

aka m s h c o a t k Kika, lu er : Du behöv

ar m e d rade burk re m u n r e er fl a pulver .några vit l 10 ell x e t. , ll å h blett, inne ätbart c-vitaminta d a ss ro k cker, runa h några b c (salt, so o l) jö m per av olika ty scafé) , kanel, Ne (kakao atten r för urk med v inte tom ä l en b ju m o (s m burk l en to ft) nehåller lu den in ed l en sk r r som ort pappe st perslappa l ett p a p å sm ån ga l lika m ns burkar n det fi eret stora papp t e d å p er olika färg kare papp Välj gärna tt lite tjoc e d s n n ä v sy n å å. A a (s å lapparn och de sm sm e d ll ti r vitt som inte ä ttre). ä pulvren b riva, r om : lukt, Det handla sord egenskap

smak, kon

Så här gör du:

l

sistens, be

sk

2. Låt barnen undersöka innehållet från burkarna med alla sina sinnen! Berätta för barnen att man vanligtvis absolut inte får smaka på pulver när man gör kemiexperiment, men med de saker som är med i den här sorteringen går det bra.

3. Be barnen beskriva de olika pulvrens egenskaper! Färg är ju lätt, men det finns många fler sätt att beskriva dem.

4. Försök att klura ut vad det är i de olika burkarna. Om det är små barn som gör experimentet, kan man låta förpackningarna stå framme så blir det lite lättare att gissa.

5. Be barnen att ordna det som är i burkarna i grupper. Försök att klura ut hur de kan höra ihop. Flytta runt och lyssna till olika idéer – här finns inget facit! Om ni arbetar i grupper, kan ni jämföra med hur de andra grupperna har sorterat!

Sorteringar

När man gör denna sortering får man verkligen använda alla sina sinnen och sin fantasi! Dels gäller det att känna igen de ibland välkända smakerna och lukterna, dels måste ni hitta ord som beskriver dem på ett bra sätt: Sött, salt, surt,

knarrigt, smuligt, starkt, äckligt, genomskinligt …

När det kommer till att sortera i olika grupper brukar resonemangen handla om sådant som finns i naturen, sådant som man kan baka med, efter färg osv.

21

22

Sorteringar

Sortera geometriska figurer

Vad heter de olika formerna?

l

Så här gör du:

e t r is k a m o e g a r e t r o S f ig u r e r

1. Lek lite med de geometriska figurerna.

2. Be barnen komma med förslag på namn som passar till de olika figurerna.

Du behöver:

a figurer a geometrisk lik o ed m ts l en sa olika föremål med ån eller andra . plastlock fr sk form, t.ex ri et m eo g

kningar matförpac er och penna eller ritpapp l kamera land kningar har ib ac rp fö st o el Äd en form lock – det är e ad rm fo el g trian tag på. ra svår att få va n ka s ar n som an om : geomet Det handlar

riska former,

l

färger

Släpp! Alla fyrkanter är mina!

3. Sortera de geometriska formerna i olika högar. Vilka hör ihop? Varför?

När vi beskriver saker i vår omgivning använder vi ofta de grundläggande geometriska formerna. Ord som cirkel, fyrkantig eller triangel är både användbara vardagsbegrepp och en viktig del av den gren av matematiken som kallas geometri. Tänk på att ”fyrkantig” kan syfta på många olika geometriska figurer – vanliga är de de med räta vinklar som har lika långa sidor (kvadrat) eller de med olika långa sidor (rektangel). Vet barnen vad som skiljer en kvadrat och en rektangel? Det finns ju också former med lika långa sidor som lutar (romb). Det finns en hel djungel med fyrhörningar!

Jag samlar också på fykanter.

Romb

Kvadrat

Rektangel

Sorteringar

Gå på geometrijakt: Att leta geometriska former med digitalkamera (eller kameran i mobilen) är kul och spännande. Ni kommer att hitta massor av exempel bland vägskyltar, i matsäcken och på husfasader. Titta gärna bland alla formerna som finns i en påse lösviktsgodis eller försök hitta på egna namn till de ny former ni hittar bland spindelnät och växtdelar.

23

Geometriska tavlor: Klipp ut geometriska former i färgat papper. Om det är svårt att få till formen, kan ni använda de som ni har sorterat som mallar. Lägg snygga mönster på ett stort färgat papper eller gör figurer och andra bilder. Limma fast med limstift. Använder ni silkespapper så kan ni göra förskolan riktigt tjusig genom att sätta upp formerna på fönstren – det blir nästan som kyrkfönster! Men då får man använda tejp eller häftmassa istället för limstift, annars sitter färgen bra länge… Låt silkespapprena överlappa varandra så blir det snygga exempel på färgblandning också.

Cirkel

Jag gillar

att kasta runt!

Oval

Liksidig triangel

s ar finn l g n a i r T ånga i hur m er som variant helst!

Rätvinklig triangel

28

Sorteringar

Naturens skatter

Vad är det för skillnad på ett löv och en sten? l

l Så här gör du:

katter s s n e r u t Na ver : Du behö l l

r er bricko en eller fl .ex. ra sor te t t t a r e k a 10 s r, kottar, ka stena några oli der och n fågelfjä väx ter, e aste från närm p annat uti ågot skrä . x en t.e n g in n iv g om

d, väx te vande /dö le : m o r la D e t ha n d tstruktur , form, y rg fä djur,

r,

1. Gör i ordning en bricka med blandade fynd från naturen. Passa på när ni är ute.

Plocka lite olika saker, gärna så att ni har fler uppsättningar av varje så det går att göra sorteringen i minst två grupper 2. Be barnen att plocka en stund med sakerna och namnge dem. Be dem också beskriva sakerna. Vad är det till exempel man behöver säga för att beskriva en kotte?

3. Hör de olika sakerna ihop i grupper på något sätt? Finns det fler sätt de kan sorteras på?

4. Om det finns fler brickor med ungefär samma saker och ni arbetat i grupp kan ni jämföra de olika gruppernas sorteringar.

Sorteringar

Här finns det absolut inget facit, men barnen brukar ofta vilja föra ihop saker som är levande eller döda, växter, sådant som kommer från djurriket eller som vi människor tillverkat. De sorterar också efter färg eller form. Två likadana uppsättningar kan ge upphov till många kloka och fantasifulla resultat.

Man kan ju också ha med sig en flora eller fågelbok i bakfickan och visa hur de vetenskapsmän som försökte sortera sakerna i naturen var tvungna att hitta på ett system som skulle gälla över hela världen. Varje liten pippifågel eller buske fick sitt speciella latinska namn. Det består av två delar, ett för- och ett efternamn. Så skatan heter Pica pica och vitsippan Anemone nemorosa. Och det gäller över hela världen.

Minnesleken: När du ändå har brickorna i ordning kan ni passa på att leka en minneslek. Gör en bricka med ca 10 saker och täck med en duk. Låt barnen få titta på sakerna i en minut. Täck över med duken och ta bort en eller flera saker. Avlägsna duken igen och låt barnen försöka komma på vad du plockat bort. Prova om det är lättare eller svårare att komma på vad som saknas om sakerna ligger i en sorterad ordning, jämfört med när de ligger huller om buller.

Den här sorterar jag bort!

29

Vatten

Luft och gaser Svävande fjädrar och papper Kan luften vara i vägen?

Lek med ballonger Kan man höra luften?

Bubblor Kan man se luften?

Glaset som dyker Tar luft någon plats?

Trum-pet Kan man putta till luften?

Ballongraketen Kan luften ge fart åt något?

Vattenvirvel Vad krävs för att vatten och luft skall kunna byta plats?

Den kissande flaskan Kan man se hur trycket ökar mot botten?

Ljuset i burken Vad krävs för att det ska brinna?

Trolla med gas Kan man hälla en gas?

61

62

Luft och gaser

Svävande fjädrar och papper Kan luften vara i vägen?

Så här gör du: 1. Släpp fjädrar i luften och se hur sakta de faller.

2. Släpp papper så att det faller så sakta som möjligt.

fjädrar e d n a v ä v S r och pappe ver : Du behö

jädrar l på s k f ap p e r l A4 -p lu dlar om : D e t ha n t ån d luf tmots

f t,

3. Knöla ihop ett papper. Släpp det samtidig och från samma höjd som ett som ligger plant. Lägg märke till hur olika snabbt de faller fast de är lika tunga. Varför blir det så?

4. Lek med pappersplan. Vilket flyger längst?

Luft och gaser

Konstigt, men sant: om man tar bort luften och släpper en hammare och en fjäder från samma höjd så faller de lika fort! Det förutsa redan Galileo mot slutet av 1500-talet och vid en av månfärderna var det en astronaut som testade om det stämde. Och det gjorde det!

Gör en fallskärm: Kan ni konstruera en fallskärm som funkar? Testa er fram med snören, sytråd, tyg eller papper. Sätt fast en liten plastfigur som får vara fallskärmshoppare och testa utomhus.

Bygg en drake: Använd blompinnar, plastpåsar, tejp, sax och nylon- eller bomullslina och bygg drakar. Tänk på att ge drakarna svansar av långa plastpåsremsor, så är det lättare att flyga med dem.

De här experimenten visar att luft är något. För visst ser man hur luften är i vägen och bromsar fjädrarna och papperna? Det är det som brukar kallas för luftmotstånd och vi känner av det ofta i vår vardag som det som till exempel får håret att fladdra när vi cyklar, det som bromsar när vi sticker ut handen genom fönstret från en bil i full fart eller som vinddraget när vi åker skidor i en nedförsbacke.

Frön från växter kan vara konstruerade för att fångas av vinden och falla sakta. Titta tillsammans på maskrosfrön som dalar som fallskämar eller lönnnäsor som virvlar som helikoptrar.

I Kina har man flugit med drakar i mer än tvåtusen år! Där fanns bra material för drakbyggen: bambu, silke och tyg. Många folksagor från Kina är också fyllda av drakar. Man hade inte bara drakarna för att leka med, utan militären använde dem för att skrämma fienden och för att skicka signaler. Till vår världsdel kom drakarna med skepp som var lastade med kryddor, tyger och andra handelsvaror.

63

!

64

Luft och gaser

Lek med ballonger Kan man höra luften?

Så här gör du:

Lek med ballonger er : Du behöv

ger l ballon p llongpum l ev. ba f t, lar om : lu D e t ha n d b an d m ljud, stä andning,

1. Blås upp ballongerna tillsammans med barnen. Visst är det svårt? Ibland kan det vara så trögt att det behövs en speciell ballongpump. Om ni blåser upp en ballong en gång och släpper ut luften, så går det lättare att blåsa upp den andra gången. Gummit tänjs ut och då behöver ni inte ta i så ni spricker.

2. Använd ballongerna som ett sätt att låta barnen uppleva och känna luften. Se hur ballongerna fylls med luft. Släpp ur luften och känn hur det blåser. Visst hör man roliga ljud också? Spänner man mynningen kan det låta som toner. Försök att härma ljudet med munnen och hitta samma ton. Känn på era halsar när ni härmar olika ballongljud.

Känner ni hur det vibrerar?

Luft och gaser 3. Släpp iväg en uppblåst ballong och se vad som händer .

4. Blås upp ballongerna så mycket det går och knyt åt. Låt barnen leka och bolla i ett rum med massor av uppblåsta ballonger.

Luften är livsviktig för livet på jorden. Luften finns runt omkring oss överallt, men vi kan inte se den. Experimenten i det här temat gör det osynliga synligt. Det vi andas in och ut är luft.

När ni blåser in i en ballong, så blir det tydligt att luften är någonting som tar plats.

Varför blir det en smäll när en ballong går sönder? Jo, när ballongen spricker kastas luften därinne ut åt alla håll och det går som en tryckvåg genom luften. Det är den vi hör som ett ljud.

Ljud är faktiskt luft som har satts i rörelse. Om inte luften fanns, skulle vi inte höra några ljud alls! Om vi inte la örat mot marken som indianerna förstås.

När ni spänner mynningen på en uppblåst ballong med fingrarna och släpper ut luften så hör ni ju också ljud. När luften tränger sig ut genom gummit, börjar det vibrera. Vibrationen går vidare till luften runt omkring som sätts i rörelse.

Ungefär så fungerar våra stämband också. Luften passerar två ”gummiband” som sitter i halsen och vi kan spänna dem olika mycket så det blir olika ljud. Sjunger man en ton och känner mot halsen så kan man känna hur det vibrerar därinne.

Ballongpruttar: Ta en vanlig rund ballong och klipp av den runda delen så att bara det korta, raka blåsröret blir kvar. Blås i det, så låter det precis som när man pruttar!

65

66

Luft och gaser

Bubblor

Kan man se luften?

Så här gör du:

Bubblor er : Du behöv

baljor l sugrör ålar eller sk a g li in sk l g e no m n a v med tte bblor till såpbu g in sn lö p så l s l ett gla d rå lt å l st r tång a it l avb ningen : du såplös r ö g ten r ä h Så ndensvat o k t ls e h tten, l 8 dl va ller s.k. tumlare e rk to n e n a på frå n kan köp a m m so n T-vatte ackar. m n ga bensi den vanli l, e d e m k s dis l 2 dl Ye sor ten pa på gröna nns att kö fi l, ro e c ly l ½ dl g ket apote a socker l en nyp gn . stå ett dy t lå h c o t op all bäst Blanda ih som allra r a k n fu gen Såplösnin kall. te är för om den in , bubblor : luf t, gas m o r la d n D e t ha

1. Låt barnen blåsa och bubbla i vatten med sugrör. Hur låter det? Lyssna! Hur ser det ut nere i vattnet?

2. Stoppa ned ett glas i vattnet så att det fylls med vatten och vänd det upp- och ned under ytan. Försök att blåsa in luft i glaset med sugrören.

3. Gör små öglor av ståltråden och gå ut och blås såpbubblor.

Vi kan inte se luften när vi andas ut som vanligt.

Luft är en blandning av olika gaser och i gaser sitter inte atomerna eller molekylerna ihop, utan far omkring huller om buller. Det gör att man inte kan se en gas. Men när ni blåser ut luften under vattenytan så ser ni den som stora bubblor. Bubblorna är alltså fyllda med luft. Det är som om ni blåser ballonger under vattnet!

Med såpbubblor kan man också på ett lekfullt sätt visa att luft är någonting som tar plats, eftersom små bubblor av såplösning fylls med luft.

Diskmedlet gör att ytspänningen som håller ihop vattenmolekylerna minskar. Då kan man göra jättestora bubblor av pyttelite vatten. Glycerolen gör bubblorna mer sega och hållbara.

Luft och gaser

Superstora såpbubblor: Gör en såpbubblesnara genom att binda fast ett bomullssnöre i fyra blompinnar. Två personer tar tag i såpsnaran – en pinne i vardera handen. Doppa snöret i en hink med såplösning och gå eller spring iväg med öppen snara. När det blivi en stor bubbla stängen man snaran och bubblan seglar iväg.

Hållbara såpbubblor: Det finns såpbubblor att köpa som inte går sönder. Bubbellösningen har då en tillsats av ett ofarligt förtjockningsmedel som gör bubblorna så hållbara att de går att fånga och hålla i handen.

En påse luft: Ett klurigt problem att lösa tillsammans är: ”Går det att fylla en plastpåse med luft när den är under vattenytan?” Fyll en hink eller ett stort genomskinligt plastakvarium med vatten och låt barnen pröva.

Det brukar funka att blåsa in luften med sugrör. Man ser tydligt hur påsen fylls med luft, och man känner också hur påsen gärna vill upp ur vattnet.

67

68

Luft och gaser

Glaset som dyker Tar luften någon plats?

Så här gör du:

ker G la s e t s o m d y Du behöver:

stbalja eller omskinlig pla en g r o st en l n man varium (här ka ett plastak i kylskåpet) n or som fi ns d lå e d a d n anvä l två glas l vatten l ett papper flyter lastfigur som l en liten p , atomer och m : luft, gaser o r la d an h Det ensitet molekyler, d

1. Fyll plastbaljan nästan ända upp med vatten.

2. Knöla ihop ett papper och tryck fast det i botten, inuti ett av glasen. Fråga barnen vad de tror händer om ni stoppar ner glaset uppoch ned i vattnet. Testa sedan! Blev det som ni trodde? Ta upp glaset och låt alla känna på papperet. Varför kommer inte vattnet in i glaset? Stoppa ned glaset igen, men vänd nu glaset nere under vattnet och titta noga vad som händer.

3. Lägg en liten plastfigur på vattenytan och sätt glaset upp och ner över den. När ni nu trycker ner glaset i vattnet, så brukar det synas tydligare var vattenytan befinner sig. Ni kan se att vattnet bara kommer upp en liten bit i glaset.

Låt barnen funder på hur det vore om glaset var jättestort och de var plastfiguren. Skulle man kunna vara därinne?

4. Tryck ner ett glas upp och ned så att luften blir kvar i det. Doppa ner ett annat glas i vattnet så det fylls med vatten, och vänd det också upp och ner. Se om det går att hälla luften från det ena glaset till det andra nere under vattnet! Går det att hälla tillbaka luften också?

Luft och gaser

Papperet blir inte blött. Vattnet kommer inte in i glaset, eftersom det redan är fullt med luft.

På det här sättet kan man tydlig visa att luft är någonting som tar plats. Glaset ser tomt ut när vi doppar det i vattnet, men det är faktiskt fullt med luft! Vänder vi på glaset under vattenytan så släpps luften ut som en stor luftbubbla.

På frågan om man skulle kunna vara därinne

så är svaret: Ja, en stund. Efter ett tag tar syret slut. Syre är en av de gaser som finns i luften. När vi andas in luft fångas syret upp i lungorna. Får vi inte syre så dör vi. Vi kvävs.

Jämför gärna glaset med en s.k. dykarklocka.

Läs mer i Nyfiken på naturvetenskap om dykare, dykarklockor och hur man fick upp kanonerna när Vasaskeppet sjönk.

Jag blir bara lite våt om fötterna, trots att hela jag är under vattenytan!

69

70

Luft och gaser

Trum-pet

Kan man putta till luften?

Så här gör du:

Tr u m - p e t

1. Ta av kapsylen och kläm ihop petflaskan så att du kan klippa bort botten på flaskan.

ver : Du behö

ka r petflas l en sto l sax d mmisnod l e n gu l tejp plast rkasse av l e n bä nt ljus l et t t ä iumfolie ter alum e m 1 l

, tr yck om : luf t r la d n a D et h n nstruktio enkel ko

2. Klipp en cirkel av bärkassen som är något större än flaskans botten. Det är bra om den har 2-3 cm överhäng hela vägen runt.

,

3. Fäst plastcirkeln med gummisnodden runt petflaskan där botten har suttit tidigare.

Gummsnodden får inte vara för liten, för då knölas flaskan ihop. När du fått plastpåsen på plats, kan du sträcka den så den blir spänd. Tejpa sedan några varv runt så att den sitter riktigt stadigt.

Luft och gaser 4. Rikta trum-peten mot någons hår och slå mot botten. Visst ser man hur det knuffas till? Och visst känns det?

5. Rikta flaskan mot ett tänt ljus och slå igen mot botten. Hur långt ifrån funkar det att släcka ljuset?

6. Fäst en meterlång bit alumiumfolie med en tejpbit så att den hänger fritt i luften, till exempel från en lampskärm, bordskant eller något annat så att barnen når. Rikta trumpeten mot folien och smaska till mot botten.

Visst både ser och hör man luftknuffen?

7. Hitta på fler saker att göra med luftkanonen! Kan du till exempel flytta papperstussar?

Med den här ombyggda petflaskan kan man ha mycket skoj, och så lär man sig saker om luften också. För det är ju luften som sätts i rörelse. Partiklarna i luften knuffar till varandra och det går som en tryckvåg genom luften. Tydligast blir det när ni riktar den mot alumiumfolie.

En pedagog tog med sig en trum-pet till sin barngrupp och kliade sig i huvudet och sa: ”Titta vad jag har hittat. Är det någon som vet vad man kan ha den här till?” Sedan fick barnen testa och leka med flaskan. Några trodde den gick att använda som raketmotor. Ett annat förslag var råttfångare.

Trum-pets hockey: Gör två mål och spela hockey med en papperstuss och två trum-petflaskor

71

72

Luft och gaser

Ballongraketen Kan luften ge fart åt något?

ke Ballongra ver : Du behö

ten

llssnöre nt b o mu u t t t e l r ckt sugrö l ett tjo ru n da , sor ter – a k li o l tejp a rn nger (gä e…) l ballo nformad o r ä p , a g n avlå d, tr yck, relse, vin ö r i t f lu dlar om : D e t ha n skraf t reaktion

Så här gör du: 1. Trä änden av bomullssnöret genom sugröret och spänn upp snöret tvärs över rummet på sådan höjd att barnen når det. Det ska vara fastknutet i båda ändarna och det gör inget om det lutar lite, men det är viktigt att snöret är sträckt.

2. Tejpa runt sugröret så att den klibbiga sidan av tejpen kommer utåt. Dra sugröret till ena änden av snöret.

3. Blås upp en ballong utan att knyta ihop den. Tryck fast ballongen på sugröret med uppblåsningshålet bakåt. Klara, färdiga … Räkna ner och släpp sedan taget!

4. Testa med olika mycket uppblåsta ballonger.

5. Gå ut och spänn upp fler snören så att ni kan ha en ballongtävling. Klara, färdiga … släpp!

Luft och gaser

Ballongen far iväg som en raket när luften spruttar ut genom öppningen. Det är trångt inuti ballongen och luftens små partiklar vill ut. När ni släpper taget, kan de strömma ut. Då puffas de mot varandra och även mot ballongens väggar.

Det är lite som om två personer på skridskor puttar med händerna mot varandra – båda knuffas iväg. Samtidigt som luften strömmar ut åt ena

hållet, far ballongen iväg åt motsatt håll. Det är ju så rea-drift funkar. Titta på en raket eller ett flygplan. Motorn är ju riktad nedåt eller bakåt.

Jämför med luften som strömmar längs jordytan i form av vind. I vinden finns stor kraft som kan utnyttjas i vindkraftverk.

Rakettävling: Har ni tillgång till ett trapphus eller något ställe där ni kan fästa snöret lodrätt, kan ni ha rakettävling. Hur högt kan ni få raketerna att åka? Ju mer luft man kan blåsa in i ballongen desto högre kommer raketen! Här brukar långa raka ballonger funka extra bra.

De fäster bättre på sugröret också.

Vindsnurra: 1. Vik ihop ett A4-papper så att vecket blir ena diagonalen i en kvadrat.

2. Klipp av den bit som sticker ut och vik även längs den andra diagonalen så att det blir som ett kryss.

3. Gör ett hål i mitten och och ett i varje hörn till höger om diagonalerna. Klipp lite mer än till hälften av varje diagonal.

4. Vik in hörnen och stick en knappnål genom hålen och fäst snurran i änden av en blompinne.

1.

2.

4.

3.

73

74

Luft och gaser

Vattenvirvel

Vad krävs för att vatten och luft skall kunna byta plats?

Så här gör du: 1. Spola av etiketterna från flaskorna med ljummet vatten. Fyll den ena flaskan till 1/3 med vatten.

2. Visa barnen virveltuben så att de ser att det är ett hål i den. Sätt ihop flaskorna med mynning mot mynning med hjälp av virveltuben.

Vattenvi

rvel

ver : Du behö

flaskor tora pet s å v t l veltub l en vir n l vatte ar plats, m : luf t t o r la d n D e t ha vir vel vatten,

3. Vänd på flaskorna så att den med vatten i kommer överst. Lägg märke till bubblorna!

4. Håll i botten på den övre flaskan och snurra den lite grand så att det blir en snygg virvel därinne när vattnet rinner ner.

5. Vänd på flaskorna när allt vatten har runnit igenom. Om ni vänder försiktig på flaskorna så kan det rinna sakta i början. Men ibland rinner det inte alls, trots att vattnet är i den övre flaskan och det är hål i virveltuben.

Om det rinner sakta, kan ni klämma på den nedre flaskan. Då slutar det rinna! Fundera tillsammans på varför det blir det så här.

Luft och gaser

För att vattnet ska kunna rinna ned i den undre flaskan måste den luft som är där komma ut. Den undre flaskan är alltså inte tom. Den är redan full – med luft! Luft är som vi sagt tidigare någonting som tar plats. Det kan ni se när vattnet börjar rinna, eftersom det för varje skvätt vatten som rinner ner stiger upp en bubbla. Den bubblan är fylld med luft.

När ni snurrar på flaskan blir det en virvel därinne. Man kan säga att virveln är som ett rör där luften strömmar upp och vattnet rinner ned. Då går det mycket snabbare att tömma den övre flaskan, än om luften bara kämpar sig upp en bubbla i taget. Säkert har barnen sätt hur det bildas en virvel när man tappar ut vattnet ur ett badkar.

Gör en disco-virvel: Testa att blanda vattnet i flaskorn med några droppar karamellfärg och lite glitter.

Tidtagarur: Använd flaskan som tidtagarur. Kan ni göra i ordning flaskan så att det tar exakt 7 sekunder för vattnet att rinna?

Jämför med tidtagaruret från mobilen.

Testa kortare och längre tider. Ännu snabbare virvel: Testa med några droppar diskmedel i vattnet. Diskmedlet tar bort ytspänningen från vattent så att det går mycket snabbare.

75

76

Luft och gaser

Den kissande flaskan

Kan man se hur trycket ökar mot botten?

Så här gör du: 1. Spola av etiketten från flaskan med ljummet vatten. Gör ett litet hål 5 cm upp från botten på petflaskan med en vass kniv. Snurra lite på kniven så att hålet blir 3-4 mm stort.

2. Håller er över vattenbaljan och doppa ner flaskan, så att den fylls. Håll upp flaskan i luften ovanför vattenytan. Visst sprutar det ut vatten genom hålet?

Den ki

flask e d n a ss

: höver Du b e

an

3. Vad händer om man skruvar på korken?

Testa!

4. Öppna korken, så kissar flaskan igen!

rk ed ko

m flaska t e p l 50 c l en niv tbalja vass k kinlig plas n n e l ms tte g e no ed va l en en hink m le r en , el osfär m t a r om : andla ometer h t e D ar yck, b luf ttr

Runt jorden finns ett tio mil tjockt lager luft. Det kallas för atmosfären. Luften består av pyttesmå partiklar som vi inte kan se, men som ändå väger lite grand.

Man kan alltså säga att här vid jordytan där vi befinner oss, vankar vi omkring som på botten av ett hav – lufthavet. När man dyker i vatten kan man känna att det blir större tryck ju längre ned man kommer. Det är tyngden av vattnet runt omkring som pressar mot kroppen. Precis så är det också i lufthavet – luften pressar på från alla

Luft och gaser

hål. Det kallas för lufttryck och kan mätas med en barometer. Eftersom luft bara väger en bråkdel av vad vatten väger, så känns inte tryckskillnaderna lika tydligt i luft som i vatten. Men visst har du någon gång upplevt att det slagit lock för öronen? Till exempel om du färdas snabbt nedåt i en

Flaska med många hål: Gör i ordning en flaska på samma sätt som i experimentet ovan, men gör fyra hål ovanför varandra istället för bara ett. Låt det skilja ungefär 15 cm mellan det översta och det understa hålet. Be barnen komma med förslag på hur de tror vattnet kommer spruta ur hålen då du fyller flaskan med vatten. Låt dem gärna rita vad de tror. Doppa flaskan i hinken och undersök vad som händer.

Det sprutar både längst tid och med längst stråle ur det nedersta hålet. Sen avtar trycket i strålen steg för steg uppåt. Trycket i vattnet blir nämligen större ju djupare ner i flaskan vi kommer. Det är som när man dyker – ju djupare man kommer, desto större blir trycket eftersom man har mer vatten ovanför sig. Här är det luften som väger och trycker från alla håll. Lufttrycket känns inte lika mycket, men vi kan ju se på den här lilla flaskan hur trycket ökar bara på 15 cm.

utförsbacke i fjällen. Då är det tryckskillnaden i luften du känner av.

Det är lufttrycket, alltså trycket från luften i atmosfären, som håller kvar vattnet i flaskan när korken är på.

Prova med barometer: Om ni har tillgång till en barometer (som ju mäter lufttrycket) och ett högt hus med hiss, så kan ni undersöka hur stor höjdskillnad som behövs för att förändringen i lufttrycket ska märkas. Åk högst upp och längst ned i hissen, så kan ni kanske se en liten skillnad i lufttrycket (om huset är tillräckligt högt). Nere på källarplanet är trycket större.

77

78

Luft och gaser

Ljuset i burken

Vad krävs för att det ska brinna?

rken u b i t e s u j L er : Du behöv

rmeljus l ett vä ickor l tändst s l ett gla

, syre, r o m : ga s la d n a h t De ing för liv förutsättn

Så här gör du: 1. Tänd ett värmeljus.

2. Sätt ett glas över ljuset.

3. Titta noga på vad som händer inne i glaset.

4. Fråga barnen om de vet varför ljuset slocknar!

Luften är en blandning av gaser. Den allra största delen är kväve (ca 78 %), och en hel del är syre (ca 20 %). Det finns också pytte, pyttelite av gasen argon (ca 0,9 %).

Koldioxiden, som är så viktig för alla växter, finns det ännu mindre av (bara ca 0,03 %).

Syre behövs för att det ska kunna brinna, och för att vi ska kunna andas.

När syret tar slut på det sätt som vi ser inne i glaset talar man om att elden kvävs.

På samma sätt är det med oss människsor.

Får vi inte syre så kvävs vi.

Luft och gaser

Har du tackat en växt idag?

Både människor och djur måste ha syre för att kunna andas, och att vi får vårt livsnödvändiga syre kan vi tacka växterna för! Syre bildas nämligen när växterna med hjälp av solljus bygger upp näringsrika ämnen av vatten och koldioxiden som finns i luften.

Den här processen kallas fotosyntes.

Det är klorofyllkornen i växternas blad som både tillverkar de näringsrika ämnena och producerar det syre vi andas. Klorofyllen är också det som gör växterna gröna. Våra skogar – framför allt regnskogarna – är som stora syrefabriker. En hel del syre kommer även från haven. Där finns det blågröna bakterier som använder sig av solens energi för att växa.

De näringsrika ämnen som växterna bildar, är en viktig del av födan för både människor och djur. Och att växterna släp-

Olika stora burkar: Ni kan följa upp syre-experimentet genom att prova med olika stora glas och glasburkar. I vilken burk slocknar ljuset först? Här ser ni tydligt att ju mer syre det finns ju längre brinner ljuset.

per ut syre i atmosfären är absolut nödvändigt för allt liv på jorden. Fanns inte syret i luften, skulle vi inte kunna andas! Dessutom bildar syret ett ozonlager högt upp i atmosfären som skyddar allt levande från solens ultravioletta strålning.

Inte konstigt alltså att den alkemist som upptäckte syret på 1500-talet, kallade gasen ”livets elixir”!

79

!

80

Luft och gaser

Trolla med gas Kan man hälla en gas?

d gas Tr o l l a m e ver : Du behö

burkar tora glas s a k li o l tre ulver l b ak p ättika l svag tickor l t än d s rmeljus l ett vä , gas, luf t dlar om : n a h t io t e D eak n, kemisk r , id x io kold brinna

Glasburkarna här ska vara tripp, trapp, trull... Det vill säga mindre och mindre. Allra bäst är det om den minsta burken är smal. Det får inte fläkta för mycket runt detta experiment och se till att barnen inte flåsar eller sätter luften i rörelse för nära burkarna när ni häller gasen.

Så här gör du: 1. Tänd värmeljuset och ställ det i botten av det minsta glaset.

2. Häll först 3 matskedar bakpulver i den största burken. Fyll sedan på med 2 matskedar ättika och låt det bubbla en stund. Fråga gärna barnen om de hör något ljud. Vad ser ni i burken?

3. Ta den största burken försiktigt och luta den över mittenburken. Du häller med andra ord över innehållet (som är en gas som inte syns), utan att hälla över geggan av vätska och pulver i burkens botten.

4. Säg Hokus pokus fillijokus och häll nu innehållet i den till synes tomma mittenburken, ganska raskt, över till glaset med ljuset. Vad händer?

Luft och gaser

81

Svävande såpbubblor: Använd en stor burk (eller plastakvarium), och gör koldioxid i den med hjälp av bakpulver och ättika. Blås såpbubblor så att de hamnar i burken. Det är lite klurigt att pricka men absolut värt besväret! (Recept på såpbubblelösning hittar du på sidan XX).

När man blandar ättika och bakpulver sker en kemisk reaktion. Det bubblar och fräser eftersom det bildas en gas som heter koldioxid. Det är samma gas som bildas vid förbränningen i kroppen eller när vi eldar. Ren koldioxid är tyngre än luft, som är en blandning av många gaser. Därför tränger koldioxiden undan luften som finns i den första burken. Efter en stund finns där nästan bara koldioxid (förutom geggan i botten förstås).

I en gas har inte molekylerna kontakt med varandra. De far omkring hit och dit och krockar ibland. Att de far omkring fritt gör att man inte kan se en gas.

Koldioxidens små partiklar är så små så att man inte kan se dem. Men de finns där. Tänd en tändsticka och stoppa ned i den första burken när du gör om experimentet. Stickan slocknar!

Eftersom koldioxiden är tyngre än luft går den att hälla precis som när man häller vatten från en

burk till en annan. Det magiska i det här experimentet är att koldioxiden inte syns!

När du häller gasen först till den andra burken och sedan ned i glaset ser ni hur ljuset slocknar. Koldioxiden kväver elden. Ljuset behöver syret i luften för att brinna och den tunga koldioxiden har puttat bort luften.

Vill man se den osynliga gasen kan man tända en OH-projektor, och hålla burken cirka en decimeter från filmduken. Då ser man hur det dallrar som ovanför het asfaltväg.

I fotosyntesen använder växterna den koldioxid som finns i luften för att bygga socker och producera syrgas. Så koldioxid är mycket viktig för allt liv på jorden!

!

Värme

El och magneter Gnida ballong Kan en ballong laddas med statisk elektricitet?

Blixten på toaletten Kan statisk elektricitet laddas ur ballongen?

Spöket som lyser Vad är en sluten krets?

Koppla med sladdar Hur får man en lampa att lysa?

Lek och bygg med magneter Hur fungerar magneter?

Kompassen Hur fungerar en kompass?

Sortera med magnet Vilka saker dras till magneten?

Magnetfiske Vem vinner fisketävlingen?

97

100

El och magneter

Blixten på toaletten

Kan statisk elektricitet laddas ur ballongen?

letten a o t a p n Blixte

Så här gör du:

ver : Du behö

” ballong uldkant l en t med ”g a f e f f a k da g l ett och torr ll a k n e l

ktricitet atisk ele t s : m o dlar ktroner D e t ha n ning, ele d d a rl u ström,

1. Blås upp ballongen så mycket det går och knyt ihop den. Gå in i ett beckmörkt rum, till exempel en toa utan fönster. Be någon hålla i kaffefatet utan att nudda metallkanten. ,

2. Ladda ballongen med statisk elektricitet genom att gnida den ivrigt mot håret.

3. För snabbt ballongen mot kanten på fatet.

Hör ni hur det knäpper till? Samtidigt som man hör urladdningen brukar man se hur hela kanten lyser upp som en blixt.

4. Prova flera gånger och testa även att gnida ballongen mot kläderna.

Fleecetröjjor brukar ge bra laddning.

El och magneter

Precis som i förra experimentet laddas ballongen med statisk elektricitet när den gnids mot håret.

När ballongen sedan nuddar metallkanten, träffar den på ett material som leder ström bra. Då rusar elektronerna iväg längs kanten och det ser vi som en ljusblixt. Det påminner lite om det som händer när vi tänder en glödlampa. Skillnaden är att lampor hela tiden får nya elektroner från ett batteri eller el-kontakt – en så kallad sluten strömkrets. Ballongen ger istället snabbt som tusan ifrån sig en enda urladdning.

När du ser en blixt vid ett åskväder är det också en urladdning av statisk elektricitet. Uppe i åskmolnet har iskristaller gnidit sig mot varandra

och flyttat runt laddningar så att molnets undersida är minusladdad och ovansidan är plusladdad. När molnet rör sig högt över marken går det hela tiden små laddningar nerifrån och upp. Men om det plötsligt uppstår ett riktigt gynnsamt läge för urladdning (kanske vid ett högt träd eller en mast) så får vi se en blixt, det vill säga en enorm urladdning som går uppifrån molnet ned mot jorden.

Här är några fler försök som ni kan göra i mörkret på toaletten. Beckmörkt ska det vara!

Sockerbitsblixt: Visa barnen att det blixtrar till om man bryter en sockerbit på mitten.

Blixt i kuvert: Ta ett kuvert med sådant klister som man inte behöver slicka på (självförslutande kuvert). Öppna snabbt, så ser ni hur det lyser längs klibbet.

Att det blir så här med sockerbiten och kuvertet beror på att man sliter sönder det som binder ihop sockermolekylerna (respektive molekylerna i limmet), nämligen svaga elektriska krafter.

101

102

El och magneter

Spöket som lyser Vad är en sluten krets?

Så här gör du: 1. Klipp till ett tygstycke som är stort nog att täcka en pet-flaska, och lägg det över flaskan så att det ser ut som en spökkropp. Kläm ut lite lim högst upp på tyget och sätt fast bollen med metallflikarna uppåt. När den torkat ordentligt kan du måla om bollen så att den ser ut som huvudet på ett spöke.

2. Släck ned i rummet och samla barnen. Berätta till exempel en liten historia om hur du hittade spöket. Låt alla barnen stå i en ring där de håller varandra i händerna. Håll spöket i din ena hand så att du nuddar en av metallflikarna samtidigt som det barn som står närmast dig på andra sidan spöket nuddar den andra. Nu lyser och surrar spöket!

ser S p ö k e t s o m ly Du behöver:

iska bollen l den mag ett lakan gbit (en bit av l en vit ty fekt) funkar per ka as l en pet-fl rgpenna l svar t fä l lim l sax oner,

ektr om : ström, el Det handlar leda /isolera sluten krets,

3. Håll kvar fingrarna mot spökets huvud, men låt två barn i cirkeln släppa varandras händer. Nu slutar spöket att surra. Pröva att släppa på andra ställen i cirkeln.

4. Prova att låta barnen hålla olika saker mellan sig som en del av kedjan. Testa bara med en sak i taget. Låt två barn hålla i var sitt plasthandtag på en sax. Spöket varken surrar eller lyser. Låt barnen flytta fingrarna till metallen på saxen. Vad händer?

5. Pröva andra saker. Tyg, metall, glas, porslin… Det visar sig att det bara funkar med saker av metall.

Testa också med en bit sladd.

El och magneter

Inne i bollen som ni bygger om till ett spöke finns ett litet batteri, en lampa och en ljuddosa. Men bollen lyser och låter bara om ni kopplar ihop de två metallflikarna på spökets huvud, så att strömmen från batteriet leds till lampan och ljuddosan.

När alla håller varandra i handen och två personer rör vid metallflikarna, börjar spöket låta och lysa. Det beror på att den svaga strömmen från batteriet leds genom alla som står i ringen.

Våra kroppar leder alltså ström!

När två barn i ringen håller i ett föremål av metall, leds fortfarande strömmen fram till lampan och batteriet. Allting består av atomer och ytterst i atomerna finns elektroner. Det är när elektronerna rör sig som ström uppstår. I metaller sitter atomerna ihop på ett sådant sätt att elektronerna enkelt kan knuffa varandra framåt så att strömmen kan komma fram. Metaller kallas därför för elektriskt ledande material. I plast sitter elektronerna däremot på ett sätt så de har svårt att putta till varandra. Plast leder inte ström,

Bzzz... bzzz... bzzz...

Att lära sig att kroppen leder ström kan vara livsviktigt! Det förekommer alldeles för många olyckor med el i hemmet där barn är inblandade. Det är oerhört viktigt att man inte gör några som helst experiment med den el som kommer ur de två hålen i väggen – den är alldeles för stark.

och därför kallas plast (och andra material) för isolerande material. Det är därför som spöket låter och lyser när barnen håller i saxens metalldelar, men inte när de håller i plasthandtagen.

Att metall leder ström och plast isolerar utnyttjas i sladdar. Fundera tillsammans med barnen på vad det är för material utanpå en sladd.

Plast. Varför? Jo, för att det inte leder ström.

Plasten skyddar oss mot strömmen i sladden. Vad är det inuti en sladd? Metall, för annars hade inte strömmen kunnat komma fram genom sladden.

103

!

104

El och magneter

Koppla med sladdar

Koppla med sladdar Du behöver:

mpor (1,5 volt) l små glödla l lamphållare e l strömbr ytar l sladdar tterier, l 1,5 -volts ba batterihållare eventuellt med tteri, öm, sluten krets, ba Det handlar om : str e ar lampor, strömbr yt minuspol /pluspol,

Hur får man en lampa att lysa?

Så här gör du: 1. Pröva att koppla ihop lampor, strömbrytare och batteri med sladdar så att lampan lyser.

Bilden visar hur man kan koppla.

2. När ni har fått ihop en fungerande krets kan barnen få testa att vippa på strömbrytaren och följa sladdarnas väg runt strömkretsen.

För det handlar ju om att strömmen ska gå runt. Pröva även att se vad som händer när man skruvar ur lampan.

El och magneter

Ett batteri kan vi likna vid en burk med ström.

Ett ställe på batteriet är märkt med ett minustecken – minuspolen. Där finns en massa extra elektroner (små, små delar av atomerna) som skulle vilja susa över till pluspolen. Men det går bara om vi skapar en väg som elektronerna kan flytta sig igenom, alltså en sluten strömkrets.

Om vi kopplar sladdar och lampa på rätt sätt så lyser det, och vi har skapat en sluten strömkrets. Då går det ström från batteriet genom sladden och in i lampan.

Inne i glödlampor finns en pyttetunn tråd, där elektronerna får trängas. Då blir tråden så varm att det lyser om lampan. Att sladden inte lyser trots att det går ström genom den beror på att metalltrådarna därinne är mycket tjockare.

Det är inte så trångt för strömmen, så trådarna blir inte lika varma.

I en glödlampa är det en tråd av metallen wolfram som värms upp tills den är så varm att den lyser. Endast 10 % av den energi som går åt blir ljus. Resten blir värme istället.

105

Lågenergilampor fungerar lite annorlunda.

I dem leds strömmen genom en gas som får ett fluorescerande pulver på lampans insida att sända ut ljus. Det är 45 gånger mer energieffektivt. Dessutom håller denna typ av lampa 10-20 ggr längre.

Så både miljön och hushållsekonomi mår bra om vi använder lågenergilampor.

När det inte längre finns något överskott av elektroner vid minussidan på batteriet går det ingen ström i sladden. Batteriet är slut. Lampan slocknar. Det finns laddningsbara batterier. När man laddar dem, fyller man på med elektroner på minussidan.

OBS! Kom ihåg att inte gör några som helst experiment med den el som kommer ur de två hålen i väggen!

!

106

El och magneter

Lek och bygg med magneter

Hur fungerar magneter?

Så här gör du: 1. Låt barnen leka med de små magneterna och känna hur de drar och puttar i varandra.

Lek och bygg med magneter

2. Försök att bygga något av magneterna.

Kanske en gubbe eller en hund?

Du behöver: agneter l olika små m l gem gnetism Det handlar om : ma magnetisk kraf t

,

3. Lägg en magnet på ovansidan av ett bord och dra med en annan under. Se hur den ovanpå dansar runt när kraften går rakt igenom bordet. Vilket trolleri!

4. Ett gem fastnar lätt på magneten. Hur långa kedjor av gem det går att göra? Gemen behöver inte krokas fast i varandra, de ”klibbar fast” i varandra ändå. Börja med ett och bygg vidare tills magneten inte orkar längre.

Vilken magnet var starkast?

El och magneter

Det är verkligen en speciell upplevelse både för barn och vuxna att känna den osynliga kraft som puttar och drar magneter till och från varandra.

En sinnlig experimentkänsla! Tänk så mycket förvåning den magnetiska kraften måste ha väckt i alla tider.

Det finns många olika historier om hur man första gången hittade så kallade magnetiska stenar. En av dem berättar om en herde som letade efter ett bortsprunget lamm och gick in i en grotta. Inne i grottan drogs hans herdestav, som hade ett handtag av järn, mot taket och fastnade där mystiskt dinglande som av en osynlig kraft.

Herden slet åt sig staven och sprang hem till sin by som hette Magnesia. Så det är från namnet på byn som orden magnet och magnetism kommer.

Man knackade loss stenbitar från taket i grottan och märkte att de kunde dra till sig föremål

av järn. De var alltså så kallade permanentmagneter, det vill säga samma typ av magneter som vi använder i experimenten i denna bok. (Ofta är permanentmagneter röd- och vitmålade.) Det finns också något som heter elektromagneter som går att koppla på och stänga av med hjälp av elektricitet.

Det är knepigt att bygga med magneter eftersom de liksom hoppar till ibland. Kanske kommer någon på att det verkar som om magneten har två olika sidor? Nästa experiment handlar mer om det. Som ni märker när ni provar att lägga en magnet på bordet, går den magnetiska kraften går igenom trä hur lätt som helst, bara magneten är tillräckligt stark.

OBS! Undvik att sätta ha magneterna för nära elektronik (mobiltelefoner, TV-skärmar, datorer, klockor.) Busskort eller kontokort med en svart magnetisk remsa ska man också hålla sig borta ifrån, eftersom den information som är lagrat där mycket lätt förstörs av en magnet. De nya kontokorten med datachip påverkas inte.

107

!

108

El och magneter

Kompassen Hur fungerar en kompass?

Kompassen r: Du behöve

ålade d-och vitm l två rö gneter stavma mpass l en ko öre l ett sn netism, r o m : mag Det handla mpass, ydände, ko nordände /s gnetfält jordens ma

Så här gör du: 1. Försök att tillsammans med barnen ta reda på när två magneter drar till sig varandra och när de puttar bort varandra.

2. Visa att en kompass pekar åt samma håll hela tiden. (Se till att ingen av de stora magneterna är i närheten just då.) För en av magneterna mot kompassen. Vad händer?

3. Häng en av stavmagneterna i ett snöre, så att den dinglar vågrätt fritt i luften. När den stillat sig kan ni jämföra med kompassen.

Vi använder röd- och vitmålade magneter i det här experimentet för att det ska bli extra tydligt att magneter har två olika ändar. Barnen upptäcker säkert enkelt att magneterna puttar iväg varandra när två ändar med samma färg närmar sig varandra. Två olika ändar dras istället till varandra. De brukar kallas nord- och sydände. Nord är den röda.

Hänger en magnet i ett snöre, så kommer den att peka i nord-sydlig riktning. Låter man en magnetiserad nål flyta runt i en vätska, som i kompassen, så kommer den också att peka på detta sätt. Denna uppfinning är mycket gammal, flera tusen år, och kommer ursprungligen från Kina.

El och magneter

Att magneter pekar på detta sätt beror på att hela planeten jorden är som en stor extremt stark magnet och alla magneter påverkas av jordens magnetfält. I jordens inre strömmar järn i flytande form och det är detta som ger upphov till magnetfältet. Magneterna pekar inte mot det vi kallar nordpolen (det vill säga den geografiska nordpolen), utan mot något som kallas den magnetiska nordpolen som ligger i norra Kanada.

Gör en egen kompass: Använd gärna en lite tjockare synål eller stoppnål, och gör den magnetisk genom att flera gånger stryka en stavmagnet åt samma håll utefter nålen. Fyll lite vatten i en tallrik och lägg i den magnetiserade nålen på en korkskiva.

Färdigt! Nu funkar nålen som en vägvisare.

Se bara till att den stora magneten inte ligger för nära.

109

110

El och magneter

Sortera med magnet

Vilka saker dras till magneten?

agnet Sortera med m

Så här gör du:

Du behöver:

eter r flera magn l en elle ören r ringar elle sn l två rock r per till skylta l två pap -it lappar) (t.ex. post l penna t testa etallsaker at l några m peng, iniumfolie, en m u al x. .e (t

urk) em, en läskb bestick, g material ker av andra l några sa it, en (t.ex. en träb att testa r, plast- ke sa sten, lek en , it b g ty

ar) papperslapp föremål, om : magne Det handlar metall, järn

tism, sorterin

g,

1. Lägg ut två rockringar på ett bord eller forma ringar av snören. Skriv eller rita skyltar med ”Fastnar” och ”Fastnar inte”.

2. Testa en sak i taget. Fastnar de eller inte på magneten? Lägg saken i ringen med rätt märkning.

3. Om någon sak, till exempel en leksak, har både metalldelar som fastnar och andra delar som inte fastnar, så får man göra ett område där cirklarna skär varandra. Ligger saker i det området betyder det att de både fastnar och inte fastnar.

4. Vad har de saker som fastnar gemensamt?

El och magneter

Det här experimentet visar att det bara är metallföremål som fastnar på magneten. Men det gäller inte alla saker av metall! De vardagssaker som fastnar, innehåller oftast metallen järn. Två lite ovanligare metaller som också fastnar heter nickel och kobolt. Exempel på metaller som inte påverkas av magneten är aluminium, koppar, mässing, guld och silver.

När man undersöker material i vår närmaste omgivning med magnetsortering, så slås man lätt av hur många material som faktiskt innehåller järn. Vi kallar det ju ibland stål och det betyder att järnet är blandat med kol. Järnmalmen sprängs fram i gruvor och både detta arbete och förädlingen till stål kräver mycket energi.

Fundera över hur sopsortering går till. Hur kan järnföremål skiljas ut från soporna? Hur mycket sopsorteras? Kan detta göras mera ef-

fektivt så att inte värdefullt järn ligger och rostar på soptippen? För visst är det smartare och mer långsiktigt hållbart att gjuta om och använda järnet igen.

Ett exempel på när man tar bort järnföremål, är när man gör nytt tidningspapper av gamla tidningar. När man kokat en pappersmassesoppa så flyter det ju runt en massa häftklamrar i gröten.

De är lätta att fiska bort med en magnet. I stora restaurangkök används starka magneter för att sortera bort besticken när man diskar.

111

112

El och magneter

Magnetfiske Vem vinner fisketävlingen?

Så här gör du:

M ag ne tf is ke Du behöver: pinnar l ca 50 cm långa snören l ca 80 cm långa a runda med hål i rn l magneter, gä blått papper som l en matta eller föreställer sjön or, sax, tejp och l papper, penn fiskar) gem (för att göra etism, Det handlar om : magn sor tering, metall

1. Gör ett metspö till varje barn genom att knyta fast snörena i pinnarna och fästa magneterna längst ut i snöret.

2. Gör fiskar av dubbelvikt papper, och göm saker i några av dem som dras till magneten (till exempel gem). Hitta på vad fiskarna väger och skriv det på fiskarna.

3. Nu börjar fisketävlingen! Ta ett stadigt grepp i metspöna, för jag lovar att ni får napp om ni kommer i närheten av rätt fisk.

Vem får de tyngsta fiskarna?

Med den här leken kan ni repetera kunskapen att magneter drar till sig föremål av järn.